Förstärkning av den grundläggande högskoleutbildningen m.m.

Betänkande 1992/93:UbU5

Utbildningsutskottets betänkande 1992/93:UBU05

Förstärkning av den grundläggande högskoleutbildningen m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Bilaga

1992/93
UbU5

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag
till förstärkning av den grundläggande högskoleutbildningen
m.m. jämte två motioner.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till
propositionen skall anvisa medel för innevarande budgetår för
att förbättra tillgången på forskarutbildade lärare, för
pedagogisk utbildning för universitetens och högskolornas
lärare samt per capita-förstärkningar till vissa utbildningar.
Utskottet tillstyrker att medel anvisas för en utökning av
högskoleutbildningen under innevarande budgetår med 4000
platser i enlighet med vad regeringen tidigare beslutat.
Utskottet förslår vidare att riksdagen skall fastställa
planeringsramar och anvisa medel för tillkommande 2000
utbildningsplatser för vårterminen 1993. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om 86 mkr för studiemedel m.m. för
budgetåret 1992/93.

Utskottet föreslår slutligen att riksdagen med bifall till
ett motionsyrkande (nyd) skall uttala sig för att Högskolan för
lärarutbildning i Stockholm bör behållas vid Rålambshov i
Stockholm.

Till betänkandet fogas tre reservationer (s) och en
meningsyttring (v).

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:42 föreslagit
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om
fördelningen av tillkommande utbildningsplatser mellan
universitet och högskolor,
2. att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 251000000 kr,
3. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 75000000 kr,
4. att riksdagen till Studiemedel m.m. på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 86000000 kr.

Motionerna

1992/93:Ub29 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens hemställan att bemyndiga
regeringen att besluta om fördelningen av tillkommande
utbildningsplatser och därmed klargör att det är riksdagen som
fastställer planeringsramarna för statlig högskoleutbildning,
2. att riksdagen beslutar fastställa planeringsramarna för
högskolan i enlighet med den fördelning av de 2000
tillkommande platserna vårterminen 1993 som anförs i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om program för den fortsatta utbyggnaden
av högskolan.

1992/93:Ub30 av Stefan Kihlberg och Johan Brohult (nyd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kvalitet inom akademisk utbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om efterfrågestyrd resurstilldelning
inom akademisk utbildning,
3. att riksdagen med hänvisning till kravet på kvalitet i
lärarutbildningen och kravet på kostnadseffektivitet som sin
mening ger regeringen till känna att Högskolan för
lärarutbildning i Stockholm bör behållas på det nuvarande
området i Rålambshov,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kvaliteten inom lärarutbildningen.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1992/93:42
om förstärkning av den grundläggande högskoleutbildningen m.m.
jämte två motioner, som väckts med anledning av propositionen.

I propositionen konstaterar utbildningsministern att vid en
internationell jämförelse är övergångsfrekvensen från gymnasial
utbildning till längre utbildningar på universitetsnivå i
Sverige en av de lägsta i hela OECD-området. Detta har fått
till följd att andelen per årskull som examineras från längre
universitets- och högskoleutbildningar är lägre än i flertalet
andra större industriländer.

För ett litet land som Sverige är en lägre andel akademiskt
utbildade än motsvarande andel i jämförbara länder oacceptabel,
framhåller utbildningsministern. Vårt land måste ha en högre
bildningsnivå än andra länder för att vi skall vara
konkurrenskraftiga på världsmarknaden. En utbyggnad av den
högre utbildningen är mot denna bakgrund av avgörande
betydelse. Den måste dock ske på ett sådant sätt att högt
ställda kvalitetskrav, bl.a. ifråga om lärarkompetens,
samtidigt kan uppfyllas.

I syfte att höja kvaliteten i den högre utbildningen föreslår
regeringen dels att ett program för att förbättra tillgången på
forskarutbildade lärare introduceras, dels att pedagogisk
utbildning av universitetens och högskolornas lärare genomförs,
dels ock att en per capita-förstärkning görs för humanistisk,
samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning. Vidare hemställer
regeringen att riksdagen skall anvisa medel för dels 4000 nya
platser på linjer och fristående kurser för läsåret 1992/93,
dels 2000 nya platser på fristående kurser för vårterminen
1993.

