Genomförande av visselblåsardirektivet

Betänkande 2021/22:AU3

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
29 september 2021

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Skyddet för visselblåsare ska stärkas (AU3)

Regeringen har föreslagit en ny lag som ger skydd för personer som rapporterar om missförhållanden på arbetsplatser, så kallade visselblåsare. Bland annat kommer fler personer att omfattas av skyddet för visselblåsare. Det ska bli tydligare hur man går till väga för att visselblåsa och identiteten på den som slår larm om missförhållanden ska hållas hemlig. Verksamheter med minst 50 arbetstagare blir skyldiga att införa särskilda rapporteringskanaler. Det ska även gå att slå larm genom särskilda kanaler till myndigheter inom vissa områden.

Det görs också ändringar i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att sekretess ska gälla i domstol och vid uppföljningen av rapporter om missförhållanden.

De nya reglerna börjar gälla den 17 december 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att EU:s direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, det så kallade visselblåsardirektivet, genomförs i den svenska lagstiftningen.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2021-09-21
Justering: 2021-09-23
Trycklov: 2021-09-23
Reservationer: 2
Betänkande 2021/22:AU3

Alla beredningar i utskottet

2021-06-17, 2021-09-21

Skyddet för visselblåsare ska stärkas (AU3)

Regeringen har föreslagit en ny lag som ger skydd för personer som rapporterar om missförhållanden på arbetsplatser, så kallade visselblåsare. Bland annat kommer fler personer att omfattas av skyddet för visselblåsare. Det ska bli tydligare hur man går till väga för att visselblåsa och identiteten på den som slår larm om missförhållanden ska hållas hemlig. Verksamheter med minst 50 arbetstagare blir skyldiga att införa särskilda rapporteringskanaler. Det ska även gå att slå larm genom särskilda kanaler till myndigheter inom vissa områden.

Det görs också ändringar i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att sekretess ska gälla i domstol och vid uppföljningen av rapporter om missförhållanden.

De nya reglerna ska börja gälla den 17 december 2021. Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att EU:s direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, det så kallade visselblåsardirektivet, genomförs i den svenska lagstiftningen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2021-09-28
Debatt i kammaren: 2021-09-29
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:AU3, Genomförande av visselblåsardirektivet

Debatt om förslag 2021/22:AU3

Webb-tv: Genomförande av visselblåsardirektivet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 88 Ciczie Weidby (V)

Herr ålderspresident! Vi ska nu debattera genomförandet av visselblåsardirektivet.

En visselblåsare är en person som slår larm om oegentligheter, ofta på sin egen arbetsplats, främst till massmedier eller kontrollorgan vid upptäckt av oegentligheter hos till exempel myndigheter och företag. Visselblåsare har exempelvis avslöjat korruption, vapensmuggling, staters avlyssning och åsiktsregistrering av den egna befolkningen, militärers mord på civila, miljöbrott och brister i omvårdnad och patientsäkerhet.

Visselblåsare har ofta drabbats av kännbara konsekvenser genom att åtalas för exempelvis spionage, förtal eller, om beskyllningen är riktad mot den egna arbetsgivaren, att bli avskedad eller omplacerad.

Arbetstagare som slår larm om missförhållanden på sin arbetsplats ska ha ett starkt skydd mot repressalier. Det är en förutsättning för att arbetstagare ska våga larma om missförhållanden och en grundläggande del av ett fritt och demokratiskt samhälle. En sådan skyddslagstiftning ska vara enkel och lätt att förstå för dem som lagen är avsedd att skydda.

Vänsterpartiet kan konstatera att regeringens förslag till ny lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, som innebär en implementering av visselblåsardirektivet i svensk rätt, varken är enkelt eller lätt att förstå. I likhet med flera remissinstanser kan vi dessutom konstatera att regeringens lagförslag i flera avseenden innebär en försämring jämfört med den nuvarande lagen om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden.

