Frikommunförsöket m.m.

Betänkande 1991/92:KU6

Konstitutionsutskottets betänkande 1991/92:KU06

Frikommunförsöket m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionerna
• Motionen
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation
• Bilaga 1

1991/92
KU6

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens propositioner 1991/92:13
Frikommunförsöket jämte följdmotion, 1991/92:17
Följdlagstiftning till den nya kommunallagen samt 1990/91:100
bilaga 2, yrkande 2 såvitt avser avsnitt 4 om den kommunala
sektorn. Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen om
frikommunförsöket utom i fråga om en del av försöksverksamheten
enligt den s.k. Dalamodellen med ny organisation av hälso- och
sjukvården i Kopparbergs läns landsting. Med bifall till ett
motionsyrkande (fp) avstyrks förslaget att landstingsmötet
skulle kunna besluta om närvarorätt för pensionärs- och
handikapporganisationer i områdesstyrelserna även för tiden
efter den 31 december 1991. På denna punkt har till betänkandet
fogats en reservation (s) och en meningsyttring av suppleant
(v).

Förslagen till följdlagstiftning tillstyrks med några smärre
lagtekniska justeringar.

Budgetpropositionens redovisning av utvecklingsarbetet inom
den kommunala sektorn föreslås lagd till handlingarna.

Propositionerna

1991/92:13 vari föreslås att riksdagen antar de i
propositionen framlagda förslagen till

1. lag om försöksverksamhet med ökat inflytande för
pensionärs- och handikapporganisationer inom hälso- och
sjukvården,

2. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1986:98) om
undantag för vissa kommuner och landstingskommuner från
bestämmelserna i lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser,
dels ändring i samma lag,

3. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1985:1089) om
försöksverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område, dels
ändring i samma lag,

4. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1988:1419) om
försöksverksamhet inom socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens
samt omsorgsverksamhetens område, dels ändring i samma lag,

5. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1988:23) om
tillämpning av lagen (1981:49) om begränsning av
läkemedelskostnader, m.m. vid viss försöksverksamhet, dels
ändring i samma lag,

6. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1987:442) om
försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem
för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620), dels
ändring i samma lag,

7. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1986:99) om
försöksverksamhet med ökade kommunala befogenheter vid tillsyn
enligt djurskyddslagen (1988:534), dels ändring i samma lag.

1991/92:17 vari föreslås att riksdagen antar de i
propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i föräldrabalken (1949:381),

2. lag om ändring i allmänna ordningsstadgan (1956:617),

3. lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och
pensionatrörelse,

4. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),

5. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

6. lag om ändring i vallagen (1972:620),

7. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,
m.m.,

8. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och
hyresnämnder,

9. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

10. lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223),

11. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74),

12. lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap,

13. lag om ändring i lagen (1973:861) om lokal
kristidsförvaltning,

14. lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102),

15. lag om ändring i lagen (1991:1032) om ändring i
räddningstjänstlagen (1986:1102),

16. lag om ändring i lagen (1964:47) om krigshjälp,

17. lag om ändring i lagen (1980:12) om förtroendenämnder inom
hälso- och sjukvården,

18. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),

19. lag om ändring i lagen (1981:292) om tjänsteplikt för
hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m.,

20. lag om ändring i hälsoskyddslagen (1982:1080),

21. lag om ändring i lagen (1985:568) om särskilda omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda m.fl.,

22. lag om ändring i lagen (1985:569) om införande av lagen
(1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda
m.fl.,

23. lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i
vissa fall,

24. lag om ändring i lagen (1991:1130) om ändring i lagen
(1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.,

25. lag om ändring i lagen (1939:608) om enskilda vägar,

26. lag om ändring i lagen (1978:234) om trafiknämnd,

27. lag om ändring i lagen (1991:860) om ändring i lagen
(1939:608) om enskilda vägar,

28. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

29. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av
skatt, m.m.,

30. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

31. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

32. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

33. lag om ändring i högskolelagen (1977:218),

34. lag om ändring i skollagen (1985:1100),

35. lag om ändring i lagen (1985:1101) om införande av
skollagen (1985:1100),

36. lag om ändring i förordningen (1956:413) om klassificering
av kött,

37. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511),

38. lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534),

39. lag om ändring i lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd,

40. lag om ändring i lagen (1979:47) om regionala stiftelser
för skyddat arbete,

41. lag om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vatten och
avloppsanläggningar,

