Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser

Betänkande 1997/98:KU2

Konstitutionsutskottets betänkande 1997/98:KU02

Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1997/98
KU2

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens proposition 1996/97:142
Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser jämte två motioner (m resp. fp) som
väckts med anledning av propositionen. I propositionen föreslås att reglerna
om handlingsoffentlighet skall bli tillämpliga på stiftelser som har bildats
med medel som härrör från avvecklingen av löntagarfonderna.
Utbildningsutskottet har avgett ett yttrande i ärendet. Konstitutionsutskottet
har tillstyrkt propositionen med den ändringen att lagen skall träda i kraft
den 1 januari 1998 i stället för den 1 november 1997. En reservation (m) har
avgetts.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1996/97:142 att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Lagförslaget har tagits in som bilaga 1 till detta betänkande.

Motionerna

1996/97:K39 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår
proposition 1996/97:142 Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser,
1996/97:K40 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändamålet för Stiftelsen
för vård och allergiforskning.

Utskottet

Bakgrund
Under den föregående mandatperioden bemyndigade riksdagen regeringen att med
de tidigare löntagarfondsmedlen som kapital inrätta sammanlagt elva
stiftelser. Medlen hade tidigare förvaltats av de fem
löntagarfondsstyrelserna, vilka var statliga myndigheter och ingick i AP-
fondens förvaltningsorganisation.
Bildandet av stiftelserna skedde i olika omgångar under 1993 och 1994. I en
första omgång bildades två stiftelser för strategisk respektive
miljöstrategisk forskning. Därefter bildades två s.k. stiftelsehögskolor,
Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping. Slutligen bildades
ytterligare fem forskningsstiftelser samt en kulturstiftelse och en stiftelse
för innovationsstöd. En av de fem forskningsstiftelserna är Stiftelsen för
vård och allergiforskning. Som angetts i den nu aktuella propositionen har
denna stiftelse till uppgift att främja forskning och forskarutbildning med
inriktning på allergier och annan överkänslighet. Enligt stadgarna för
stiftelsen är dess ändamål emellertid vidare. Stiftelsen har till ändamål att
främja forskning och forskarutbildning på vårdområdet samt forskning och
forskarutbildning med inriktning på allergier och annan överkänslighet.
Stiftelselagen (1994:1220) beslutades av riksdagen våren 1994 och trädde i
kraft den 1 januari 1996 efter ett mycket långvarigt lagstiftningsarbete.
Dessförinnan fanns det inte någon generell lagstiftning om stiftelser.
Stiftelselagen innehåller en civilrättslig reglering av stiftelseinstitutet
samt bestämmelser om tillsyn över stiftelser. Lagen gäller såväl för
stiftelser som har bildats av enskilda som för stiftelser bildade av staten
eller andra offentliga organ.
Hösten 1996 behandlade riksdagen proposition 1996/97:22 Statliga stiftelser,
vari föreslogs en ändring i stiftelselagen med innebörd att regeringen kan
ändra föreskrifter i stiftelseförordnanden för stiftelser som bildats av
staten, trots att de förutsättningar som stiftelselagen ställer upp för
ändring inte är uppfyllda. Föreskrifter om stiftelsens ändamål skulle dock
inte få ändras eller upphävas.
Lagutskottet underströk (1996/97:LU2) vikten av att så långt som möjligt slå
vakt om de centrala principer som bär upp stiftelsebegreppet och nämnde därvid
särskilt kraven på ett bestämt ändamål för stiftelsen, avskild förmögenhet av
varaktig natur och självständighet. Det ligger enligt lagutskottet ett
särskilt värde i att slå vakt om ett enhetligt stiftelsebegrepp. Om inte tunga
skäl talar för annat borde därför enligt lagutskottets mening samma regelsy-
stem gälla för alla stiftelser, oberoende av om de tillkommit på enskilt eller
offentligt initiativ.
Trots de skäl som kunde anföras för att de stiftelserättsliga principerna
skulle respekteras var det lagutskottets uppfattning att principerna
självfallet inte borde upprätthållas till vilket pris som helst. Exempelvis
måste de stiftelserättsliga principerna rimligtvis få stå tillbaka i de fall
det skulle visa sig att de kommer i konflikt med grundläggande demokratiska
principer. Lagutskottet pekade på regeringens bedömning att de flesta statliga
stiftelser hade stiftelseförordnanden som var så utformade att de
tillfredsställer intresset av att förvaltningen sker enligt demokratiska
principer och för det allmännas bästa. Behovet av särskilda
permutationsbestämmelser uppkom i de fall där bristen på demokratiskt
inflytande är besvärande samtidigt som förvaltningen rör stora belopp och
avser väsentliga inslag i den offentliga verksamheten. Enligt lagutskottets
uppfattning fanns det ett uppenbart behov av särskilda permutationsregler för
stiftelser som bildats av staten. Uppenbarligen kunde nämligen
stiftelseformen, som den var reglerad i stiftelselagen, utnyttjas inte bara
för att avskilja offentliga medel för en självständig förvaltning utan också
för att samtidigt förhindra att denna förvaltning senare skulle kunna påverkas
genom politiska ställningstaganden i demokratisk ordning. Lagutskottet
tillstyrkte i huvudsak regeringens förslag.
I en reservation (m och fp) framhölls att alla stiftelser är att betrakta
som självständiga förmögenheter, oberoende av om de har tillkommit på privat
eller på offentligt initiativ. När ett avskiljande av en förmögenhet har skett
för en varaktig förvaltning i enlighet med ett bestämt ändamål har en
självständig och självägande förmögenhet skapats. Det var därför i grunden fel
och därtill vilseledande att på det sätt som gjordes i propositionen tala om
statliga stiftelser. Dessa stiftelser skall, från alla rättsliga
utgångspunkter, kunna hävda sin självständighet på samma grunder som varje
annan stiftelse. Därav följer att även i ?statliga? stiftelser måste
stiftelseförmögenheterna ses som privata medel. Det låg vidare enligt
reservationen ett särskilt värde i att slå vakt om ett enhetligt
stiftelsebegrepp. Samma regelsystem borde av olika skäl gälla för alla
stiftelser oberoende av om de har tillkommit på enskilt eller offentligt
initiativ.
I en annan reservation (c) konstaterades att regeringens förslag äventyrade
tilltron till stiftelseinstitutet. Reservanterna förordade mer begränsade
förändringar. I en reservation (mp) underströks behovet av viss offentlig
insyn och påverkan i de statliga stiftelserna.
Lagutskottets förslag antogs av riksdagen (rskr. 1996/97:62).