Herr ålderspresident! Implementeringen av sådana här direktiv innebär nästan alltid, och då särskilt på arbetslivets område, att juridiska konstruktioner får företräde framför praktisk tillämpning. Detta gäller även i det aktuella fallet. Regeringen har i propositionen heller inte ansträngt sig för att avhjälpa detta.

Vänsterpartiet hade hellre sett en mer begriplig, tillgänglig och användarvänlig lagstiftning som underlättar för arbetstagare att slå larm om missförhållanden. Det allra bästa sättet att uppnå detta vore att utvidga det grundlagsfästa meddelarskydd och efterforskningsförbud som gäller myndigheter och offentliga organ till fler områden i privat verksamhet.

Herr ålderspresident! För att minimera risken för att den nya lagstiftningen på grund av dess komplexitet leder till att färre väljer att larma om missförhållanden anser jag att införandet av den nya lagen bör kompletteras med en bred utbildningsinsats. Jag anser att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att, i samråd med partsorganisationerna på arbetsmarknaden, koordinera en bred utbildningsinsats när det gäller de rättigheter som följer av den nya lagen och i det sammanhanget även vara tydlig med att lagen inte inskränker några av de rättigheter som följer av grundlag eller annan lag. Jag beklagar verkligen att utskottet inte ser det angelägna i att få till denna form av bred utbildningsinsats.

Ytterligare en åtgärd som jag anser att regeringen bör vidta är att skyndsamt göra en konsekvensanalys när det gäller gränsdragningen för vilka verksamheter som ska vara skyldiga att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Enligt min mening har regeringen inte i tillräcklig grad beaktat konsekvenserna av att så många anställda inte omfattas av visselblåsarskyddet i direktivet.

Herr ålderspresident! Skyldigheten att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning ska gälla för verksamhetsutövare som vid ingången av kalenderåret hade 50 eller fler arbetstagare. Flera remissinstanser har synpunkter på det förslaget. Statskontoret ser till exempel en risk att de myndigheter som har färre än 50 anställda helt väljer att bortse från direktivet och dess innebörd. Saco framhåller exempelvis att alla arbetsgivare borde ta ställning till hur och vart eventuella visselblåsare kan rapportera internt, även om man inte har dessa särskilda rapporteringskanaler. Vänsterpartiet delar remissinstansernas farhågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av visselblåsardirektivet

I sammanhanget kan nämnas att Sverige endast har 9 000 företag med fler än 50 anställda men 1,2 miljoner företag med färre än 50 anställda. En majoritet av landets företag kommer alltså inte att omfattas av skyldigheten att ha interna rapporteringskanaler. Det innebär att anställda på företag med färre än 50 anställda kommer att ha sämre möjligheter att rapportera missförhållandena på det sätt den nya lagstiftningen föreskriver.

Herr ålderspresident! Vänsterpartiet har nio punkter i sin reservation, och jag lovar att inte redogöra för alla. Men jag vill lyfta fram en till viktig punkt.

Regeringen föreslår att en verksamhetsutövare inte ska få vidta repressalier på grund av att någon vänder sig till sin arbetstagarorganisation, det vill säga går till sitt fack, för samråd i fråga om rapportering. Verksamhetsutövaren ska inte heller få hindra eller försöka hindra ett sådant samråd. Det är helt rätt - jag och de fackliga remissinstanserna delar den uppfattningen. Men såväl vi som Saco och Akavia invänder mot att ansvarsfriheten inte ska omfatta en medlem som åsidosätter en tystnadsplikt vid samrådet med sin arbetstagarorganisation.

För de flesta är det naturligt att lufta oron över missförhållanden med just sin fackliga organisation. Det är mycket viktigt att slå vakt om detta och ge det ett nödvändigt skydd när det kopplas till visselblåsarfunktioner, som den här lagen handlar om. Det är både troligt och rimligt att det i samband med sådana samråd kan dryftas känsliga uppgifter. Det bör inte bli ett hinder för kontakt med den fackliga organisationen inför ett beslut om huruvida det är lämpligt att gå vidare med rapportering. Den som samråder med en arbetstagarorganisation bör alltså åtnjuta ansvarsfrihet vid åsidosättande av tystnadsplikt.

