Försäkringskassans underlag för beslut om sjukpenning
Betänkande 2009/10:SfU7
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Trycklov
- 2009-11-18
- Debatt
- 2009-11-26
- Avgörande
- 2009-12-02
- Beslut fattades
- 2009-12-02
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Brister i Försäkringskassans underlag till sjukpenningsbeslut (SfU7)
Regeringen bör ta initiativ till en översyn av Försäkringskassans beslutsunderlag gällande sjukpenning. Det anser riksdagen och ställer sig därmed bakom ett förslag från Riksrevisionens styrelse. Riksrevisionen har granskat om Försäkringskassans har tillräckligt bra underlag för att fatta korrekta beslut om sjukpenning. Slutsatsen är att bristerna är många och av särskilt allvarlig art. Det leder till sämre förutsättningar för korrekta och rättsäkra beslut om sjukpenning. Det ökar risken att den som har rätt till sjukpenning inte får det. Det ökar risken att den som inte har rätt till sjukpenning får det ändå.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till framställningen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 framställning / redogörelse.
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 20 oktober 2009, justerades 12 november 2009 och fick trycklov 16 november 2009.
Alla beredningar i utskottet
2009-10-20
Brister i Försäkringskassans underlag till sjukpenningsbeslut (SfU7)
Regeringen bör ta initiativ till en översyn av Försäkringskassans beslutsunderlag gällande sjukpenning. Det anser socialförsäkringsutskottet och ställer sig därmed bakom ett förslag från Riksrevisionens styrelse.
Riksrevisionen har granskat om Försäkringskassans har tillräckligt bra underlag för att fatta korrekta beslut om sjukpenning.
Slutsatsen är att bristerna är många och av särskilt allvarlig art.
- Det leder till sämre förutsättningar för korrekta och rättsäkra beslut om sjukpenning.
- Det ökar risken att den som har rätt till sjukpenning inte får det.
- Det ökar risken att den som inte har rätt till sjukpenning får det ändå.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2009/10:SfU7
Webb-tv: Försäkringskassans underlag för beslut om sjukpenning
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 93 Jasenko Omanovic (S)
Fru talman! Socialförsäkringen är en viktig komponent i de trygghetsförsäkringar som vi har i landet. Den finansieras genom att Sveriges löntagare varje månad avstår en del av sin lön för att skapa en trygghet vid sjukdom, en trygghet åt alla.
Att man solidariskt ställer upp för varandra och för dem som behöver stödet mest är ett bevis på hur högt Sveriges löntagare värderar denna trygghetsförsäkring. Det är regeringen som har det yttersta ansvaret för att förvalta denna uppgift att skapa en trygghet med en försäkring som garanterar tryggheten.
Vi ska nu diskutera det som Riksrevisionen påpekar. Det finns stora brister i handläggningen av sjukpenningen.
Fru talman! Låt mig deklarera att vi socialdemokrater kommer att göra allt som står i vår makt för att garantera att en rättssäker prövning av rätten till sjukpenning vid sjukdom ska ske.
Hur kunde det hända att Försäkringskassan fattar beslut med så stora brister i beslutsunderlaget? Jag kan försöka att göra en analys av det som jag själv tror är en förklaring till att vi har hamnat där vi befinner oss i dag.
Om man tittar lite i backspegeln kan man se att förra mandatperioden fattade riksdagen beslut om att slå ihop 21 myndigheter till 1. I det beslutet har vi varit ganska eniga. Det fanns lite synpunkter på när tiden skulle vara mogen, men i stort sett har hela riksdagen varit överens om detta.
Frågan är vad som har hänt efter detta. Försäkringskassan har sedan dess själv velat göra en intern omorganisation. Det gjorde man, till stor del på begäran av Försäkringskassans styrelse. Man har hållit oss informerade och lite grann underrättat oss i utskottet och regeringen utan att regeringen hade så mycket att säga till om som jag uppfattar det.
