Forskning inom skogs- och livsmedelsindustrierna

Betänkande 1995/96:NU19

Näringsutskottets betänkande 1995/96:NU19

Forskning inom skogs- och livsmedelsindustrierna

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Innehållsförteckning

1995/96
NU19
Ärendet

I detta betänkande behandlas - helt
eller delvis - elva motioner från den
allmänna motionstiden 1995 om forskning
inom skogs- och livsmedelsindustrierna.

Sammanfattning

Utskottet avstyrker yrkanden i åtta
motioner rörande insatser för forskning
och utveckling (FoU) inom
skogsindustrin, med hänvisning bl.a.
till den forskningspolitiska proposition
som är aviserad till hösten 1996. Det
framhålls dock redan nu från utskottets
sida att frågan om FoU-insatser inom
skogsindustrin är av stor betydelse och
att det är viktigt att de svenska
forskningsinsatserna inom skogsområdet
ligger minst i nivå med vad som gäller i
jämförbara konkurrentländer.

Vidare avstyrks tre motioner med krav
på ökade FoU-insatser inom
livsmedelsindustrin. Även i detta fall
hänvisas till den aviserade
forskningspolitiska propositionen, i
vilken det enligt utskottets mening är
angeläget att frågan om FoU-insatser
inom livsmedelsindustrin lyfts fram.

Motionerna

De motioner som behandlas här är
följande:

1994/95:Jo238 av Göte Jonsson m.fl. (m)
såvitt gäller yrkandet (31) att riks-
dagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
forskning inom skogs- och
träproduktssektorn.

1994/95:N212 av Inga Berggren och Peter
Weibull Bernström (båda m) vari yrkas
att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
skapa förutsättningar för högvärdiga och
mer konkurrenskraftiga livsmedel,

2. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
skapandet av ett livsmedelstekniskt
forsknings- och utvecklingsprogram,

3. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
utreda behovet av ett
livsmedelsforskningsråd.

1994/95:N244 av Inge Carlsson och Lars
Stjernkvist (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
utveckling av livsmedelsindustrin.

1994/95:N245 av Bengt Kronblad m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om insatser
för att öka förädlingen av skogsråvaran
och därmed dess exportvärde,

2. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
forskning för ett ökat användande av
träfiber i byggnader.

1994/95:N261 av Kjell Ericsson (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag om utbyggnad av ett
skogsindustriellt centrum i enlighet med
vad som i motionen anförts.

1994/95:N269 av Ulf Kero m.fl. (s)
såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett program
för att öka förädlingen av skogsråvaran
och därmed dess exportvärde.

1994/95:N277 av Eva Björne (m) vari
yrkas att riksdagen begär att regeringen
tillsätter en utredning om att flytta
del eller delar av Skogsindustrins
tekniska forskningsinstitut (STFI) till
Sundsvall.

1994/95:N285 av Kurt Ove Johansson och
Lars-Erik Lövdén (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om FoU-
satsningar inom svensk livsmedelssektor.

1994/95:N290 av Leif Marklund m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om FoU-
insatser för att hitta nya,
kompletterande användningsområden för
skogsråvaran,

2. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
grundforskning och tillämpad forskning
inom massa- och pappersindustrin,

3. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om FoU-
insatser inom den trämekaniska och
träbearbetande industrin,

4. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet
av att inrätta ett utvecklingsprogram
för sågverksindustrin.

1994/95:N291 av Leif Marklund m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om FoU-
insatser för att hitta nya,
kompletterande användningsområden för
skogsråvaran,

2. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
grundforskning och tillämpad forskning
inom massa- och pappersindustrin,

3. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om FoU-
insatser inom den trämekaniska och
träbearbetande industrin,

4. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet
av ett utvecklingsprogram för
sågverksindustrin.

1994/95:N299 av Kjell Ericsson m.fl.
(c) såvitt gäller yrkandet (4) att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
program för ytterligare användning och
förädling av den svenska träråvaran.

Utskottet

Motionerna

Motioner rörande FoU-insatser inom
skogsindustrin

I åtta motioner tas upp olika frågor
rörande insatser för forskning och
utveckling (FoU) inom skogsindustrin.
Gemensamt för flera av dem är att det
framförs krav på ökade FoU-insatser i
syfte att åstadkomma en ökad
förädlingsgrad inom skogsindustrin.

Riksdagen bör göra ett uttalande om att
det behövs insatser för att öka
förädlingen av skogsråvaran och därmed
dess exportvärde samt om behovet av
forskningsinsatser med syfte att öka
användningen av träfiber inom
byggsektorn, anförs det i motion
1994/95:N245 (s). Förädlingsgraden inom
sågverkssektorn tycks endast ha ökat
måttligt, sägs det i motionen. Mot
bakgrund av skogsnäringens stora roll
för handelsbalansen och för
sysselsättningen, framför allt i
glesbygd, är det samhällsekonomiskt väl
motiverat med stöd till näringen, menar
motionärerna. Härvid borde ett mål vara
att utveckla system och metoder för
vidareförädling av träråvaran och ett
annat mål att ersätta andra råvaror med
den förnybara råvaran trä. Motionärerna
anser att ökade anslag till relevant
forskning är ett exempel på en lämplig
stödform. Ett annat kan vara ett
särskilt etableringsstöd och hjälp till
utbildning för småföretag. Som ett
tredje exempel anges initierandet av en
gemensam nordisk marknadsföring av
träprodukter i Europa. Vidare bör
forskningsprojekt startas med syfte att
uppnå en ökad användning av träfiber i
byggnader, sägs det i motionen.

