Förnyad behandling av vissa biblioteksfrågor

Betänkande 1991/92:KrU32

Kulturutskottets betänkande 1991/92:KRU32

Förnyad behandling av vissa biblioteksfrågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1991/92
KrU32

Sammanfattning

I betänkandet behandlas vissa biblioteksfrågor som
återförvisats till utskottet från kammaren.

Utskottet föreslår enhälligt att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna vad utskottet anfört om
kostnadsfria boklån vid folkbiblioteken. Utskottet anför att det
är en allmänt godtagen princip att boklån vid dessa bibliotek
skall vara avgiftsfria och framhåller vikten av att denna
princip upprätthålls även i framtiden.

Utskottet anger i betänkandet att utskottet kommer att ordna
en offentlig utfrågning i syfte att inhämta fakta om
utvecklingen på folkbiblioteksområdet och synpunkter på
folkbibliotekens roll i framtiden.

Utskottet vidhåller sin tidigare redovisade uppfattning om
folkbibliotekens öppethållande, nämligen att detta är en
kommunal fråga.

Vid betänkandet har fogats ett särskilt yttrande (s) och en
meningsyttring (v).

Motionerna

1991/92:Kr205 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om bibliotekens öppethållande på söndagarna.

1991/92:Kr212 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att folkbibliotekens bokutlåning också i framtiden skall vara
avgiftsfri.

1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avgiftsfria boklån.

Bakgrund

I betänkandet 1991/92:KrU18 Allmän kulturverksamhet m.m.
behandlade utskottet bl.a. ett antal motioner som avsåg
kulturfrågor av övergripande eller allmän karaktär. Vid
kammarbehandlingen av detta ärende den 9 april 1992 beslöt
riksdagen att återförvisa mom. 5 och 6 i betänkandet -- i vilka
moment behandlades vissa biblioteksfrågor -- till utskottet för
ytterligare beredning. Utskottet har tagit upp ärendet till
förnyad behandling i återförvisad del.

Utskottet

Frågan om kostnadsfria boklån vid folkbiblioteken
behandlas i två motioner.

I motion Kr212 (s) framhålls vikten av att folkbibliotekens
tjänster även i framtiden blir avgiftsfria och tillgängliga för
alla. Biblioteken är en viktig tillgång för information, kunskap
och upplevelser, och en förstärkning av deras långsiktiga roll
som informations- och kunskapskällor är inte bara en kommunal
utan även en nationell angelägenhet. I samhället finns allt
starkare signaler om att kommuner avser att belägga den
kommunala bokutlåningen med avgifter eller lämna ut den på
entreprenad. Avgifter på boklån måste avvisas, inte minst av
demokratiska skäl, anför motionärerna, då de skulle kunna leda
till att endast de resursstarka i samhället kan fortsätta att
nyttja biblioteken. Om utvecklingen skulle visa att avgifter
införs i några kommuner bör man överväga att införa en särskild
bibliotekslag där avgiftsfri bokutlåning garanteras.

Motionärerna bakom motion Kr271 (s) anför att folkbiblioteken
är den viktigaste kommunala kulturinstitutionen. Biblioteken har
både en kulturuppgift och en informationsuppgift. Av dem är
kulturuppgiften -- att intressera för böcker och läsning -- den
centrala, anför motionärerna. Bibliotekens strävan att fungera
som en kommunal informationscentral får inte gå ut över
kulturuppgiften. Motionärerna hänvisar till den diskussion som
under senare tid förts om bibliotekens framtida uppgifter där
avgifter på boklån har föreslagits. De anser att sådana förslag
bestämt bör avvisas (yrkande 1). De avgiftsfria boklånen är av
avgörande betydelse för att biblioteken skall fungera som en
öppen och för alla medborgare tillgänglig kulturinstitution,
anför motionärerna. De yrkar att riksdagen som sin mening skall
ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om
avgiftsfria boklån.

Ansvaret för folkbiblioteken vilar på kommunerna.
Folkbiblioteken är de äldsta kommunala kulturinstitutionerna.
Biblioteken är en mötesplats för unga och gamla. I det lilla
samhället eller i förorten svarar biblioteken ofta -- vid sidan
av bokutlåningen -- för merparten av det lokala kulturutbudet.
Biblioteken utgör därmed stommen i det svenska kulturlivet.

I flera kommuner förbereds omfattande besparingar på
biblioteken. I vissa kommuner diskuteras införande av avgifter
på boklånen. Denna utveckling är oroande.