42. lag om ändring i bostadssaneringslagen (1973:531),

43. lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144),

44. lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149),

45. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),

46. lag om ändring i lagen (1987:11) om
exploateringssamverkan,

47. lag om ändring i lagen (1991:908) om ändring i plan- och
bygglagen (1987:10),

48. lag om ändring i fastbränslelagen (1981:599),

49. lag om ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga och
explosiva varor,

50. lag om ändring i lagen (1987:439) om inskränkning i rätten
att överklaga,

51. lag om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges
indelning i kommuner och landstingskommuner,

52. lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala
indelningsdelegerade,

53. lag om ändring i kommunalförbundslagen (1985:894),

54. lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822),

55. lag om ändring i lagen (1991:862) om ändring i
naturvårdslagen (1964:822),

56. lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387),

57. lag om ändring i renhållningslagen (1979:596),

58. lag om ändring i strålskyddslagen (1988:220).

1990/91:100 bilaga 2, yrkande 2 vari riksdagen bereds
tillfälle att ta del av vad som anförts om utvecklingen av den
offentliga sektorn, såvitt avser avsnitt 4 om den kommunala
sektorn.

Motionen

1991/92:K2 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionens förslag om närvarorätt
för pensionärs- och handikapporganisationer i nämnder och
styrelser,

2. att riksdagen beslutar att tillståndsprövning av enskilda
personer eller sammanslutningar som vill driva vissa hem för
vård eller boende enligt socialtjänstlagen skall göras av
länsstyrelsen.

Utskottet

1. Frikommunförsöket

1.1 Allmänt om frikommunförsöket

Bakgrund

Riksdagen beslöt i juni 1984 att en försöksverksamhet med ökad
kommunal självstyrelse -- det s.k. frikommunförsöket -- skulle
inledas. Riksdagsbeslutet innefattade dels en lag (1984:382) om
försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation, den
s.k. frikommunlagen, dels ett principiellt bemyndigande för
regeringen att inom ramen för försöksverksamheten medge avsteg
från vad riksdagen beslutat i samband med anvisning av anslag,
godkännande av riktlinjer för en viss verksamhet och liknande
åtgärder. Verksamheten skulle bedrivas till utgången av år 1988.
Frikommunförsöket har sedermera förlängts till utgången av år
1991.

Frikommunförsöket var ursprungligen begränsat till nio
kommuner och tre landsting. I samband med förlängningen av
försöksverksamheten utvidgades den dock så att ytterligare
kommuner och landsting gavs möjlighet att delta. För närvarande
deltar 37 kommuner och fyra landsting.

I betänkandet (SOU 1988:26) Frikommunförsöket gjorde
stat-kommunberedningen en samlad redovisning av
försöksverksamheten fram t.o.m. våren 1988.

I december 1990 uppdrog regeringen åt en särskild utredare att
göra en sammanfattande redovisning av erfarenheterna av
frikommunförsöket. Utredaren, riksdagsledamoten Sören Lekberg,
redovisade resultatet av sitt arbete i två betänkanden (SOU
1991:25) Frikommunförsöket -- Erfarenheter av försöken med en
friare kommunal nämndorganisation och (SOU 1991:68-69)
Frikommunförsöket -- Erfarenheter av försöksverksamheten med
avsteg från statlig reglering m.m. Det förstnämnda betänkandet
låg till grund för de förslag om en friare kommunal
nämndorganisation som presenterades i proposition 1990/91:117 om
en ny kommunallag och som antogs av riksdagen (1990/91:KU38,
rskr. 360).

Propositionen

I proposition 1991/92:13 redovisar regeringen en samlad
bedömning av frikommunförsöket och lägger fram vissa förslag som
föranleds av att den nuvarande försöksverksamheten enligt
riksdagens beslut skall vara avslutad vid utgången av år 1991.

Regeringens bedömning är att frikommunförsöket har spelat en
viktig roll för utvecklingen och förnyelsen av den kommunala
verksamheten. Försöket har enligt propositionen bidragit till
nytänkande och omprövning inom den offentliga sektorn. Metoden
med försöksverksamhet bör därför kunna användas även i
fortsättningen för att stimulera och pröva förändringar i
organisation och uppgiftsfördelning mellan olika samhällsorgan.
Regeringen ser positivt på att det tas initiativ till
försöksverksamhet inom olika områden.