Propositionens innehåll
I propositionen föreslås att vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om
rätt att ta del av handlingar hos en myndighet skall gälla också handlingar
hos forskningsstiftelserna, stiftelsehögskolorna, Stiftelsen för framtidens
kultur och Stiftelsen Innovationscentrum. Beträffande stiftelsehögskolorna
framhålls att offentlighetsprincipen skall omfatta inte bara stiftelserna utan
också de till stiftelserna knutna bolagen. Det är i samtliga dessa fall fråga
om privaträttsliga subjekt, vilka som sådana i dag inte är underkastade den
offentlighetsprincip som gäller för myndigheter.
Starka skäl talar enligt propositionen för att stiftelsernas handlingar bör
vara offentliga. Stiftelserna har inrättats av staten, och de står för ett
väsentligt inslag i den offentliga verksamheten. Förvaltningen avser mycket
stora belopp som härrör från det allmänna. Det är vidare enligt propositionen
fråga om en verksamhet som vanligen drivs direkt av det allmänna och som då
står under ordinär kontroll och ingår i den statliga budgetbehandlingen med de
möjligheter till insyn som detta förfarande medger.
I tidigare lagstiftningssammanhang har framhållits att det är viktigt att
användningen av medel som härrör från det allmänna står under demokratiskt
inflytande och demokratisk kontroll. Det har också framhållits att medlen även
efter en stiftelsebildning bör hanteras så att man kan garantera en offentlig
insyn i verksamheten (bet. 1996/97:LU12 s.13 f.). I linje med detta uttalande
ligger enligt den nu aktuella propositionen att allmänheten får rätt att ta
del av de handlingar som finns hos stiftelserna. Därigenom ges möjlighet för
var och en att kritiskt granska stiftelsernas verksamhet och deras förvaltning
av ekonomiska medel. Allmänhetens insyn utgör den yttersta garantin för att
verksamheten hos stiftelserna bedrivs med respekt för demokratiska principer
och i enlighet med de grundläggande värderingar som genomsyrar all offentlig
verksamhet.
En tillämpning av offentlighetsprincipen i de nu aktuella stiftelsernas
verksamhet är enligt propositionen väl förenlig med vad som rent faktiskt
tillämpas redan i dag.
Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