I motion 1994/95:N269 (s) anförs att
regeringen bör anmodas att lägga fram
ett förslag om branschutvecklingsprogram
i syfte att öka förädlingen av
skogsråvaran. Skogen och dess produkter
är den för Sverige viktigaste
inkomstkällan, sägs det. En ökad
förädlingsgrad anses kunna bidra till
att minska konjunktureffekterna på
skogsindustrin och till att skapa
stabilare marknadsförhållanden, särskilt
i områden med skogsråvara som bas för
sysselsättningen. För närvarande är
endast en liten andel av de totala FoU-
resurserna riktade mot träteknisk
forskning, träfiberforskning eller annan
forskning med mål att utveckla
användningen av skogsråvaran, hävdar
motionärerna. De anser att forskning
inom trätekniska ämnen bör vara ett
nationellt prioriterat verksamhetsmål.

Också i motionerna 1994/95:N290 (s) och
1994/95:N291 (s) framhålls
skogsindustrins och skogsbrukets stora
betydelse för den svenska ekonomin. I
motionerna som har likalydande yrkanden
- förordas ökade FoU-insatser för att
finna nya, kompletterande
användningsområden för skogsråvaran.
Vidare föreslås ökade insatser avseende
grundforskning och tillämpad forskning
inom massa- och pappersindustrin samt
ökade FoU-insatser inom den trämekaniska
och träbearbetande industrin. Mot
bakgrund av att FoU-insatserna inom
sågverksindustrin under decennier anses
ha legat mycket lågt, föreslås ett
statligt utvecklingsprogram för
sågverksindustrin. Ett sådant program
skall ha till syfte att åstadkomma dels
en samordning och förmedling av resultat
till företagen av insatser som genomförs
på olika områden, dels ett initierande
och genomförande av studier och
pilotprojekt till stöd för branschen.
Den övergripande målsättningen skall
vara att långsiktigt stärka
konkurrenskraften såväl mot
sågverksindustrin i andra länder som mot
industrin inom andra materialslag. Det
finns ett stort forskningsbehov inom
olika sektorer inom skogsnäringen, och
resurser måste komma från såväl näringen
som staten, anför motionärerna
sammanfattningsvis. De anser att de
medel som tidigare fanns i
löntagarfonderna och som nu har
placerats i forskningsstiftelser bör
kunna användas i detta syfte.

En målsättning för det svenska
skogsbruket måste vara att väsentligt
öka förädlingsgraden, varigenom en
ökning av arbetstillfällen kan komma
till stånd, anförs det i motion
1994/95:Jo238 (m). För att lyckas med
detta krävs en prioritering av forskning
och produktutveckling men också en
politik som underlättar förändring och
flexibilitet inom näringslivet, menar
motionärerna.

I motion 1994/95:N277 (m) begärs att
regeringen skall tillsätta en utredning
om att flytta en del eller vissa delar
av Skogsindustrins tekniska
forskningsinstitut (STFI) från Stockholm
till Sundsvall. Där finns de tre
skogsföretagen SCA, Sunds Defibrator och
Nobel Industrier, konstaterar motionären
och hänvisar till att alla dessa företag
bedriver omfattande forskning och
utveckling och har ett nära samarbete, i
vilket även Mitthögskolan deltar. Det är
unikt att tre sådana företag och en
teknisk högskola finns på samma ort,
anser motionären.

Regeringen bör ges i uppdrag att
utarbeta ett program för ytterligare
användning och förädling av den svenska
träråvaran, anförs det i motion
1994/95:N299 (c). Sveriges stora
skogstillgångar innebär möjligheter till
fler användningsområden inom såväl
byggnads- som energisektorn, anser
motionärerna. Härigenom kan nya
arbetstillfällen skapas, samtidigt som
ur miljösynpunkt sämre alternativ kan
elimineras från marknaden. Ökade
satsningar på forskning inom sektorerna
papper, massa, trä och energi bör därför
snarast komma till stånd, anförs det.

I motion 1994/95:N261 (c) begärs
förslag från regeringen om utbyggnad av
ett skogsindustriellt centrum i
Karlstad. I motionen hänvisas till att
Högskolan i Karlstad har fört
diskussioner med företag och andra
intressenter om bildandet av ett
skogsindustriellt centrum. En utförlig
redovisning av hur verksamheten vid ett
sådant centrum skulle kunna utformas
lämnas i motionen.

Motioner rörande FoU-insatser inom
livsmedelsindustrin

Det behövs ökade FoU-insatser inom
livsmedelsindustrin, anförs det i de tre
motionerna 1994/95:N244 (s),
1994/95:N285 (s) och 1994/95:N212 (m). I
motionerna hänvisas till de förändrade
marknads- och konkurrensförhållanden som
den svenska livsmedelsindustrin ställts
inför i och med EU-medlemskapet. För att
kunna hävda sig på den europeiska
marknaden måste svensk
livsmedelsindustri öka förädlingsgraden
i sina produkter, anser motionärerna.
Jämförelser görs med förhållandena i
Danmark och Frankrike, vilka länder sägs
göra större FoU-insatser än Sverige.

