Granskning av Systembolaget AB och Vin & Sprit AB
Betänkande 2003/04:NU14
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Under beredning
- 2004-04-20
- Avgörande
- 2004-05-27
- Debatt
- 2004-05-27
- Beslut fattades
- 2004-05-27
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Motioner om granskning av Systembolaget och Vin & Sprit (NU14)
Riksdagen sade nej till två motioner om granskning av Systembolaget AB och Vin & Sprit AB. Skälet är de olika undersökningar och granskningar som redan genomförts eller som fortfarande pågår.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottet
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 2 motioner.
Från ledamöterna
- Motion 2003/04:N5 av Lars Leijonborg m.fl. (FP) Granskning av Systembolaget AB och alkoholbranschen (väckt enligt 3 kap. 15 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)
- Motion 2003/04:N6 av Maria Larsson m.fl. (KD) Granskning av Systembolaget AB och V&S Vin och Sprit AB (väckt enligt 3 kap. 15 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)
Beredning, Genomförd
Betänkandet kommer beredas 20 april 2004, justerades 11 maj 2004 och fick trycklov 17 maj 2004.Reservationer: 1
Alla beredningar i utskottet
2004-04-27
Motioner om granskning av Systembolaget och Vin & Sprit (NU14)
Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till två motioner om granskning av Systembolaget AB och Vin & Sprit AB. Skälet är de olika undersökningar och granskningar som redan genomförts eller som fortfarande pågår. Men utskottet vill inte utesluta att frågan om en oberoende eller fördjupad granskning kan bli aktuell framöver.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2003/04:NU14
Webb-tv: Granskning av Systembolaget AB och Vin & Sprit AB
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 12 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Företagsamhet handlar om förtroende. Det tar lång tid att bygga upp ett förtroendekapital. Det går snabbt att rasera det. Detta vet varenda företagare. Vi fick belägg för detta för inte så länge sedan. Då handlade det om Skandia och om skandaler. Trots att koncernens före detta vd Lars-Erik Pettersson erbjöd sig att arbeta för en lön om 1 kr om året fick han sparken. Styrelsen fick respass ett år senare utan att beviljas ansvarsfrihet.
I detta privata företag insåg man vikten av att städa upp och försöka rensa ut efter den skandal som hade uppstått. Man gjorde det i sitt eget intresse. Utan att markera att man menar allvar skulle man kunna sätta hela företagets existens i fara.
Detta är vad företagsamhet handlar om. Det är skälet till att vi moderater inte vill stödja motioner från fp och kd om en ytterligare granskning. Vi menar bland annat att motionerna inte tar sikte på det som frågan egentligen handlar om.
Ett statligt ägt företag som Systembolaget som arbetar på en marknad har inte samma incitament som ett privat företag att gå till botten med problem som finns i företaget, av det enkla skälet att det inte hotar företagets existens. En utredning eller fortsatt granskning utöver det som man gör tar alltså inte sikte på att fånga upp det som det handlar om. Det är den intressekonflikt som man brukar prata om när det gäller de statliga bolagen snarare än om en intressegemenskap som präglar dessa och som försvårar en kritisk granskning.
Jag skulle nu nästan kunna vara cynisk och säga att det i själva verket är svårt att se hur någon granskning på ett meningsfullt sätt kan hitta fel och utkräva ansvar, på grund av att banden mellan de inblandade parterna är alltför känsliga.
Jag menar att i en granskning, oavsett vilket slags företag det är, får man titta på de olika aktörer som är viktiga i det här spelet. Man brukar skilja mellan tre olika sådana: ägarna, styrelsen och vd:n.
Ägarna ansvarar med sitt kapital, och deras ansvar är begränsat till det kapital de tillskjuter.
Styrelsens uppgift består i att övervaka ledningen och att tillsätta och avskeda vd, och dess ordförande har en framträdande roll.
Vd, slutligen, bär ansvar för företagets löpande verksamhet.
Med en sådan analys kan man säga att vd, med det operativa ansvaret för bolaget, är ytterst ansvarig för mutskandalerna. Även om påstådda missförhållanden är av sent datum och vd:n inte hunnit sätta sig in i dem, kan vd:n inte undgå kritik, inte heller i de fall där vd:n säger sig inte känna till det hela. Vd:n bör känna till det - bör sätta sig in i det och bör hålla sig underrättad om vad som pågår. I de fall där vd har fått otillräckliga direktiv i företaget faller ansvaret på någon annan. Då faller ansvaret på den som har utformat de bristfälliga direktiven. I det här fallet handlar det under sådana förhållanden om chefen för det departement som ansvarar för de statliga bolagen.