Gällande regler
Enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen gäller en principiell rätt för var och
en att ta del av allmänna handlingar. En handling räknas som allmän om den
förvaras hos en myndighet och anses inkommen till eller upprättad hos
myndigheten. Tryckfrihetsförordningens regler om handlingars offentlighet tar
alltså sikte på myndigheter, inte på privaträttsliga subjekt. Vad som
föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av offentliga
handlingar skall dock enligt 1 kap. 8 § andra stycket sekretesslagen
(1980:100) i tillämpliga delar gälla också handlingar hos organ som anges i
bilaga till sekretesslagen. De i bilagan angivna organen skall vid
tillämpningen av sekretesslagen jämställas med myndighet.
De aktuella bestämmelserna i 1 kap. 8 § fick sin utformning genom en lag-
ändring år 1987. I propositionen (prop. 1986/87:151 s. 148 ff., 184 ff.)
framhölls att den naturliga utgångspunkten syntes vara att
offentlighetsprincipen bör gälla i allmänna angelägenheter, oavsett om de
handhas av myndigheter eller enskilda. I det lagstiftningsärendet riktades
tillämpningen av offentlighetsprincipen in på organ som på statens uppdrag
hade hand om förvaltningsuppgifter som innefattade myndighetsutövning eller
liknande. Departementschefen betonade dock sin allmänna grundinställning att
offentlighet så långt möjligt borde råda i allmänna angelägenheter. En längre
gående utvidgning av offentlighetsprincipen fick anstå i avvaktan på
erfarenheterna av det förslag som lades fram i propositionen.
De nu aktuella stiftelserna och de bolag som knutits till stiftelsehögskolorna
är som enskilda rättssubjekt i dag inte skyldiga att följa reglerna om
handlingars offentlighet. I viss utsträckning råder dock ändå offentlighet i
deras verksamhet. Med anledning av ett skriftligt påpekande från
utbildningsministern i december 1994 till forskningsstiftelserna om vikten av
att styrelserna tillämpar samma principer om offentlighet som de
forskningsfinansierande myndigheterna har de sju forskningsstiftelserna
förklarat sig i huvudsak villiga att tillmötesgå utbildningsministerns
önskemål om offentlighet. Också Stiftelsen framtidens kultur arbetar under
stor öppenhet. För Stiftelsen Chalmers tekniska högskola, Stiftelsen högskolan
i Jönköping och deras bolag gäller enligt stiftelsestadgarna att de skall
sträva efter en så långtgående öppenhet som möjligt. Denna öppenhet skall
inskränkas bara av bärande hänsyn till stiftelsen, bolagen, de anställda,
studenterna och tredje man.
Propositionens förslag innebär att sekretesslagens regler blir tillämpliga
för dessa stiftelser och bolag på samma sätt som för myndigheter. När det
gäller enskilds personliga och ekonomiska förhållanden finns det en rad
bestämmelser om sekretess som det finns skäl att nämna i detta sammanhang. Så
gäller enligt 4 kap. 3 § sekretesslagen sekretess för uppgift som ingår i
eller utgör underlag för kunskapsprov eller psykologiskt prov under myndighets
överinseende om det kan antas att syftet med provet motverkas om uppgiften
röjs. Enligt 7 kap. 9 § gäller inom utbildningsväsendet sekretess för uppgift
som hänför sig till bl.a. psykologisk undersökning och uppgift om enskilds
personliga förhållanden hos psykolog, kurator m.m. om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom
närstående lider men. Enligt 7 kap. 11 § gäller sekretess i myndighets
personalsociala verksamhet för vissa uppgifter, och enligt 8 kap. 10 § gäller
sekretess hos myndighet för uppgift om affärs- eller driftsförhållanden för
enskild som trätt i affärsförbindelse med myndigheten om det av särskild
anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Det kan
vidare för bl.a. forskningsstiftelsernas del finnas skäl att i vissa fall
åberopa bestämmelserna i 8 kap. 7 §, vilka innebär att sekretess under vissa
förutsättningar gäller i verksamhet som bedrivs av annan än statlig myndighet
och som består av stödverksamhet med avseende på näringslivet. Sekretessen
avser bl.a. uppgifter om enskilds affärs- eller driftsförhållanden,
uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider
skada om uppgiften röjs.

