Fotografers rättigheter

Betänkande 1988/89:LU26

Lagutskottets betänkande
1988/89 :LU26

Fotografers rättigheter

1988/89

LU26

Sammanfattning

I betänkandet behandlas en motion (fp) vari begärs att reglerna om
fotografers rättigheter till sina bilder skall integreras i upphovsrättslagen.
Utskottet avstyrker bifall till motionen med hänvisning till pågående arbete
inom upphovsrättsutredningen. En reservation (fp) har fogats till betänkandet.

Motionen

Motion 1988/89:L801 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
integrering av fotografireglerna i upphovsrättslagen.

Gällande ordning

Lagen (1969:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ger ett
tidsbegränsat skydd åt den som skapat ett sådant verk. Upphovsrättslagen
bygger liksom motsvarande lagar i de andra nordiska länderna på internationella
konventioner.

Skyddet enligt upphovsrättslagen innebär att den som skapat verket har
rätt att utnyttja detta ekonomiskt och har ett visst ideellt betonat inflytande
över hur och i vilka sammanhang det används. Har flera medverkat vid
tillkomsten av det skyddade verket har var och en av dem upphovsrätt. Så
kan t.ex. vara fallet beträffande ett filmverk, där upphovsrätten kan
tillkomma manusförfattare, regissör, producent, arkitekter, koreografer
m.fl. Fotograferna som medverkar i en film åtnjuter dock inte något skydd
enligt upphovsrättslagen utan deras rättigheter regleras av lagen (1960:730)
om rätt till fotografisk bild.

Begreppen litterärt och konstnärligt verk i lagen är mycket vidsträckta. Till
litterära verk räknas bl.a. skönlitteratur och beskrivande framställningar i
ord såsom vetenskapliga arbeten och handböcker. Som konstnärliga verk
räknas i princip alla former, där verk skapas i syfte att nå en konstnärlig
verkan, t.ex. i bild, rörelse eller toner. Till denna grupp hör bl.a. målningar,
alster av bildhuggarkonst, sceniska verk som teaterpjäser och koreografiska
verk, musikaliska kompositioner både när de framförs och framträder i
notskrift samt filmverk, både spelfilm och under vissa förutsättningar
kortfilmer och journalfilmer.

1 Riksdagen 1988189. 8sami. Nr 26

För att en produkt över huvud taget skall anses som ett verk och därmed
komma i åtnjutande av skydd enligt lagen måste den ha vad man brukar kalla
verkshöjd. Samma sak kan också uttryckas så, att en produkt är ett verk, om
den praktiskt sett inte har kunnat framställas av två personer oberoende av
varandra. Utanför skyddet faller därför idéer och uppslag som flera kan
tänkas komma på, vanliga nyhetsmeddelanden, vardagliga samtal, enklare
nyttoföremål och andra prestationer av rutinmässig eller alldaglig karaktär.

Ett auktorverk kan framträda i många olika former. Det kan vara fixerat
på ett materiellt underlag, dvs. i ett exemplar. Exemplar av verket är inte
blott en bok eller en målning som kan ge en omedelbar upplevelse av verket,
utan också en grammofonskiva, en filmremsa, en trycksats, en matris osv.,
som endast medelbart kan ge en sådan upplevelse. Verket kan också
framträda i obeständig form, t.ex. i uppläsarens ord, i tonerna av ett
musikstycke, i bilden på filmduken eller televisionsskärmen. Alla former vari
verket framträder faller inom dess skyddssfär, även bearbetningar.

Upphovsrätt uppkommer utan några formaliteter, så snart upphovsmannen
har gjort det skapade verket på något sätt tillgängligt för annan. En sådan
uppkommen, ursprunglig upphovsrätt kan endast tillkomma den fysiska
person som skapat verket. En juridisk person, t.ex. ett filmföretag, kan inte
vara upphovsman. Om upphovsmannen är anställd med uppgift att framstäf
la upphovsrättsligt skyddade verk övergår åtminstone i viss omfattning
upphovsrätten till arbetsgivaren. I vad mån rätten övergår beror på olika
omständigheter, bl.a. innehållet i anställningsavtalet.

Upphovsmannens rätt att ekonomiskt utnyttja sitt verk innefattar en
principiell ensamrätt att framställa exemplar av verket och att göra verket
tillgängligt för allmänheten, t.ex. genom att framföra eller visa det offentligt
och sprida exemplar av verket. Som framställning av exemplar anses bl.a.
olika former av kopiering av verket.

Upphovsrättslagen innehåller också regler om s.k. närstående rättigheter
vilka ger bl.a. utövande konstnärer och fonogramproducenter ett visst
skydd.

