Förmögenhetsskattefrågor m.m.

Betänkande 1990/91:SkU31

Skatteutskottets betänkande 1990/91:SKU31

Förmögenhetsskattefrågor m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1990/91
SkU31

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de förslag till tekniska justeringar av
förmögenhetsskatten m.m. som läggs fram i proposition
1990/91:168 och avstyrker samtliga motioner som behandlas i
detta sammanhang.

Olika reservationer har lämnats från m, fp, c, v och mp om ett
successivt avskaffande av förmögenhetsskatten och om lättnader
och skärpningar av beskattningen.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition
1990/91:168 att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt,

2. lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i
vissa fall,

3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt.

I propositionen föreslås vissa tekniska justeringar för att
anpassa reglerna för förmögenhetsbeskattningen till den
reformerade inkomstbeskattningen. Anpassningen -- som utgår från
att nuvarande ordning för förmögenhetsbeskattning bibehålls
temporärt -- syftar inte till några sakliga ändringar av
beskattningen. De s.k. lättnadsreglerna för värdering av
företagsförmögenhet lämnas således i princip oförändrade.
Begränsningsregeln justeras så att spärrbeloppet för högsta
förmögenhets- och inkomstskatteuttag bestäms till 75% av
summan av beskattningsbar förvärvsinkomst och inkomst av
kapital.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli i år och
tillämpas på förmögenhet vid utgången av år 1991.

Lagförslagen har följande lydelse.

>S>S

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1990/91:Sk76 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar slopa förmögenhetsskatten på arbetande
kapital med verkan från 1991,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad
sambeskattning av förmögenhet med verkan från 1991,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om successivt
slopad förmögenhetsskatt i enlighet med vad som anförts i
motionen,

4. att riksdagen beslutar att spärrbeloppet i lagen (1970:172)
om begränsning av skatt i vissa fall sätts till 50%,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av
beräkningsgrunderna i lagen (1970:172) om begränsning av skatt
i vissa fall i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk77 av Knut Wachtmeister och förste vice talman
Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar slopa förmögenhetsskatten på det
arbetande kapitalet i mindre och medelstora företag med verkan
fr.o.m. 1991,

2. att därest yrkande 1 ej vinner bifall riksdagen beslutar att
vid beräkningen av förmögenhetsskatten 1992 de gamla
taxeringsvärdena på jordbruksfastighet skall gälla.

1990/91:Sk78 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar slopa förmögenhetsskatten på arbetande
kapital med verkan från 1991,

2. att riksdagen beslutar att spärrbeloppet i lagen (1970:172)
om begränsning av skatt i vissa fall sätts till 50%,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av
beräkningsgrunderna i lagen (1970:172) om begränsning av skatt
i vissa fall i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny
skatteskala i förmögenhetsbeskattningen i enlighet med vad som i
motionen anförts,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad
sambeskattning av förmögenhet med verkan från 1991.

1990/91:Sk79 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avskaffa förmögenhetsskatten på
arbetande kapital i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särbeskattning
i enlighet med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del
beslutar justera ned begränsningsregeln i enlighet med vad i
motionen anförts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om principerna för en successiv avveckling av
förmögenhetsskatten.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1990/91:Sk308 av Ingbritt Irhammar och Stina Gustavsson (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande
av sambeskattning av förmögenheter.

1990/91:Sk314 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
avskaffande av sambeskattningen av makars förmögenhet.

1990/91:Sk315 av Martin Olsson och Gunhild Bolander (c) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avskaffande av sambeskattning av barns och
föräldrars förmögenhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avskaffande av sambeskattning av fosterbarns
och fosterföräldrars förmögenhet.

1990/91:Sk316 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
sambeskattningen av makars och barns förmögenhet samt
fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet skall slopas.

1990/91:Sk325 av Filip Fridolfsson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag i enlighet med
vad i motionen anförts angående ett avskaffande av
förmögenhetsskatt på kapital som arbetar i familjeföretag.

1990/91:Sk332 av Olof Johansson m.fl. (c) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:A208 -- yrkas att
riksdagen beslutar att förmögenhetsskatten på arbetande kapital
för egenföretagare avskaffas i enlighet med vad i motionen
anförts.