Motionerna
I motion K39 av Anders Björck m.fl. (m) framhålls att riksdagsbeslutet om
ändring av permutationsreglerna för stiftelser var felaktigt från
grundlagssynpunkt mot bakgrund av att stiftelser omfattas av egendomsskyddet i
regeringsformen och Europakonventionen och att grundläggande
stiftelserättsliga principer inte respekterats. Beslutet torde enligt motionen
också stå i strid med den proportionalitetsprincip som är etablerad i
Europadomstolens praxis.
Det nu aktuella regeringsförslaget måste enligt motionen ses i sitt rätta
sammanhang. Bakgrunden är att regeringen med åberopande av krav på demokratisk
kontroll har fått riksdagsmajoritetens godkännande av att förstatliga privat
kapital i strid mot såväl regeringsformen som Europakonventionen och
stiftelserättsliga principer. På motsvarande sätt motiveras det nu aktuella
förslaget med ?respekt för demokratiska principer och det allmännas bästa?.
Vad det ytterst handlar om är att regeringen genom socialisering och
byråkratisering eftersträvar att få de fria forskningsstiftelserna jämställda
med myndigheter, dvs. förstatligande. Genom att som nu formellt försöka
underkasta stiftelserna offentlighetsprincipen tas bara ytterligare ett steg i
riktning mot att frånhända dem statusen av privata rättssubjekt. Något reellt
behov av att underställa stiftelserna, stiftelsernas bolag och
stiftelsehögskolorna tryckfrihetsförordningens regler om handlingsoffentlighet
finns inte då offentlighetsprincipen i praktiken redan tillämpas av
stiftelserna. Förslaget innebär enligt motionärernas mening ett försök från
regeringens sida att ge legitimitet åt det tidigare felaktiga beslutet. Mot
den bakgrunden bör riksdagen avslå regeringens förslag.
Margitta Edgren (fp) ställer sig i motion K40 positiv till att
forskningsstiftelsernas tidigare frivilliga accepterande av
offentlighetsprincipen i deras verksamhet nu stadgas i lag. Hon begär
emellertid ett tillkännagivande till regeringen om att i uppgifterna för
Stiftelsen för vård och allergiforskning - utöver vad som anges i
propositionen - också ingår uppgiften att främja forskning och
forskarutbildning inom vården. Detta är enligt motionären viktigt eftersom
Stiftelsen för vård och allergiforskning är den enda finansiär som har
uppgiften att främja forskning och utveckling inom vården i sina stadgar.

Yttrande från utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har i yttrande 1997/98:UbU2y till konstitutionsutskottet
(bilaga 2) anfört att utskottet från sina utgångspunkter inte har något att
erinra mot att konstitutionsutskottet tillstyrker förslaget till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100) och avstyrker motionerna. Enligt
utbildningsutskottet är det rimligt att samma regler om handlingsoffentlighet
som gäller för myndigheter - såsom universitet, högskolor och forskningsråd -
också skall gälla för forskningsstiftelserna, stiftelsehögskolorna och de till
dem knutna bolagen samt Stiftelsen framtidens kultur och Stiftelsen
Innovationscentrum. De skäl som bär upp offentlighetsprincipen vid verksamhet
som drivs direkt i statlig regi gör sig enligt utbildningsutskottet lika
starkt gällande i fråga om den verksamhet som bedrivs av stiftelserna, dvs.
högskoleverksamhet och stöd till utbildning och forskning m.m.
I en avvikande mening (m) förordas att riksdagen med bifall till motion K39
avslår regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen eftersom det
ytterst handlar om att regeringen genom socialisering och byråkratisering
eftersträvar att få de fria forskningsstiftelserna jämställda med myndigheter,
dvs. förstatligande.