Frågan om en mera samlad ny försöksverksamhet och andra
åtgärder som syftar till att minska den statliga
detaljregleringen av den kommunala verksamheten kan enligt
propositionen bli aktuell när den kommunalekonomiska kommittén
har avslutat sitt arbete. De i propositionen framlagda
lagförslagen redovisas i bilaga 1.

1.2 Dalamodellen för organisation av hälso- och sjukvården

Bakgrund

Hösten 1990 beslöt riksdagen att möjliggöra en
försöksverksamhet med en ny organisation för hälso- och
sjukvården i Kopparbergs läns landsting. Försöksverksamheten
enligt den s.k. Dalamodellen är tänkt att pågå till utgången av
år 1994.

Dalamodellen har i korthet följande inriktning. Landstinget
har det övergripande ansvaret för sjukvården. Politiskt valda
styrelser för 15 sjukvårdsområden har det totala ansvaret för
vården inom sina resp. områden med ett driftsansvar för
sjukvården. Sjukhusen/sjukhusgruppen leds av en av landstinget
vald styrelse. Områdesstyrelserna upphandlar akut- och
specialistvård hos sjukhusen eller andra vårdgivare inom ramen
för vårdavtal. De sluter även avtal med bl.a. vårdcentralerna om
deras åtagande och resurserna för att klara dessa.

Genom den särskilda lagstiftningen har vidgade möjligheter
getts för landstinget att delegera ansvaret för sjukvården till
områdesstyrelserna resp. styrelsen för sjukhusgruppen. En annan
typ av ökad delegering går från styrelserna till
förvaltningschefer med rätt för dessa att delegera vidare till
anställda inom förvaltningarna. Närvaro- och yttranderätt för
pensionärs- och handikapporganisationer i områdesstyrelserna
ingår även i försöket.

Propositionen

I propositionen påpekas att en fortsatt verksamhet enligt
Dalamodellen förutsätter en förlängning av den del av
frikommunförsöket som ger kommuner möjlighet att bedriva
primärvård utan att huvudmannaansvaret övergår på kommunen. En
sådan lagstiftning föreslås också i propositionen.

Av de möjligheter som frikommunlagen i övrigt öppnade för
Dalamodellen återstår enligt propositionen efter den nya
kommunallagens ikraftträdande endast behov av att reglera frågan
om närvarorätt för pensionärs- och handikapporganisationer. I
propositionen föreslås att en bestämmelse om detta intas i
särskild lag.

Motionen

Enligt motion K2 yrkande 1 av Ylva Annerstedt (fp) innebär en
ordning med närvarorätt för pensionärs- och
handikapporganisationer av det slag som föreslås i propositionen
ett intrång i den politiska demokratin. Att ge dubbelt
inflytande åt vissa bestämda särintressen är enligt motionären
inte förenligt med vårt representativa system.

I motionen sägs vidare att politiska nämnder och styrelser
skall bestå av demokratiskt valda företrädare som kan ställas
till ansvar. Riksdagen bör därför avslå propositionens förslag
på denna punkt.

Utskottets bedömning

Regeringen presenterade i proposition 1990/91:44 det förslag
till ytterligare försöksverksamhet för förnyelse av den
offentliga sektorn som syftade till att möjliggöra en ny
organisation av sjukvården i Kopparbergs län enligt den s.k.
Dalamodellen. I frågan om ökat inflytande för pensionärs- och
handikapporganisationer anförde civilministern i propositionen
följande.

Jag är positiv till att på olika vägar vidga möjligheterna
till brukarinflytande inom den kommunala verksamheten. I
kommunallagen har sådana vidgade möjligheter öppnats under
senare år. Dalamodellen innebär i det här avseendet att
företrädare för särintressen skall få närvaro- och yttranderätt
i organ som representerar allmänintresset och är sammansatta på
politiska grunder. Från principiella utgångspunkter finns det
anledning att hysa betänkligheter mot en sådan ordning. Enligt
min mening bör man dock kunna pröva den tänkta ordningen inom
ramen för den nu aktuella verksamheten.

Utskottet ansåg sig (1990/91:KU17) kunna instämma i
civilministerns överväganden i denna del. Utskottets slutsats
var därför att det borde vara möjligt att inom
frikommunförsökets ram pröva den föreslagna ordningen i de
planerade områdesstyrelserna.

