Fritidsbåtsregistret

Betänkande 1992/93:TU10

Trafikutskottets betänkande 1992/93:TU10

Fritidsbåtsregistret

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionerna
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation
• Innehållsförteckning

1992/93

TU10

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet förslag i proposition
1992/93:102 om upphävande av lagen om fritidsbåtsregister och om
vissa följdändringar i annan lagstiftning samt ett flertal
motioner av s- och v-ledamöter och Sten Söderberg (-) om avslag
på propositionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker motionerna.
Vidare avstyrker utskottet ett yrkande i en v-motion om
införande av en skatt på vissa fritidsbåtar.

Till betänkandet är fogat en s-reservation samt en
meningsyttring av v-suppleanten avseende dels
fritidsbåtsregistret, dels skatt på vissa fritidsbåtar.

Propositionerna

Proposition 1992/93:102

Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i
proposition 1992/93:102 om upphävande av lagen (1987:773) om
fritidsbåtsregister, m.m. att riksdagen antar de i propositionen
framlagda förslagen till
1. lag om upphävande av lagen (1987:773) om
fritidsbåtsregister,
2. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),
3. lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av
båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.,
4. lag om ändring i lagen (1986:371) om flyttning av fartyg
i allmän hamn.
Lagförslagen är fogade som bilaga till detta betänkande.

Vidare föreslår regeringen (Kommunikationsdepartementet) att
riksdagen godkänner att kostnaderna vid avvecklingen av
fritidsbåtsregistret avräknas mot Sjöfartsverkets överskott för
år 1993.

Proposition 1991/92:100 bilaga 7

Regeringen föreslår i proposition 1991/92:100 bilaga 7
(Kommunikationsdepartementet) under rubriken
Fritidsbåtsregistret (s. 89--90) att riksdagen tar del av vad i
propositionen anförts om fritidsbåtsregistret.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1992/93:102

1992/93:T12 av John Andersson och Karl-Erik Persson (båda v)
vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1992/93:102 om
upphävande av lagen (1987:773) om fritidsbåtsregister m.m.,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om båtskatt.

1992/93:T13 av Lisbeth Staaf-Igelström och Kristina Svensson
(båda s) vari yrkas att riksdagen avslår proposition
1992/93:102.

1992/93:T14 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen avslår proposition 1992/93:102.

1992/93:T15 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen
avslår proposition 1992/93:102.

1992/93:T16 av Ingegerd Sahlström och Marianne Carlström (båda
s) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1992/93:102.

1992/93:T17 av Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (båda s)
vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1992/93:102.

1992/93:T18 av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (båda s)
vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1992/93:102.

Motioner framlagda under den allmänna motionstiden i januari
1992

1991/92:T212 av Birger Rosqvist m.fl. (s) vari yrkas
14. att riksdagen beslutar om fortsatt registrering av
fritidsbåtar i ett självfinansierat register.

1991/92:T601 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda
s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag att avveckla
fritidsbåtsregistret,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en höjning av avgiften per registrerad
fritidsbåt till 100 kr per år.

1991/92:T606 av Ulla-Britt Åbark och Ingegerd Sahlström (båda
s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag att avveckla
fritidsbåtsregistret,
2. att riksdagen beslutar att avgiften per registrerad
fritidsbåt höjs till 100 kr per år.

1991/92:T611 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det aviserade förslaget att avveckla
fritidsbåtsregistret,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den årliga båtavgiften.

1991/92:T613 av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en höjning av
registreringsavgiften för fritidsbåtar i syfte att utveckla
båtlivet i Sverige.

1991/92:T615 av Anita Persson och Ines Uusmann (båda s) vari
yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag att avveckla
fritidsbåtsregistret,
2. att riksdagen beslutar att avgiften per registrerad
fritidsbåt höjs till 100 kr per år.

1991/92:T621 av Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (båda s)
vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att bibehålla det statliga
båtregistret,
2. att riksdagen beslutar att avgiften per registrerad
fritidsbåt höjs till 100 kr per år.