Kvaliteten i högre utbildning

I propositionen framhålls att akademisk utbildning skall
förmedlas av forskarutbildade lärare. Samtidigt konstaterar
regeringen att andelen disputerade lärare är alltför låg för
närvarande för att tillgodose kvalitetskraven. Uppgifter från
universiteten och högskolorna visar att sammanlagt drygt
hälften av lärarna (högskolelektorer och högskoleadjunkter)
saknar doktorsexamen. Vid vissa högskolor har närmare 80
procent av lärarna inte disputerat. Mot denna bakgrund föreslår
regeringen att riksdagen skall anvisa 75 mkr för innevarande
budgetår för att förbättra tillgången på vetenskapligt
meriterade lärare. Medel för detta ändamål beräknas till
100 mkr per år för budgetåren 1993/94--1995/96.

Vidare hänvisar regeringen till Högskoleutredningen som i
sitt betänkande Frihet, Ansvar, Kompetens (SOU 1992:1) bl.a.
föreslår ett handlingsprogram för pedagogisk utbildning för
universitetens och högskolornas lärare inom ramen för deras
tjänstgöring. Enligt regeringen bör ett sådant program
genomföras med början redan under läsåret 1992/93. För detta
ändamål beräknas 20 mkr för innevarande budgetår. Programmet
bör löpa under en fyraårsperiod för att därefter dras ned till
en lägre nivå från budgetåret 1996/97.

Universitet och högskolor har av regeringen fått i uppdrag
att redovisa program för att förbättra tillgången på
forskarutbildade lärare och övriga kvalitetsförstärkande
åtgärder. I propositionen (s.6) redovisas några av de
frågeställningar som föredragande statsrådet förutser kommer
att tas upp i dessa program. Regeringen avser fatta beslut om
fördelningen av medel för ifrågavarande förstärkningsåtgärder
när underlag föreligger från universitet och högskolor.

Regeringen föreslår vidare att humanistisk,
samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning skall
tillföras sådana resurser att kvaliteten i dessa utbildningar
säkras på god internationell nivå. För per
capita-förstärkningar beräknas 50 mkr för budgetåret 1992/93.
Föredragande statsrådet beräknar en lika stor höjning för de
två därpå följande budgetåren, vilket innebär en nivåhöjning av
resurserna för dessa utbildningar med 150 mkr.

Frågan om kvaliteten inom akademisk utbildning tas upp i
motion 1992/93:Ub30 yrkande 1 (nyd). Motionärerna framhåller
att satsningar inom den högre utbildningen är särskilt
angelägna. Utvecklingen bör dock inte styras av
regeringskansliet, däremot uppmuntras och underlättas. Hög
kvalitet och dynamik inom den akademiska utbildningen och
forskningen skapas genom individuella insatser och genom stort
personligt ansvar.

I inledningen av proposition 1992/93:1 om universitet och
högskolor -- Frihet för kvalitet (s. 10), som riksdagen nyligen
behandlat (bet. 1992/93:UbU3, rskr. 103), anförde
utbildningsministern att det är regeringens strävan att finna
vägar för en ökad frihet för viktiga delar av den högre
utbildningen och forskningen från dagens direkta statliga
inflytande. På så sätt gagnas både kvaliteten i verksamheten
och friheten i samhället i stort. Förslagen i propositionen var
de första stegen i en serie nödvändiga förändringar i syfte att
förbättra villkoren för den högre utbildningen och forskningen.
Riksdagen beslutade i allt väsentligt i enlighet med
regeringens förslag.

Enligt utskottets mening är förslagen i förevarande
proposition ytterligare viktiga steg i riktning mot bättre
kvalitet i såväl grundutbildning som forskning inom högskolor
och universitet. Utskottet har sålunda inget att erinra mot
innehållet i förslagen. Emellertid finner utskottet ärendets
hantering otillfredsställande. Regeringen borde ha förelagt
riksdagen förslaget om de ifrågavarande
kvalitetsförstärkningarna -- om vilka regeringen gav ut
pressmeddelande den 10 augusti -- tidigare under innevarande
riksmöte.

Utskottet anser att det nu föreliggande förslaget om
kvalitetshöjande åtgärder samt den strategi för förändringar av
universitets- och högskolesystemet som bl.a. innebär ökad
frihet och skapande av incitament för utveckling och kvalitet
inom statliga universitet och högskolor och som riksdagen
nyligen godkänt ger goda grundläggande förutsättningar för ett
fortsatt reformarbete. Mot denna bakgrund anser utskottet att
syftet i motionärernas yrkande i stort är tillgodosett, varför
riksdagen bör avslå motion 1992/93:Ub30 yrkande 1.