En förutsättning för att ökade FoU-
insatser skall bli effektiva är att det
finns en bred samverkan mellan
samhället, företagen och de anställda,
sägs det i den förstnämnda motionen. Som
ett första steg behövs därför ett
branschråd för livsmedelsindustrin, där
en samlad strategi för näringen kan
utformas, anser motionärerna.

I motion 1994/95:N285 (s) föreslås att
staten - i samverkan med
livsmedelsindustrin - skall utarbeta
nationella mål och ramprogram, där båda
parter bidrar med såväl ekonomiska som
personella resurser. Även regionala
program bör utarbetas, sägs det. Ett
särskilt regionalt livsmedelsprogram
borde sålunda utarbetas för de sex
sydligaste länen.

Riksdagen bör göra uttalanden om att
det bör skapas förutsättningar för
utveckling av högvärdiga och mer
konkurrenskraftiga livsmedel, om att det
bör skapas ett livsmedelstekniskt
forsknings- och utvecklingsprogram samt
om att frågan om att inrätta ett
livsmedelsforskningsråd bör utredas,
anförs det i den tredje här aktuella
motionen, 1994/95:N212 (m). Praktisk
samverkan bör ske inom ramen för ett
livsmedelstekniskt forskningscentrum i
Skåne, föreslår motionärerna och menar
att både branschen och berörda
institutioner bör kunna bidra med
ekonomiska och personella resurser.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade senast våren 1994
flera motioner med krav på ökade FoU-
insatser inom skogs- och
livsmedelsindustrierna. I det
näringspolitiska betänkandet
1993/94:NU15 (s. 66 resp. s. 74)
redovisade utskottet de insatser som
gjordes på olika områden.

Beträffande skogsindustrin anförde
utskottet att det är mycket viktigt att
kunskapsnivån inom såväl massa- och
pappersindustrin som träindustrin
upprätthålls på en hög nivå. Detta
ansågs angeläget om den svenska
skogsindustrins konkurrenskraft skulle
kunna bibehållas och utvecklas.
Utskottet hänvisade till insatser på
olika områden, bl.a. till följd av
förslag i den forskningspolitiska
propositionen våren 1993, och ansåg att
det var för tidigt att göra en
utvärdering av resultaten av dessa
insatser. Utskottet framhöll det
angelägna i att den svenska
skogsråvaran, bl.a. genom ökade
forskningsinsatser, kunde få ökad
användning. De aktuella motionerna
avstyrktes därmed.

I en reservation (s) föreslogs att
riksdagen skulle besluta om att
ytterligare 100 miljoner kronor skulle
avsättas för insatser för den
träråvarubaserade industrin. Regeringen
borde anmodas att lämna förslag till ett
skogsindustriellt program som skulle
omfatta förslag till åtgärder
beträffande skogsbruket, massa- och
pappersindustrin, sågverksindustrin samt
byggnads-, snickeri- och
trähusindustrierna, sades det. I en
meningsyttring (v) krävdes att riksdagen
skulle fastlägga att staten bör föra en
långsiktig, systematisk och övergripande
branschpolitik, varvid det ansågs
särskilt viktigt att åstadkomma en ökad
vidareförädling av skogsråvaran. Vidare
förordades att riksdagen skulle besluta
om att inrätta ett nytt branschprogram
för träindustrin och anvisa 15 miljoner
kronor till detta. Riksdagen följde
utskottet.

Utskottet avstyrkte också de då
aktuella motionerna om FoU-insatser inom
livsmedelsindustrin. Det bedömdes att
svensk livsmedelsindustri har goda
förutsättningar att kunna hävda sig på
en öppen Europamarknad, och att det för
detta krävs en ökad satsning på
forskning och utveckling. Utskottet
konstaterade att den svenska
livsmedelsindustrin har en låg FoU-andel
i jämförelse med andra industrigrenar,
men att detta enligt företrädare för
branschen bedömdes komma att förändras i
takt med att den svenska livsmedels-
industrin får tillgång till en mer öppen
Europamarknad. I denna
förändringsprocess borde enligt
utskottets mening staten och industrin
samarbeta.

I en reservation (s), med instämmande i
en meningsyttring (v), förordades att
regeringen skulle anmodas att utarbeta
ett program för livsmedelsindustrin med
syfte att uppnå ökad kvalitet i såväl
produktionsmetoder som produkter. För
ett sådant program föreslogs att 25
miljoner kronor skulle avsättas, under
förutsättning att livsmedelsindustrin
själv bidrog med minst lika mycket.
Riksdagen anslöt sig till utskottets
förslag.

Forskningspolitisk proposition

Inom regeringskansliet pågår
beredningsarbete inför den
forskningspolitiska proposition som
regeringen har aviserat till hösten
1996. I denna proposition kommer
statliga FoU-insatser för skogs- och
livsmedelsindustrierna att ingå.

