Försvarsutskottets betänkande med anledning av motion om åtgärder mot stöld av vapen m. m. från militära förråd

Betänkande 1975:FöU4

Försvarsutskottets betänkande nr 4

FöU 1975:4

Nr 4

Försvarsutskottets betänkande med anledning av motion om åtgärder
mot stöld av vapen m. m. från militära förråd

I motionen 1975:106 av herr Lövenborg m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär skyndsam utredning och förslag till åtgärder som effektivt
förhindrar utflödet av vapen från militära förråd.

Statistik

År	Försvarsmaktens statistik Förkomna vapen (utom signalpistoler o. d.)	Rikspolisstyrelsens statistik Tillgripna vapen och vapen som för-komma på sådant sätt att tillgrepp inte kan uteslutas
Totalt antal	Därav vapen från mobili-serings för-råd	Totalt antal	Därav från försvars-makten	Varav från alla slag av förråd
1968	248	59	Uppgift
			saknas
1969	146	15	Uppgift
			saknas
1970	82	0	616	81	21
1971	98	0	826	79	23
1972	97	0	733	78	20
1973	102	7'	733	80	44
1974	110	I3!	723	69	35

1 Alla utan vital vapendel
! 9 utan vital vapendel

Utskottet

Motionärerna hävdar att stölder från militära vapenförråd nu sker i en
omfattning som ter sig oroande och att det inte är alltför svårt att ta sig
in i ett sådant förråd. Enligt motionen kan det i dagens läge inte vara riktigt
att vapen för det militära försvaret förvaras i en mängd olika förråd runt
om i landet på det sätt som nu sker. Man förordar i motionen att det antingen
sker en centralisering till ett fåtal välbevakade platser eller på något sätt
ordnas full säkerhet vid de nuvarande förråden.

Vårt militära försvar bygger på principen om allmän värnplikt för män.

1 Riksdagen 1975. 10 sami. Nr 4

FöU 1975:4

2

Värnpliktssystemet förutsätter bl. a. att mobilisering kan genomföras relativt
snabbt och säkert. För mobiliseringen finns förnödenheter i ett stort antal
förråd, spridda över landet och placerade med hänsyn till var de olika förbanden
skall mobilisera.

I de flesta mobiliseringsförråden förvaras även vapen och ammunition.

I slutet av 1960-talet påbörjades en omfattande upprustning av inbrottsskyddet
för bl. a. sådana förråd. Upprustningen avsåg dels anskaffningar
av särskilda vapenkassuner, säkerhetsboxar och vapenkistor till mobiliseringsförråden,
dels byggande av vapenkamrar till fredsförbandens utbildningsförråd,
dels skärpta regler om förvaring av eldhandvapen, vissa vapendelar
och ammunition. Även systemet med särskilda tillsynsmän i orten
sågs över och förbättrades.

Arbetet med att ordna säkrare förråd för vapen som tillhör försvarsmakten
har bedrivits i samråd med rikspolisstyrelsen, som enligt säkerhetsskyddskungörelsen
(1966:273) skall ge råd och anvisningar om tekniska skyddsåtgärder
till alla statsmyndigheter. Såvitt gäller mobiliseringsförråden är arbetet
slutfört. För byggnadsarbeten och anskaffningar har anvisats drygt
50 milj. kr. Hela förvarings- och användningsområdet är granskat och
skyddsarbetet fortsätter.

Av den redovisade statistiken framgår att ca 10 % av det totala antalet
tillgripna vapen gäller försvarsmaktens vapen. Av dessa har under de senaste
åren omkring hälften tillgripits ur något slag av förråd. Återstoden kan ha
tillgripits under militär övning eller järnvägstransport, i bostad, hos skytteorganisation
etc. Såvitt gäller mobiliseringsförråd tyder statistiken på att
inbrottsskyddet nu är godtagbart.

Vapenförlusterna måste ses mot bakgrunden av att försvarsmakten förvaltar
mer än en miljon eldhandvapen som förvaras i förråd på mer än
3 000 platser i landet. Omkring 200 000 vapen är varje år utlämnade i samband
med utbildning.

Beträffande förvaringen av försvarsmaktens vapen har alltså skett betydande
förbättringar när det gäller mobiliseringsförråden, men skärpta bestämmelser
gällef även i fråga om de vapen som används under värnpliktsutbildningen.
Vital del av sådant vapen förvaras numera under lås när
vapnet inte används.

Antalet förkomna vapen från civila iigar^ har under 1970-talet varit ca
600 om året. Rikspolisstyrelsen avser att inom kort ge förvaringsanvisningar
till bl. a. vapenhandlare och skytteorganisationer. Anvisningarna utarbetas
mot bakgrund av erfarenheter och bestämmelser inom försvarsmakten.

FöU 1975:4

3

Det svenska vämpliktsförsvaret förutsätter en decentraliserad mobilisering.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1975:106.

Stockholm den 25 februari 1975

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustafsson i Stenkyrka (c),
Glimnér(c), Gustavsson i Ängelholm (s), fru Sundström (s), herr Brännström
(s), herr andre vice talmannen Virgin (m), herrar Gustavsson i Nässjö (s),
Gernandt (c), Olsson i Asarum (s), Björk i Gävle (c), Hedberg (s), Konradsson
(s), Petersson i Röstånga (fp) och Kindbom (c).

G OTAB 75 8978 Stockholm 1975