I samma motion yrkande 3 aktualiseras lokaliseringen av
Högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS). Motionärerna
erinrar om riksdagens behandling av denna fråga vid föregående
riksmöte, då riksdagen uttalade sig för att förlägga HLS i
Södertälje. Ett noggrannare studium av flyttningens
konsekvenser i kvalitetshänseende för utbildningen har lett
till att motionärerna omprövat sitt tidigare ställningstagande.
Enligt motionärerna förutsätter en högkvalitativ
lärarutbildning integrerade studier med universitet och
fackhögskolor, tillgång till referensbibliotek och en
praktikorganisation. Vidare är det angeläget att rekrytera
kvalificerade studenter och välmeriterade lärarutbildare för
att trygga försörjningen av lärare i Storstockholmsområdet. Av
bl.a. dessa skäl och med hänvisning till kravet på
kostnadseffektivitet bör riksdagen uttala sig för att HLS
bibehålls på nuvarande område vid Rålambshov i Stockholm.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande.

I maj 1992 behandlade riksdagen (prop. 1991/92:75, bet.
UbU20, rskr. 282) frågan om lokaliseringen av HLS. I ett antal
motioner yrkades att HLS skulle lokaliseras till Södertälje. I
propositionen hade utbildningsministern redovisat sina
överväganden kring faktorer som borde vägas in vid beslut om
lokalisering av HLS. Utskottets majoritet delade
utbildningsministerns bedömning såvitt gäller skälen för ett
fortsatt planeringsarbete med inriktning på placering i
Stockholm av HLS och avstyrkte samtliga motioner. I en
reservation av Socialdemokraterna förordades en lokalisering av
HLS till Södertälje. I denna reservation instämde
Vänsterpartiets företrädare i utskottet. Vid behandlingen av
ärendet i kammaren segrade reservationen genom att bl.a.
ledamöterna från Ny demokrati inte stödde utskottsmajoritetens
förslag.

Utskottet finner inte anledning att ändra sitt tidigare
ställningstagande när det gäller lokaliseringen av HLS.
Inriktningen bör således vara att behålla HLS som självständig
högskoleenhet och med placering i Stockholm av de skäl som
utbildningsministern framförde i proposition 1991/92:75.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till
motion 1992/93:Ub30 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om lokalisering av HLS.

Betygens betydelse för kvaliteten i lärarutbildningen tas
upp i motion 1992/93:Ub30 (nyd) yrkande 4. Avsaknaden av såväl
graderade betyg i utbildningen som betyg och prövning i
lärarskicklighet är enligt motionärerna anmärkningsvärd.

Enligt utbildningsplanen för grundskollärarlinjen skall betyg
sättas på kurs eller del av kurs i utbildningen. Något av
uttrycken Underkänd och Godkänd skall därvid användas. Efter
fullgjord praktikutbildning skall likaså betyg sättas i
lärarskicklighet. Samma betygsuttryck som för kurs skall
användas. Om tveksamhet uppstår om en studerandes möjligheter
att med godkänt resultat fullfölja en påbörjad utbildning eller
om dennes lämplighet att utöva läraryrket, skall det prövas om
den studerande bör rådas att avbryta sin utbildning.

Utskottet har nyligen behandlat frågan om betyg i
grundutbildningen i högskolan i samband med beslutet om ny
högskolelag m.m. (prop. 1992/93:1, bet. UbU3, rskr. 103). I
propositionen hänvisade utbildningsministern till vad som
föreslagits i departementspromemorian (Ds 1992:1) Fria
universitet och högskolor, nämligen att som betyg borde
användas något av uttrycken Underkänd, Godkänd och Väl godkänd.
Det borde dock vara möjligt att för varje universitet och
högskola besluta om annan betygsskala. Remissinstanserna hade
inte haft några invändningar mot detta förslag.
Utbildningsministern räknade med att en bestämmelse om
graderade betyg skulle införas i den nya högskoleförordningen.
Utskottet, som i detta sammanhang behandlade ett
motionsyrkande om avskaffande av graderade betyg, förutsatte
att den kommande högskoleförordningen skulle ge högskolorna
betydande frihet att själva avgöra t.ex. i vilken utsträckning
betyg i den grundläggande utbildningen skall vara graderade
(bet. 1992/93:UbU3 s.29).

Med hänvisning till gällande bestämmelser om betyg i
utbildningsplanen för grundskollärarlinjen och vad utskottet
nyligen anfört om betyg i grundutbildningen föreslår utskottet
att riksdagen avslår yrkande 4 i motion 1992/93:Ub30.