Underlag för propositionen är bl.a.
fördjupade anslagsframställningar från
de berörda myndigheterna och instituten.
Vidare har olika utredningar tillsatts
på FoU-området. Betänkanden från dessa
utredningar jämte remissutfall kommer
också att utgöra underlag för
propositionen.

Förutom inom Näringsdepartementets
område är FoU-insatser inom skogs- och
livsmedelsindustrierna aktuella inom
Utbildnings- och Jordbruksdepartementens
områden.

Insatser inom Näringsdepartementets
område

Nuvarande FoU-insatser

Näringsdepartementets FoU-insatser på
skogs- och livsmedelsområdena sker genom
Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK) och indelas i branschvisa resp.
s.k. generiska insatser. De branschvisa
insatserna kanaliseras via
industriforskningsinstitut, särskilda
program och kompetenscentrum.

Inom industriforskningsinstituten görs
FoU-insatser rörande skogsområdet vid
följande fyra institut (inom parentes
anges det nuvarande statliga bidraget
per år via NUTEK): Skogsindustrins
tekniska forskningsinstitut - STFI (40
miljoner kronor), Institutet för
träteknisk forskning - Trätek (22
miljoner kronor), Institutet för
medieteknik - IMT (9 miljoner kronor)
och Ytkemiska institutet - YKI (6
miljoner kronor). Inom livsmedelsområdet
görs FoU-insatser vid två
industriforskningsinstitut, nämligen
Svenska livsmedelsinstitutet - SIK (12
miljoner kronor) och Institutet för
förpackning och distribution - PACKFORSK
(7 miljoner kronor).

Allmänt gäller att NUTEK:s bidrag till
industriforskningsinstituten utgör ca 40
% av de totala kostnaderna. Utöver de
redovisade s.k. ramanslagen stöder NUTEK
projekt vid de angivna instituten med
ytterligare ca 10 miljoner kronor per
år. Totalt uppgår NUTEK:s FoU-insatser
avseende skogs- och livsmedelsområdena
genom industriforskningsinstitut således
till drygt 100 miljoner kronor per år.

NUTEK stöder också FoU-insatser inom
skogs- och livsmedelsindustrierna genom
s.k. särskilda program. Beträffande
skogsområdet görs FoU-insatser inom
följande fem program: Optiträ - som
avser utnyttjande av träråvara (8
miljoner kronor), Trä och miljö - som
avser sågade produkter (5 miljoner
kronor), Papper, färg och tryck (5
miljoner kronor) samt de två samnordiska
programmen Nord-papp och Nord-wood (4
miljoner kronor vardera). Tre program
avser både skogs- och
livsmedelsområdena, nämligen Nya
produkter från förnybara råvaror (5
miljoner kronor), Optimala förpackningar
(2 miljoner kronor) och
Driftutvecklingssystem för
processindustrin (4 miljoner kronor).
Det samnordiska programmet Nord-food (4
miljoner kronor) gäller endast
livsmedelsområdet.

Utöver dessa insatser genom program gör
NUTEK också särskilda projektinsatser
inom skogs- och livsmedelsområdena om
ca 5 miljoner kronor resp. 3 miljoner
kronor.

Vidare har NUTEK bidragit med medel (ca
4 miljoner kronor) för svenskt
deltagande i ett EU-program inom ramen
för det tredje ramprogrammet för
forskning Agriculture and Agro-
Industry, including Fisheries (AIR).
Detta program har sin fortsättning i
programmet Agriculture and Fisheries
(FAIR) inom det fjärde ramprogrammet.
FAIR omfattar totalt 600 miljoner ecu,
varav beslut har fattats om 150 miljoner
ecu. Av dessa medel avser 50 miljoner
ecu livsmedelsområdet, varav Sverige har
tilldelats knappt 4 miljoner ecu
(motsvarande ca 34 miljoner kronor),
eller ca 7 %. Som jämförelse kan noteras
att den svenska andelen av den totala EU-
budgeten utgör ca 2,5%, och att
preliminär statistik pekar på att
andelen för det svenska deltagandet i
det fjärde ramprogrammet ligger på drygt
3 % i den första ansökningsomgången.
Enligt uppgift från NUTEK har
livsmedelsintressenterna lyckats väl när
det gäller EU:s forskningsprogram, såväl
inom Sverige som inom EU. Sverige deltar
vidare i ett program inom Eureka
Euroagri - där NUTEK tidigare svarade
för ca 2 miljoner kronor per år; NUTEK:s
bidrag uppgår för närvarande till 300
000 kr.

NUTEK har under senare år medverkat vid
inrättandet av ett antal s.k.
kompetenscentrum vid universitet och
högskolor. Efter ett uppbyggnadsskede
avses varje kompetenscentrum omsätta
ca 18 miljoner kronor per år, varav
NUTEK kommer att svara för ungefär en
tredjedel. Följande centrum berör skogs-
och livsmedelsbranscherna: Amfifila
polymerer - Lunds universitet,
Miljövänliga tensider - Kungliga
tekniska högskolan (KTH) och
Strömningsmekanik - KTH. Ett
kompetenscentrum - Vedfiberns
ultrastruktur - med planerad start under
våren 1996 vid Sveriges
lantbruksuniversitet avser endast
skogsområdet.