Herr ålderspresident! Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation nummer 2 i betänkande AU3.


Anf. 89 Malin Danielsson (L)

Herr ålderspresident! Det är välkommet att visselblåsardirektivet nu genomförs i svensk lag och att vi genom det tar ytterligare steg för att säkerställa att det finns ett starkt skydd för visselblåsare som larmar om missförhållanden. Det är också välkommet att skyddet utvecklas till att gälla fler än anställda.

Fungerande rutiner för att en organisations ledning ska kunna få kännedom om eventuella missförhållanden och möjlighet att åtgärda dessa är viktigt. Det finns goda exempel på när visselblåsare larmat och det lett till viktiga förändringar. Ett sådant är lex Sarah, lagstiftningen inom socialtjänsten som innebär en skyldighet för anställda att anmäla om patienter far illa. Den kom till tack vare att visselblåsaren Sarah Wägnert, som var undersköterska på ett äldreboende, larmade om missförhållanden.

Visselblåsning handlar inte bara om när människor far illa. Det kan även vara viktigt för att avslöja omfattande korruption. I bakgrunden till att Europaparlamentet lagt fram visselblåsardirektivet finns till exempel den omfattande penningtvätt som avslöjades av visselblåsaren Howard Wilkinson, som var anställd på Danske Bank. Det fallet visar även på att det är viktigt att det finns skydd som gör att den som larmat internt men inte fått gehör ska kunna välja att gå vidare och larma externt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av visselblåsardirektivet

Vissa arbetsgivare arbetar strukturerat med kanaler för visselblåsare där man kan rapportera missförhållanden, andra gör det inte. Ibland har en större incident lett till att stora organisationer på frivillig basis inrättat kanaler för visselblåsare. Detta skedde till exempel efter den stora muthärvan i Göteborg, som Karin Törnqvist, då konsult på Göteborg Energi, var med och avslöjade som visselblåsare. Det är välkommet att lagen nu tydliggör organisationers ansvar för att ha fungerande kanaler.

Penningtvätt, muthärvor och missförhållanden som drabbar patienter är alla tydliga exempel där det är av allmänintresse att informationen kommer till ledningen och där det också är av allmänintresse att gå vidare och larma externt om ledningen inte agerar.

Herr ålderspresident! Det finns dock andra missförhållanden där det inte är lika lätt att som enskild uppfatta ett allmänintresse. Det krävdes till exempel ett omfattande internationellt upprop under namnet metoo för att kvinnor inom olika sektorer skulle våga stiga fram och berätta om sexuella trakasserier och övergrepp som de utsatts för på sina arbetsplatser.

För den enskilde som utsätts för sexuella trakasserier eller mobbning kan det vara svårt att bedöma om detta är av allmänintresse, eftersom det är någonting som upplevs som svårt att prata om och man inte vet om det bara är man själv som är drabbad eller om det finns fler. Det kan även vara svårt att lyfta fram problemet till ledningen eller till ett skyddsombud med tanke på frågans känsliga karaktär.

Därför är det mycket viktigt att denna aspekt tas väl om hand och uppmärksammas i tillämpningen av lagstiftningen. Det är också viktigt att klargöra att sexuella trakasserier och liknande missförhållanden är just missförhållanden och att det finns ett allmänt intresse av att de kommer fram. Därmed ska de omfattas av 1 kap. 2 § i den nya lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. För att tydliggöra detta, herr ålderspresident, har vi i Liberalerna lämnat en motivreservation i betänkandet, reservation nummer 1, som vi också yrkar bifall till.