Dimensioneringsfrågor

Regeringen beslutade den 20 augusti 1992 om en ökning av
planeringsramarna för budgetåret 1992/93 med ca 4000 platser
i avvaktan på att förslag om ökade medel skulle hinna
föreläggas riksdagen. Motivet för att regeringen fattade sitt
beslut innan riksdagen samlats till innevarande riksmöte var
att platstillskottet skulle kunna tas i anspråk redan från
höstterminens start. Regeringens beslut med bl.a. fördelning av
platserna mellan universitet och högskolor redovisas i bilaga 1
till propositionen.

Den ifrågavarande utökningen av högskoleplatserna innebär en
tidigareläggning av den planerade utbyggnaden av antalet
platser inom den högre utbildningen. Ca 3100 platser avsåg
fristående kurser och ca 900 platser lades ut på linjer. För
denna förstärkning beräknas i förevarande proposition
sammanlagt 148 mkr för budgetåret 1992/93 inkl. lokalkostnader.
Utbildningsministern räknar med att medel för ytterligare
4000 platser skall utgå även budgetåren 1993/94 och 1994/95.

Regeringen och Socialdemokraterna träffade i september 1992
överenskommelse om ett antal ekonomisk-politiska åtgärder i
syfte att stabilisera den svenska ekonomin. I proposition
1992/93:50 lämnades som en följd av överenskommelsen förslag
till sådana åtgärder. Bl.a. aviserades en utökning av antalet
högskoleplatser med 2000 för våren 1993. Dessa tillkommande
platser skulle om möjligt förläggas till de mindre och
medelstora högskolorna.

Universitet och högskolor har haft tillfälle att inkomma till
regeringen med förslag hur denna dimensioneringsökning skall
fördelas. Föredragande statsrådet har bedömt att huvudparten av
de tillkommande platserna bör avse fristående kurser.
Regeringen begär riksdagens bemyndigande att besluta om
fördelningen av tillkommande platser mellan universitet och
högskolor.

Kostnaden för de tillkommande 2000 platserna för
vårterminen 1993 beräknas till 33 mkr. Regeringen överväger
behovet av att engångsvis beräkna medel motsvarande dessa
platser för kommande budgetår inom ramen för det ordinarie
budgetarbetet inför 1993 års budgetproposition.

I motion 1992/93:Ub29 (s) yrkande 1 avvisas regeringens
begäran om bemyndigande att besluta om fördelningen av
tillkommande platser mellan universitet och högskolor. Det
finns enligt motionärerna inget skäl att frångå regeln att det
är riksdagen som fastställer planeringsramarna för de statliga
högskoleutbildningarna. Enligt samma motion (yrkande 2) bör
samtliga 2000 platser fördelas mellan de mindre och
medelstora högskolorna. Motionärerna pekar på att fördelningen
av de 4000 nya platserna som gjordes i augusti i hög grad
gynnat universiteten på de mindre och medelstora högskolornas
bekostnad. Således föreslås att riksdagen fastställer
planeringsramarna för högskolan enligt följande fördelning av
tillkommande 2000 platser på lokala och individuella linjer
samt fristående kurser (LIF) för vårterminen 1993: högskolorna
i Borås, Trollhättan--Uddevalla, Halmstad och
Karlskrona--Ronneby tilldelas vardera 145 platser, högskolorna
i Eskilstuna--Västerås, Jönköping och Östersund vardera 135
platser, högskolorna i Falun--Borlänge, Växjö, Karlstad,
Skövde, Gävle--Sandviken, Örebro, Kalmar, Kristianstad och
Sundsvall--Härnösand vardera 100 platser, Högskolan i Luleå 85
platser och slutligen högskoleutbildningen på Gotland 30
platser.

Regeringen har under förutsättning av riksdagens bemyndigande
gjort en preliminär fördelning av tillkommande 2000 platser
på LIF för vårterminen 1993 (regeringsbeslut den 26 november
1992). Fördelningen baseras på uppgifter från universitet och
högskolor om sökandetryck till olika utbildningar, tillgång på
lärare och lokaler m.m. Utskottet konstaterar att skillnaden
mellan den av regeringen preliminärt beslutade fördelningen och
den i motion 1992/93:Ub29 föreslagna fördelningen är att
regeringen vill lägga ut 300 av de tillkommande 2000
platserna till de sex universiteten med 50 platser till vart
och ett av universiteten och således färre platser till de
mindre och medelstora högskolorna.