Utskottets bedömning
Enligt konstitutionsutskottets mening talar bärande skäl för att
offentlighetsprincipen tillämpas i de nu aktuella stiftelsernas och bolagens
verksamhet. Som utbildningsutskottet anfört gör sig samma starka skäl för en
tillämpning av offentlighetsprincipen gällande i dessa verksamheter som när
motsvarande verksamheter bedrivs i direkt statlig regi.
Det förhållandet att öppenhet redan i dag råder hos stiftelserna och bolagen
leder inte till någon annan bedömning än att offentlighetsprincipens
tillämpning är av så central betydelse också hos dem att den bör stadfästas
genom uttrycklig författningsreglering.
En sådan författningsreglering är inte oförenlig med det regelsystem som
gäller i fråga om offentlighetsprincipen. Redan i dag förekommer det att
reglerna om handlingsoffentlighet är tillämpliga på privata rättssubjekt.
Enligt 1 kap. 8 § sekretesslagen skall nämligen vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar i
tillämpliga delar gälla också handlingar hos de organ som anges i bilaga. De i
bilagan angivna organen skall vid tillämpningen av sekretesslagen i fråga om
viss angiven verksamhet jämställas med myndighet. Utskottet delar regeringens
bedömning att bilagan också bör omfatta de nu aktuella stiftelserna,
stiftelsehögskolorna och deras bolag.
Utskottet tillstyrker således propositionen och avstyrker motion K39. Lagen
bör dock träda i kraft först den 1 januari 1998. När det gäller motion K40
konstaterar konstitutionsutskottet liksom utbildningsutskottet att Stiftelsen
för vård och allergiforskning enligt sina stadgar har till ändamål att ?främja
forskning och forskarutbildning på vårdområdet samt forskning och
forskarutbildning med inriktning på allergier och annan överkänslighet?. Med
detta klarläggande avstyrks motion K40.

Hemställan

Utskottet hemställer
att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:K39 och 1996/97:K40 antar
regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) med
den ändringen att lagen skall träda i kraft den 1 januari 1998.
res. (m)
Stockholm den 9 oktober 1997

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s),
Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Axel Andersson (s), Widar Andersson
(s), Birger Hagård (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Birgitta Hambraeus (c),
Pär-Axel Sahlberg (s), Jerry Martinger (m), Mats Berglind (s), Kenneth Kvist
(v), Frank Lassen (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp) och Bo Könberg
(fp).

Reservation
Anders Björck (m), Birger Hagård (m), Jerry Martinger (m) och Inger René (m)
anser
dels att del del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?Enligt
konstitutionsutskottets? och slutar med ?uttrycklig författningsreglering?
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening saknas egentliga skäl för att underkasta de fria
stiftelserna tryckfrihetsförordningens regler om handlingsoffentlighet.
Stiftelserna tillämpar redan offentlighetsprincipen. Förslaget måste ses mot
bakgrund av det beslut hösten 1996 som gav regeringen rätt att ändra
föreskrifter i stiftelseförordnandet. Genom det beslutet togs ett steg i
riktning mot att frånhända stiftelserna deras status som privaträttsliga
subjekt. Det nu aktuella förslaget innebär ytterligare ett steg i denna
riktning. Ytterst handlar det om att genom socialisering och byråkratisering
jämställa de fria stiftelserna med myndigheter. Utskottet avvisar en sådan
form av förstatligande och avstyrker därför propositionens förslag.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K39 och avslag på motion
1996/97:K40 avslår regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100).

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Utbildningsutskottets yttrande
1997/98:UbU2y

Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har den 11 juni 1997 beslutat att bereda
utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1996/97:142
Handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser jämte eventuella motioner.
Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1996/97:K39 (m) och
1996/97:K40 (fp).