Skyddet för upphovsmän, utövande konstnärer m.fl. är i vissa avseenden
inskränkt av hänsyn till allmänna eller enskilda intressen.

Den som gör intrång i de rättigheter som lagen ger upphovsmän och andra
rättighetshavare kan dömas till straff och förpliktas utge skadestånd.

Upphovsmännens rättigheter enligt upphovsrättslagen gäller under en tid
av 50 år räknat från upphovsmannens död. För verk som utgivits anonymt
eller under en inte allmänt känd pseudonym räknas skyddstiden dock från
det verket offentliggjordes.

Fotografers rättigheter till sina bilder regleras som nämnts inte i upphovsrättslagen
utan i lagen om rätt till fotografisk bild. Lagen gäller alla typer av
fotografiska bilder och således inte bara bilderna i en film. Liksom
upphovsrättslagen har den nuvarande fotografilagen tillkommit i samarbete
med Danmark, Finland och Norge och bygger på internationella konventioner.

Enligt huvudregeln i fotografilagen har den som framställt en fotografisk
bild uteslutande rätt att genom fotografi, tryck, teckning eller annat
förfarande framställa exemplar av bilden liksom att visa den offentligt.

1988/89 :LU26

2

Fotografen har således en förfoganderätt till bilden, något som i huvudsak
skyddar det ekonomiska värdet av bilden. Fotografilagen innehåller också
regler om ett ideellt skydd av bilden.

För beställt fotografi gäller särskilda regler. Enligt 14 § fotografilagen
tillkommer rätten till sådan bild beställaren, om inte annat uttryckligen har
avtalats. Fotografen får dock på sedvanligt sätt ställa ut bilden i reklamsyfte,
om inte beställaren förbjuder det. Även om fotografen har förbehållit sig
rätten till ett beställt porträtt får beställaren låta ta in porträttet i tidning eller
tidskrift eller i skrift med biografiskt innehåll, förutsatt att fotografen inte har
gjort särskilt förbehåll mot det.

I sammanhanget kan nämnas att upphovsrätten till litterära och konstnärliga
verk enligt upphovsrättslagen från början alltid tillhör den som har skapat
verket. Detta gäller såväl den ekonomiska rätten att mångfaldiga verket
m.m. som den ideella rätten. Den ekonomiska rätten kan emellertid enligt
27 § upphovsrättslagen överlåtas till annan. I fråga om beställd porträttbild
gäller dock att upphovsmannen inte får överlåta rätten till bilden utan
tillstånd av beställaren eller dennes arvingar. Att exemplar av ett verk
överlåts innebär inte att upphovsrätten överlåts.

Det upphovsrättsliga skyddet är enligt fotografilagen i regel 25 år från det
år då bilden framställdes. Om fotografiet har ett konstnärligt eller vetenskapligt
värde gäller skyddet under samma tid som enligt upphovsrättslagen, dvs.
under fotografens livstid och 50 år därefter.

Utredningsarbete

Den svenska upphovsrättslagstiftningen är sedan år 1976 föremål för en
allmän översyn av upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02). Också i övriga
nordiska länder pågår liknande utredningsarbete. Upphovsrättsutredningen
bedriver sitt arbete etappvis och har hittills avlämnat flera delbetänkanden
som helt eller delvis lett till lagstiftning. I utredningens senaste betänkande,
(SOU 1988:31) Översyn av upphovsrättslagstiftningen. Delbetänkande 4
som behandlar enskilt bruk - institutionell exemplarframställning, anför
utredningen att den i nästa etapp kommer att överväga bl.a. frågan om
fotografirätten bör integreras i upphovsrättslagen.

Motionsmotivering

I motion L801 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) framhålls att såväl principiella
som systematiska skäl talar för att alster av fotokonst lagtekniskt bör
behandlas på samma sätt som andra alster av skapande konstnärlig verksamhet.
Härtill kommer enligt motionärerna att den tekniska utvecklingen fört
med sig att det numera är svårt att dra en klar gräns mellan olika tekniker och
konstnärliga uttrycksmedel. En särbehandling av fotokonsten kommer
därför att framstå som alltmer omotiverad. Motionärerna är medvetna om
att upphovsrättsutredningen för närvarande överväger integrationsfrågan
men anser att så starka skäl talar för att fotografireglerna bör arbetas in i
upphovsrättslagen att utredningens arbete bör ha integration som principiell
inriktning av sitt arbete.