Med generiska insatser avses insatser
som är inriktade mot ett visst område
och inte mot en speciell bransch.
Beträffande generiska insatser gäller
generellt att sådana insatser inom ett
visst område också kan ha betydelse för
andra områden. När det gäller skogs-
och livsmedelsbranscherna finns exempel
på detta inom informationsteknologi- och
energiområdena. På det förstnämnda
området kan nämnas programmen
Industrianpassade reglermetoder och
Modellbaserad styrning, till vilka 10
miljoner kronor resp. 5 miljoner kronor
har avsatts av NUTEK. Båda dessa program
kan ge resultat som kan appliceras inom
skogs- och livsmedelsbranscherna.

På energiområdet har den generiska
kunskapssökningen gett många resultat
som har kommit till användning inom
skogs- och livsmedelsbranscherna. Det
har också genomförts olika
teknikprojekt. Ett exempel på ett sådant
projekt är NUTEK:s satsning på en
experimentmaskin för pressning och
torkning av papper, till vilken
Energiteknikfonden bidrar med 15
miljoner kronor.

Utredningar

Inom Näringsdepartementets område pågår
utredningsarbete avseende frågor som har
relevans för de här aktuella motionerna.
Resultaten från dessa utredningar jämte
remissutfall kommer att ingå i
underlaget för den forskningspolitiska
propositionen.

Kommittén (N 1994:03) för
omstrukturering och förstärkning av
industriforskningsinstituten
ordförande: direktör Lars Östholm
tillkallades i juni 1994. Kommittén har
i uppdrag att tillsammans med NUTEK
genom förhandlingar med institutens
intressenter genomföra en förnyelse av
industriforskningsinstituten (dir.
1994:62 och 1995:27). I kommitténs
uppgift ingår att göra överväganden om
lämpliga samverkansformer mellan
existerande industriforskningsinstitut,
om nyetablering av institut samt om
lämpliga associationsformer för
institutens verksamhet. Möjligheterna
att skapa större och för näringslivet
mer slagkraftiga
industriforskningsinstitut skall
särskilt prövas. Uppdraget skall vara
avslutat och slutredovisat senast den 30
november 1996. Enligt ett särskilt
regeringsbeslut i september 1995 skall
kommittén dock inkomma med en
avrapportering av sitt arbete senast den
1 april 1996. Avrapporteringen skall
omfatta följande punkter: strukturen på
det nya systemet, associationsformer,
finansiering, institutens roll i
förhållande till högskolan samt
institutens roll i förhållande till små
och medelstora företag.

En särskild utredare professor Claes
Sandgren (N 1995:10) tillkallades i
november 1995 med uppgift att se över
existerande samverkansformer mellan
universitet, högskolor och industrin. I
direktiven (dir. 1995:139) sammanfattas
uppdraget enligt följande:

Sedan tillkomsten av de första
kontaktsekretariaten vid universitet och
högskolor har flera nya samverkansformer
skapats mellan å ena sidan lärosäten och
å andra sidan näringslivet och samhället
i övrigt i syfte att vidareutveckla och
kommersialisera forskningsresultat. En
utredare skall undersöka om dessa
samverkansformer är ändamålsenliga och
tillräckliga för ett ökat nyttiggörande
av forskningsresultaten vid universitet
och högskolor. Uppdraget innefattar en
översyn av lagstiftningen rörande rätten
till uppfinningar som gjorts i tjänsten
av personal vid läroanstalter.

De samverkansformer som nämns i
direktiven är kontaktsekretariat,
teknikparker, teknikbrostiftelser,
holdingbolag inom högskolans ram,
industriforskningsinstitut och
kompetenscentrum. Utredaren skall
redovisa sitt uppdrag senast den 30
april 1996.

F.d. överdirektör Alf Wallin har på
uppdrag av Näringsdepartementet gjort en
kartläggning av svensk skogsforskning
och skogsutbildning. Enligt hans rapport
(dnr N95/2093) behövs det en fördjupad
diskussion på följande områden:
fördelningen av forskningsinsatser inom
hela produktionskedjan, den finansiella
ansvarsfördelningen mellan branschen och
staten, den praktiska utformningen av
skoglig utbildning och samordningen
mellan olika universitet,
forskningsinstitut och forskning inom
företag.

Insatser inom Utbildningsdepartementets
område

Inom Utbildningsdepartementets område
bedrivs forskning och utbildning med
relevans för skogs- och
livsmedelsindustrierna vid olika
universitet och högskolor. Omfattningen
av dessa insatser är emellertid svår att
kvantifiera.

