Anf. 12 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Företagsamhet handlar om förtroende. Det tar lång tid att bygga upp ett förtroendekapital. Det går snabbt att rasera det. Detta vet varenda företagare. Vi fick belägg för detta för inte så länge sedan. Då handlade det om Skandia och om skandaler. Trots att koncernens före detta vd Lars-Erik Pettersson erbjöd sig att arbeta för en lön om 1 kr om året fick han sparken. Styrelsen fick respass ett år senare utan att beviljas ansvarsfrihet.
I detta privata företag insåg man vikten av att städa upp och försöka rensa ut efter den skandal som hade uppstått. Man gjorde det i sitt eget intresse. Utan att markera att man menar allvar skulle man kunna sätta hela företagets existens i fara.
Detta är vad företagsamhet handlar om. Det är skälet till att vi moderater inte vill stödja motioner från fp och kd om en ytterligare granskning. Vi menar bland annat att motionerna inte tar sikte på det som frågan egentligen handlar om.
Ett statligt ägt företag som Systembolaget som arbetar på en marknad har inte samma incitament som ett privat företag att gå till botten med problem som finns i företaget, av det enkla skälet att det inte hotar företagets existens. En utredning eller fortsatt granskning utöver det som man gör tar alltså inte sikte på att fånga upp det som det handlar om. Det är den intressekonflikt som man brukar prata om när det gäller de statliga bolagen snarare än om en intressegemenskap som präglar dessa och som försvårar en kritisk granskning.
Jag skulle nu nästan kunna vara cynisk och säga att det i själva verket är svårt att se hur någon granskning på ett meningsfullt sätt kan hitta fel och utkräva ansvar, på grund av att banden mellan de inblandade parterna är alltför känsliga.
Jag menar att i en granskning, oavsett vilket slags företag det är, får man titta på de olika aktörer som är viktiga i det här spelet. Man brukar skilja mellan tre olika sådana: ägarna, styrelsen och vd:n.
Ägarna ansvarar med sitt kapital, och deras ansvar är begränsat till det kapital de tillskjuter.
Styrelsens uppgift består i att övervaka ledningen och att tillsätta och avskeda vd, och dess ordförande har en framträdande roll.
Vd, slutligen, bär ansvar för företagets löpande verksamhet.
Med en sådan analys kan man säga att vd, med det operativa ansvaret för bolaget, är ytterst ansvarig för mutskandalerna. Även om påstådda missförhållanden är av sent datum och vd:n inte hunnit sätta sig in i dem, kan vd:n inte undgå kritik, inte heller i de fall där vd:n säger sig inte känna till det hela. Vd:n bör känna till det - bör sätta sig in i det och bör hålla sig underrättad om vad som pågår. I de fall där vd har fått otillräckliga direktiv i företaget faller ansvaret på någon annan. Då faller ansvaret på den som har utformat de bristfälliga direktiven. I det här fallet handlar det under sådana förhållanden om chefen för det departement som ansvarar för de statliga bolagen.
Vad hade då hänt om Systembolaget och Vin & Sprit hade varit privatägda? Vi kan ta Systembolaget, för det är liksom det mest utmanande av dessa två bolag. Min gissning är att ägarna och styrelsen skulle ha ingripit mycket kraftfullt. Om man hade agerat på ett sådant sätt att man riskerade att strida mot EU:s regler och därmed förlora rätten att verka som företag skulle man ha agerat utan att riksdagen hade behövt tillsätta någon granskning. Man hade gjort det i sitt eget intresse. Och de som hade haft ansvaret hade bytts ut.
Men det kommer nog inte att ske i det här fallet. Sannolikheten är mycket liten, och det beror just på de intressegemenskaper som präglar de statliga bolagen. Personer som är inblandade i Systembolaget och Vin & Sprit är inte bättre människor än vi är, och de är inte heller sämre människor. De är som vi alla andra är.
Finns man i en väv av beroenden så agerar man därefter. När det gäller Systembolaget är dessa band särskilt utmanande, Marie Granlund! Jag vet inte ens en gång om det var Maria Larsson som påpekade detta med Anitra Steen, men jag kommer att göra det nu i alla fall.
Fru talman! Vd:n för Systembolaget är gift med ägarnas yttersta representant, statsminister Göran Persson. Ordföranden i Systembolaget är Olof Johansson, som ingick i ett parti som var regeringens samarbetspartner under saneringen av svensk ekonomi. Därmed kan man säga att Olof Johansson och Göran Persson också står i ett slags beroendeförhållande till varandra. Chefen för det departement som ska övervaka de statliga företagen är Leif Pagrotsky, och han har, återigen, ägarnas yttersta representant som sin egen arbetsgivare.
Vem, fru talman, tror att närvaron av detta finmaskiga nät av vänskapsband och ömsesidiga beroenden gör det troligt att en oberoende granskning skulle leda fram till att de verkligt ansvariga skulle utkrävas ansvar för det som hänt?
Med detta vill jag inte säga att de påstådda oegentligheterna i Systembolaget och Vin & Sprit är så allvarliga att de skulle föranleda till exempel att vd:n skulle bli entledigad från sitt uppdrag. Det vet jag inte. Jag pekar bara på att det är någonting i uppbyggnaden av de statliga bolagen som är djupt osunt. Och egentligen talar det för att man, i de fall man ska prata om statliga bolag, ska se till att den här typen av beroendeförhållanden kan minimeras så långt som någonsin är möjligt.
Fru talman! Regeringen har vid upprepade tillfällen kritiserat det privata näringslivet för girighet, slapphet, oetiskt agerande. Det har förekommit allvarliga övertramp. Det är vi alla överens om, men för att ge trovärdighet åt kritiken mot det privata näringslivet räcker det inte att tillsätta en förtroendekommission. Det räcker inte att skriva debattartiklar i Dagens Nyheter eller i någon annan av de större tidningarna. Regeringen måste också föregå med gott intresse och agera kraftfullt.
Det betyder att personer som står i nära relation till statsministern inte bör inneha viktiga positioner som övervakas av regeringen. Ty varje misstanke om vänskapskorruption skadar förtroendet för politikerna och ytterst för hela den svenska demokratin.
Vi har här citerat schlagerdängor och liknande från 70- och 80-talet. Jag vill nog utsträcka tidsspannet lite längre tillbaka i tiden och gå tillbaka till åren strax efter Jesu födelse. Då myntades uttrycket: Caesars hustru får inte misstänkas. Bakgrunden till detta är nämligen att Julius Caesar skilde sig från sin hustru som följd av en incident som var oskyldig men som skulle kunna vara komprometterande för Caesar. Dessa ord är numera bevingade: Caesars hustru får inte misstänkas.
Ingen skugga av misstanke får falla över ledaren för ett imperium och hans hustru. Detta gäller även i dag och också för ledare för mindre imperium än romarriket.
Vi i Moderaterna yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna, inte därför att vi i grunden är oeniga med Folkpartiet och kd på den här punkten utan därför att vi menar att en oberoende granskning inte ter sig särskilt meningsfull. Vi vill också understryka att i det fall det skulle framkomma nya omständigheter i de förundersökningar som åklagaren nu leder är vi beredda att ompröva detta ställningstagande och på nytt ta initiativ till en ny granskning.