Utskottet

1. Inledning

Fritidsbåtsregistret, som enligt regeringens förslag bör
avvecklas, inrättades den 1 januari 1988, då lagen (1987:773) om
fritidsbåtsregister trädde i kraft (prop. 1986/87:121, bet.
KrU22, rskr. 347).
Fritidsbåtsregistret förs av Sjöfartsverket och
länsstyrelserna med hjälp av automatisk databehandling. Lagen
innebär registreringsplikt för båtar med en längd över fem meter
eller med viss minsta motorstyrka. Avsikten är att
registeravgifterna skall täcka kostnaderna för att föra
registret. Registeravgiften är för närvarande 30 kr per år. För
budgetåret 1991/92 anvisade riksdagen ett s.k.
tusenkronorsanslag (prop. 1990/91:100 bil. 8, bet. TU16, rskr.
145). Nationalitetsbevis för fritidsbåtar, som kan behövas vid
färd utomlands med en fritidsbåt och som tidigare utfärdades av
Sjöfartsregistret vid Stockholms tingsrätt, utfärdas numera av
Sjöfartsverket inom ramen för fritidsbåtsregistret.
Ändamålet med registret är enligt 2§ lagen om
fritidsbåtsregister att ge underlag för
kontroll av ordning och säkerhet till sjöss,
planering av trafiken med fritidsbåtar.

Registret får också användas som underlag för
planering som avser turism, friluftsliv och naturvård,
utredningar rörande skatter, tullar och indrivning.

I fritidsbåtsregistret fanns den 8 juli 1991 totalt 275668
båtar registrerade, av ett av Statistiska centralbyrån år 1990
uppskattat totalt antal registreringspliktiga båtar om 290000,
+/-25000.

2. Förslag i 1992 års budgetproposition

I 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 7, s.
89--90) anförde föredragande departementschefen att regeringen
avsåg att återkomma till riksdagen under våren 1992 med förslag
om en avveckling av fritidsbåtsregistret. Mot den bakgrunden
förelades riksdagen inte något förslag om anslag för registret
för budgetåret 1992/93. I propositionen hemställdes att
riksdagen skulle ta del av vad departementschefen sålunda
anfört.

3. Ärendets beredning i regeringskansliet

Av propositionen framgår att Sjöfartsverket i en redovisning
av sina erfarenheter av fritidsbåtsregistret också tagit upp ett
antal med registerförandet förknippade problem och föreslagit
flera författningsändringar. I redovisningen konstaterade verket
bl.a. att det förelåg ett årligt underskott på omkring 1 miljon
kronor i driftresultatet och att avgiften skulle behöva höjas
till 50 kr per år för att underskottet skulle kunna elimineras.
Sjöfartsverkets framställning samt frågan om en avveckling av
registret har behandlats i en inom Kommunikationsdepartementet
upprättad promemoria, som remissbehandlats.