Vad hade då hänt om Systembolaget och Vin & Sprit hade varit privatägda? Vi kan ta Systembolaget, för det är liksom det mest utmanande av dessa två bolag. Min gissning är att ägarna och styrelsen skulle ha ingripit mycket kraftfullt. Om man hade agerat på ett sådant sätt att man riskerade att strida mot EU:s regler och därmed förlora rätten att verka som företag skulle man ha agerat utan att riksdagen hade behövt tillsätta någon granskning. Man hade gjort det i sitt eget intresse. Och de som hade haft ansvaret hade bytts ut.
Men det kommer nog inte att ske i det här fallet. Sannolikheten är mycket liten, och det beror just på de intressegemenskaper som präglar de statliga bolagen. Personer som är inblandade i Systembolaget och Vin & Sprit är inte bättre människor än vi är, och de är inte heller sämre människor. De är som vi alla andra är.
Finns man i en väv av beroenden så agerar man därefter. När det gäller Systembolaget är dessa band särskilt utmanande, Marie Granlund! Jag vet inte ens en gång om det var Maria Larsson som påpekade detta med Anitra Steen, men jag kommer att göra det nu i alla fall.
Fru talman! Vd:n för Systembolaget är gift med ägarnas yttersta representant, statsminister Göran Persson. Ordföranden i Systembolaget är Olof Johansson, som ingick i ett parti som var regeringens samarbetspartner under saneringen av svensk ekonomi. Därmed kan man säga att Olof Johansson och Göran Persson också står i ett slags beroendeförhållande till varandra. Chefen för det departement som ska övervaka de statliga företagen är Leif Pagrotsky, och han har, återigen, ägarnas yttersta representant som sin egen arbetsgivare.
Vem, fru talman, tror att närvaron av detta finmaskiga nät av vänskapsband och ömsesidiga beroenden gör det troligt att en oberoende granskning skulle leda fram till att de verkligt ansvariga skulle utkrävas ansvar för det som hänt?
Med detta vill jag inte säga att de påstådda oegentligheterna i Systembolaget och Vin & Sprit är så allvarliga att de skulle föranleda till exempel att vd:n skulle bli entledigad från sitt uppdrag. Det vet jag inte. Jag pekar bara på att det är någonting i uppbyggnaden av de statliga bolagen som är djupt osunt. Och egentligen talar det för att man, i de fall man ska prata om statliga bolag, ska se till att den här typen av beroendeförhållanden kan minimeras så långt som någonsin är möjligt.
Fru talman! Regeringen har vid upprepade tillfällen kritiserat det privata näringslivet för girighet, slapphet, oetiskt agerande. Det har förekommit allvarliga övertramp. Det är vi alla överens om, men för att ge trovärdighet åt kritiken mot det privata näringslivet räcker det inte att tillsätta en förtroendekommission. Det räcker inte att skriva debattartiklar i Dagens Nyheter eller i någon annan av de större tidningarna. Regeringen måste också föregå med gott intresse och agera kraftfullt.
Det betyder att personer som står i nära relation till statsministern inte bör inneha viktiga positioner som övervakas av regeringen. Ty varje misstanke om vänskapskorruption skadar förtroendet för politikerna och ytterst för hela den svenska demokratin.
Vi har här citerat schlagerdängor och liknande från 70- och 80-talet. Jag vill nog utsträcka tidsspannet lite längre tillbaka i tiden och gå tillbaka till åren strax efter Jesu födelse. Då myntades uttrycket: Caesars hustru får inte misstänkas. Bakgrunden till detta är nämligen att Julius Caesar skilde sig från sin hustru som följd av en incident som var oskyldig men som skulle kunna vara komprometterande för Caesar. Dessa ord är numera bevingade: Caesars hustru får inte misstänkas.
Ingen skugga av misstanke får falla över ledaren för ett imperium och hans hustru. Detta gäller även i dag och också för ledare för mindre imperium än romarriket.
Vi i Moderaterna yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna, inte därför att vi i grunden är oeniga med Folkpartiet och kd på den här punkten utan därför att vi menar att en oberoende granskning inte ter sig särskilt meningsfull. Vi vill också understryka att i det fall det skulle framkomma nya omständigheter i de förundersökningar som åklagaren nu leder är vi beredda att ompröva detta ställningstagande och på nytt ta initiativ till en ny granskning.