Forskningsfinansieringsutredningen
särskild utredare: riksdagsledamoten
Susanne Eberstein tillkallades i mars
1995 med uppdrag att genomföra en
översyn av det svenska systemet för
tilldelning av resurser till forskning,
av balansen mellan medel från olika
forskningsfinansiärer samt av
relationerna mellan
forskningsfinansiärer å den ena sidan
och universitet och högskolor å den
andra. Uppdraget har nyligen
slutredovisats i betänkandet Forskning
och pengar (SOU 1996:29). Där anges att
följande frågor har stått i fokus för
utredningens arbete: universitetens och
högskolornas roll som utförare av
forskning, forskningsråds- och
sektorforskningsorganisationerna, EU:s
inverkan på den svenska forskningen samt
privata finansiärer - särskilt de nya
forskningsstiftelserna. Utredningen
föreslår bl.a. följande åtgärder i syfte
att öka basresurserna vid högskolorna:
ökade bidrag från samtliga externa
finansiärer till den långsiktiga
kompetensuppbyggnaden inom högskolan,
överföring av medel från
forskningsfinansiärer till
forskningsutförare för komplettering av
EU-projekt samt förändrad
ansvarsfördelning inom teknisk forskning
där vissa medel bör föras över från
NUTEK till universitet och högskolor. På
det sistnämnda området föreslår
utredningen att medlen till NUTEK:s stöd
till teknisk forskning skall minskas med
300 miljoner kronor.
Utredningsbetänkandet - och
remissutfallet - kommer att utgöra ett
underlag för den forskningpolitiska
propositionen.

Det kan noteras att den utredning om
en översyn av
forskningsrådsorganisationen som den
tidigare regeringen hade tillsatt, och
som enligt förslag i motion 1994/95:N212
(m) skulle ges i uppdrag att pröva
frågan om inrättandet av ett
livsmedelsforskningsråd, lades ned i
november 1994. Regeringen tillsatte i
stället i mars 1995 den nyss beskrivna
Forskningsfinansieringsutredningen.

Naturvetenskapliga forskningsrådet
(NFR) har tillsammans med Stiftelsen för
strategisk forskning på eget initiativ
genomfört en utredning avseende den
naturvetenskapliga forskningens
betydelse för skogsnäringen. I
utredningsrapporten Naturvetenskapen åt
skogen, som publicerades i december
1995, lämnas följande förslag:

Naturvetenskapliga forskningsrådet bör
tillskapa ett insatsområde för
skogsnäringen,

forskningsfinansiärerna bör inrätta
ett rådgivande samverkansorgan för
skogsnäringens frågor,

ett riktat stöd för uppbyggnad av små
forskargrupper inom kvalificerade
forskningsmiljöer, med en kostnad per
grupp om 2 miljoner kronor och ett
totalt resursbehov för fem grupper om 10
miljoner kronor per år, bör införas,

ett stipendiesystem med syfte att till
Sverige överföra ny vetenskaplig teknik
och nya kunskaper av relevans för
skogsnäringen bör upprättas,

en återkommande temadag kring
skogsnäringens frågor för alla nyblivna
professorer inom de naturvetenskapliga
och teknikvetenskapliga områdena bör
anordnas,

gemensamt arbete i s.k.
problemorienterade samverkansbolag bör
eftersträvas för att uppnå ett fullt
utnyttjande av forskningskompetensen vid
högskolorna för produktrelaterade och
företagsstrategiska forskningsmål,

forskningsfinansiärer och skogsnäring
bör uppmärksammas på möjligheterna att
koppla kvalificerad forskning till
större demonstrationsprojekt,

forskarutbildningen bör vitaliseras
genom forskarskolor med aktivt
deltagande från näringen,

forskningsinstituten bör utnyttjas mer
offensivt för att stärka kontakterna
mellan naturvetenskap och dess
industriella tillämpning, och instituten
bör på projektbasis i ökad utsträckning
konkurrera om forskningsfinansiering
från forskningsråden.

I ett appendix till rapporten har de
sammanlagda FoU-insatserna avseende
skogsindustrin beräknats till 1 200
miljoner kronor, där industrin anges
svara för tre fjärdedelar och det
offentliga för en fjärdedel.

Insatser inom Jordbruksdepartementets
område

FoU-insatser avseende skogsindustrin

I samband med den forskningspolitiska
propositionen våren 1993 (prop.
1992/93:170) gavs Skogs- och
jordbrukets forskningsråd (SJFR) och
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i
uppdrag att i samråd med berörda
organisationer presentera ett samlat
program för träteknisk forskning och
träfiberforskning. Arbetet har utförts i
en av SJFR initierad arbetsgrupp,
Träfibergruppen. Resultaten har i
februari 1995 publicerats i rapporten
Ökat värdeutbyte och industriellt
utnyttjande av skogsråvara som har
överlämnats till regeringen och kommer
att utgöra ett underlag för den
forskningspolitiska propositionen.

Träfibergruppen har som en bas för sina
analyser kartlagt kunskapsförsörjningen
inom området. Enligt en under hösten
1993 genomförd enkät uppgår den berörda
forskningskapaciteten i Sverige till
totalt ca 665 s.k. årsverken, varav ca
315 vid universitet och högskolor och ca
350 vid institut. Kostnaden för den
pågående forskningen utanför företagen
har beräknats till ca 350 miljoner
kronor per år. Därav svarar staten för
ca 200 miljoner kronor och näringen för
ca 150 miljoner kronor.

