Godkännande av Europarådets konvention om utlänningars delaktig- het i samhällslivet på kommunal nivå

Betänkande 1992/93:KU13

Konstitutionsutskottets betänkande 1992/93:KU13

Godkännande av Europarådets konvention om utlänningars delaktighet i samhällslivet på kommunal nivå

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1992/93
KU13

Sammanfattning

I propositionen (l992/93:104) föreslår regeringen att
riksdagen godkänner Europarådets konvention om utlänningars
delaktighet i samhällslivet på kommunal nivå. Konventionen
syftar till att lägga fast vissa grundläggande krav på juridisk
likabehandling, utövandet av utlänningars politiska rättigheter
och institutionella åtgärder som kan underlätta invandrares
deltagande i det offentliga livet på lokal nivå. Svenskt
tillträde kan ske utan lagändringar. Någon motion har inte
väckts i anledning av regeringens förslag. Utskottet tillstyrker
förslaget.

Propositionen

I proposition l992/93:104 yrkas att riksdagen godkänner den av
Europarådets ministerkommitté den 14 november l991 antagna
konventionen om utlänningars delaktighet i samhällslivet på
kommunal nivå.

Utskottet

Bakgrund till propositionen

Konventionen syftar ytterst till att stärka situationen för
utlänningar med laglig hemvist i ett konventionsland genom att
underlätta deras möjligheter att delta i de kommunala
angelägenheterna. Det sker genom att grundläggande krav läggs
fast på tre områden. Vartdera området motsvarar ett särskilt
kapitel i konventionstexten. Kapitel A föreskriver att parterna
skall tillförsäkra utlänningar grundläggande yttrande-,
församlings- och föreningsfrihet på samma villkor som övriga
medborgare. Kapitel B syftar till att förbättra institutionella
förutsättningar för opinionsbildning och beslutsfattande. Det
sker dels genom att undanröja hinder mot att rådgivande organ
inrättas som kan tjäna som förbindelselänk mellan kommuner och
berörda utlänningar, dels genom att uppmuntra tillkomsten av
olika institutionella åtgärder. Kapitel C omfattar utländska
medborgares rätt att rösta och kandidera till förtroendeuppdrag
vid val till lokala förvaltningsorgan. Tillträdande stat kan
emellertid göra förbehåll vad avser bestämmelser i kapitel B och
C.

Förarbetet till konventionen har gjorts av den
ministerkommitté som ansvarar för lokala förvaltningsfrågor och
av Europarådets styrkommitté för kommunala och regionala frågor
(CDLR). Konventionen kan i viss mån sägas utgöra komplement till
Europarådets konventioner om skydd av mänskliga rättigheter och
om invandrande löntagares rättsliga status. Mot den bakgrunden
tryggar konventionen på ett mer exakt sätt villkoren för
utlänningars delaktighet i det offentliga livet på lokal
nivå.

Enligt föredragande statsråd är de principer som konventionen
ger uttryck för sedan länge införlivade med det svenska
rättssystemet eller i den allmänna förvaltningstraditionen.
Konventionen kan därför tillämpas fullt ut.

Konventionen godkändes av Europarådets ministerkommitté den 14
december l991 och undertecknades av Sverige den 5 februari l992.
Ytterligare tre av rådets 22 medlemsstater har undertecknat men
ej ratificerat konventionen. Ikraftträdande förutsätter att
minst fyra stater ratificerar den.

Utskottets bedömning

Utskottet ställer sig bakom strävandena att stärka bofasta
utlänningars situation. Utskottet noterar att de till
konventionstexten svarande svenska bestämmelserna uppfyller
kraven och att de överskrider de miniminivåer som fastställts
för att säkerställa utlänningars delaktighet i samhällslivet. I
sammanhanget kan erinras om att frågan om utländska medborgares
rätt att rösta och kandidera till förtroendeuppdrag på lokal
nivå (konventionen kapitel C) givits en mer förpliktande
utformning för de av Europarådets medlemmar som ingår i EG/EU i
Maastrichtfördraget, avsnitt II, artikel 8. Svenska regler
uppfyller även dessa krav.

Konstitutionsutskottet tillstyrker propositionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen bifaller proposition 1992/93:104.

Stockholm den 26 november 1992

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina
Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Hans
Göran Franck (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander
(nyd), Ulla Pettersson (s), Inger René (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Elvy Söderström (s) och Björn von der Esch
(m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.