Anf. 14 Lennart Beijer (V)
Fru talman! Oberoende utredning behöver visst förklaras en gång till. Självklart har jag tilltro till att polisen gör sitt och att Riksrevisionen gör sitt jobb. Problemet är att de inte tar det helhetsgrepp som vi efterlyser när vi efterfrågar en oberoende utredning. De gör sitt jobb på ett professionellt sätt, men de har inte det uppdrag som Eva Flyborg och jag är ute efter i vår motion, nämligen att ta ett helhetsgrepp som är mycket vidare än så, att gå tillbaka i historien i de här bolagen och se hur strukturerna ser ut. Vad gör vi för att förhindra att det här uppstår igen? Att från linjerna bakåt i tiden dra linjer framåt i tiden för att förhindra att detta någonsin mer inträffar i något statligt bolag är för mig en självklarhet.
Jag vill att de statliga bolagen ska vara föredömen i bolagssfären. Man ska kunna visa på dem och säga att det är bolag som sköter sig på ett hederligt och korrekt sätt. Det är för övrigt vad Leif Pagrotsky säger i debattartikeln i dag. Därför kan jag inte förstå varför ni är så rädda.
Vad är ni så rädda för? Varför kan ni inte se att en sådan här kommission eller utredning skulle kunna hjälpa till att belysa så att situationen i framtiden förbättras? Det känns som att Lennart Beijer står här som en god kavaljer vid Marie Granlunds sida och säger ungefär samma sak som hon har sagt. Handen på hjärtat, Lennart Beijer, vore det inte bra om vi fick en belysning över de historiska linjerna, där vi tittade på hela alkoholbranschen - det har ingen av de här som uppdrag - och där vi också kunde redovisa inför allmänheten, som är ägare, med öppenhet, precis som Förtroendekommissionen önskar? Det måste finnas någon hund begraven eftersom ni så aktivt motarbetar någonting som borde vara en fullständig självklarhet om man eftersträvar öppenheten.
Anf. 16 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Det var åtminstone något som var glädjande, att Lennart Beijer kan tänka sig någon form av belysning i framtiden och se behovet av det. Det blir problem om man isolerar det här. Jag hävdar att det som har uppkommit är en följd av att branschen ser ut som den gör. Det har ett intimt samband och hänger verkligen ihop. Därför blir det så viktigt att göra utredningen nu. De aktuella händelserna skjuts bakåt i tiden och faller i glömska. Det är svårare att få fram minnesbilderna, och jag tror att det är oerhört viktigt för att man ska kunna vidta den nödvändiga policyn för den framtida bolagshanteringen och ägarstyrningen.
Vad är det som avhåller Lennart Beijer från att iscensätta det här nu? Tidsaspekten är till förfång om man väntar. Om Lennart Beijer är intresserad, precis som jag, av att titta på hela alkoholbranschen är det rätt tillfälle nu. Jag tycker att Lennart Beijer i stället för att vara en god kavaljer borde kräva detsamma som jag kräver.
Anf. 17 Lennart Beijer (V)
Fru talman! Jag sätter en ära i att alltid vara en god kavaljer, Maria. Jag kan tänka mig, som sagt var, att vi i framtiden gör en helhetsöversyn. Nu skulle en oberoende utredning, på det sätt som Maria har föredragit, antagligen vara mera till nackdel.
Vi blir misstänksamma även från vår sida när Kristdemokraterna i det här ärendet ganska hårt driver att Vin & Sprit borde privatiseras. Vad får man för trovärdighet då? Jag anser att en privatisering av Vin & Sprit verkligen skulle slå sönder möjligheterna att få en kontroll på den svenska alkoholmarknaden. Marknadsföringen skulle bli mycket tuffare, och vi skulle dessutom få se ett bolag som försvinner från Sverige helt och hållet. Det är sådana saker som gör att oberoende kommissioner och helhetslösningar inte blir trovärdiga.
Anf. 18 Eva Flyborg (Fp)
Fru talman! Lennart Beijer sade att man ser lika allvarligt på det inträffade som oppositionen gör - ungefär så; du får rätta mig om jag har fel. Nej, det gör ni inte. Vi vill att folket ska få veta allt. Vi vill vända på varje sten. Ni är nöjda som det är. Det är en himmelsvid skillnad i inställning. Vi ser inte lika allvarligt på saken.
Är det här den största mutskandalen i Sveriges historia eller ej? Detta, fru talman, verkar vara den viktigaste frågan av alla. Är det den största, är det den näst största, eller är det till och med den tredje största? Det verkar som sagt vara den viktigaste frågan, inte att utreda själva händelsen, Lennart Beijer.
Det här är majoritetens svar i ett nötskal. Sällan har väl regeringsmakten och dess stödpartier klätts av så tydligt som nu.
Och varför skulle skandalen aldrig ha upptäckts om företaget varit i privat ägo? Är till exempel Skandia ett statligt bolag? Nu vet jag att Lennart Beijers parti kanske så småningom vill förstatliga Skandia och alla bolag, men i nuläget är det väl ändå privat. Är det inte så? Vad är det som får er att säga att det skulle ha blivit mycket värre om det varit i privat ägo?