Forskning avseende massa och papper har
en tydlig tyngdpunkt i Stockholm med
STFI och anknuten verksamhet inom KTH
som kärna, sägs det i rapporten.
Härutöver finns forskningsverksamhet vid
ett flertal tekniska högskolor och
universitet, t.ex. Chalmers tekniska
högskola (CTH), Lunds universitet (LTH),
Högskolan i Karlstad, Mitthögskolan i
Sundsvall och Umeå universitet.

Den trätekniska forskningen är mer
utspridd, konstateras det i rapporten.
Betydande forskningsverksamhet finns i
Stockholm vid Trätek och KTH, vid LTH
och vid Högskolan i Luleå med dess
avdelning i Skellefteå. Trätek har
filialverksamhet dels i Skellefteå, dels
i Jönköping; på den sistnämnda orten
förekommer forskningssamverkan med
Möbelinstitutet. Vid CTH sker vidare
träteknisk forskning, främst
byggnadsforskning, men även forskning om
träimpregnering. Initiativ till
träindustriinriktad forskningsverksamhet
finns även vid Linköpings universitet.

I rapporten redovisas att det har
etablerats s.k. skogsindustriella
centrum vid Lunds universitet och vid
CTH. Inom ramen för dessa centrum har
man samlat specialkompetenser med
relevans för det skogsindustriella
området.

Träfibergruppen identifierar inom sitt
analysområde följande angelägna
forskningsområden: produkters
funktionskrav, vedmaterialets
egenskaper, system för
sortimentsuppdelning av skogsråvara,
fiberteknologi, träteknologi samt nya
produkter ur skogsråvara. För att täcka
forskningsbehoven inom dessa områden
behöver existerande insatser förstärkas,
sägs det i rapporten. Träfibergruppen
föreslår utan prioritetsordning riktade
nysatsningar inom områdena
råvaruutnyttjande, bioteknik, IT-teknik,
byggsystem, trä-, fiber- och pappersytor
samt inom forskningsstödd
innovationsverksamhet. Ett viktigt led i
näringens kompetensförsörjning är också
en satsning på s.k. forskarskolor, dvs.
forskarutbildning med behovsinriktade
utbildningsmål, sägs det vidare i
rapporten. Det tillkommande
finansieringsbehovet för de föreslagna
nysatsningarna beräknas sammantaget
uppgå till minst 125 miljoner kronor per
år, och verksamheterna föreslås pågå
under en tioårsperiod.

Beträffande nu pågående insatser inom
Jordbruksdepartementets område kan
nämnas att SJFR anvisat ca 26 miljoner
kronor, beräknat på en 12-
månadersperiod, till skogsforskning
generellt, dvs. inte endast forskning om
träfibrer och liknande. SJFR och SLU har
vidare inrättat en forskarskola för trä-
och fiberforskning, där SLU bidrar med
ca 6 miljoner kronor och SJFR med ca 5
miljoner kronor per år. Till skolan har
24 doktorander rekryterats. Vid SLU i
Umeå och Uppsala bedrivs vidare högre
utbildning för träindu-strin. SLU har
fyra institutioner som är delvis
inriktade på trä, en i Alnarp och tre i
Uppsala.

SJFR har anvisat ytterligare ca 19
miljoner kronor till ett
skogsforskningsprogram, vilket
inkluderar ca 5 miljoner kronor till ett
träkvalitetsprogram.
Skogsforskningsprogrammet kommer snart
att avvecklas, till följd av det
besparingskrav som ålades SJFR i
budgetpropositionen 1995. SJFR har
vidare bidragit med 24 miljoner kronor,
beräknat på en 12-månadersperiod, till
forskning vid
industriforskningsinstitutet Stiftelsen
Skogsbrukets Forskningsinstitut
SkogForsk.

Inom det tidigare nämnda EU-programmet
FAIR finansieras även viss
skogsforskning. Verksamheten är inriktad
på skogsbrukets miljöfrågor och trä som
industriråvara.

FoU-insatser avseende
livsmedelsindustrin

Inom Jordbruksdepartementets område
finansieras FoU-insatser inom
livsmedelssektorn via SJFR och SLU. SJFR
bedriver ramprogrammet Forskning för
bättre mat, där staten bidrar med ca 18
miljoner kronor per år. Inom SLU görs
årligen statliga insatser på forskning
inom livsmedelssektorn på i
storleksordningen 28 miljoner kronor.

Forskningsprogram avseende
livsmedelsindustrin är vidare aktuella
inom de två forskningsstiftelserna
Stiftelsen för strategisk forskning
(Strategiska stiftelsen) och Stiftelsen
för miljöstrategisk forskning (MISTRA).
Den förstnämnda stiftelsen har beviljat
planeringsanslag till ett program vid
SLU, Framtida teknologier för
livsmedelsproduktion. MISTRA har
beviljat planeringsanslag till ett annat
program vid SLU, Mat 21 Produktion av
livsmedel med hög miljökvalitet.

Utskottets ställningstagande

FoU-insatser inom skogsindustrin

Skogsindustrin har mycket stor betydelse
för den ekonomiska utvecklingen i
Sverige och svarar för en betydande del
av det svenska exportnettot. Mot denna
bakgrund anser utskottet att det är
angeläget att konkurrenskraften inom den
svenska skogsindustrin kan upprätthållas
och utvecklas. Detta kräver en hög
kunskapsnivå inom industrin. Likaså är
det önskvärt att det sker en utveckling
mot ökad vidareförädling inom
skogsindustrin. Mycket av vad som sägs i
de här aktuella motionerna är således
enligt utskottets uppfattning
välmotiverat.