Anf. 90 Helén Pettersson (S)

Herr ålderspresident! I dag debatterar vi arbetsmarknadsutskottets betänkande 3 Genomförande av visselblåsardirektivet. Jag vill, herr ålderspresident, börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Det kan tyckas att det borde vara en självklarhet att man inte ska straffas för att man påpekar allvarliga missförhållanden på en arbetsplats. Alla arbetstagare ska ha rätt att larma om missförhållanden. Det är viktigt för den enskilde arbetstagaren, men också en avgörande del för ett fritt och demokratiskt samhälle. Ingen ska känna rädsla för att hamna i frysboxen på arbetsplatsen eller rent av bli uppsagd för att man slår larm om missförhållanden på sin arbetsplats. Vi vill inte ha arbetsplatser där tystnad och undergivenhet premieras.

Arbetstagare har redan i dag ett lagstadgat skydd mot repressalier från sin arbetsgivare vid larm om allvarliga missförhållanden. Vi fattade i den här kammaren beslut om den visselblåsarlag som trädde i kraft 2017. Nu går vi vidare i genomförandet av EU:s visselblåsardirektiv, vilket innebär att skyddet förstärks och blir tydligare. Det ska bli lättare och tryggare att visselblåsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av visselblåsardirektivet

Den lag om rapportering av missförhållanden som vi föreslår ska gälla i all privat och offentlig verksamhet och ska ersätta dagens visselblåsarlag. Fler ska omfattas av lagstiftningen. Förutom anställda gäller den här lagen även arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter med flera. Det ska bli tydligare hur man går till väga för att visselblåsa och hur uppgifterna tas om hand.

Det är, herr ålderspresident, som jag har sagt i flera tidigare debatter i denna kammare: En äkta demokrati vilar på trygga medborgare. Att se och uppleva allvarliga missförhållanden men vara rädd för att avslöja dem för att man kan bli straffad är inte en arbetsmarknadsmodell som skapar trygga individer - tvärtom.

I enlighet med den nuvarande regeringens vilja att stärka den svenska modellen, med starka parter på arbetsmarknaden och trygga individer på jobbet, är denna lagstiftning ännu ett steg på vägen mot att skapa ett bättre samhälle för alla. Det gläder mig verkligen att vi har en bred politisk majoritet för att genomföra denna proposition i riksdagen i dag.

(Applåder)


Anf. 91 Saila Quicklund (M)

Herr ålderspresident! Vi debatterar alltså i dag regeringens förslag till lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden och lag om ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. Regeringens förslag innebär bland annat att fler personer omfattas av skyddet för visselblåsare, att det införs krav på vissa verksamhetsutövare att inrätta interna rapporteringskanaler, att det införs en ordning för hur rapporter om missförhållanden ska tas om hand och att uppgifter om visselblåsares identitet ska omfattas av sekretess.

Genom detta förslag genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, det så kallade visselblåsardirektivet. Förslaget innebär att den gällande lagen om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden ersätts av en ny lag. Lagförslaget föreslås träda i kraft den 17 december 2021, alltså inom kort.

Den nuvarande regleringen för personer som rapporterar information gällande missförhållanden innebär enligt regeringsformen att var och en tillförsäkras vissa grundläggande fri- och rättigheter i förhållande till det allmänna. En av de viktigaste är yttrandefriheten, som omfattar alla enskilda, det vill säga även anställda. För offentligt anställda innebär detta även ett skydd gentemot arbetsgivaren.

En myndighet kan i regel inte ingripa mot en anställd vid myndigheten för att denne genom att utnyttja sin yttrandefrihet har förorsakat störningar i verksamheten eller skadat myndighetens anseende och allmänhetens förtroende för myndigheten. Personer som rapporterar om missförhållanden har även genom Sveriges internationella åtaganden ett visst skydd mot repressalier.

Europakonventionen har inkorporerats i svensk rätt och gäller sedan 1995 som svensk lag. Arbetstagare som rapporterar om missförhållanden har genom arbetsrätten skydd både mot att skiljas från anställningen och mot ingripanden under pågående anställning. Det arbetsrättsliga skyddet utgörs av både lagar och rättsgrundsatser som har utvecklats i rättspraxis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av visselblåsardirektivet

När det gäller propositionen innehåller visselblåsardirektivet detaljerade villkor om skydd för rapporterande personer. Villkoren motsvaras inte av vad som gäller enligt den svenska grundlagen eller enligt den arbetsrättsliga regleringen.