Anf. 19 Lennart Beijer (V)
Fru talman! Jo, jag tror faktiskt att vi ser lika allvarligt på frågan som Eva Flyborg, kanske till och med allvarligare. Vi som försvarar de statliga bolagen tycker att det är jätteviktigt att de sköts på ett väldigt bra och seriöst sätt. Samtidigt visar flera punkter att Eva Flyborg utöver det intresset, som vi har gemensamt, också vill slå en kil i det statliga ägandet över huvud taget och ser en sorts vits med att just privatisering skulle lösa problemet. Jag menar att det skulle försvåra problemet.
Det är bra att Eva Flyborg själv tar upp ett företag som Skandia. Jämförelsen i pengar mellan den stora diskussion vi nu har om Systembolaget och Vin & Sprit och de miljarders miljarder det handlar om i Skandia går liksom inte att göra. Dock tog det en stund innan ägarna var tvungna att göra någonting åt Skandias situation, vilket var bra att de gjorde.
Jag tror att ett privatägt Vin & Sprit helt klart skulle ha en mycket tuffare marknadsföring och att det helt klart skulle bli nästan omöjligt, i alla fall för oss i riksdagen, att diskutera huruvida bestickning och annat hade utförts. Det tror jag nog att Eva Flyborg får hålla med om.
Anf. 20 Eva Flyborg (Fp)
Fru talman! Jag ska ta upp en annan sak som Lennart Beijer sade tidigare. Han sade att de som gör utredningar nu gör oberoende utredningar, och det är en massa olika saker på gång - ungefär så; Lennart Beijer får rätta mig.
Men en inblandad part kan aldrig betecknas som oberoende. Det ligger i sakens natur. Är man själv inblandad är man inte oberoende. Och vem, enligt Lennart Beijer, har då det övergripande ansvaret för att granska helheten? Vem ska göra det, om inte vi i riksdagen ser till att regeringen tillsätter någon? Regeringen borde göra detta själv och av egen kraft, men det orkar man inte. Då borde vi förmå regeringen att göra detta.
Jag vill inte alls slå en kil i det statliga ägandet. Vi vill avskaffa det, i stort sett. Det finns några bolag som har en alldeles speciell uppgift, och de ska kunna finnas kvar. Men i stort sett ska vi inte ha vare sig statliga eller kommunala bolag som snedvrider konkurrensen och gör att marknaden inte kan fungera på ett bra sätt.
Och varför, Lennart Beijer, kommer alltid fienden från väster? Om till exempel Vin & Sprit skulle säljas ut, vilket vi tycker skulle vara väldigt bra, varför kan det inte vara fråga om att svenska intressenter kan ta över? Vad kommer det sig att man alltid ska försöka skrämmas med ett stort amerikanskt eller multinationellt bolag?
Fru talman! Jag tror inte alls att det bara är en hund som ligger begraven i det här ärendet, snarare handlar det om en hel hundkyrkogård.
Anf. 21 Lennart Beijer (V)
Fru talman! Det är många saker på en gång. Man hinner knappt komma ihåg dem.
Jag tycker att riksdagen har gjort ett bra arbete, Eva Flyborg - det man förväntar sig av riksdagen. Jag tycker att även oppositionen har rätt att riva i de här frågorna, men jag tycker att hela utskottet har tagit frågan allvarligt redan från början. Vi har ändå haft en process. Visserligen har jag hört någon klaga över att man måste gå någonstans för att få reda på de riktiga papperen och sådana saker, men det är kanske bättre att vi riksdagsledamöter går på sådana uppdrag än att vi sitter i kommissioner och försöker granska någonting som vi har väldigt svårt att granska.
När det gäller om det är amerikanska bolag eller inte som köper Vin & Sprit vet jag inte vem som skulle vara intresserad, men de som kan är ett antal stora bolag. De kan nog finnas i både öst och väst, men det är stora bolag som kan gå in och göra ett köp. Naturligtvis är också både Eva Flyborg och jag intresserade av att vi får hyfsat betalt ifall vi nu ändå ska sälja.
Oavsett om det är ett stort bolag från öst eller väst kommer dock marknadsföringen att hårdna. Om nu Eva Flyborg tycker illa om statliga Vin & Sprit får hon väl ändå erkänna att marknadsföringen naturligtvis blir tuffare från ett rent privat bolag. Nu får inte Eva Flyborg svara, vilket är synd för henne, men hon får väl andra tillfällen.