Utskottet är av den uppfattningen att det inte nu finns skäl
att frångå den hittillsvarande ordningen att det är riksdagen
som fastställer planeringsramarna för högskoleutbildningen.
Även för de tillkommande 2000 platserna på lokala och
individuella linjer samt fristående kurser (LIF) för
vårterminen 1993 bör således riksdagen fastställa
planeringsramarna.

Utskottet anser med beaktande av de uppgifter som inkommit
till regeringskansliet från universitet och högskolor
beträffande möjligheten att med kort varsel ta emot ytterligare
studerande under vårterminen 1993 att fördelningen av
ifrågavarande utbildningsplatser bör ske i huvudsak enligt
regeringens preliminära fördelning. Denna återfinns som bilaga
till detta betänkande.

Utskottet föreslår således att riksdagen utöver vad riksdagen
tidigare beslutat (prop. 1991/92:100, bet. UbU14, rskr. 242) om
planeringsramar för grundläggande högskoleutbildning och
utöver vad regeringen beslutat den 20 augusti 1992 om en
utökning av planeringsramarna för budgetåret 1992/93 med 4000
platser dels med bifall till motion 1992/93:Ub29 yrkande 1
avslår proposition 1992/93:42 såvitt avser bemyndigande om
fördelning av tillkommande utbildningsplatser, dels med
anledning av proposition 1992/93:42 och med avslag på motion
1992/93:Ub29 yrkande 2 fastställer planeringsramar för Lokala
och individuella linjer samt fristående kurser för vårterminen
1993 i enlighet med vad utskottet anfört.

För att det skall vara möjligt att göra systematiska
avvägningar mellan olika utbildningsområden och
lokaliseringsalternativ föreslås i motion 1992/93:Ub29 (s)
yrkande 3 att regeringen skall utarbeta ett samlat program
för den fortsatta utbyggnaden av högskolan för den kommande
treåriga planeringsperioden, dvs. budgetåren 1993/94--1995/96.

I budgetpropositionen 1991/92:100 (bil. 9 s. 16) redovisade
utbildningsministern vissa principer och utgångspunkter för
bl.a. utbyggnaden av den högre utbildningen. När det gäller den
fortsatta dimensioneringen av högskolan under återstoden av
1990-talet anförde utbildningsministern att han avser återkomma
till denna fråga i samband med budgetarbetet inför nästa
treårsperiod.

Utskottet förutsätter således att riksdagen under våren 1993
kommer att få ta ställning till regeringens långsiktiga
planering av den grundläggande högskoleutbildningen i samband
med propositionen om den högre utbildningen för nästa
treårsperiod. Därmed anser utskottet att syftet i motion
1992/93:Ub29 yrkande 3 är tillgodosett, varför motionen
avstyrks.

I motion 1992/93:Ub30 (nyd) yrkande 2 hävdas att nuvarande
planeringssystem för högskoleutbildningen är centralstyrt och
planekonomiskt. I stället bör resurstilldelningen inom
akademisk utbildning vara efterfrågestyrd. Detta innebär att
varje universitet och högskola antar ett så stort antal av de
behöriga sökande som de anser sig klara av utan att tumma på
kvalitetsaspekterna. Alla som har begåvningsförutsättningar för
akademiska studier bör få möjlighet att studera vid universitet
och högskolor, anser motionärerna.

I betänkande 1992/92:UbU3 om ny högskolelag m.m. behandlade
utskottet nyligen ett liknande yrkande med anledning av
regeringens förslag till bl.a. ett nytt system för
dimensionering av och resurser till grundläggande
högskoleutbildning. Principen för den framtida
resurstilldelningen skall enligt regeringen bygga på tre
grunder, nämligen kvalitet, studenternas val och effektivitet i
resursanvändningen. I propositionen angavs vissa riktlinjer för
hur resurstilldelningssystemet för grundutbildning bör
utformas. Utskottet behandlade utförligt denna fråga och ansåg
att riksdagen med de klarlägganden som utskottet då gjorde
kunde godkänna de i propositionen anförda principerna för
dimensionering och resurstilldelning. Riksdagen anslöt sig till
utskottets ställningstagande.

Utskottet finner ingen anledning att ändra sitt tidigare
ställningstagande när det gäller principerna för
resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning,
varför riksdagen bör avslå motion 1992/93:Ub30 yrkande 2.

Anslagsfrågor

För finansieringen av ett program för att förbättra
tillgången på vetenskapligt meriterade lärare vid universitet
och högskolor föreslår regeringen -- vilket framgått av det
föregående -- att riksdagen skall anvisa 75 mkr för innevarande
budgetår. Avsikten är att detta program skall introduceras
innevarande läsår och fortgå under ett antal år.