I propositionen redovisas remissyttrandena bl.a. under
rubriken Allmän motivering. Föredragande departementschefen
framhåller att följande remissinstanser har motsatt sig en
avveckling av fritidsbåtsregistret: Kustbevakningen, Statens
räddningsverk, Generaltullstyrelsen, Rikspolisstyrelsen,
länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Värmlands och Jämtlands
län, Trygg-Hansa, Försäkringsbranschens Service AB, Larmtjänst
AB och Svenska stöldskyddsföreningen.
De skäl som remissinstanserna framfört för att behålla
registret sammanfattar departementschefen enligt följande.
Registret underlättar kontroll av att ordnings- och trafikregler
efterlevs. Registret gör det också lättare att spåra ägaren till
en båt, när så behövs. Detta kan t.ex. gälla i fall då en båt
förtöjts fel, stulits eller förkommit. Vidare kan stöld och
häleri försvåras -- särskilt om vissa märkningsföreskrifter
införs. Fritidsbåtsregistret gör det också lättare att
identifiera båtar som behövs för beredskapsändamål. Ett
avskaffande av registret medför ett påtagligt avbräck för
exekutionsväsendet i dess uppgift att hitta utmätningsbar
egendom.
Vissa länsstyrelser -- fortsätter departementschefen --
motsätter sig inte en avveckling av registret. Det gäller t.ex.
Länsstyrelserna i Stockholms län och Gotlands län. Den
förstnämnda framhåller att någon form av frivillig registrering
synes önskvärd. Även från Försäkringsbranschens Service AB,
Larmtjänst AB och Svenska stöldskyddsföreningen har tanken förts
fram på ett frivilligt fritidsbåtsregister om det nuvarande
registret avskaffas. Ett sådant register skulle kunna föras av
ett enskilt rättssubjekt, t.ex. ett organ inom
försäkringsbranschen eller Svenska stöldskyddsföreningen.
Departementschefen avslutar sin redovisning av
remissyttrandena med att återge synpunkter från
fritidsbåtsägarnas organisationer. Dessa och Båtbranschens
riksförbund anser att fritidsbåtsregistret i sin nuvarande form
bör upphöra. Det nämnda förbundet ställer sig positivt till ett
frivilligt register i försäkringsbolagens regi. Också Svenska
seglarförbundet och Svenska båtunionen är positiva till ett
frivilligt register men anser att ett sådant bör föras av
organisationerna själva. Båtorganisationerna motsätter sig
tanken att kommersiella intressen skulle få ta över nuvarande
register.

4. Propositionens förslag

De förslag som regeringen nu förelägger riksdagen innebär i
huvudsak följande.
Lagstiftningen om fritidsbåtsregistret upphävs.
Lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig
sjöfart m.m. ändras så att det blir möjligt att registrera även
icke registreringspliktiga båtar i det båtregister som förs av
Sjöfartsregistret vid Stockholms tingsrätt. Nationalitetsbevis
enligt 1§ andra stycket sjölagen (1891:35, s.1) kommer till
följd härav -- efter en redaktionell ändring av detta lagrum --
att kunna utfärdas av Sjöfartsregistret även för fritidsbåtar.
En redaktionell ändring bör också göras i lagen (1986:371) om
flyttning av fartyg i allmän hamn.
Kostnaderna för fritidsbåtsregistret under perioden den 1
juli--den 31 december 1992 skall avräknas mot Sjöfartsverkets
inleverans avseende verksamhetsåret 1993.

Till stöd för förslaget om avveckling av fritidsbåtsregistret
anför departementschefen följande.
De argument som framfördes mot registret i samband med dess
tillkomst har fortfarande giltighet. Det får således anses vara
angeläget att ingrepp från statens sida som berör människors
fritidsverksamhet i största möjliga mån undviks. Den nytta som
det nuvarande fritidsbåtsregistret kan göra står inte i rimlig
proportion till det integritetsintrång som många anser följer av
registreringen. Inget av de skäl som förts fram från de
remissinstanser som motsatt sig att registret upphör har sådan
tyngd att det vid en avvägning mot intresset av att undvika
onödig kontroll från statsmakternas sida föranleder någon annan
bedömning vad gäller fritidsbåtsregistrets bestånd.
Det splittrade remissutfallet ger -- framhåller
departementschefen -- sammantaget vid handen att något absolut
behov av registret inte finns för att tillgodose de allmänna
ordnings- och säkerhetssynpunkter av olika slag eller de
planeringsändamål och statistiska ändamål som den nuvarande
lagstiftningen är avsedd att tillgodose. Till detta kommer att
Sjöfartsverket i sin redovisning visat på ett antal problem vid
tillämpningen av lagen om fritidsbåtsregister och att det för
att lösa dessa problem skulle bli nödvändigt att på vissa
punkter införa en mer långtgående reglering av
uppgiftsskyldighet m.m. än enligt de regler som gäller nu.
Fritidsbåtsregistret bör därför -- sammanfattar
departementschefen -- upphöra.