Anf. 22 Anne-Marie Pålsson (M)
Fru talman! Jag hade i och för sig inte tänkt begära replik på Lennart Beijer, men på grund av påpekanden som gjordes under Beijers anförande kände jag mig ändå föranledd att kliva upp här.
På något vis var det ganska bra. Detta signalerar nämligen ganska tydligt att skälen till att Vänsterpartiet och Moderaterna tycker samma sak i huvudfrågan - avslag på motionen - är helt olika. Vänsterpartiet anser uppenbarligen att här inte behövs någon granskning, att allting är bra och att vi lever i den bästa av världar, medan Moderaterna tycker att det inte är någon mening med att göra en granskning då vi ändå inte kommer åt de underliggande problemen.
Det är ganska betecknande att Lennart Beijer betraktar det som snaskigt när jag påpekar att en person som ska granska en annan person råkar befinna sig i någon form av ömsesidigt beroende med denne. Det är inte så konstigt att Lennart Beijer har den uppfattningen. Han företräder ju ett parti, Vänsterpartiet, som för inte så förskräckligt många år sedan var livliga supportrar till det kommunistiska systemet i Ryssland som väl knappast kommer att bli ihågkommet för någonting annat än en utbredd nomenklatura, nepotism, vänskapskorruption och allting annat.
För att upplysa Lennart Beijer om saker och ting kan jag säga att det i forskningsvärlden pågår ett omfattande arbete när det gäller hur man ska styra och kontrollera organisationer. Dessutom har Erik Åsbrink precis avslutat en etikkommission baserad på just den här typen av rön. Här finns intressekonflikter och motstridiga intressen, och när det gäller statliga bolag också intressegemenskap, och det är viktigt för förtroendet att man bygger upp ändamålsenliga system.
Vill man från statens sida verkligen se till att folket har gott förtroende för de statliga bolagen och för regeringens arbete vill det till att Caesars hustru inte misstänks. Då får det inte vara så att den som granskar står i beroendeförhållande till den som blir granskad. Då blir nämligen granskningarna inte så trovärdiga som de annars skulle kunna vara.
Anf. 23 Lennart Beijer (V)
Fru talman! Jag har inte sagt att det inte behövs några undersökningar eller någonting som ordentligt ser över vad som har hänt i Systembolaget AB och Vin & Sprit AB. Jag står bakom de olika åtgärder som har vidtagits och som pågår, och det är en hel del. Man måste ändå fråga sig: Kunde någon ytterligare utredning verkligen ha fyllt något behov i det här sammanhanget? I det här fallet ligger jag möjligen närmare Anne-Marie Pålsson än de övriga borgerliga partierna. Vi kanske ska avvakta och se om någonting ytterligare behövs.
Den andra biten tar jag mest upp därför att om man skriver rakt upp och ned i ett betänkande, med namn och allting, att det är ett problem att statsministern är gift med en vd i ett statligt bolag så tycker jag att man går för långt. Jag har mycket större förtroende för de här personerna. Det är ju inte heller de själva som sköter saker och ting. Tvärtom blir det i sådana här fall antagligen ännu viktigare att sköta den särskilda uppgiften.
När Anne-Marie Pålsson och Moderaterna ändå trycker på i fråga om denna punkt blir det besvärligt. Sverige är ett litet land, och vi ska sköta våra företag och vår stat på ett bra sätt. Jag kan tänka mig att det finns personunioner också i den privata sfären. Där är det värre att komma åt dem. Här kan vi ändå hålla ett öga på vad som händer.
Sedan måste väl Anne-Marie Pålsson ändå erkänna att moralen från Jesu tid är något föråldrad.
Anf. 24 Anne-Marie Pålsson (M)
Nej se, fru talman, det tycker jag rakt inte. Jag tror tvärtom att vi har väldigt mycket att lära av antiken. Romarriket var intressant. De gamla grekerna var intressanta - demokratins vagga. Nej, fru talman, på den punkten håller jag rakt inte med Lennart Beijer.
Jag vill i alla fall understryka att jag har mycket stort förtroende för både Göran Persson och Anitra Steen. Det handlar inte om detta. Det handlar om att om allmänheten ska ha förtroende för att granskningar sker på rätt sätt får det inte finnas misstanke om personunioner. Så enkelt är det.
När det gäller Anitra Steen och Göran Persson kan jag inte se annat än att det till och med är en lagenlig och förmodligen av Gud förankrad personunion som har skett. Det här innebär ju att det i rimlighetens namn ligger i Göran Perssons, Anitra Steens och regeringens eget intresse att inför allmänheten inte ge skuggan av ett tvivel eller misstanke om att här finns någon form av personunion som påverkar en oberoende granskning.