Enligt utskottets mening talar starka skäl mot en förlängning
av försöksverksamheten i denna del. Närvaro- och yttranderätt
för vissa organisationsföreträdare i områdesstyrelserna ger
dessa en särställning som strider mot grundläggande demokratiska
principer. Utskottet biträder därför förslaget i motion K2
yrkande 1 om avslag på propositionen såvitt avser
försöksverksamhet med ökat inflytande för pensionärs- och
handikapporganisationer inom hälso- och sjukvården.

1.3 Tillståndsprövning för förskolor och fritidshem

Propositionen

Enligt 69 § socialtjänstlagen (1980:620) skall en enskild
person eller sammanslutning som vill inrätta ett hem för vård
eller boende ansöka om tillstånd för detta hos länsstyrelsen.
Detta gäller även för hem som har inrättats för vård under en
begränsad del av dygnet. Härigenom omfattar tillståndskravet
bl.a. de enskilda förskolorna.

I frikommunverksamheten har ingått en försöksverksamhet som
inneburit att tillståndsprövningen för förskolor och fritidshem
skett på kommunal nivå. Försöksverksamheten har omfattat de
frikommuner som genom skriftlig anmälan till länsstyrelsen
åtagit sig att delta i verksamheten.

I proposition 1991/92:13 sägs att enligt vad regeringen
erfarit har försöksverksamheten fungerat väl där den hittills
bedrivits. Underlaget för ett slutligt ställningstagande till om
ordningen med kommunal tillståndsprövning bör permanentas genom
att regleras i socialtjänstlagen är emellertid begränsat. Med
hänsyn till det arbete med översyn av socialtjänstlagen som
pågår är det enligt propositionen lämpligt att nu låta
försökverksamheten utvidgas till att omfatta samtliga kommuner.
Därvid bör giltighetstiden för lagen (1987:442) om
försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem
för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620)
förlängas till utgången av år 1993.

Motionen

Förslaget om förlängning och utvidgning av försöksverksamheten
i denna del avstyrks i motion K2 yrkande 2 av Ylva Annerstedt
(fp). I motionen sägs att den nya regeringen har en positiv syn
på enskild företagsamhet och därför kommer att uppmuntra sådan
genom att ta bort de restriktioner som fortfarande finns för
sådan etablering inom socialtjänstområdet. Att då ge kommun
uppdraget att vara tillståndsmyndighet för sina konkurrenter är
enligt motionären inte förenligt med rättssäkerheten.

Utskottets bedömning

Frågan om en begränsad försöksverksamhet på detta område
behandlades av utskottet i betänkandet KU 1986/87:30. Utskottet
noterade då att förslaget inte innebar någon principiell
förändring av de villkor m.m. som skulle vara uppfyllda för att
ett tillstånd skulle meddelas.

Vidare konstaterade utskottet bl.a. att det löpande
tillsynsansvaret för en enskilt bedriven förskole- eller
fritidshemsverksamhet ligger på socialnämnden (69 § första
stycket socialtjänstlagen). Mot denna bakgrund och med hänsyn
till den kommunala prövning av barnomsorg i enskild regi som
sker i samband med upprättande av kommunal barnomsorgsplan
enligt 17 § socialtjänstlagen ansåg utskottet det befogat att
under en försöksperiod låta de berörda kommunerna även avgöra de
i ärendet aktuella tillsynsfrågorna.

Den fråga som tas upp i motion K2 yrkande 2 är om det är
förenligt med rättssäkerheten att kommunerna ges rätt att
besluta i fråga om tillstånd till de personer eller
sammanslutningar som önskar driva förskolor och fritidshem som
alternativ till den av kommunerna drivna verksamheten på
området.

Vid bedömningen av propositionens förslag i denna del kan det
finnas anledning att ta hänsyn till hur berednings- och
beslutsprocessen faktiskt gestaltar sig när det gäller
tillståndsgivning för förskolor och fritidshem i de kommuner som
inte deltar i försöksverksamheten. Länsstyrelserna har enligt
vad utskottet erfarit begränsade resurser för utredning i
samband med tillståndsprövning enligt 69§ socialtjänstlagen.
Underlaget för bedömning av om de sökande uppfyller de krav som
uppställs i lagen består därför i flertalet fall väsentligen av
de yttranden som inhämtas från kommunerna.

