Godkännande av en överenskommelse mellan Sverige och Estland på fiskets område

Betänkande 1992/93:JoU17

Jordbruksutskottets betänkande 1992/93:JOU17

Godkännande av en överenskommelse mellan Sverige och Estland på fiskets område

---

Innehåll

• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1992/93
JoU17

Propositionen

Regeringen (Jordbruksdepartementet) har i proposition
1992/93:243 föreslagit att riksdagen godkänner överenskommelsen
den 24februari 1993 mellan Sverige och Estland på fiskets
område.

Inledning

Den 24februari 1993 undertecknades ett ramavtal som reglerar
Sveriges och Estlands framtida relationer på fiskets område. I
överenskommelsen regleras bl.a. rätten till fiske i den andra
partens ekonomiska zon, fastställande av högsta tillåtna
fångstkvoter, rapporteringsskyldighet, licensiering av fartyg,
tillämpning av lagstiftning och genomförandet av
beståndsbevarande åtgärder vid fiske i den andra partens
ekonomiska zon samt avtalets giltighetstid. Dessutom föreskrivs
att bilaterala överläggningar skall ske årligen för att
fastställa utbyte av kvoter. Genom undertecknandet av
överenskommelsen upphör alla tidigare träffade avtal på fiskets
område, vilka kan relateras till parternas ekonomiska zoner, att
gälla. Detta innebär att överenskommelsen mellan Sovjetunionen
och Sverige om ömsesidiga relationer på fiskets område
(22december 1977, SÖ1977:80) samt överenskommelsen mellan
Sovjetunionen och Sverige om ömsesidiga relationer på fiskets
område i det tidigare omtvistade området i Östersjön
(18april1988, SÖ1988:39) upphör att gälla.

1988års fiskeöverenskommelse är knuten till 1988års
principöverenskommelse mellan Sverige och Sovjetunionen om
avgränsningen av det tidigare omtvistade området i Östersjön. De
inbördes avgränsningarna i Östersjön mellan Estland, Lettland,
Litauen och Ryssland är ännu inte klara. Enligt folkrättsliga
principer ligger emellertid den tidigare svensk-sovjetiska
avgränsningen i Östersjön fast mellan Sverige och de fyra nya
staterna.

Den nya överenskommelsen

I förordet till den nya överenskommelsen bekräftar de
avtalsslutande parterna sin ömsesidiga strävan att säkerställa
bevarandet av de levande tillgångarna i havet, särskilt vad
avser Östersjön och Bälten. Enligt förordet beaktar
överenskommelsen syftet i Förenta nationernas
havsrättskonvention av den 10december 1982 att åstadkomma
ändamålsenlig hushållning med dessa tillgångar. Vidare tar
överenskommelsen hänsyn till parternas traditionella fiske i den
andra partens ekonomiska zon.

Artikel1 ger de avtalsslutande parterna rätt till fiske
i den andra partens ekonomiska zon utanför tolv nautiska mil
från baslinjerna på de villkor som anges i överenskommelsen.

Artikel2. Vardera parten skall varje år för sin
ekonomiska zon fastställa högsta tillåtna fångstmängd för
enskilda fiskbestånd eller grupper av bestånd, bästa
tillgängliga vetenskapliga data, rekommendationer från
Fiskerikommissionen för Östersjön och andra relevanta faktorer.

Artikel3. Vardera parten skall efter samråd med den
andra parten årligen fastställa dels de fångstmängder som den
andra parten får fånga, dels de områden där dessa mängder får
fångas. Vid oförutsedda omständigheter såsom när brådskande
åtgärder för bevarande måste vidtas, skall fångstmängden ändras.
Vardera parten skall för den andra partens fiskefartyg
fastställa sådana fångstkvoter, som är nödvändiga för att
balansera dess fiskerättigheter i den egna ekonomiska zonen.

Artikel4. Då den ena partens fångstmängd enligt
artikel2 överstiger fångstkapaciteten, kan den andra partens
fiskefartyg tilldelas en fångstkvot av överskottskvantiteter på
fisk.

Artikel5 innehåller åtagande för den ena parten att vid
fiske i den andra partens ekonomiska zon genomföra
beståndsvårdande åtgärder samt underkasta sig detta lands
lagstiftning på fiskets område. I artikeln preciseras närmare en
del av de regler och bestämmelser som måste iakttas vid fiske i
den andra partens ekonomiska zon. Bl.a. måste fiskefartyg
medföra loggbok med vissa specificerade uppgifter och lämna
rapporter när fiske påbörjas och avslutas. Vidare föreskrivs
viss informationsplikt till den andra parten.

Artikel6 behandlar frågor om licensiering. För att få
fiska i den andra partens ekonomiska zon måste varje fartyg ha
licens, vilken kostnadsfritt utfärdas av den andra partens
behöriga myndigheter.

Artikel7. Parterna åtar sig att se till att deras fartyg
följer bestämmelserna i överenskommelsen och andra tillämpliga
föreskrifter. Vardera parten ges i sin ekonomiska zon rätt att
vidta de åtgärder som enligt internationell rätt kan vara
nödvändiga för att säkerställa att den andra partens fiskefartyg
följer bestämmelserna.

Artikel8 anknyter till förordet. Parterna åtar sig att
samarbeta direkt och genom internationella organisationer för
att säkerställa en tillfredsställande hushållning med och
bevarande av de levande tillgångarna i havet, särskilt i
Östersjön och Bälten.

Artikel9. När den nya överenskommelsen träder i kraft
upphör alla tidigare träffade avtal på fiskets område, vilka kan
relateras till parternas ekonomiska zoner, att gälla.
Artikel10. Överenskommelsen skall tillämpas provisoriskt
från dagen för dess undertecknande och gälla under tio år. Om
den inte sägs upp minst tolv månader före periodens slut,
förlängs den automatiskt i perioder om sex år åt gången.

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Utskottet
tillstyrker således att riksdagen godkänner den föreslagna
överenskommelsen.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen godkänner överenskommelsen den 24februari 1993
mellan Sverige och Estland på fiskets område.

Stockholm den6 maj 1993

På jordbruksutskottets vägnar

Margareta Winberg

I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar
Virgin (m), Ingvar Eriksson(m), Inga-Britt Johansson(s),
Lennart Brunander(c), Inge Carlsson(s), Mona Saint Cyr(m),
Max Montalvo(nyd), Ulla Pettersson(s), Carl G Nilsson(m),
Sinikka Bohlin(s), Sverre Palm(s), Berndt Ekholm(s),
CarlOlov Persson(kds) och Erling Bager(fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag(v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.