Det är egentligen av omsorg om det svenska demokratiska systemet som jag gång på gång, envis som en åsna, säger att det inte är lämpligt att den som granskar finns i en union med den som blir granskad.
Anf. 25 Lennart Beijer (V)
Fru talman! Det är bra att Anne-Marie Pålsson har omsorg om det demokratiska systemet. Om vi utgår från det kanske man kan se lite lättare på det som tas upp så direkt i det särskilda yttrandet. Naturligtvis håller vi allihop med om att vi alltid måste se till att misstanken om personunionens påverkan på saker och ting inte finns över huvud taget.
Men då är frågan, om nu det ena borgerliga partiet efter det andra hela tiden för fram detta och tar upp det i debatter: Hur ska svenska folkets misstanke kunna försvinna? Är det inte så att man hela tiden bygger under för nya misstankar, oavsett vilka utredningar vi försöker genomföra?
Anf. 26 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Mutor, etik, moral, bestickning, gratis resor, gratis sprit och höga bonusavtal. Skandaler, skandaler! Detta är ingen 70-talslåt. Det är snarare de rubriker och den debatt som präglade 2003 med ständiga följdfrågor: Vad är det egentligen som händer? Finns det ingen sans och balans kvar hos oss människor och i samhället generellt? Är målet nu att ständigt finna nya mer eller mindre fantasifulla möjligheter att för egen vinning sko sig på andras bekostnad?
Frågorna är berättigade att ställa till oss som politiska företrädare, till företagsledare såväl som till anställda. Frågorna är berättigade att ställa till privat näringsliv och till statliga bolag, tyvärr. År 2003 blev det år som en mycket stor misstanke om en mycket stor mutskandal i statliga bolag kom i dagen.
Fru talman! När misstankar om oegentligheter inom Systembolaget och inom Vin & Sprit kom fram antog många att det här ändå var droppen som fick bägaren att rinna över. Här borde finnas en självklar intern kontroll, en självklar koll på att allt sker i ordning och reda. Vi är faktiskt ganska många som ställer höga krav på att statlig verksamhet inte ska kunna misstänkliggöras för oegentligheter och mutor just för att dess verksamhet är i allmän ägo.
Systembolaget har en unik ställning i den svenska företagsvärlden och i det svenska samhället. Därmed ställs också speciella krav på styrning, kontroll och ledning. Naturligtvis återförs de kraven mot tydligt ägande, tydlig ledning och en tydlig styrelse, här som i övriga företag.
Fru talman! De mycket allvarliga mutmisstankarna har nu inneburit att bortåt hundra anställda inom Systembolaget har delgivits misstanke om mutbrott och därtill ytterligare ett antal personer hos leverantörer om bestickning. En förundersökning är beräknad att vara klar hösten 2004. Tidsaspekten på när rättsprocessen kan starta kan tyvärr ingen säga någonting om, förutom att det här kommer att ta tid. Jag anser att slutförandet av den rättsprocessen ska avvaktas innan bedömning görs om ytterligare externa, oberoende utredningar behövs.
Förutom det som gjorts inom både Systembolaget och Vin & Sprit, som har tagits upp tidigare och som jag inte tänker upprepa, har Riksrevisionen gjort en förberedande undersökning av verksamheten inom både Systembolaget och Vin & Sprit. Så sent som i mars beslöt Riksrevisionen att man inte skulle gå vidare med en granskning eftersom det pågår så många granskningar internt och externt. Man bedömer att detta borde vara tillräckligt för att få svar på frågorna om oegentligheter och så vidare.
Men, fru talman, det kan mycket väl vara så att jag och Centerpartiet när vi har kunnat följa rättsprocessen och dess utfall återkommer med krav riktat mot regeringen och mot regeringen som ägare just av Systembolaget. Men vad det kravet kommer att innehålla är beroende av den rättsprocess som nu pågår.
Det innebär att vi är beredda att omvärdera det som nu pågår i Systembolaget och systembolagshärvan, som vi nu allmänt kallar det för. Man ska kunna ta initiativ till eventuellt ytterligare utredningar. Men låt oss avvakta rättsprocessen, för vi vet att ärendet inte på något sätt är avslutat.
Det här är mycket allvarliga anklagelser som kommer att innebära att Systembolaget fortsättningsvis är skadat. Det kommer att innebära att man ifrågasätter statens roll som ägare. Och det kommer att återkomma ifrågasättanden om statens ägarroll och Systembolagets och Vin & Sprits roller framgent i andra ärenden.
Men i detta betänkande håller jag mig till det som motionen har angivit vad gäller att tillsätta en ny oberoende utredning. Jag yrkar avslag på den och ställer mig bakom majoritetens förslag till beslut.
