Godkännande av rambeslut om verkställighet av förverkandebeslut
Betänkande 2004/05:JUU25
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Avgörande
- 2005-03-23
- Debatt
- 2005-03-23
- Beslut fattades
- 2005-03-23
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Godkännande av rambeslut om verkställighet av förverkandebeslut (JuU25)
Riksdagen godkände ett inom EU upprättat utkast till rambeslut som innebär att principen om ömsesidigt erkännande börjar tillämpas även på beslut om förverkande. Enligt rambeslutet ska ett beslut om förverkande som har beslutats av en domstol i en medlemsstat erkännas och verkställas i en annan medlemsstat utan att något nytt beslut om förverkande behöver fattas av den staten.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionen
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 1 motion.
Från regeringen
Från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 17 februari 2005, justerades 10 mars 2005 och fick trycklov 15 mars 2005.Reservationer: 1
Alla beredningar i utskottet
2005-02-17
Godkännande av rambeslut om verkställighet av förverkandebeslut (JuU25)
Riksdagen ska godkänna ett inom EU upprättat utkast till rambeslut som innebär att principen om ömsesidigt erkännande börjar tillämpas även på beslut om förverkande. Enligt rambeslutet ska ett beslut om förverkande som har beslutats av en domstol i en medlemsstat erkännas och verkställas i en annan medlemsstat utan att något nytt beslut om förverkande behöver fattas av den staten. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2004/05:JUU25
Webb-tv: Godkännande av rambeslut om verkställighet av förverkandebeslut
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 182 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till den moderata reservationen i betänkandet.
Regeringen föreslår i det här ärendet att riksdagen ska godkänna ett utkast till rambeslut om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande av beslut om förverkande. I huvudsak handlar det om att ett beslut om förverkande i en annan medlemsstat ska verkställas i Sverige, om egendom eller bevismaterial finns här, utan att vi gör någon ny prövning.
Frågan är en uppföljning bland annat av tidigare rambeslut om förverkande på grund av brott. Det förra beslutet innebar att EU:s medlemsstater ska se till att det enligt respektive lands lagar är möjligt att helt eller delvis förverka vinning och hjälpmedel som härrör från alla typer av brott som kan leda till fängelse i mer än ett år. Dessutom ska man se till att det blir möjligt att i samband med att någon döms för vissa särskilt grova brott även förverka vinning som den dömde har skaffat sig genom andra brott än de brott som han just då döms för.
Dagens ärende handlar alltså om att verkställa just sådana beslut som fattats i en annan stat. Ett genomförande av beslutet förutsätter omfattande lagändringar i vår lagstiftning, liksom tidigare rambeslut har gjort när det gäller förverkande.
Trots att ingreppen i svensk lagstiftning kan bedömas som rätt långtgående har regeringen varken när det har gällt tidigare beslut eller när det gäller det som riksdagen i dag behandlar lagt fram förslag till lagändringar. Det är, för att tala klartext, skrämmande. Utan lagändringar kan vi rimligen inte heller leva upp till det vi avtalat om att vi ska göra.
Vi moderater är engagerade i ett gemensamt europeiskt arbete mot grov organiserad brottslighet. Ambitionerna med rambeslutet ligger helt i linje med vad vi tycker att man ska göra. Vi konstaterar också att förslaget på andra sätt verkar rimligt. Det gällde för övrigt också propositionen om förverkande som vi hanterade förra hösten.
Men, och det är poängen med vår reservation, vi anser att riksdagen innan vi överlåter besluten till andra ska veta och kunna bedöma konsekvenserna i den svenska lagstiftningen. Rättsordningarna i våra länder är olika, och det finns goda skäl att begrunda hur beslut i praktiken kommer att verka om vi inte vill skapa nya bekymmer. Förverkande handlar faktiskt om ingripande mot enskilda människor, och vi har ett ansvar för att inte generellt bara leva efter devisen att ändamålen helgar medlen. Att kriminella inte ska kunna leva i lyx eller planera nya brott med medel som man har skaffat sig genom kriminalitet är otroligt viktigt, men rättssäkerhet är också viktig. Här har vi ett stort ansvar i riksdagen och som en del av EU.
Regeringen har på sitt sammanträde i dag, onsdag, fattat beslut om en proposition som är helgläsning för alla som nu tror att de ska åka hem och fira påsk. Det är 361 sidor komplicerade lagförändringar som delvis, inte fullt ut, är konsekvenser av ett tidigare rambeslut om förverkande som vi fattade.
