Godkännande av Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang

Betänkande 1991/92:BoU5

Bostadsutskottets betänkande 1991/92:BOU05

Godkännande av Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang

---

Innehåll

• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1991/92
BoU5

Propositionen

Inledning

Regeringen har i proposition 1991/92:5 föreslagit riksdagen
att godkänna Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i
ett gränsöverskridande sammanhang.

Regeringen beslöt den 7 februari 1991 att Sverige skulle
underteckna konventionen, med förbehåll för ratifikation. Vid
undertecknandet i Esbo avgavs en förklaring att Sverige kommer
att tillämpa konventionen interimistiskt. Enligt propositionen
bör konventionen underställas riksdagen för godkännande innan
ratificering sker.

Esbokonventionens huvudsakliga innehåll m.m.

I stark sammanfattning kan konventionen beskrivas på följande
sätt. Den består av 20 artiklar och sju bilagor. I inledningen
anges bl.a. att de fördragsslutande parterna är medvetna om
sambandet mellan ekonomisk verksamhet och dess miljökonsekvenser
och att de inser behovet och vikten av att utveckla
framåtsyftande miljöpolitiska strategier och att förebygga,
minska och övervaka betydande skadlig inverkan på miljön i
allmänhet och särskilt i ett gränsöverskridande sammanhang.
Parterna är medvetna om behovet av att tydligt beakta
miljöfaktorerna i ett tidigt skede i beslutsprocessen genom att
använda miljökonsekvensbeskrivningar på alla administrativa
nivåer.

Samarbetet inom konventionen kommer, enligt propositionen, att
ytterligare förstärka möjligheterna att i samarbete med andra
länder minska skadlig påverkan på miljön. Konventionen beräknas
få särskild betydelse i arbetet med att återställa Östersjöns
miljö. Inom Norden förstärker Esbokonventionen de regler om
miljösamarbete som redan gäller enligt den nordiska
miljöskyddskonventionen.

Genomförande av Esbokonventionen

Riksdagen beslöt våren 1991 (prop. 1990/91:90, BoU18) att krav
på miljökonsekvensbeskrivningar skulle införas i lagen (1987:12)
om hushållning med naturresurser, NRL, som ett nytt 5 kap.
Enligt NRL skall en ansökan om tillstånd enligt 4 kap. NRL
innehålla en miljökonsekvensbeskrivning.

Genom detta riksdagsbeslut blir det, enligt propositionen,
möjligt att kräva att en miljökonsekvensbeskrivning skall
upprättas innan tillstånd ges för den typ av verksamhet som
anges i bilaga I till konventionen och som är praktiskt tänkbar
i Sverige.

Utskottet

Esbokonventionen innebär, som anförs i propositionen, att det
blir möjligt att i ett gränsöverskridande sammanhang förebygga,
minska och kontrollera betydande skadlig gränsöverskridande
miljöpåverkan från föreslagna verksamheter.

Utskottet förordar att riksdagen godkänner konventionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:5 godkänner
Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett
gränsöverskridande sammanhang.

Stockholm den 5 november 1991

På bostadsutskottets vägnar

Oskar Lindkvist

I beslutet har deltagit: Oskar Lindkvist (s), Knut Billing
(m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager
(fp), Lennart Nilsson (s), Ulf Lönnqvist (s), Rune Evensson (s),
Ulf Björklund (kds), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c),
Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m), Max Montalvo (nyd)
och Rune Thorén (c).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) varit
närvarande vid den slutliga behandlingen av ärendet.