Vad gäller frågan huruvida ett frivilligt register bör
komma till stånd framhåller departementschefen att en
förutsättning härför givetvis är att det finns intresse för
saken. Med hänsyn till remissyttrandena är det tänkbart att
något organ med sin bakgrund i försäkringsbranschen eller hos
båtorganisationerna har ett sådant intresse. För att
registerhanteringen skall vara rationell kan det antas att
registret måste föras med hjälp av automatisk databehandling.
Det bör ankomma på Sjöfartsverket att informera om de
registermöjligheter som står till buds. Under förutsättning att
det kan tillåtas enligt datalagen (1973:289), bör det vara
möjligt att från statens sida i viss utsträckning underlätta
inrättandet av ett frivilligt register.

5. Motionsförslagen

I ett flertal motioner, som väckts med anledning av den
proposition som nu är i fråga och under den allmänna
motionstiden i år, avvisar man tanken på att avskaffa
fritidsbåtsregistret.
Sålunda yrkas avslag på propositionen i motionerna T12 (v),
T13 (s), T14 (s), T15 (-), T16 (s), T17 (s) och T18 (s). I de
under den allmänna motionstiden väckta motionerna T212 (s), T601
(s), T606 (s), T611 (v), T613 (s), T615 (s) och T621 (s) vänder
man sig mot det i årets budgetproposition aviserade förslaget om
ett avskaffande av fritidsbåtsregistret och framhåller att detta
bör behållas. I flera motioner framställs också yrkanden om att
avgiften till registret bör höjas så att det åtminstone blir
självfinansierat.

I motion T14 (s) framhålls att uppläggningen av
fritidsbåtsregistret nu är genomförd och att det omfattar drygt
275000 båtar. Det motstånd mot registret som fanns när det
infördes har sålunda brutits. Skälet härtill är naturligtvis --
betonar motionärerna -- att det visat sig motsvara det avsedda
syftet. Tunga remissinstanser -- såsom Kustbevakningen, Statens
räddningsverk, Generaltullstyrelsen och Rikspolisstyrelsen --
har motsatt sig att registret avskaffas med förebärande av
mycket goda skäl. Inte minst sjösäkerhetsskäl, som åberopats av
flera remissinstanser, talar för att registret bör behållas.
Tack vare registret underlättas ju eftersökningen av personer
och båtar i samband med sjöräddningsuppdrag.
Vidare framhåller motionärerna att Sverige inte på något
sätt skiljer sig från omvärlden när det gäller registrering av
båtar. Bland länderna inom EG har Italien, Frankrike, England,
Tyskland och Danmark fritidsbåtsregister. Utanför EG finns
sådana register i Finland och Norge. I USA tillåts inte att
icke-registrerade båtar sjösätts.
Motionärerna säger sig också dela Sjöfartsverkets bedömning
att det underskott som registret ger upphov till kan elimineras
genom en avgiftshöjning till 50 kr.
Slutligen framhåller motionärerna att det är häpnadsväckande
att regeringen låter särintresset från båtägarnas organisationer
väga tyngre än klart dokumenterade fakta om förbättrad
sjösäkerhet och bättre arbetsmöjligheter för bl.a.
kustbevakning, sjöräddning och sjöpolis.

I motion T12 (v) framhåller motionärerna (yrkande 1) att
sällan har motiv så lyst med sin frånvaro som när det gäller
detta regeringsförslag. De flesta remissinstanserna har
motsatt sig förslaget och därtill med mycket starka argument.

I bl.a. de två nämnda motionerna jämförs också skyldigheten
att anmäla en båt till fritidsbåtsregistret med andra regler om
registreringsplikt, för t.ex. bilar och snöskotrar. Ingen kan
väl göra gällande, säger motionärerna, att den plikten innebär
ett intrång i den personliga integriteten.

I flera motioner, förutom den nämnda T14 (s), framställs också
-- som utskottet redan framhållit -- yrkanden om en höjning av
avgiften till fritidsbåtsregistret. Då belopp anges är det i
regel 100 kr. Eventuellt överskott bör enligt motionärerna
användas för sjösäkerhetsfrämjande åtgärder o.d. eller för att
främja båtlivet m.m.