Bakgrund
Under föregående mandatperiod bemyndigade riksdagen den dåvarande regeringen
att med de tidigare löntagarfondsmedlen som kapital inrätta sammanlagt elva
stiftelser. Av stiftelserna, som bildades huvudsakligen under första halvåret
1994, har sju till ändamål att främja forskning och därtill anknytande
verksamhet. De övriga är två till s.k. stiftelsehögskolor ombildade statliga
högskolor - nämligen Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och Stiftelsen
högskolan i Jönköping - samt Stiftelsen framtidens kultur och Stiftelsen
Innovationscentrum. Vid utformningen av stiftelseförordnandena eftersträvades
en ordning som skulle säkerställa att riksdag och regering inte fick någon
fortsatt kontroll över stiftelsekapitalet.
I propositionen Statliga stiftelser (prop. 1996/97:22) behandlades vissa
frågor om det allmännas inflytande över stiftelser som bildats genom politiska
beslut. På grundval av propositionen antog riksdagen en ny bestämmelse i
stiftelselagen (1994:1220) av innebörd att regeringen, såvitt gäller
stiftelser som har bildats av staten, får ändra sådana föreskrifter i
stiftelseförordnandet som inte avser stiftelsens ändamål och att detta får ske
utan ansökan och utan styrelsens samtycke (yttr. 1996/97:UbU3y, bet. LU2,
rskr. 62). Den nya bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 1997.
I propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5) föreslog regeringen
att vid ändringar av stiftelseförordnandena för stiftelser inrättade med
löntagarfondsmedel skulle riktlinjen vara att regeringen skall utse och
entlediga ledamöterna i stiftelsernas styrelser. Detta godkändes av riksdagen
(bet. 1996/97:UbU3, rskr. 99). Den 7 januari 1997 beslutade regeringen att
ändra berörda stiftelsestadgar såsom åsyftats. Beslut om utseende och
entledigande av styrelseledamöterna meddelades av regeringen den 9 och den 23
januari 1997.
Stiftelser är privaträttsliga subjekt och som sådana inte underkastade den
offentlighetsprincip som gäller för myndigheter. I samband med nämnda ändring
i stiftelselagen uttalades emellertid att stiftelser som har bildats av det
allmänna borde förvaltas enligt riktlinjer som har utformats med respekt för
demokratiska principer och att medlen borde hanteras så att offentlig insyn
garanteras (prop. 1996/97:22 s. 33 f.).
Mot denna bakgrund föreslås det i nu föreliggande proposition att reglerna
om handlingsoffentlighet - genom en ändring i sekretesslagen (1980:100) -
skall bli tillämpliga på stiftelser som har bildats med medel som härrör från
avvecklingen av löntagarfonderna. Till grund för förslaget ligger en
promemoria som har utarbetats inom Regeringskansliet (Utbildningsdep.) och
därefter remissbehandlats. Lagrådet har efter granskning av regeringens
lagförslag lämnat detta utan erinran.