Vi hade ingen aning om de konsekvenserna när riksdagen fattade beslut och band riksdagen för att genomföra huvuddelen av det som ligger i det här ärendet. Det säger lite grann om den principiella inställning som vi moderater har.
Vi moderater tycker att vi riksdagsledamöter åtminstone ska ha gått igenom och ha ett hum om vad lagarna som gäller i Sverige handlar om och vilka förändringar som är nödvändiga innan vi skickar justitieministern och andra till Bryssel för att bestämma vad vi ska vara tvingade att göra.
Det här är ett typexempel på hur det blir hela tiden. Det här förslaget kom för en och en halv timme sedan. Jag har inte haft möjlighet att gå igenom i vilken uträckning det kan röra dagens ärende. Såvitt jag kunnat utröna genom ett antal telefonsamtal är det inget i dagens ärende som påverkas av propositionen.
Det här är en arbetsordning som jag inte tycker är tillfyllest för riksdagen när det gäller att stifta lag.
Regeringen och Socialdemokraterna brukar alltid i den här kammaren göra EU skyldigt för den märkliga beslutsordning som vi har sett så många exempel på. Men i det här ärendet är det inte möjligt. Det datum när medlemsstaterna ska ha genomfört bestämmelserna är inte bestämt. Det verkar inte vara jättebråttom. Dessutom är det sex år sedan Förverkandeutredningen lade fram sitt betänkande.
Det har funnits oceaner av tid att plocka fram konsekvensunderlag för de beslut som ska fattas. Vi ser här att det till slut bara tog några månader innan man lyckades pressa fram det dokument jag håller i min hand. Varför inte försöka att göra saker i rätt ordning?
Vi moderater kommer att avstå från själva beslutet om propositionen. Det gör vi inte därför att vi tycker att det innehållsmässigt är fel. Vi gör det därför att vi inte har fått 360 sidor om vilka konsekvenser det har.
Riksdagens huvuduppgift är att stifta lag. Vi kommer att avstå därför att vi inte tycker att det är en rimlig ordning. Däremot yrkar vi naturligtvis bifall, som jag redan har sagt, till den reservation vi har.
Vi tycker att vi måste skärpa det hela. Jag vet precis vilken debatt vi skulle ha haft om inte alla hade tåg att passa. Justitieutskottet och många andra har i olika ordning sagt att man kan ha den arbetsformen.
För en gångs skull behöver vi kanske inte debattera det så mycket. Fundera lite grann på om det är rimligt. Jag hade ingen aning om vad som stod i detta dokument när ärendet behandlades i riksdagen förra gången. Nu är det likadant.
Det finns konsekvenser av det rambeslut som ligger på vårt bord i dag. Men vi vet inte vad det innehåller. När konsekvenserna kommer att vara klarlagda står skrivet i stjärnorna. Regeringen är allt tydligare med att berätta om svårigheterna och varför man inte har kommit fram med ett underlag.
Det är väl bra att man berättar om svårigheterna. Men vi drar helt olika slutsatser. Det gör att vi moderater har en reservation i ärendet.
Anf. 183 Joe Frans (S)
Herr talman! Av omsorg om mina ärade kolleger och kammarens anställda har jag tänkt att fatta mig kort. Jag yrkar bifall till förslagen i propositionen och avslag på motionerna. I övrigt har jag nästan ingenting att tillägga.
Herr talman! Låt mig ändå av respekt för motionären säga följande.
Syftet med rambeslutet är att stärka samarbetet i Europa för erkännande och verkställighet av beslut om förverkande mellan myndigheter när egendom förklarats förverkad i en medlemsstat men finns i en annan medlemsstat.
Tanken är att ingen fysisk eller juridisk person vars egendom har förverkats ska kunna komma undan verkställighet av förverkande inom EU genom att gömma vinsten någon annanstans. Ett beslut om förverkande i en medlemsstat ska alltså i princip gälla i annan medlemsstat i hela Europa utan att något nytt förverkandebeslut ska behöva fattas.
Bakgrunden är alltså att hjälpmedel som används vid alla brott med mer än ett års fängelse i straffskalan ska kunna förverkas i hela Europa inom de länder som tillhör EU och Europarådet. Det gäller vinster från alla brott med mer än ett års fängelse i straffskalan.
Sverige har redan mycket omfattande förverkandereglering. Som vi vet fungerar det. Men för att vi fullt ut ska kunna leva upp till våra åtaganden krävs det vissa lagändringar. Om det är utskottet enigt.