I motion T12 (v) framhålls (yrkande 2) att det finns en stor
lyxkonsumtion av fritidsbåtar. Flera skäl talar enligt
motionärerna för att sådana båtar beläggs med en båtskatt.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag
därom.

6. Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig för sin del till de överväganden som
enligt departementschefen talar för att lagstiftningen om
fritidsbåtsregistret bör upphävas. Enligt utskottets mening
föreligger inget oavvisligt behov av att ordna en registrering
av fritidsbåtar i offentlig regi och tvångsvis. Som
båtorganisationerna framhållit bör en sådan registrering kunna
komma till stånd på frivillig väg. Dessa organisationer har även
förklarat sig beredda att medverka till att i egen regi skapa
ett register som skulle kunna användas för identifiering av
båtar vid stöld och i stöldförebyggande syfte, men även vid
sjöräddningsarbete. Som departementschefen framhåller är det
också tänkbart att något organ med anknytning till
försäkringsbranschen svarar för ett register. Utskottet vill
vidare erinra om att riksdagen ställt sig bakom uttalanden i
proposition 1991/92:38 (bet. FiU10, rskr. 108) om värdet av
avregleringar och alternativ till den offentliga sektorns
produktion. En avveckling av fritidsbåtsregistret skall enligt
riksdagsbeslutet ses som ett led i avregleringspolitiken.
Med det anförda tillstyrker utskottet de i propositionen
framlagda förslagen till lag om upphävande av lagen om
fritidsbåtsregister samt de följdändringar i annan lagstiftning
som regeringen föreslår. Utskottet har inte heller någon erinran
mot att kostnaderna för fritidsbåtsregistret under perioden den
1 juli--den 31 december 1992 avräknas mot Sjöfartsverkets
inleverans avseende verksamhetsåret 1993. Regeringens förslag
härom tillstyrks följaktligen. Slutligen anser utskottet att
riksdagen bör lämna utan erinran vad som i årets
budgetproposition anförs om fritidsbåtsregistret.
Av det anförda följer att utskottet avstyrker samtliga
motionsyrkanden som avser fritidsbåtsregistret.

Frågan om införande av en skatt på fritidsbåtar ägnades, innan
fritidsbåtsregistret infördes, ingående överväganden inom
regeringskansliet. Dessa gav vid handen att en sådan skatt är
förenad med betydande praktiska och administrativa problem.
Utskottet gör samma bedömning och avstyrker därmed motion T12
(v) yrkande 2.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande upphävande av lagen om fritidsbåtsregister
m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:T212 yrkande
14, 1991/92:T601, 1991/92:T606, 1991/92:T611, 1991/92:T613,
1991/92:T615, 1991/92:T621, 1992/93:T12 yrkande 1,
1992/93:T13, 1992/93:T14, 1992/93:T15, 1992/93:T16,
1992/93:T17 och 1992/93:T18,
dels lämnar utan erinran vad som i proposition 1991/92:100
bilaga 7 anförs om fritidsbåtsregistret,
dels antar de i proposition 1992/93:102 framlagda
förslagen till
a) lag om upphävande av lagen (1987:773) om
fritidsbåtsregister,
b) lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),
c) lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar
för yrkesmässig sjöfart m.m.,
d) lag om ändring i lagen (1986:371) om flyttning av fartyg i
allmän hamn,
dels godkänner att kostnaderna vid avvecklingen av
fritidsbåtsregistret avräknas mot Sjöfartsverkets överskott för
år 1993,
res. (s)
men. (v) - delvis

2. beträffande båtskatt
att riksdagen avslår motion 1992/93:T12 yrkande 2.
men. (v) - delvis