Det bör i sammanhanget erinras om att de tillståndsbeslut som
med stöd av den ovan nämnda lagen (1987:442) om
försöksverksamhet på detta område fattas av kommunerna, enligt
9§ samma lag får överklagas hos länsstyrelserna.

Utskottet har mot denna bakgrund funnit skäl att tillstyrka
regeringens förslag om att förlänga försöksverksamheten till
utgången av år 1993 och att utvidga den till att gälla samtliga
kommuner. Regeringen bör dock enligt utskottets mening noga
följa hur den kommunala tillståndsgivningen fungerar och
återkomma till riksdagen med förslag, om det skulle visa sig att
den leder till för rättssäkerheten negativa effekter av det slag
som aktualiseras i motion K2 yrkande 2. Motionens yrkande om
avslag på lagförslaget avstyrks.

1.4 Övriga förslag med anledning av frikommunförsöket

Propositionen

Propositionens förslag i övrigt till lagstiftning med
anledning av frikommunförsökets upphörande innebär i huvudsak
följande.

Försöksverksamheten med undantag från tillsynskravet för
kommunala stiftelser får fortsätta i avvaktan på en ny
stiftelselag.

Alla kommuner ges möjlighet att på försök bedriva primärvård
utan att huvudmannaansvaret övergår på kommunen.

Försöksverksamheten med ett gemensamt ansvar för en kommun och
ett landsting för socialtjänst och viss hälso- och sjukvård
(Brunfloprojektet) får fortsätta ytterligare tre år.

Försöksverksamheten med rätt för distriktssköterskor att
förskriva vissa läkemedel förlängs.

Försöksverksamheten med ökade kommunala befogenheter enligt
djurskyddslagen förlängs.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag i dessa delar.

2. Följdlagstiftning till den nya kommunallagen

Propositionen

Den 1 januari 1992 träder den nya kommunallagen (1991:900) i
kraft. I samband med att riksdagen behandlade lagförslaget
beslutades också vissa ändringar i andra lagar. Det gällde bl.a.
sådana lagändringar som var nödvändiga för att slå fast
principen om en fri nämndorganisation. Beslutet innebar att
kravet i vissa speciallagar på obligatoriska nämnder slopades.
De nämnder hos kommunerna som berörs av beslutet är
byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden,
räddningsnämnden och trafiknämnden och hos landstingen hälso-
och sjukvårdsnämnden, tandvårdsnämnden och omsorgsnämnden.

Riksdagsbeslutet om en fri nämndorganisation fullföljs i
proposition 1991/92:17 genom att den särskilda benämningen på
vissa nämnder i olika lagar slopas. Det rör byggnadsnämnden,
miljö- och hälsoskyddsnämnden, räddningsnämnden, trafiknämnden
och omsorgsnämnden.

I de lagar som innehåller hänvisningar till föreskrifter i den
nuvarande kommunallagen ersätts dessa enligt propositionens
förslag med hänvisning till motsvarande föreskrifter i den nya
lagen. Vidare föreslås att vissa föreskrifter om skatt som finns
i 6 kap. kommunallagen tas in i skattelagstiftningen och att
vissa föreskrifter i kommunallagen av valteknisk natur tas in i
vallagen. De i propositionen framlagda lagförslagen redovisas i
bilaga 2.

Utskottets bedömning

Utskottet föreslår vissa redaktionella förändringar i två av
de framlagda lagförslagen samt påpekar att en föreslagen
förändring redan verkställts. I övrigt tillstyrks propositionens
förslag.

Den första av de av utskottet föreslagna förändringarna avser
förslaget till ändring av 5 § i lagen (1966:742) om hotell- och
pensionatrörelse. Utskottet föreslår i konsekvens med övriga
följdändringar till den nya kommunallagen att begreppet
"brandchefen" i 5§ lagen (1966:742) om hotell- och
pensionatrörelse utgår och att det i stället stadgas att kopia
på tillståndsbevis skall tillställas den eller de kommunala
nämnder som fullgör uppgifter inom räddningstjänsten.

Den andra av utskottet föreslagna förändringen avser en
redaktionell förändring i förslaget till ändring av 2 kap. 3§
kommunalförbundslagen (1985:894).