Utskottet är överens om att regeringens förslag är bra. Det går ut på att göra förändringar som tydliggör lagen bland annat på så sätt att avkastning från brottsutbytet ska kunna förverkas oavsett var bytet finns inom Europa. Vidare gör nyordningen att exempelvis en bil som en tjuv har köpt med medel han stulit kan förverkas.
Ändringen gör det möjligt att förverka vinster som uppstår när brottsutbyte investeras i en annan verksamhet, exempelvis utdelning från aktier eller liknande. Det kan vara utdelning från aktier som man har köpt med narkotikapengar. Det är inte mer än rätt att det förverkas.
Brottsbalkens bestämmelser om förverkande av utbyte av brott och hjälpmedel vid brott ska enligt förslaget gälla för alla brott med mer än ett års fängelse. Det är en rimlig utgångspunkt.
Herr talman! För varje lag finns naturligtvis ett undantag. I det här fallet görs undantag för utbyte från skattebrott, eftersom det i stället blir föremål för taxering.
Vi i Sverige går lite längre än det som krävs av oss. Vi gör det möjligt att genom bestämmelser i vapenlagen och abortlagen se till att exempelvis inkomster från otillåten vapenförsäljning och illegal abort ska kunna förverkas.
Det föreslås diverse utvidgningar och förändringar av befintliga förverkandebestämmelser för att lagstiftningen ska bli konsekvent och det ska bli tydligt. I många lagar - exempelvis i jaktlagen, fiskelagen, utlänningslagen, lotterilagen och insiderlagstiftningen - finns det förverkandebestämmelser som bara avser vissa brott eller är begränsade till vissa hjälpmedel eller visst särskilt utpekat utbyte. Genom de ändringar som föreslås blir dessa bestämmelser heltäckande så att Sverige uppfyller sina internationella åtaganden.
Att ta emot ersättning för att täcka kostnader i samband med brott kan också innebära att man gör sig skyldig till straffbar förberedelse till brott. Enligt brottsbalken ska sådan ersättning förverkas när det gäller brott enligt brottsbalken.
I princip är alla överens om att allt vi gör är bra. Det gäller också alkoholdrycker och människosmuggling. Här menar jag att det är viktigt att vi är skyndsamma och hjälper till.
Även när det gäller immaterialrätten föreslås att bestämmelserna om förverkande införs i respektive lag för att sanktionssystemet på det området ska vara lättöverskådligt. Möjligheter ska skapas när det gäller exempelvis varumärkesförfalskning. Det gäller kläder som utan tillåtelse har försetts med ett visst märke eller när man köper en Rolex som är kopierad. Då ska man kunna förverka det. Allt detta är bra saker. Det finns också möjlighet för enskilda polismän att fatta beslut om att förverka alkohol av ringa värde på plats.
Det är min uppfattning att utskottet är helt överens. Det finns egentligen ingenting att orda om.
Den motion som har väckts av mer eller mindre rituella skäl, för att inte säga av sakrala partipolitiska skäl, handlar om följdlagstiftning. Det är i och för sig en principiell invändning som vi har vant oss vid. Det är en invändning som jag har en viss intellektuell förståelse för och som man kan ha en viss sympati för.
Herr talman! Politik handlar ibland om att göra avvägningar mellan olika intressen. I det här fallet gäller det möjlighet att hjälpa till på ett konstitutionellt godtagbart sätt för att kunna effektivt bekämpa brottslighet inom hela Europa och det principiella att alltid presentera följdlagstiftning.
Jag tycker att det just i det här enskilda fallet är helt riktigt att prioritera effektiv brottsbekämpning framför den andra principen, som i och för sig till och med kan motverka syftet med rambeslutsinstitutet. Jag har alltså en viss empati för motionen, men just i det här fallet tycker jag så här.
När det gäller det här med 300 sidor följdlagstiftning, som kom i dag, kan man i det protokoll som vi hade läsa att det beskrevs att detta kommer och vilka saker som skulle stå där.
Det finns alltså väldigt mycket att säga, men av omsorg och omtanke om mina ärade kolleger och kammarens anställda avstår jag från ytterligare utläggningar. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.
Anf. 184 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Jag blir lite bekymrad över den här inställningen - att man tror att man är så effektiv om man fattar rambeslut när man inte genomför den nationella lagstiftningen. Det verkar ju som om det är viktigare för Socialdemokraterna att åka till Bryssel och vara överens än att de facto kunna genomföra det som man tycker är väsentligt att göra. Det är det som är problemet.