Anf. 27 Ingegerd Saarinen (Mp)
Fru talman! Mutor och bestickning inom de statliga bolagen är en mycket allvarlig historia. Jag vill inte säga att detta är den absolut allvarligaste muthistorien som har hänt i Sverige. Jag påminner mig en historia för många år sedan, Bofors. Jag kan inte göra någon jämförelse, men det såg jag också som en mycket allvarlig historia.
Men fullt klart är detta en oerhört allvarlig historia som måste utredas i grunden. Olikt Anne-Marie Pålsson vill jag inte säga att den här historien inte äventyrar bolagets existens, för jag tror att det är just det den gör. Den här historien äventyrar det statliga Systembolaget, monopolet.
Vi vet att detta bolag redan är på gränsen till att få existera. Ska det få fortsätta att existera och ha en alkoholpolitisk roll, som vi ändå tror att det har, är det absolut beroende av att svenska folket har förtroende för bolaget. Det är min fasta förvissning.
Det här gör också att jag i den här historien verkligen känner med personalen. Alla som inte har gjort något fel utan som har gjort sitt jobb på ett fint sätt har ju anledning att känna sig kränkta av att det bolag de arbetar för har fungerat på det här sättet. Många chefer kanske inte har fungerat bra utan har varit ohederliga och till och med brottsliga. Det måste tära oerhört hårt på personalen. Dessutom måste vetskapen att detta faktiskt kan äventyra bolagets existens göra det etter värre för personalen i bolaget.
Det är självklart att statliga bolag ska ha en högre svansföring, en högre etik, än andra bolag. Vi tycker inte alltid att de statliga bolagen fungerar så, men vi deltar i och ser att det pågår ett förbättringsarbete. Så långt är det bra. Det är naturligtvis mycket viktigt att statliga bolag inte är korrumperade. Det är självklart så.
Jag hade tänkt att gå igenom alla pågående utredningar för att klarlägga vad som har hänt, men jag tycker inte att det efter Marie Granlunds genomgång är nödvändigt att upprepa det från talarstolen. Men jag konstaterar att till exempel Riksrevisionen går tillbaka ända till 1998. Lite grann tittar man bakåt också.
Det är både viktigt och rimligt att pågående utredningar genomförs på ett grundligt sätt. Jag vill avvakta med funderingar om eventuella ytterligare utredningar tills dessa är klara. Med det vill jag inte säga att ytterligare utredningar inte ska göras. Det är mycket möjligt att jag i ett senare skede kommer att hålla med Kristdemokraterna och Folkpartiet om att ytterligare utredningar ska göras, men jag tycker att det är bättre att liggande utredningar får arbeta färdigt och att vi sedan tar ställning i frågan. Det är viktigt att vi i utskottet framöver tittar noga på detta och att även regeringen har detta som en fortgående informationspunkt. Vi får i ett senare skede ta upp frågan om vad som ytterligare ska göras.
Jag hävdar att vi inte nu ska genomföra ytterligare utredningar. Det betyder inte att jag utesluter det för framtiden. Detta är oerhört viktigt.
Anf. 28 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Nu har vi hört alla partiers företrädare tala om vad de tycker. Nästan alla har sagt, med hänvisning till lite olika skäl, att det inte är omöjligt att det behövs en utredning senare. Många har anfört, precis som Ingegerd Saarinen, att de först avvaktar pågående utredningar. Men de rättsliga processerna kan ta lång tid. Det kan handla om två tre år. Är det det tidsperspektivet som Ingegerd Saarinen menar att hon först vill avvakta innan man beslutar om att gå vidare? Då blir det som Eva och jag påpekade i våra inlägg, nämligen att då hinner mycket tid gå och många minnesbilder försvinna. Det finns en fara i det om man vill göra det vi föreslår, nämligen att titta på alkoholbranschens funktion, de statliga bolagens funktion i alkoholbranschen, och förhindra strukturer som möjliggör mutbrott.
Vad är deadline, tidsaspekten, när Ingegerd Saarinen säger senare?
Anf. 29 Ingegerd Saarinen (Mp)
Fru talman! Jag har ingen definitiv deadline för detta. Men det är klart att jag förutsätter att utredningar pågår och att vi kommer att få fler och fler resultat. Saker och ting kommer att belysas under tidens gång. Ingenting är sagt om att vi måste avvakta tills alla utredningar är helt klara, men jag anser inte att det är tillräckligt klarlagt än vad det ytterligare är vi ska utreda.
Anf. 30 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Jag hoppas att vi kan återkomma i samtal till detta och lyfta upp frågan innan alltför lång tid har gått. Vi är många som finner det angeläget att titta ned i botten.