Utskottet har i det föregående lämnat
en utförlig redovisning av vilka FoU-
insatser som görs från statens sida inom
Närings-, Utbildnings- och
Jordbruksdepartementens områden. Flera
utredningar på området har också
genomförts eller kommer att slutföras
inom kort.

Regeringen har vidare, som nämnts,
aviserat en forskningspolitisk
proposition till hösten 1996. I denna
kommer FoU-insatser avseende
skogsindustrin att behandlas. Utskottet
kommer sålunda att få anledning att
återkomma i den här aktuella frågan i
samband med behandlingen av de delar av
propositionen som tillhör utskottets
ansvarsområde. Det bör dock framhållas
redan nu att utskottet tillmäter frågan
om FoU-insatser inom skogsindustrin stor
betydelse. Det är viktigt att de svenska
forskningsinsatserna inom skogsområdet
ligger minst i nivå med vad som gäller i
jämförbara konkurrentländer.

När det gäller den speciella frågan om
inrättandet av ett skogsindustriellt
centrum i Karlstad, som tas upp i motion
1994/95:N261 (c), pågår enligt vad
utskottet erfarit en diskussion mellan
berörda parter och NUTEK. Intressenterna
har presenterat ett förslag för NUTEK,
och diskussioner i frågan påbörjades i
december 1995.

Med det anförda avstyrker utskottet
samtliga här aktuella motioner i berörda
delar.

FoU-insatser inom livsmedelsindustrin

Utskottet anser att den svenska
livsmedelsindustrin har goda möjligheter
att hävda sig på den europeiska
marknaden. Hög kvalitet i råvaror och
produktionsprocesser utgör ett
konkurrensmedel på en marknad där
medvetna konsumenter ställer ökade krav.
Som anförs i de här aktuella motionerna
krävs dock att det inom den svenska
livsmedelsindustrin tas fram mer
förädlade och kvalitativt sett bättre
produkter. För detta erfordras i sin tur
ökade FoU-insatser. Härvid är det
angeläget att de svenska
livsmedelsföretagen använder sig av de
möjligheter som EU-medlemskapet
erbjuder.

I det föregående har utskottet
redovisat de FoU-insatser som görs på de
berörda departementens områden. Vidare
pågår, som nämnts, beredningsarbete
inför den forskningspolitiska
proposition som regeringen har aviserat
till hösten 1996. I denna proposition är
det enligt utskottets mening angeläget
att frågan om FoU-insatser inom
livsmedelsindustrin lyfts fram.
Utskottet vill samtidigt understryka att
huvudansvaret för forskningsinsatserna
måste ligga hos de berörda företagen.

Vad avser frågan om ett regionalt
livsmedelsprogram för de sex sydligaste
länen, som tas upp i motionerna, har
enligt uppgift de berörda länen som ett
led i planeringen av ett eventuell
program - genomfört en utredning om
kompetensutvecklingsbehoven för
livsmedelsindustrin i regionen.
Utredningen, som slutfördes i december
1995, har tillställts NUTEK.

Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet även de tre här
aktuella motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande FoU-insatser inom
skogsindustrin

att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo238 yrkande 31, 1994/95:
N245, 1994/95:N261, 1994/95:N269
yrkande 1, 1994/95:N277, 1994/95:N290,
1994/95:N291 och 1994/95:N299 yrkande
4,

2. beträffande FoU-insatser inom
livsmedelsindustrin

att riksdagen avslår motionerna
1994/95:N212, 1994/95:N244 och
1994/95:N285.

Stockholm den 26 mars 1996

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta
Johansson (s), Karin Falkmer (m), Sylvia
Lindgren (s), Barbro Andersson (s),
Chris Heister (m), Marie Granlund (s),
Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola
Karlsson (m), Eva Goës (mp), Göran
Hägglund (kds), Laila Bäck (s), Sten
Tolgfors (m), Siw Wittgren-Ahl (s),
Kerstin Warnerbring (c), Torsten Gavelin
(fp) och Frank Lassen (s).

Innehållsförteckning

Ärendet 1
Sammanfattning 1
Motionerna 1
Utskottet 3
Motionerna 3
Motioner rörande FoU-insatser
inom skogsindustrin 3
Motioner rörande FoU-insatser
inom livsmedelsindustrin 4
Tidigare riksdagsbehandling 5
Forskningspolitisk proposition 6
Insatser inom
Näringsdepartementets område 6
Nuvarande FoU-insatser 6
Utredningar 8
Insatser inom
Utbildningsdepartementets område 9
Insatser inom
Jordbruksdepartementets område 10
FoU-insatser avseende
skogsindustrin 10
FoU-insatser avseende
livsmedelsindustrin 11
Utskottets ställningstagande 12
FoU-insatser inom skogsindustrin 12
FoU-insatser inom
livsmedelsindustrin 12
Hemställan 13
Gotab, Stockholm 1996