Stockholm den 3 december 1992

På trafikutskottets vägnar

Rolf Clarkson

I beslutet har deltagit: Rolf Clarkson (m), Sten Andersson
i Malmö (m), Sven-Gösta Signell (s), Håkan Strömberg (s), Elving
Andersson (c), Sten-Ove Sundström (s), Jan Sandberg (m), Bo
Nilsson (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Anita
Jönsson (s), Lars Björkman (m), Jarl Lander (s), Ines Uusmann
(s) och Hugo Bergdahl (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Upphävande av lagen om fritidsbåtsregister m.m. (mom.1)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo
Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet ansluter" och på s. 8 slutar med "avser
fritidsbåtsregistret" bort ha följande lydelse:
En överväldigande remissopinion gör det fullständigt klart
att fritidsbåtsregistret har betydelse för ett flertal angelägna
samhällsuppgifter. Till dessa uppgifter hör särskilt att främja
sjösäkerheten, att bekämpa brottslig verksamhet och att
upprätthålla en god ordning i trafiken till sjöss.
Det motstånd mot registret som fanns vid dess införande har
upphört, och registret omfattar nu drygt 275000 av ett
uppskattat totalt antal registreringspliktiga båtar på ca
290000. Mycket goda förutsättningar föreligger sålunda för att
registret skall kunna få sin avsedda betydelse till gagn inte
minst för fritidsbåtsägarna själva.
Som framhålls i bl.a. motion T14 (s) skiljer sig Sverige
inte på något sätt från vår omvärld när det gäller
fritidsbåtsregister. Sådana register finns bl.a. i ett flertal
EG-länder samt i Finland, Norge och USA.
Vad gäller det underskott som registret ger upphov till
framgår det av propositionen att detta enligt Sjöfartsverkets
bedömning kan elimineras genom en höjning av registeravgiften
från 30 kr till 50 kr. Utskottet finner inget skäl att
ifrågasätta denna bedömning och förutsätter att en sådan höjning
genomförs, om regeringens förslag inte vinner riksdagens bifall.
Med hänvisning till det anförda -- inte minst den
omständigheten att fritidsbåtsregistret på relativt kort tid
blivit allmänt accepterat -- finner utskottet det beklagligt att
regeringen av missriktat ideologiskt nit vill upphäva en från
samhällets och fritidsbåtsägarnas synpunkt angelägen
lagstiftning. Utskottet avstyrker följaktligen propositionen och
tillstyrker de motioner vari yrkas avslag på propositionen.
Dessa motioner är T12 (v) yrkande 1, T13 (s), T14 (s), T15 (-),
T16 (s), T17 (s) och T18 (s). Genom utskottets ställningstagande
torde syftet med motionerna T212 (s) yrkande 14, T601 (s), T606
(s), T611 (v), T613 (s), T615 (s) och T621 (s) få anses
tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande upphävande av lagen om fritidsbåtsregister
m.m
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:T12 yrkande
1,
1992/93:T13, 1992/93:T14, 1992/93:T15, 1992/93:T16, 1992/93:T17
och 1992/93:T18 samt med anledning av dels vad som i
proposition 1991/92:100 bilaga 7 anförs om fritidsbåtsregistret,
dels motionerna 1991/92:T212 yrkande 14, 1991/92:T601,
1991/92:T606, 1991/92:T611, 1991/92:T613, 1991/92:T615 och
1991/92:T621 avslår proposition 1992/93:102,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Upphävande av lagen om fritidsbåtsregister m.m.

Jag biträder hemställan i reservationen.

Båtskatt

Som framhålls i motion T12 (v) bör fritidsbåtar av ren
lyxkaraktär beläggas med en särskild skatt. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag härom.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
moment 2 borde ha hemställt:

2. beträffande båtskatt
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T12 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

Propositionens lagförslag

Bilaga

Innehållsförteckning

Sammanfattning1
Propositionerna1
Proposition 1992/93:1021
Proposition 1991/92:100 bilaga 72
Motionerna2
Motioner väckta med anledning av proposition 1992/93:1022
Motioner framlagda under den allmänna motionstiden i januari
19922
Utskottet3
1. Inledning3
2. Förslag i 1992 års budgetproposition4
3. Ärendets beredning i regeringskansliet4
4. Propositionens förslag5
5. Motionsförslagen6
6. Utskottets ställningstagande7
Hemställan8
Reservation9
Meningsyttring av suppleant10
Bilaga
Propositionens lagförslag11