1988/89:LU26

3

Tidigare riksdagsbehandling

1988/89:LU26

Frågor rörande fotografers rättigheter har flera gånger tidigare behandlats i
riksdagen, senast vid riksmötet 1987/88 med anledning av en motion med i
huvudsak samma syfte som den nu aktuella. I sitt av riksdagen godkända
betänkande LU 1987/88:9 avstyrkte utskottet bifall till motionen med
hänvisning till att spörsmålet övervägdes av upphovsrättsutredningen.

Utskottet

Lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ger ett
tidsbegränsat skydd åt den som skapat ett sådant verk. Skyddet innebär att
den som skapat verket har rätt att i princip ensam utnyttja verket ekonomiskt
genom att framställa exemplar av det och göra verket tillgängligt för
allmänheten t.ex. genom att framföra eller visa verket offentligt och sprida
exemplar av det. Upphovsmannen har också ett visst ideellt betonat
inflytande över hur och i vilka sammanhang verket används. Skyddet för
upphovsmannens rättigheter gäller under 50 år, som huvudregel räknat från
upphovsmannens död.

Begreppen litterärt och konstnärligt verk i upphovsrättslagen är mycket
vidsträckta och täcker bl.a. i stort sett samtliga konstarter. Lagen är dock inte
tillämplig på fotografiska bilder utan fotografernas rättigheter regleras i en
särskild lag, lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild. Skyddet för
fotografiska bilder liknar i sina huvuddrag upphovsrätten. Sålunda har
fotografen bl.a. en principiell ensamrätt att framställa exemplar av bilden
och visa den offentligt. Vissa skillnader finns emellertid mellan regelsystemen.
För beställda fotografier gäller t.ex. andra regler än för beställda
konstverk. Vidare gäller skyddet för fotografisk bild som regel under 25 år
från det bilden framställdes. För bilder med konstnärligt eller vetenskapligt
värde är dock skyddstiden densamma som enligt upphovsrättslagen.

I motion L801 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) yrkas att reglerna om
fotografisk bild skall integreras i upphovsrättslagen. Motionärerna anser att
såväl principiella som systematiska skäl talar för att fotokonsten bör i
lagtekniskt hänseende behandlas som andra alster av konstnärlig verksamhet.

Som motionärerna själva påpekar överväger upphovsrättsutredningen
under den nu pågående etappen av sitt utredningsarbete frågan huruvida
fotografirätten bör integreras i upphovsrättslagen. Enligt vad utskottet
inhämtat skall utredningsarbetet vara avslutat vid årsskiftet 1989-1990. Lika
litet nu som då liknande motionsyrkanden tidigare prövats (se senast LU
1987/88:9) kan utskottet finna att riksdagen genom något uttalande i saken
bör föregripa resultatet av upphovsrättsutredningens överväganden. Utskottet
avstyrker alltså bifall till motion L801.

4

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1988/89:L801.

Stockholm den 21 mars 1989
På lagutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

Närvarande: Rolf Dahlberg (m), Lennart Andersson (s), Owe Andréasson
(s), Stig Gustafsson (s), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Inger Hestvik
(s), Allan Ekström (m), Bengt Kronblad (s), Gunnar Thollander (s), Hans
Rosengren (s), Bengt Harding Olson (fp), Stina Eliasson (c), Elisabeth
Persson (vpk)“, Elisabet Franzén (mp)*, Lena Boström (s) och Charlotte
Cederschiöld (m).

* Elisabeth Persson och Elisabet Franzén har inte deltagit i beslutet under
utskottets hemställan.

Reservation

Ulla Orring (fp) och Bengt Harding Olson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Sorn
motionärerna” och slutar med ”motion L801” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att det finns starka skäl för att
reglerna om fotografers rättigheter till sina bilder bör föras in i upphovsrättslagen.
Med en sådan integrering skulle nämligen flera fördelar uppnås.
Sålunda skulle alster av fotokonst komma att i lagtekniskt hänseende
behandlas på samma sätt som andra alster av skapande verksamhet. Vidare
skulle vissa gränsdragningsproblem kunna undvikas i framtiden. Som
motionärerna framhåller överväger upphovsrättsutredningen för närvarande
frågan om fotografireglerna skall integreras i upphovsrättslagen. Med
hänsyn till spörsmålets betydelse anser utskottet att riksdagen nu bör uttala
sig för att målet för utredningens arbete skall vara att upphovsrättslagen skall
omfatta också rätten till fotografiska bilder. Utskottet tillstyrker alltså bifall
till motion L801.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:L801 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om integrering av fotografireglerna
i upphovsrättslagen.

1988/89 :LU26

5

■

.

.

■ n

■

.. :■. .

.

1 ‘ ' ' . ii.! ; -u ,

■

’

-

%