Det är en allmänt godtagen princip att boklån vid de allmänna
folkbiblioteken skall vara kostnadsfria. Utskottet vill
framhålla vikten av att denna princip upprätthålls även i
framtiden. Möjligheterna att utnyttja biblioteken skall inte
vara beroende av den enskilde medborgarens ekonomi. Fri tillgång
till information är en förutsättning för öppen debatt och
opinionsbildning. Vad utskottet anfört om kostnadsfria boklån
vid folkbiblioteken bör riksdagen med anledning av motionerna
Kr212 och Kr271 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till
känna.

Utskottet vill vidare framhålla följande. Ett väl fungerande
biblioteksväsende är en nationell tillgång. Biblioteken spelar
en roll som en demokratisk kulturinstitution, fritt tillgänglig
för varje medborgare som vill söka kunskap och information och
tillgodogöra sig de värden som kulturen erbjuder.

De besparingar som i enlighet med det ovan anförda förbereds
inger betänkligheter bl.a. utifrån den synpunkten att det under
1980-talet har skett en glädjande utjämning av skillnaderna
mellan olika kommuners biblioteksstandard. Det är dock inte
möjligt att redan nu dra några säkra slutsatser om vilken
utvecklingen kommer att bli på detta område eller om i vad mån
de under de senaste veckorna uttalade farhågorna är befogade,
eftersom de förslag till åtgärder som diskuteras i många
kommuner till stor del är ett led i budgetarbetet inför kommande
år. Som kulturministern redovisat i ett interpellationssvar i
dagarna följer givetvis kulturdepartementet och statens
kulturråd så noga som möjligt vad som händer på
folkbiblioteksområdet.

Kulturrådet skall enligt sin instruktion (SFS 1988:676) följa
utvecklingen inom kulturområdet och ge ett samlat underlag för
den statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen vid
genomförandet av denna. Rådet skall vidare enligt instruktionen
varje år i anslutning till sitt förslag till
anslagsframställning göra en sammanfattande bedömning av
utvecklingen inom vissa delar av kulturområdet, däribland
folkbiblioteksområdet, samt lämna förslag till sådana åtgärder
som kan föranledas av bedömningen. Kulturrådet skall senast den
1 september i år avge fördjupad anslagsframställning till
regeringen. Mot den nu angivna bakgrunden kommer utskottet att
bl.a. genom att ta del av det material som redovisas av
kulturrådet hålla sig informerat om utvecklingen på
folkbiblioteksområdet.

Kulturutskottet anser det också angeläget att på annat sätt
informera sig om situationen på folkbiblioteksområdet. Detta bör
lämpligen ske genom att en offentlig utfrågning ordnas i syfte
att inhämta fakta om utvecklingen på folkbiblioteksområdet och
synpunkter på folkbibliotekens roll i samhället i framtiden.
Utskottet avser därför att inbjuda Sveriges allmänna
biblioteksförening, Sveriges författarförbund, Svenska
bokförläggareföreningen och företrädare för folkbildningen och
andra intressenter till en sådan utfrågning.

I motion Kr205 (kds) behandlas frågan om folkbibliotekens
öppethållande. Motionären anser att kulturlivet bör vara
lockande, öppet och tillgängligt på de tider då större delen av
svenska folket är ledigt. Bibliotek och andra kulturhus med låg
eller ingen entré bör vara tillgängliga på söndagarna som ett
bra komplement till stora köpcentrum. Regeringen bör för
kommunerna betona vikten av att låta något bibliotek i varje
kommun hålla öppet, med möjlighet till föreläsningar, konserter
av ideella orkestrar och ett allmänt engagemang för hela
människans kulturella välbefinnande.

Som utskottet framhöll vid den tidigare behandlingen av
motionerna är folkbibliotekens öppethållande en kommunal fråga.
Utskottet vidhåller därför sin uppfattning att något
riksdagsinitiativ inte bör tas i denna fråga utan avstyrker
motion Kr205.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kostnadsfria boklån

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Kr212 och
1991/92:Kr271 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om kostnadsfria boklån vid folkbiblioteken,

2. beträffande folkbibliotekens öppethållande

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr205.

Stockholm den 12 maj 1992

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik
Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja
Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders
Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie
Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s),
Charlotte Branting (fp) och Björn Kaaling (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Särskilt yttrande

En biblioteksutredning, m.m.

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla
s) anför:

Socialdemokraterna yrkade under den allmänna motionstiden att
riksdagen skulle uttala sig för avgiftsfria bibliotekslån.
Utskottsmajoriteten avstyrkte vårt yrkande. Betänkandet
behandlades i kammaren den 9 april.

Vi utnyttjade då den möjlighet som riksdagsordningen ger en
minoritet av ledamöterna och begärde att ärendet skulle
återremitteras till kulturutskottet för fortsatt beredning.
Bakgrunden var att vi fått alltmer oroande rapporter om att
långtgående besparingar på folkbiblioteken förbereddes i många
kommuner.