Det påpekande utskottet vill göra avser förslaget till ändring
i 4§ fjärde stycket lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av
skatt, m.m. Den föreslagna förändringen där begreppet
"kyrkobokförda" utbyts mot "folkbokförda" har beslutats genom
särskild lag (1991:511). Ändringen trädde i kraft den 1 juli
1991.

Utskottets förslag till ändringar i regeringens lagförslag
redovisas i bilagorna 3--4.

3. Utveckling av den kommunala verksamheten

Propositionen

Regeringen ger i budgetpropositionen 1991/92 bilaga 2 yrkande
2 riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts om
utvecklingen av den offentliga sektorn. Avsnitt 4 avser den
kommunala sektorn. I detta avsnitt redogörs bl.a. för det vid
tidpunkten för budgetpropositionens framläggande pågående
arbetet med en ny kommunallag. Där ges också exempel på pågående
förändringsarbete i kommuner och landsting.

Utskottets bedömning

Utskottet, som utan ställningstagande i sak tagit del av vad
som anförts i detta avsnitt i propositionen, har inte funnit
anledning att göra något uttalande.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Dalamodellen

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K2 yrkande 1
avslår det av regeringen i proposition 1991/92:13 framlagda
förslaget till lag om försöksverksamhet med ökat inflytande för
pensionärs- och handikapporganisationer inom hälso- och
sjukvården,
res. (s)

2. beträffande tillståndsprövning för förskolor och
fritidshem

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:K2 yrkande 2 antar
det av regeringen i proposition 1991/92:13 framlagda förslaget
till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1987:442) om
försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem
för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620), dels
ändring i samma lag,

3. beträffande frikommunverksamheten i övrigt

att riksdagen antar övriga av regeringen i proposition
1991/92:13 framlagda lagförslag,

4. beträffande lagen om hotell- och pensionatrörelse

att riksdagen antar det av regeringen i proposition
1991/92:17 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1966:742) om hotell- och pensionatrörelse med den ändringen att
5§ erhåller i bilaga 3 som Utskottets förslag betecknade
lydelse,

5. beträffande kommunalförbundslagen
att riksdagen antar det av regeringen i proposition 1991/92:17
framlagda förslaget till lag om ändring i kommunalförbundslagen
(1985:894) med den ändringen att 2 kap. 3 § erhåller i bilaga 4
som Utskottets förslag betecknade lydelse,

6. beträffande lagen med särskilda bestämmelser om kommuns
och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

att riksdagen antar det av regeringen i proposition
1991/92:17 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan
menighets utdebitering av skatt, m.m. med undantag av att ingen
ändring görs i 4§ fjärde stycket som redan erhållit föreslagen
lydelse genom ändring (1991:511),

7. beträffande lagen om arbetslöshetsnämnd

att riksdagen antar det i propositionen 1991/92:17 framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1944:475) om
arbetslöshetsnämnd med det tillägget att lagen skall träda i
kraft den 1 januari 1992,

8. beträffande följdlagstiftning till den nya kommunallagen
i övrigt

att riksdagen antar övriga av regeringen i proposition
1991/92:17 framlagda lagförslag,

9. beträffande proposition 1991/92:100 bilaga 2 yrkande 2
såvitt avser den kommunala sektorn

att riksdagen utan ställningstagande till vad regeringen
anfört lägger propositionen i denna del till handlingarna.

Stockholm den 7 november 1991

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Ylva
Annerstedt (fp), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson (s), Ingvar
Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Ulla Pettersson (s),
Inger René (m), Henrik S Järrel (m), Elvy Söderström (s), Björn
von der Esch (m) och Odd Engström (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Dalamodellen (mom. 1)

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Sören Lekberg, Torgny
Larsson, Ulla Pettersson, Elvy Söderström och Odd Engström (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
med "Enligt utskottets" och slutar med "hälso- och sjukvården"
bort ha följande lydelse:

Försöksverksamheten enligt Dalamodellen inleddes den 1 januari
i år och är tänkt att pågå till utgången av år 1994. Utskottet
finner inte anledning att nu frångå sitt tidigare
ställningstagande till frågan om närvarorätt för vissa
organisationer i områdesstyrelserna. Försöksverksamheten bör
också efter årsskiftet 1991-1992 få innefatta närvarorätt i
områdesstyrelserna för företrädare för pensionärs- och
handikapporganisationer i enlighet med vad som föreslås i
proposition 1991/92:13. Motion K2 yrkande 1 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse: 1. beträffande Dalamodellen