Regeringens förslag
Regeringen anför i propositionen att starka skäl talar för att vad som
föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos
myndighet också skall gälla handlingar hos forskningsstiftelserna,
stiftelsehögskolorna, Stiftelsen framtidens kultur och Stiftelsen
Innovationscentrum.
Skälen härför utvecklas närmare av regeringen enligt följande. Stiftelserna
har inrättats av staten, och de står för ett väsentligt inslag i den
offentliga verksamheten. Förvaltningen avser mycket stora belopp, som härrör
från det allmänna. Det är fråga om en verksamhet som vanligen drivs direkt av
det allmänna och som då står under ordinär kontroll och ingår i den statliga
budgetbehandlingen med de möjligheter till insyn som detta förfarande medger.
Det har bedömts som angeläget att användningen av medel som härrör från det
allmänna står under demokratiskt inflytande och demokratisk kontroll, liksom
att medlen även efter en stiftelsebildning hanteras så att man kan garantera
en offentlig insyn i verksamheten. Allmänhetens insyn, betonar regeringen,
utgör den yttersta garantin för att verksamheten hos stiftelserna bedrivs med
respekt för demokratiska principer och i enlighet med de grundläggande
värderingar som genomsyrar all offentlig verksamhet.
Offentlighetsprincipen bör därför vara en ledstjärna också i de nu aktuella
stiftelsernas verksamhet, framhåller regeringen. En sådan ordning är väl
förenlig med vad som rent faktiskt tillämpas redan i dag. Regeringen redovisar
i propositionen att stiftelserna, under remissbehandlingen av
Regeringskansliets promemoria med förslag om handlingsoffentlighet vid vissa
stiftelser, också bekräftat att de tillämpar öppenhet i sin verksamhet.
De stiftelser och bolag som sålunda enligt regeringens förslag skall
omfattas av offentlighetsprincipen är följande:
- Chalmers tekniska högskola aktiebolag
- Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping aktiebolag
- Högskolan i Jönköping Service aktiebolag
- Ingenjörshögskolan i Jönköping aktiebolag
- Internationella Handelshögskolan i Jönköping aktiebolag
- Stiftelsen Chalmers tekniska högskola
- Stiftelsen framtidens kultur
- Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen
och Östeuropa
- Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning
- Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid
Lunds universitet
- Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling
- Stiftelsen för miljöstrategisk forskning
- Stiftelsen för strategisk forskning
- Stiftelsen för vård- och allergiforskning
- Stiftelsen högskolan i Jönköping
- Stiftelsen Innovationscentrum
Offentlighetsprincipen skall enligt regeringens förslag omfatta all verksamhet
vid stiftelserna och bolagen. Verksamheten är, menar regeringen, av sådan art
att den normalt drivs direkt av staten, i vilket fall offentlighetsprincipen
är tillämplig fullt ut. Utgångspunkten måste därför vara att inga
begränsningar bör göras i förhållande till vad som gäller för motsvarande
statliga myndigheter. Att beakta är då att sekretesslagens regler blir
tillämpliga på samma sätt som för myndigheter. Regeringen påpekar att i den
mån ett offentliggörande av handlingar skulle kränka de intressen som skyddas
av sekretesslagen, kan stiftelserna och bolagen alltså åberopa lagens regler
som grund för att vägra ett utlämnande. De allmänt tillämpliga lagreglerna får
enligt regeringen anses tillgodose det berättigade anspråk på sekretess som
kan finnas i de aktuella stiftelsernas och bolagens verksamhet.
Lagtekniskt förs de aktuella stiftelserna och bolagen in i bilagan till
sekretesslagen (1980:100) bland andra enskilda organ som enligt riksdagens
beslut i viss utsträckning skall jämställas med myndighet när det gäller
reglerna om handlingsoffentlighet. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1
november 1997.

Motionerna
I motion 1996/97:K39 (m) yrkas avslag på propositionen. Avslagsyrkandet
motiveras bl.a. med att de fria forskningsstiftelserna, stiftelsernas bolag
och stiftelsehögskolorna i praktiken redan tillämpar offentlighetsprincipen.
Motionärerna anför att det faktiskt inte föreligger något behov - vare sig
från det allmännas synpunkt eller från demokratisynpunkt - att genomföra
lagändringen. Regeringens förslag om att reglerna om handlingsoffentlighet
skall bli tillämpliga på stiftelserna kan enligt motionärernas mening inte ses
isolerat utan måste bedömas utifrån vad som tidigare förevarit i
stiftelseärendet, såsom ändringen hösten 1996 i stiftelselagen. Vad det
ytterst handlar om, hävdar motionärerna, är att regeringen genom socialisering
och byråkratisering eftersträvar att få de fria forskningsstiftelserna
jämställda med myndigheter, dvs. förstatligade.
Inledningsvis uttrycks i motion 1996/97:K40 (fp) en positiv inställning till
att det nu regleras i lag att offentlighetsprincipen skall gälla för
forskningsstiftelsernas verksamhet, något som stiftelserna redan tidigare
frivilligt accepterat. Dock vill motionären ha ett förtydligande av ändamålet
för Stiftelsen för vård- och allergiforskning. Hon påtalar att det i
propositionen anges att stiftelsens forskningsstödjande uppgift är inriktad på
allergier och annan överkänslighet. Det är viktigt att lyfta fram att
stiftelsens uppgift även omfattar att främja forskning och forskarutbildning
inom vårdområdet, anför motionären.