Vid den fortsatta utskottsbehandlingen har vi framfört att
kulturutskottet bör föreslå riksdagen:

att ställa sig bakom ett uttalande som slår fast vikten av att
upprätthålla principen om avgiftsfria boklån,

att kulturutskottet skall inbjuda till en offentlig hearing om
folkbiblioteken,

att begära att regeringen uppdrar åt statens kulturråd att
belysa effekterna av genomförda och planerade besparingar på
folkbiblioteken samt att kontinuerligt rapportera om
biblioteksväsendets utveckling,

att riksdagen begär att regeringen tillkallar en
parlamentarisk utredning med uppdrag att precisera målen för den
nationella bibliotekspolitiken och att pröva förutsättningarna
för att införa en bibliotekslag av det slag som finns i
övriga nordiska länder.

Vid den fortsatta utskottsbehandlingen har ett enigt utskott
ställt sig bakom våra två första krav. Vi välkomnar detta.
Riksdagen har därmed markerat betydelsen av avgiftsfria boklån
och lyft fram bibliotekets betydelse som demokratisk
kulturinstitution.

De två senare förslagen till utskottsinitiativ har dock
majoriteten i kulturutskottet inte velat ställa sig bakom,
vilket vi finner beklagligt.

Uppdraget till kulturrådet är enligt vår mening motiverat för
att få tillgång till vederhäftiga fakta och för att få till
stånd en fortlöpande bevakning av utvecklingen på
biblioteksområdet.

Vi anser det vara av värde för den fortsatta diskussionen att
den bygger på så aktuella fakta som möjligt. Genom att
utskottsmajoriteten avstyrkt vårt förslag i denna del får enligt
vår uppfattning utskottsbetänkandet ett oönskat drag av
tvetydighet. Å ena sidan framhålls i betänkandet bibliotekets
centrala roll som demokratisk kulturinstitution, å andra sidan
vill inte utskottsmajoriteten begära att kulturrådet förstärker
sin granskning och rapportering i ett skede när den
kulturinstitution som folkbiblioteken utgör hotas av starka
krafter.

Frågan om en bibliotekslag har prövats av tidigare
biblioteksutredningar. Förslaget har då avvisats med
motiveringen att avgiftsfrihetsprincipen är väl etablerad och
att en lag är obehövlig med tanke på biblioteksväsendets
gynnsamma utveckling.

Vi anser att dessa skäl tidigare haft fog för sig. Det är
också riktigt att många av de nu föreslagna besparingarna på
biblioteken ännu inte är beslutade. Ett starkt opinionstryck kan
leda till att åtskilliga besparingsplaner återtas.

Vi anser dock att riksdagen inte bör nöja sig med att passivt
avvakta utvecklingen i förhoppning att allt ordnar sig till det
bästa. Bibliotekens betydelse i samhället gör att deras skötsel
inte kan reduceras till enbart en kommunal angelägenhet.

Av detta skäl har vi begärt att en parlamentarisk utredning
skall utses med uppgift att precisera målen för en nationell
bibliotekspolitik. I utredningens uppdrag skall även ingå att
pröva förutsättningarna för att införa en bibliotekslag som
garanterar avgiftsfriheten och medborgarnas tillgång till
böcker.

Med tillkallandet av en biblioteksutredning vinns enligt vår
uppfattning två fördelar. För det första ökar riksdagens
handlingsberedskap. Det blir möjligt att ingripa utan
tidsutdräkt, om det skulle visa sig att biblioteksnedrustningen
inte kan hejdas. För det andra skulle en precisering av målen
för bibliotekspolitiken dels lyfta fram bibliotekens viktiga
uppgifter i informationssamhället, dels bidra till att fler
bibringades insikten om bibliotekens centrala roll för att
sprida kultur, kunskaper och att ge medborgarna möjligheter att
ta del av vad tidigare generationer tänkt och hoppats.

Av formella skäl är vi förhindrade att i detta sammanhang föra
fram våra krav för beslut i kammaren.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Elisabeth Persson (v) anför:

Jag vill erinra om att Vänsterpartiet under en följd av år
drivit frågan om införandet av en bibliotekslag, dock utan att
få någon som helst respons från de nuvarande riksdagspartierna.
Utförliga synpunkter på innehållet i en bibliotekslag finns
bl.a. i reservation nr 5 av Carl-Henrik Hermansson i
kulturutskottets betänkande KrU 1984/85:21 om litteratur och
folkbibliotek (prop. 1984/85:141).