Riksdagens nyligen fattade beslut (prop. 1992/93:1, bet.
UbU3, rskr. 103) om ny högskolelag innebär bl.a. att
utbildningen i högskolan skall vila på vetenskaplig eller
konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet (1 kap. 2 §
högskolelagen). I 1 kap. 3 § högskolelagen föreskrivs vidare
att verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära
samband mellan forskning och utbildning. I detta sammanhang
framhöll utskottet i sitt betänkande (s.18) att där
utbildningar i dag har en alltför svag vetenskaplig grund är
det angeläget att denna stärks, t.ex. genom att forskning
utvecklas på områden där sådan saknas eller är svag. Mot denna
bakgrund finner utskottet regeringens förslag om ett program
för att förbättra tillgången på forskarutbildade lärare väl
motiverat.

Utskottet, som inte har något att erinra mot
medelsberäkningen, föreslår att riksdagen till Vissa
särskilda utgifter för forskningsändamål på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 75000000 kr.

Regeringen föreslår att riksdagen till Lokala och
individuella linjer samt fristående kurser på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 251000000 kr.
I anslagsbeloppet beräknas 20 mkr för pedagogisk utbildning av
universitetens och högskolornas lärare, 50 mkr för per
capita-förstärkningar för vissa utbildningar, 148 mkr för
4000 nya platser på allmänna linjer och LIF för budgetåret
1992/93 enligt regeringens beslut den 20 augusti 1992 och 33
mkr för tillkommande 2000 platser på LIF för vårterminen
1993.

När det gäller behovet av pedagogisk utbildning av
universitetens och högskolornas lärare hänvisar utskottet till
Högskoleutredningens betänkande Frihet, Ansvar, Kompetens (SOU
1992:1, s.216), i vilket en lärarenkät om pedagogisk
utbildning redovisas. Av den framgår att ungefär hälften av
lärarna vid universiteten och fackhögskolorna och en fjärdedel
av dem som arbetar vid de mindre och medelstora högskolorna
helt saknar pedagogisk utbildning. Utskottet anser mot denna
bakgund att det föreligger ett stort behov av pedagogisk
utbildning av vissa lärargrupper vid universitet och högskolor.
Det är angeläget att sådan pedagogisk utbildning kan starta
redan under innevarande budgetår.

Resursfrågorna för den högre utbildningen har
Högskoleutredningen behandlat i betänkandet Resurser för
högskolans grundutbildning (SOU 1992:44). Utredningen
konstaterar bl.a. när det gäller resursnivåerna att "den
undervisningsvolym som erbjuds studenterna i humaniora, juridik
och flera samhällsvetenskapliga ämnen är mindre än vad som
rimligen bör betraktas som en rimlig basnivå för akademisk
utbildning." Utskottet finner att de av regeringen föreslagna
per capita-förstärkningarna är väl motiverade.

Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen
föreslår utskottet att riksdagen till Lokala och
individuella linjer samt fristående kurser på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
251000000 kr.

Studiestöd

För dels 4000 nya platser till universitet och högskolor
för läsåret 1992/93, dels tillkommande 2000 platser för
vårterminen 1993 beräknas i propositionen ytterligare 86 mkr
till studiestöd under budgetåret 1992/93.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen
nyligen anvisat (prop. 1992/93:50, bet. FiU1, rskr. 134)
ytterligare medel till bl.a. studiemedel på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln
med anledning av ytterligare platser i folkhögskolorna samt
inom den kommunala vuxenutbildningen och gymnasieskolan under
vårterminen 1993.

Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen
i föreliggande proposition när det gäller studiestöd föreslår
utskottet att riksdagen till Studiemedel m.m. på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 86000000 kr utöver vad
riksdagen enligt finansutskottets betänkande 1992/93:FiU1
tidigare beslutat.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kvalitet inom akademisk utbildning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub30 yrkande 1,

2. beträffande lokalisering av Högskolan för
lärarutbildning i Stockholm
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub30 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 1 (s)

3. beträffande kvalitet inom lärarutbildningen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub30 yrkande 4,