Man gjorde alltså en omorganisation som har lett till att var femte anställd fick lämna Försäkringskassan. Nästan 70 procent av de anställda fick nya arbetsuppgifter. Då är frågan om det i det läget är klokt att lägga på Försäkringskassan nya ändringar, nya uppgifter som förändrar i försäkringen, till exempel rehabiliteringskedjan eller att begära ett läkarintyg från första dagen.
Vi har tyckt att det inte var särskilt klokt. De flesta remissinstanserna har hållit med oss, men man har genomfört det ändå.
Det som är glädjande i dag, fru talman, är att hela utskottet ställer sig bakom detta betänkande. Att regeringen i propositionen säger att den förutsätter att Försäkringskassan ska vidta åtgärder för att säkerställa att handläggarna fattar beslut utifrån korrekta underlag tycker utskottet i dag inte var tillräckligt bra. Det räcker inte. Utskottet vill att regeringen ska ta till sig det Riksrevisionen påpekar i sin framställan och säger att man bör göra för att förbättra situationen kring sjukpenningen.
Konsekvenserna har jag redan nämnt, men frågan är vem som tar skada i en sådan situation, fru talman. Vem tar skada av att vår myndighet inte förmår fatta rättssäkra beslut? Det är i absolut första hand den försäkrade. Den försäkrade lider den största skadan av det här. I andra hand är det förstås personalen som får en omöjlig arbetsmiljö. Sist men inte minst handlar det om försäkringslegitimiteten som sätts på prov. Förtroende och tillit till försäkringen kan faktiskt minska.
Som jag sade inledningsvis, fru talman: Det är löntagare som varje månad avstår löneutrymme för att skapa trygghet för alla. Vi kan aldrig kompromissa med det förtroendet. Det ska aldrig leda till att någon inte får beviljad försäkring eller den tryggheten på grund av att vi inte klarar av att samarbeta mellan läkare och Försäkringskassan eller att vi överbelastar myndigheten med arbetsuppgifter och inte ger de rätta förutsättningarna.
Därför är jag glad att kunna säga att utskottet ställer sig bakom det som Riksrevisionen påpekar och säger till regeringen att nu är det dags att se över hur man utbetalar sjukpenningen.
Därmed yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
I detta anförande instämde Matilda Ernkrans, Kurt Kvarnström, Björn Lind, Veronica Palm och Siw Wittgren-Ahl (alla s).
Anf. 94 Helena Rivière (M)
Fru talman! I den här debatten talar jag för hela alliansen.
Riksrevisionen har granskat Försäkringskassan gång på gång. Den här granskningen heter
Beslut om sjukpenning - har Försäkringskassan tillräckliga underlag?
Denna granskning ligger väl i linje med de tidigare där arbetslinjen också har varit det bärande temat. De tidigare granskningarna är
Tas sjukskrivnas arbetsförmåga till vara? - Försäkringskassans kontakt med arbetsgivare
från 2007 och
Omställningskrav i sjukförsäkringen - att pröva sjukas förmåga i annat arbete
från 2009.
Riksrevisionen anser uppenbarligen att arbetslinjen i sjukförsäkringen är riksviktig.
Riksrevisionens styrelse som står bakom framställningen till riksdagen är medveten om att sjukskrivningsprocessen har förbättrats när det gäller att återupprätta arbetslinjen. De brister som kom fram i Riksrevisionens senaste granskning är ändå värda en mässa eftersom de var allvarliga och inte får förekomma.
Den nu aktuella granskningen handlar om 355 ärenden som hade pågått i mer än 90 dagar och där beslut fattades 2007. Rapporten gäller regelverket före den 1 juli 2008, alltså innan rehabiliteringskedjan hade trätt i kraft. Det som Jasenko Omanovic framförde var alltså svagheter från tiden före rehabiliteringskedjan.