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:K2 yrkande 1 antar
det av regeringen i proposition 1991/92:13 framlagda förslaget
till lag om försöksverksamhet med ökat inflytande för
pensionärs- och handikapporganisationer inom hälso- och
sjukvården.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Johan Lönnroth (v) anför:

Jag ansluter mig till den i reservationen framförda åsikten
att försöksverksamheten enligt den s.k. Dalamodellen bort få
fullföljas också i den del som avser ökat inflytande för
pensionärs- och handikapporganisationer inom hälso- och
sjukvården.

I proposition 1991/92:13 framlagda lagförslag

Bilaga 1

I proposition 1991/92:17 framlagda lagförslag
Bilaga 2

Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och
pensionatrörelse
Bilaga 3

Regeringens förslag
Utskottets förslag
5 §

Ansökan om tillstånd att driva hotell- eller pensionatrörelse
skall vara skriftlig och åtföljas av
a) uppgift om sökandens fullständiga namn, firma och
postadress samt, om sökanden tidigare haft annat släktnamn,
detta;
b) för sökande, som är enskild person, uppgift om födelsetid
och yrke eller titel samt bevis att han ej är underårig eller i
konkurstillstånd eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken;
c) uppgift om fullständigt namn, födelsetid och yrke eller
titel för den som utsetts till föreståndare eller ersättare samt
bevis att han inte är underårig eller har förvaltare enligt 11
kap. 7 § föräldrabalken;
d) uppgift om belägenheten av den byggnad eller lägenhet där
rörelsen avses skola drivas, det största antal gäster som skall
kunna mottagas samtidigt och det största antal gästrum som
rörelsen skall omfatta;
e) om bygglov meddelats för hotellet eller pensionatet,
handlingar som visar att så har skett.

Beviljas tillstånd skall skriftligt bevis utfärdas. Har
bygglov inte meddelats och är det inte uppenbart att lov inte
behövs, skall beviset innehålla en upplysning om att bygglov kan
fordras. Finns inte någon godkänd ersättare eller, i fall när
det skall finnas föreståndare enligt 3 §, godkänd föreståndare,
skall det i beviset anges att tillståndet inte får utnyttjas
förrän ersättare eller föreståndare utsetts och godkänts. Kopia
av beviset skall sändas till brandchefen och den eller de
kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom plan- och
byggnadsväsendet och inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

Beviljas tillstånd skall skriftligt bevis utfärdas. Har
bygglov inte meddelats och är det inte uppenbart att lov inte
behövs, skall beviset innehålla en upplysning om att bygglov kan
fordras. Finns inte någon godkänd ersättare eller, i fall när
det skall finnas föreståndare enligt 3 §, godkänd föreståndare,
skall det i beviset anges att tillståndet inte får utnyttjas
förrän ersättare eller föreståndare utsetts och godkänts. Kopia
av beviset skall sändas till den eller de kommunala nämnder som
fullgör uppgifter inom räddningstjänsten, inom plan- och
byggnadsväsendet och inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

Om godkännande av föreståndare eller ersättare skall
skriftligt bevis utfärdas.

Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till
ändring i kommunalförbundslagen (1985:894)
Bilaga 4

Regeringens förslag
Utskottets förslag

2 kap.
3 §

Bestämmelserna i 3 kap. 10 § första stycket och 16--18 §§, 4
kap. 8, 9, 11--16 §§, 18 § första stycket, 19, 20 och 22 §§ samt
5 kap. 7--23 §§, 25--34 §§ och 36--62 §§ kommunallagen
(1991:900) skall tillämpas i fråga om kommunalförbunds
fullmäktige. Bestämmelserna i 5 kap. 12--17 §§ nämnda lag
tillämpas dock endast om ersättare har utsetts.

Bestämmelserna i 3 kap. 10 § första stycket och 16--18 §§, 4
kap. 8, 9, 11--16 §§, 18 § första stycket, 19, 20 och 22 §§ samt
5 kap. 7--23, 25--34 och 36--62 §§ kommunallagen (1991:900)
skall tillämpas i fråga om kommunalförbunds fullmäktige.
Bestämmelserna i 5 kap. 12--17 §§ nämnda lag tillämpas dock
endast om ersättare har utsetts.