Vi får ju ingenting gjort av de här fina överenskommelserna med mindre än att vi har lagar som fungerar i Sverige. När man har gammal lagstiftning och avtal hit och dit blir det väldigt rörigt. Risken är att det också blir väldigt ineffektivt.
Nu fick vi veta här i Joe Frans anförande att det gäller fiskelagen och allt möjligt och att det har nämnts i propositionen. Ja, det har
nämnts
! Men nu får vi, långt i efterhand, reda på vilka förändringar som ska göras. Jag tror att det hade varit en fördel att få veta det innan. Vi vet alltså inte vilka följdändringar som dagens beslut leder till, mer än att det finns en allmän beskrivning av dem.
För mig räcker det inte med en allmän beskrivning av vilken lag man ska in och peta i. Jag vet att mitt riksdagsledamotskap handlar om att lagen ska bli korrekt. Jag måste förstå innehållet och sätta mig in i det och bestämma mig för hållningen. Här tycker jag att man har anledning att vara kritisk.
Jag har en fråga. Vet Joe Frans när vi får nästa promemoria - den som nu följer upp det beslut som ni vill att riksdagen ska fatta i dag? När kommer den propositionen med underlag? När kommer vi att få veta vad det egentligen är som vi ska besluta om i dag eller vad andra tänker besluta om?
Anf. 185 Joe Frans (S)
Herr talman! Den här debatten har vi fört varje gång det här med rambeslut kommit upp. Jag har sagt att jag har viss förståelse för det. Beatrice Ask lät lite indignerad. Men jag tycker inte att det här är så allvarligt. Jag förstår att du måste göra det av rituella skäl, för dina partikamraters skull. Men saken är den att det är beskrivet ganska ingående i propositionen vilka lagar som eventuellt kan komma att beröras. Också i den proposition som fanns tidigare finns det mycket riktigt en beskrivning av vilka lagar som skulle kunna komma att beröras. När du jämför då och nu kan du se en viss överensstämmelse.
Man gör olika avvägningar. Det har visat sig att de tidsramar som gäller för antagande av ett rambeslut och ett traditionellt remissförfarande ibland kan stå mot varandra. Det innebär att vi måste göra så här ibland. Jag tycker inte att det alltid är godtagbart, men i det här fallet tycker jag det.
Anf. 186 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Det är ingen ritual för mig. Jag är faktiskt en övertygad demokrat, med en demokratisyn som gör att jag tar allvarligt på riksdagens uppgift att stifta lag.
Jag begriper inte varför man inte ska ha ett gediget underlag. Jag blir lika upprörd varje gång - om du så väcker mig fem på morgonen - man inte får underlag. Det är verkligen ingen ritual som jag genomför, utan det är lika dumt varje gång.
Jag fick fortfarande inget svar på min fråga. Vet Socialdemokraterna vilka konsekvenserna blir av det beslut som vi fattar i dag för svensk lagstiftning? Har ni fått någon
hint
från departementet om när man avser att komma med något underlag som vi kan fatta beslut om?
Anf. 187 Joe Frans (S)
Herr talman! Jag gav en liten
hint
om vilka lagstiftningar som kan komma att beröras. Det är jaktlagen, fiskelagen, utlänningslagen, lotterilagen och insiderlagstiftningen. Annat som berörs är abortlagstiftningen, människosmuggling och så vidare. Det finns en beskrivning av vilka lagar som kan komma att beröras i propositionen.
Du frågar om vi vet exakt när detta kommer. Jag kan svara att jag inte vet exakt på dagen när det kommer. Men det kommer så fort det är möjligt.
Anf. 188 Johan Pehrson (Fp)
Herr talman! Vi ser nu rätt ofta i justitieutskottet effekten av principen om ömsesidigt erkännande inom EU för att vi ska kunna få det rättsliga samarbetet att fungera. Det är bra. I ett öppet Europa måste vi ha en lagstiftning som möter det som tyvärr också följer av öppna gränser, det vill säga gränslös kriminalitet.
Det är bra att vi får det här rambeslutet i sak, för vi måste komma fram vad gäller förverkanden. Men det här rambeslutet och de andra, herr talman, väcker hela tiden de frågor som finns av principiell invändning. Jag tycker att Beatrice Ask har en stor poäng när hon för fram de brister som finns i den här formen av lagstiftning. I riksdagen har vi blivit ganska omoderna i vårt sätt att möta detta.