Förfaringssättet innebär att allmänheten inte får tillgång till att faktiskt kunna titta in i vad som har hänt i bolagen eftersom merparten, med undantag för Riksrevisionens rapport, är material som inte är offentliggjort i sin helhet. Riksrevisionens rapport omfattar ett avgränsat granskningsuppdrag.
Ser Ingegerd Saarinen något problem i att de som äger de statliga bolagen, svenska folket, faktiskt inte får möjlighet att på flera år få en allsidig genomlysning av det som har hänt i det som vi måste beteckna som en skandal?
Anf. 31 Ingegerd Saarinen (Mp)
Fru talman! Det kan finnas saker i det som vi bör titta vidare på. Jag vill inte nu säga exakt hur besluten ska se ut framöver, men den här historien är inte utagerad. Vi har anledning att titta på den framöver.
Anf. 32 Gabriel Romanus (Fp)
Fru talman! Jag har följt diskussionen med stort intresse. Att jag begär ordet är inte i avsikt att tala i egen sak. Tvärtom anser jag att innan man kritiserar andra bör man fundera över om man har anledning till självkritik.
Här har ställts befogade frågor under resans gång om vad tidigare företagsledningar har gjort. Jag menar att vi gjorde en hel del. Till exempel skildes några personer från sina jobb 1997 därför att de hade låtit sig bjudas på en resa till Prag. Vi kunde förmodligen ha gjort mer. Det kommer säkert fortsatt utredning att visa.
Jag vill bara understryka det som kanske har nämnts tidigare, nämligen att Systembolagets nuvarande ledning tog itu med frågorna när man fick belägg för att det förekom brott mot företagets regler. Det är därför det här har blivit offentligt. Det är klart att det här inte gynnar Systembolaget, men alla undersökningar som görs tyder på att bolaget fortfarande har ett gott förtroende hos allmänheten. Det är en prestation när företaget är ett monopol inom alkoholbranschen.
Som kammarens ärade ledamöter och talmannen säkert förstår har jag inte ansett mig kunna motsätta mig en utredning om saken, tvärtom. Jag tycker att det är bra att Folkpartiet tidigt tog upp detta krav, och vi vill inte vänta med att sätta i gång ett brett uppdrag alltför länge. Det är så som flera har sagt, nämligen att mycket kan falla i glömska. Det är bra att hela branschen ska utredas enligt förslaget i reservationen. I synnerhet är det bra att det blir en oberoende utredning - vad som nu kan menas med det. Jag menar att den i så fall bör innehålla personer som har förtroende i alla partier och som gärna inte är med i det absoluta politiska dagsarbetet. Det är särskilt viktigt eftersom många politiker är inblandade, inte bara i bolagens styrelser. Också två ledamöter av denna kammare har varit verkställande direktörer i de berörda bolagen. Som har påpekats har Systembolagets nuvarande vd en nära relation till statsministern.
Låt mig få säga ett ord om detta. Jag har naturligtvis funderat över den situationen. Jag kan inte komma till någon annan uppfattning än att om statsministern blir förälskad i och vill gifta sig med en chef för ett statligt bolag måste det få ske utan att man kräver att statsministern ska avgå eller att denna verkställande direktör ska avgå. När man hänvisar till att Caesar skilde sig från sin hustru skulle det innebära att statsministern inte kan gifta sig med någon som har ett statligt chefsuppdrag. Det är en viss skillnad om en minister anställer sin fru som informationssekreterare, eller något i den stilen, nära sig själv. Däremot menar jag att det måste vara möjligt att en kompetent, framstående yrkeskvinna får en relation till statsministern. Annars kan hon över huvud taget inte jobba som chef i staten.
Jag uppfattar inte förslaget i reservationen som ett spel eftersom de partier som har reserverat sig faktiskt vill slå vakt om Systembolaget. Det är en ärlig uppfattning hos de partierna. Det vet alla.
Jag vill också påpeka att Systembolagets styrelseordförande och vd själva i en debattartikel har förordat just en bred utredning av hela branschen.
Jag vill bara slutligen, som framgått, säga att jag avser att rösta för reservationen.
Jag noterar att utskottets majoritet visar en öppenhet för att en utredning ska komma till stånd. Jag hoppas att det inte dröjer för länge.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 27 maj 2004.Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelser
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Granskning av Systembolaget AB och Vin och Sprit AB
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N5 och 2003/04:N6.- Reservation 1 (fp, kd)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (fp, kd) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 124 0 0 20 m 44 0 0 11 fp 0 43 0 5 kd 0 27 0 6 v 25 0 0 5 c 16 0 0 6 mp 14 0 0 3 Totalt 223 70 0 56
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.