4. beträffande fördelningen av tillkommande
utbildningsplatser mellan universitet och högskolor
att riksdagen dels med bifall till motion 1992/93:Ub29
yrkande 1 avslår proposition 1992/93:42 såvitt avser
bemyndigande om fördelning av tillkommande utbildningsplatser,
dels med anledning av proposition 1992/93:42 och med avslag
på motion 1992/93:Ub29 yrkande 2 fastställer planeringsramar
för Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för
vårterminen 1993 i enlighet med vad utskottet anfört,

res. 2 (s)

5. beträffande program för den fortsatta utbyggnaden av
högskolan
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub29 yrkande 3,

res. 3 (s)

6. beträffande efterfrågestyrd resurstilldelning inom
akademisk utbildning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub30 yrkande 2,

7. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:42 till
Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 75000 000 kr,

8. beträffande anslagsbeloppet under Lokala och
individuella linjer samt fristående kurser
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:42 till
Lokala och individuella linjer samt fristående kurser på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 251000000 kr,

9. beträffande anslagsbeloppet under Studiemedel m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:42 till
Studiemedel m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 86000000
kr utöver vad riksdagen tidigare anvisat (bet. 1992/93:FiU1,
rskr. 134).

Utskottet hemställer dessutom att ärendet avgörs efter endast
en bordläggning.

Stockholm den 16 december 1992

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:
Ann-Cathrine Haglund (m),
Lena Hjelm-Wallén (s),
Rune Rydén (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Margitta Edgren (fp),
Ingvar Johnsson (s),
Berit Löfstedt (s),
Bo Arvidson (m),
Ewa Hedkvist Petersen (s),
Ingrid Näslund (kds),
Stefan Kihlberg (nyd),
Eva Johansson (s),
Ulf Melin (m),
Chris Heister (m) och
Inger Lundberg (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Thommy Ohlsson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Lokalisering av Högskolan för lärarutbildning i Stockholm
(mom.2)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,
Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.5
börjar med "I maj" och slutar med "av HLS" bort ha följande
lydelse:

Riksdagen har vid föregående riksmöte uttalat sig för att
Högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS) bör förläggas i
Södertälje (prop. 1991/92:75, bet. UbU20, rskr. 282). Beslutet
grundades på ett utförligt utredningsarbete med nogranna
överväganden. Utskottet anser det anmärkningsvärt att
regeringen inte vidtagit några åtgärder för att verkställa
riksdagens beslut.

I reservation 14, som bifölls av kammaren, redovisades
utförligt vilka skäl som ligger till grund för en sådan
lokalisering av lärarutbildningen i Storstockholmsområdet. I
Södertälje finns möjligheter till en ändamålsenlig och samlad
lösning i campusmiljö, och en finansiering som tillåter ett
snabbt genomförande. En sådan lokalisering skulle bidra till en
bättre inomregional balans i Stockholms län samt utjämna den i
dag ojämlika tillgången på utbildade lärare mellan olika delar
av regionen. Den skulle också ha betydelse för stora delar av
södra Mälardalsområdet. Utöver dessa från utbildningssynpunkt
viktiga skäl skulle en lokalisering av HLS till Södertälje
innebära en förstärkning av arbetsmarknaden i området.

Utskottet anser inte att det framkommit något nytt i ärendet
som bör föranleda riksdagen att ändra sitt tidigare
ställningstagande. Med hänvisning härtill förslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1992/93:Ub30 yrkande 3.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

2. beträffande lokalisering av Högskolan för
lärarutbildning i Stockholm
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub30 yrkande 3,

2. Fördelningen av tillkommande utbildningsplatser mellan
universitet och högskolor (mom.4)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,
Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.7
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "utskottet anfört"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att samtliga
tillkommande 2000 platser på lokala och individuella linjer
samt fristående kurser (LIF) för vårterminen 1993 bör fördelas
uteslutande mellan mindre och medelstora högskolor. Enligt
uppgift från ifrågavarande högskolor finns det förutsättningar
att med bibehållen kvalitet i undervisningen ta emot
ytterligare 2000 studerande under vårterminen 1993.
Fördelningen mellan de mindre och medelstora högskolorna bör
ske enligt följande: högskolorna i Borås,
Trollhättan--Uddevalla, Halmstad och Karlskrona--Ronneby
tilldelas vardera 145 platser, högskolorna i
Eskilstuna--Västerås, Jönköping och Östersund vardera 135
platser, högskolorna i Falun--Borlänge, Växjö, Karlstad,
Skövde, Gävle--Sandviken, Örebro, Kalmar, Kristianstad och
Sundsvall--Härnösand vardera 100 platser, högskolan i Luleå 85
platser och slutligen högskoleutbildningen på Gotland 30
platser.