Nästan tre av fyra akter - 73 procent - hade brister, detta till och med när det gällde de viktigaste obligatoriska uppgifterna. Ska Försäkringskassans handläggare kunna göra en riktig bedömning måste de ha uppgifter om diagnos och funktionsförmåga, och de måste kunna relatera funktionsförmågan till arbetsuppgifterna. Arbetsuppgifterna måste beskrivas.
Försäkringskassan beviljade sjukpenning i tre fall av fyra trots att det viktigaste inte fanns med i underlaget. Det Försäkringskassan fick in var den gamla typen av läkarintyg. Det de saknade var alltså det handläggarna nu begär, nämligen ett medicinskt underlag för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom, förkortat MU.
Att Försäkringskassan så ofta blundade och beviljade är inte godtagbart. Risken för den motsatta rättsosäkerheten, att människor felaktigt skulle ha fått avslag, var mindre eftersom de handlingarna var kompletta. Där fanns det som skulle finnas.
Felet, om man ska tala i revisionstermer, har alltså begåtts av läkarna. Försäkringskassan har fått ägna tid åt att hämta in kompletteringar - och får då kritik för långa handläggningstider. Riksrevisionen kan ju inte klandra en yrkeskår. De klandrar Försäkringskassan, eftersom Försäkringskassan är regeringens myndighet. Riksrevisionen sätter tryck på riksdagen som trycker på regeringen som trycker på Försäkringskassan som i sin tur ökar trycket på läkarna. Det är en katten-på-råttan-och-råttan-på-repet-kedja.
Riksrevisionens granskning är alltså en tillbakablick. Försäkringskassan tog itu med problemet med otillräckliga beslutsunderlag redan i december förra året när handläggarna instruerades att skicka tillbaka bristfälliga underlag till läkarna för komplettering. Försäkringskassan har alltså på sätt och vis inlemmat det särskilda läkarutlåtandet i sitt vanliga beslutsunderlag. Det särskilda läkarutlåtandet är det som belyser sjukdomens konsekvenser för arbetsförmågan i relation till arbetsuppgifterna. Det är också de försäkringsmedicinska rådgivarnas nya roll. De gör den bedömning av arbetsförmågan som behandlande läkare ofta underlåter att göra.
Utskottet har tittat på resultat och rättssäkerhet i Riksrevisionens granskning och konstaterar att Försäkringskassan brast i hanteringen 2007. Men Försäkringskassan har det inte lätt. Är de noga med underlagen får de kritik för att hanteringen drar ut på tiden. Släpper de igenom bristfälliga underlag får de kritik för bristande rättssäkerhet. Med tanke på det korstryck de fortfarande lever under gör de verkligen ett storartat jobb.
Slutsatsen, fru talman, är att beslutsunderlagen ska vara korrekta. Inget beslut om sjukpenning bör fattas av Försäkringskassan med mindre än att de viktigaste uppgifterna finns med, nämligen diagnos, beskrivning av hur arbetsförmågan är nedsatt i förhållande till de arbetsuppgifter den försäkrade har och patientens egen skattning av sin arbetsförmåga. Ett korrekt beslutsunderlag är viktigt för legitimiteten i sjukförsäkringen och för välfärdens fortbestånd på sikt.
Så är det också numera. Försäkringskassan skickar tillbaka underlag för komplettering, och läkarna har börjat förstå och lära sig vad Försäkringskassan är ute efter.
Fru talman! Jag tillstyrker alltså förslaget i framställningen.
I detta anförande instämde Gunnar Axén och Mikael Cederbratt (båda m).
Anf. 95 Jasenko Omanovic (S)
Fru talman! Helena Rivière säger att allt som var dåligt tidigare var Socialdemokraternas fel och att allt som är bra är det som alliansen ansvarar för. Så svart eller vitt är faktiskt inte världen utanför den här kammaren. Det finns en verklighetsvärld där borta, och den säger att till exempel antalet omprövningar ökar just i år. Det ger oss indikationer på att rättssäkerheten inte är riktigt på topp.