Vidare ska skyddet enligt direktivet gälla för en omfattande personkrets. Det skydd som finns i dag i visselblåsarlagen och anställningsskyddslagen är begränsat till just arbetstagare. Grundlagsskyddet gäller för var och en men ger med vissa undantag inte något skydd mot repressalier eller efterforskningsåtgärder inom den privata sektorn.

Inte heller här kan således det svenska skyddet sägas motsvara det skydd som visselblåsardirektivet kräver. Det behövs därför nya bestämmelser som säkerställer det skydd för rapporterande och andra personer som ska finnas enligt visselblåsardirektivet.

Direktivet genomförs generellt, det vill säga inte endast inom de områden och vid de överträdelser som anges i visselblåsardirektivet. Därför föreslås alltså en ny lag med bestämmelser om skydd för personer som i ett arbetsrelaterat sammanhang har fått del av eller inhämtat information om missförhållanden och sedan rapporterar den. Skyddet föreslås även gälla för andra än rapporterande personer, till exempel personer som bistår den rapporterande personen och juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har en koppling till.

Avslutningsvis, herr ålderspresident, yrkar Moderaterna bifall till propositionen.


Anf. 92 Ann-Christine From Utterstedt (SD)

Herr ålderspresident! Lagom till året för demokratins hundraårsjubileum, jubileet för allmän och lika rösträtt, säger vi också i dag med bred majoritet ja till att stärka skyddet för så kallade visselblåsare. Vi fortsätter därmed arbetet mot en rättvisare vardag.

Sverigedemokraterna yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och välkomnar det stärkta skyddet.

Visselblåsardirektivet har sitt ursprung i Europaparlamentet och kommer att ersätta den nu gällande lagen om skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om missförhållanden. Den nya lagen innehåller positiva förändringar som att visselblåsares identitet ska skyddas genom tystnadsplikt och sekretess och att inte bara anställda ska omfattas utan även arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer som ingår i ett företags ledning och aktieägare som är verksamma i bolaget. Det är bra.

När det gäller lagens förhållande till annan reglering föreslås att lagen ska upplysa om att den inte inskränker skydd som gäller enligt annan lag eller förordning eller på annan grund. Det föreslås vidare att det ska tas in en upplysningsbestämmelse om rätten för var och en att i grundlagsskyddade medier meddela och offentliggöra uppgifter i vilket ämne som helst. Det är ett bra förtydligande.

Herr ålderspresident! Låt mig nu ge en kort historiebeskrivning. När den svenska lagen under 2016 och 2017 skulle införas och behandlas ansåg Sverigedemokraterna att lagen borde utökas med utgångspunkt i vad vi tyckte saknades och behövde förtydligas och föreslog följande:

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av visselblåsardirektivet

Den arbetstagare som överväger att slå larm behöver få bättre vägledning om förhållandet mellan den föreslagna lagen och annan reglering.

Det behövs klarare regler och direktiv för var gränsen går för visselblåsare och anställning med tystnadsplikt.

Skyddet för visselblåsarens identitet i såväl offentlig som privat verksamhet bör utökas.

Det källskydd som garanteras den som lämnar meddelanden till medier ska vara vägledande för skydd för visselblåsares identitet.

En lagstadgad absolut sekretess vid anmälan av till exempel brister i arbetsmiljö och överträdelser råder inom finanssektorn medan motsvarande inte gäller inom andra områden, och regeringen bör därför återkomma med förslag om ett utökat skydd för samtliga visselblåsares identitet.

Detta är just vad som ligger på bordet i dag. De förbättringar som Sverigedemokraterna föreslog redan 2016 avslogs dessvärre den gången, och även då styrdes vårt land av inga mindre än just Socialdemokraterna - precis som är fallet även i dag. Vi har alltså på grund av vårt lands styrande politiker förlorat åratal av ett bättre och tydligare skydd för visselblåsare. Men nu får vi äntligen möjlighet att stärka upp lagen.