Utbildningsutskottets bedömning
Ärendet i propositionen rör en principiell fråga om tryckfrihetsförordningens
regler om handlingsoffentlighet skall göras tillämpliga på vissa stiftelser.
Som sådant faller ärendet under konstitutionsutskottets beredningsområde.
Utbildningsutskottet överlämnar åt konstitutionsutskottet att bedöma
lämpligheten av regeringsförslaget i frågan om stiftelser som privata
rättssubjekt till fullo skall omfattas av offentlighetsprincipen.
Utbildningsutskottet har emellertid från sina utgångspunkter inte något att
erinra mot att konstitutionsutskottet tillstyrker att riksdagen antar
förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) och därmed avstyrker
motion 1996/97:K39. Utskottet finner det vara rimligt att samma regler om
handlingsoffentlighet som gäller för myndigheter - såsom universitet och
högskolor och forskningsråd - också skall gälla för forskningsstiftelserna,
stiftelsehögskolorna och de till dem knutna bolagen samt Stiftelsen framtidens
kultur och Stiftelsen Innovationscentrum. De skäl som bär upp
offentlighetsprincipen vid verksamhet som drivs direkt i statlig regi gör sig
lika starkt gällande i fråga om den verksamhet som bedrivs av stiftelserna,
dvs. högskoleverksamhet och stöd till utbildning och forskning, m.m. Utskottet
delar därvid regeringens bedömning att respekten för demokratiska principer
kräver att öppenhet kan garanteras. Allmänhetens insyn i högskolor och andra
institutioner inrättade med offentliga medel, som t.ex. finansierar forskning,
är av stor principiell och praktisk betydelse. Stiftelserna bör därför enligt
utskottets uppfattning jämställas med universitet och högskolor och övriga
forskningsstödjande organ i fråga om öppenhet i verksamheten.
När det gäller Stiftelsen för vård- och allergiforskning konstaterar
utskottet att denna enligt sina stadgar (bilaga till regeringsbeslut 1994-06-
23 nr 62) har till ändamål ?att främja forskning och forskarutbildning på
vårdområdet samt forskning och forskarutbildning med inriktning på allergier
och annan överkänslighet?. Med detta klarläggande av stiftelsens uppgifter
anser utbildningsutskottet att motion 1996/97:K40 bör avstyrkas av
konstitutionsutskottet.

Stockholm den 18 september 1997

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt
Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),
Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Margitta
Edgren (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig (v), Majléne Westerlund
Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson
(kd) och Margareta E Nordenvall (m).

Avvikande mening
Beatrice Ask, Rune Rydén, Hans Hjortzberg-Nordlund, Margareta E Nordenvall
(alla m) anför:
Vi delar inte bedömningen att respekten för demokratiska principer och
hänsynen till det allmännas bästa kräver att de fria stiftelserna underkastas
tryckfrihetsförordningens regler om handlingsoffentlighet. Något reellt behov
av detta finns inte då offentlighetsprincipen i praktiken redan tillämpas av
stiftelserna. Enligt vår uppfattning handlar det ytterst om att regeringen
genom socialisering och byråkratisering eftersträvar att få de fria
forskningsstiftelserna jämställda med myndigheter, dvs. förstatligade. Som vi
tidigare framhållit i en partimotion hösten 1996 tillförsäkrades
forskarvärlden genom bildandet av de fristående stiftelserna ett antal
långsiktigt stabila finansiärer, som stod fria från politisk styrning och som
tog sin utgångspunkt i forskningens långsiktiga behov i stället för i
kortsiktiga politiska beslut. Genom att formellt underkasta stiftelserna,
stiftelsernas bolag och stiftelsehögskolorna offentlighetsprincipen tas
ytterligare ett steg i riktning mot att frånhända dem statusen av privata
rättssubjekt. I konsekvens med våra ställningstaganden under hösten 1996 - då
vi yrkade avslag på regeringens förslag både om ändring i stiftelselagen och
om riktlinjen vid ändringar av stiftelseförordnandena - anser vi att riksdagen
med bifall till motion 1996/97:K39 bör avslå regeringens förslag till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100).