Det är inte särskilt lyckat med rambesluten i nuvarande form; så är det. Men det är en komplicerad lagstiftningsprocess i EU just nu, och det måste den här regeringen leva med. Det måste också nästa regering leva med, till dess att vi kan förändra detta. Jag är av uppfattningen att jag har mycket svårt att se att Socialdemokraterna med någon sorts ovilja i regeringsställning försöker dölja eller förhala någonting när man lägger fram dessa rambeslut. Det är ett pressat läge på Justitiedepartementet, för det är väldigt många frågor som behandlas på EU-nivå när det gäller detta. Trots det finns det all anledning att för varje rambeslut för sig granska om man inte någon gång kunde komma fram med följdlagstiftningen, såsom Beatrice Ask argumenterar. Det här med förenklad remissrunda för att förstärka underlaget skulle man kunna utveckla mer, tycker jag. Där har Moderata samlingspartiet en bra poäng.
Det är en inte helt lyckad kompromiss som vi lever med i dag, och det drabbar inte minst oss i justitieutskottet. Det rasar in rambeslut med en faslig takt.
Det väcker också hela tiden tanken att det är sorgligt att se att man går så hårt fram med bara de verkställande och lagstiftande åtgärderna. Vi har väldigt lite när det gäller rambeslut på rättssäkerhetsgarantier. Folkpartiet liberalerna krävde för ett par år sedan att vi i justitieutskottet skulle lyfta upp frågan om att vi måste snabba på detta med rättssäkerhetsgaranti. Det är ju viktigt att vi inser att det här och där i Europa - till och med i Sverige någon gång - finns frågetecken om vilken kraft och vilket skydd människor har.
Men vi lever i den värld som vi har nu, och då har vi rambeslut att ta hänsyn till. Jag tycker, herr talman, att det arbete som talmannen driver med att försöka få in EU-frågorna i riksdagen på ett bättre sätt måste intensifieras. Det kan gälla till exempel särskilda debatter, som vi i dagarna har diskuterat i justitieutskottet. Det gäller också frågan om EU-nämndens ställning. Jag tycker att de här frågorna ska avgöras i justitieutskottet. De är komplicerade nog för oss, men det är ännu svårare att sitta som något slags superriksdagsledamot i EU-nämnden och kunna detta och även alla andra sakområden. Det säger sig självt att det inte är någon bra demokratisk förankring för denna regering, nästa regering och regeringar som kommer. Detta måste ändras, och det sitter vi på själva oavsett vad som händer med konstitution och så vidare. Det är bara att vi bestämmer oss, och det brådskar, herr talman!
Jag går nu över till sakfrågan. Med tanke på den utveckling av organiserad brottslighet som vi ser är det helt nödvändigt att vi kommer åt med förverkanden. Precis som någon sade här tidigare - jag tror att det var Beatrice Ask igen - har Förverkandeutredningen pekat på en rad områden där vi måste ta tuffare tag. Det är helt nödvändigt med utökat förverkande. Vill vi komma åt människohandel, narkotikahandel och grov ekonomisk brottslighet måste vi vidta åtgärder som möter detta. Gör vi inte det i Sverige, med möjligheter till utökat förverkande, riskerar vi att få se en ökning av den här typen av brottslighet.
När man är oroad och försöker väga rättssäkerhet mot rättstrygghet måste man veta om att det inte alltid är ett nollsummespel. Så länge vi inte vidtar åtgärder för att komma åt de pengar som är drivkraften för dem som handlar med knark och dem som handlar med unga flickor som våldtas på bordeller till och med i Stockholm kommer det att fortsätta. Det är pengarna som driver dessa cyniska, kriminella människor.
Jag hoppas också att detta leder till att det kommer fram en rejäl förverkandelagstiftning som uppfyller rambeslutet men gärna går längre. Vi måste bestämma oss om vi vill komma åt den grova organiserade brottsligheten. Vi kan välja att inte göra det, men då får det katastrofala följder för många människor.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 23 mars 2005.Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Godkännande av rambeslut om verkställighet av förverkandebeslut
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen godkänner det inom Europeiska unionen upprättade utkastet till rambeslut om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om förverkande.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:55.Följdlagstiftning i propositioner om rambeslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju30.- Reservation 1 (m)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 111 0 0 33 m 0 39 0 16 fp 36 0 0 12 kd 24 0 0 9 v 22 0 0 7 c 16 0 0 6 mp 11 1 1 4 - 1 0 0 0 Totalt 221 40 1 87
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.