Återigen visar Sverigedemokraterna att vi är vägledande i politiken. Även om vi anser att vår nation är fullt kapabel att själv hantera en tillfredsställande lagstiftning är vi som vanligt ödmjuka inför att våra förslag ändå genomförs och till slut blir verklighet. Detta utan att lägga vikt vid vem som ser till att de genomförs, vilket just i detta fall, herr ålderspresident, råkar vara kolossen EU.


Anf. 93 Michael Anefur (KD)

Herr ålderspresident! Jag måste få säga att det är första gången jag har nöjet att närvara när just denna ålderspresident tjänstgör i kammaren. Det här trodde ingen i början på 90-talet när vi började vår resa i partiet. Det känns väldigt roligt! Det har ingenting med dagens ärende att göra, men jag ville ändå säga något som är lite personligt.

Jag vill börja med att yrka bifall till propositionen.

Genomförande av visselblåsardirektivet

Det är jätteviktigt att oegentligheter av olika slag uppmärksammas så tidigt som möjligt. Inte sällan är det anställda eller personer nära en verksamhet som har störst möjlighet att upptäcka oegentligheter av olika slag. Samtidigt vet vi var och en hur svårt det kan vara att vara den som pekar på problem, inte minst när det handlar om oegentligheter. Risken finns att man ses som osolidarisk i gruppen, i företaget eller var man nu är - alltså som någon man egentligen inte riktigt kan lita på. Då är det desto viktigare att det finns ett rejält lagligt stöd så att man både vågar och kan göra rätt.

Herr ålderspresident! Med dagens föreslagna beslut ökar vi markant skyddet för så kallade visselblåsare. Det är bra, men det är också nödvändigt. En stor skillnad är att den nya föreslagna lagen i mycket större omfattning än den nuvarande kommer att innefatta både offentliga och privata verksamheter. Vi tycker att det är fullt rimligt att man så långt det är möjligt jämställer både offentlig och privat verksamhet.

Vidare tycker Kristdemokraterna att regeringen har landat rätt när det gäller de olika avvägningar som gjorts. Det är fullt rimligt att frågor rörande till exempel rikets säkerhet eller terrorism behandlas i särskild ordning.

Så långt har jag väl sagt som alla andra. Men jag tror ändå att det är bra att göra ett litet tillägg som inte ingår i lagen men som vi måste vara uppmärksamma på.

Tyvärr är verkligheten inte alltid rosenröd. Det är inte alltid enkelt, svart och vitt och så vidare. Någon gång kommer det att hända att någon någonstans använder visselblåsarlagen på ett sätt som bara är ämnat att skada företaget man jobbar på. Jag tror att det är viktigt att våra kontrollmyndigheter är noga med att följa upp de olika saker som händer så att enskilda företag inte råkar oerhört illa ut.

Det här kommer att vara på marginalen - jag inser det, eller jag hoppas det i alla fall. Men det är ändå en viktig aspekt att ha med sig att det inte är alltid som alla är snälla, goda och rara. Ibland finns det de som vill riktigt illa, och då måste vi vara uppmärksamma och kunna stå emot.

Med detta yrkar jag som sagt bifall till propositionen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2021-09-29
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens lagförslag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden,
    2. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:193 punkterna 1 och 2 samt avslår motion

    2020/21:4091 av Arman Teimouri m.fl. (L).
    • Reservation 1 (L)
    Omröstning i motivfrågan
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S870013
    M600010
    SD55007
    C28003
    V23004
    KD20002
    L01802
    MP14002
    -1000
    Totalt28818043
    Ledamöternas röster
  2. Ytterligare förslag om rapportering av missförhållanden

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2020/21:4086 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 1-9.
    • Reservation 2 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S861013
    M600010
    SD55007
    C28003
    V02403
    KD20002
    L18002
    MP14002
    -0100
    Totalt28126042
    Ledamöternas röster