När vi äntligen, för första gången på de här tre åren, har hittat en punkt där vi faktiskt kan vara överens hoppas jag att ni på den andra sidan också anser att vi måste kämpa för att försvara legitimiteten i försäkringen och för att faktiskt få tillbaka förtroendet för den. Då kan vi inte ägna oss åt pajkastning här och säga att det vi gör är bra, men de där kan inte någonting. Vi vet ju att verkligheten inte ser ut så, Helena Rivière.
Jag hoppas att vi kan enas om att de här förändringarna behövs för att vi inte ska hamna i samma situation som i år med ett ökat antal omprövningar.
Jag kan tillstyrka att utredningar alltid är bra att ha.
(Applåder)
Anf. 96 Helena Rivière (M)
Fru talman! Förändringarna behövdes verkligen, men jag tror inte att jag någonsin har sagt någonting om att allt var dåligt tidigare och att allt är bra nu. Jag säger bara att granskningen baserar sig på 355 akter där beslut fattades 2007. Det är fakta i målet.
Jasenko Omanovic säger att omprövningarna ökar i år. Vi hörde ju när Adriana Leander var i utskottet att många ärenden om tillfällig föräldrapenning registreras som omprövningsärenden, lite felaktigt, menade hon. När föräldrar inte skickar in något intyg bidar Försäkringskassan i det ärendet. När ingenting händer stryker Försäkringskassan ärendet. Då reagerar föräldrarna och kommer in med ett intyg. Men då registreras det som ett omprövningsärende. Det är ett stort antal sådana omprövningsärenden.
Jag är absolut överens med Jasenko Omanovic om att förändringar i sjukpenningsproceduren behövdes, och det har vi fått.
Anf. 97 Jasenko Omanovic (S)
Fru talman! Jag har förstås sagt "förändringar", men jag har pratat om de förändringar som handlar om hur man hanterar underlagen för att fatta beslut om sjukpenningen och ingenting annat, om det har uppstått något missförstånd här.
Det är intressant att notera att ingen av oss tycker om att prata om det som är svårt och som tynger oss. När jag pratar om antalet omprövningar menar jag att de faktiskt också omfattar en del av det som gäller föräldraförsäkringen. Tyvärr, Helena Rivière, är det inte bara detta utan det är många fler omprövningar även på andra områden inom våra socialförsäkringar. Det handlar inte bara om föräldraförsäkringen.
Återigen vill jag säga att vi måste värna om legitimiteten i försäkringen. Vi måste värna den här försäkringen som bygger på att varje löntagare avstår av sitt löneutrymme. Därför är det viktigt att vi har hög legitimitet för denna försäkring och inte det som händer just i dagarna, att man polisanmäler Försäkringskassan för de beslut som Försäkringskassan fattar. Det är ju långt ifrån en rättssäker hantering av våra försäkringar.
Jag hoppas att vi framöver har en rättssäker försäkring för dem som behöver den och slipper ta den debatten utan kan ta den ideologiska debatten i stället, hur vi ska utforma den.
Anf. 98 Helena Rivière (M)
Fru talman! Det är intressant att Jasenko Omanovic säger att socialförsäkringen är en del av lönen. Det tolkar jag som att det är parterna som har förfoganderätten över socialförsäkringarna. Men det stämmer ju inte, för socialförsäkringar betalas enligt lag med socialavgifter. Det styrs av lag, lagen om socialavgifter. Det är riksdagen som beslutar om socialavgifterna.
Avtalsförsäkringarna äger löntagarna. Det håller jag med om.
I övrigt vill jag bara säga att jag är den första att försvara sjukförsäkringens legitimitet.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 2 december 2009.Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Framställningen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen bör ta initiativ till en översyn av Försäkringskassans hantering av underlag inför beslut om sjukpenning.
Därmed bifaller riksdagen framställning 2009/10:RRS4.
Det här är ett utskottsbetänkande
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.