Utskottet föreslår att riksdagen utöver vad riksdagen
tidigare beslutat (prop. 1991/92, bet. UbU14, rskr. 242) om
grundläggande högskoleutbildning m.m. och utöver vad regeringen
beslutat den 20 augusti 1992 om en utökning av
planeringsramarna för budgetåret 1992/93 med 4000 platser
dels med bifall till motion 1992/93:Ub29 yrkande 1 avslår
proposition 1992/93:42 såvitt avser bemyndigande om fördelning
av tillkommande utbildningsplatser, dels med bifall till motion
1992/93:Ub29 yrkande 2 och med avslag på proposition 1992/93:42
fastställer planeringsramar för Lokala och individuella linjer
samt fristående kurser för vårterminen 1993 huvudsakligen i
enlighet med vad utskottet anfört.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

4. beträffande fördelningen av tillkommande
utbildningsplatser mellan universitet och högskolor
att riksdagen dels med bifall till motion 1992/93:Ub29
yrkande 1 avslår proposition 1992/93:42 såvitt avser
bemyndigande om fördelning av tillkommande utbildningsplatser,
dels med bifall till motion 1992/93:Ub29 yrkande 2 och med
avslag på proposition 1992/93:42 fastställer planeringsramar
för Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för
vårterminen 1993 i enlighet med vad utskottet anfört,

3. Program för den fortsatta utbyggnaden av högskolan
(mom.5)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson,
Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Inger
Lundberg (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.8
börjar med "I budgetpropositionen" och slutar med "motionen
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens beslut i augusti att utöka
planeringsramarna för högskolan med 4 000 platser var motiverat
med hänsyn till det stora antalet sökande till
högskoleutbildningar och det besvärliga läget på
arbetsmarknaden. Emellertid borde regeringen i ett tidigt skede
ha förvissat sig om riksdagspartiernas stöd när det gäller
fördelningen av platser mellan universitet och högskolor.
Genom sitt beslut om fördelningen av de 4000
nybörjarplatserna för innevarande budgetår har regeringen gjort
ett långsiktigt åtagande utan att riksdagen fått möjlighet att
behandla ärendet. I dag kan riksdagen bara acceptera
regeringens åtgärd, eftersom utbildningarna redan startat.
Utskottet anser dock mot denna bakgrund att det bör vara
möjligt att till kommande år justera fördelningen av platserna.

Ett beslut av denna omfattning bör enligt utskottets bestämda
uppfattning föregås av ett noggrant beredningsarbete med bl.a.
analyser och överväganden om behovet av kompetenshöjning inom
olika samhällssektorer och med hänsynstagande till regionala
skillnader i befolkningens utbildningsbakgrund. Utskottet anser
att riksdagen bör begära att regeringen i kommande
budgetproposition presenterar ett adekvat underlag för
riksdagens ställningstagande när det gäller ett samlat program
för utbyggnaden av den högre utbildningen för den kommande
treårsperioden. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub29 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

5. beträffande program för den fortsatta utbyggnaden av
högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:29 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Thommy Ohlsson (v) anför:

När det gäller lokalisering av Högskolan för
lärarutbildning i Stockholm ansluter jag mig till reservation
1.

Fördelning av 2000 platser på individuella linjer samt
fristående kurser för vårterminen 1993

Bilaga

Universitet/högskola 69>Antal platser

Universitetet i Stockholm 78>50
00>Högskoleutbildning på Gotland 78>30
00>Universitetet i Uppsala 78>50
00>Högskolan i Eskilstuna--Västerås 78>100
00>Högskolan i Falun--Borlänge 78>75
00>Högskolan i Gävle--Sandviken 78>75
00>Högskolan i Örebro 78>100
00>Universitetet i Linköping 78>50
00>Högskolan i Jönköping 78>120
00>Universitetet i Lund 78>50
00>Högskolan i Halmstad 78>120
00>Högskolan i Kalmar 78>100
00>Högskolan i Karlskrona--Ronneby 78>120
00>Högskolan i Kristianstad 78>50
00>Högskolan i Växjö 78>100
00>Universitetet i Göteborg 78>50
00>Högskolan i Borås 78>120
00>Högskolan i Karlstad 78>100
00>Högskolan i Skövde 78>100
00>Högskolan i Trollhättan--Uddevalla 78>120
00>Universitetet i Umeå 78>50
00>Högskolan i Luleå 78>70
00>Högskolan i Sundsvall--Härnösand 78>100
00>Högskolan i Östersund 78>100

Summa
78>2000