1990/91:Sk333 av Sten Svensson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om kapitalbeskattning av
OTC-aktier innebärande att dessa skall värderas till 30% av
substansvärdet vid förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattning.

1990/91:Sk334 av Sten Svensson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till
avsevärt lägre arvs- och gåvoskattesatser i samband med
generationsskiften i familjeföretag,

2. att riksdagen beslutar att kapitalförsäkringar som tas för
att möjliggöra ett generationsskifte i familjeföretag befrias
från förmögenhetsskatt.

1990/91:Sk340 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar avskaffa förmögenhetsskatten.

1990/91:Sk347 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att sambeskattningen av äkta makar vad avser gemensam
förmögenhet avskaffas fr.o.m. 1992 års taxering.

1990/91:Sk352 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:N254 -- yrkas, såvitt nu är i
fråga,

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag med innebörden att
arbetande kapital i små och medelstora företag undantas från
förmögenhetsskatt fr.o.m. inkomståret 1992 i enlighet med vad
som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att den s.k. begränsningsregeln för
uttag av förmögenhets- och inkomstskatt vid 1992 års taxering
skall fastställas till 50% i enlighet med vad som anförts i
motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag med innebörden att
arbetande kapital i små och medelstora företag undantas från
arvs- och gåvobeskattning i enlighet med vad som anförts i
motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att regeln om
30% reduktion för företagsförmögenhet skall gälla även för
successiva överlåtelser vid gåvobeskattning.

1990/91:Sk353 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:N255 -- yrkas, såvitt nu är i
fråga,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om successivt
slopad förmögenhetsskatt i enlighet med vad i motionen anförts.

1990/91:Sk362 av Kjell Ericsson och Göran Engström (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förändringar i inkomst- och
företagsbeskattningen.

Motionen behandlas i detta sammanhang såvitt avser beskattningen
av arbetande kapital.

1990/91:Sk364 av Marianne Andersson i Vårgårda och Birger
Andersson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att ändra
gällande lagstiftning om förmögenhetsbeskattning av
fosterföräldrar/fosterbarn i enlighet med vad i motionen
anförts.

1990/91:Sk379 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
hur prisnivån på jordbruksfastigheter i samband med
fastighetstaxering bör fastställas.

1990/91:Sk385 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om ändringar i arvs- och
gåvoskattelagstiftningen i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1990/91:Sk388 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m)
vari yrkas, såvitt nu är i fråga,

6. att riksdagen beslutar att förmögenhetsskatten på det
arbetande kapitalet slopas.

1990/91:Sk390 av Håkan Hansson m.fl. (c) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N322 -- yrkas,
såvitt nu är i fråga,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om småföretagen och förmögenhetsskatten.

1990/91:Sk391 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari --
med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Fi221 --
yrkas, såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att skatten på
arbetande kapital i små och medelstora företag snarast skall
avskaffas,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att
generationsskiften underlättas genom sänkning av arvs- och
gåvobeskattningen.

1990/91:Sk394 av Hugo Andersson m.fl. (c) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo441 -- yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om
rätten för kommunerna att få ta ut kommunal fastighetsskatt av
icke permanentboende, ej i kommunen mantalsskrivna
fastighetsägare,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till att
taxeringsvärdena för permanentbebodda skärgårdsfastigheter vid
taxeringen reduceras med en särskild lägesfaktor.

1990/91:Sk408 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till förändrad lagstiftning
gällande sambeskattningen för fosterbarn och fosterföräldrar.

1990/91:Sk423 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Fi610 -- yrkas,
såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts
om sänkt förmögenhetsbeskattning,

2. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts
om avskaffad sambeskattning av makars och barns förmögenhet,

3. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts
om avskaffad förmögenhetsskatt på arbetande kapital,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om privata riskkapitalbolag med skattemässiga
fördelar för privatpersoner.

1990/91:Sk430 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen beslutar om sådan förändring i
begränsningsregeln att den sammanlagda skatten ej överstiger
50% enligt vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar avskaffa arvs- och gåvoskatten på
arbetande kapital,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan sänkning
av arvs- och gåvoskatten i övrigt som föreslagits i motionen.

1990/91:Sk432 av Alf Wennerfors (m) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:N372 -- yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att stödja ett spritt ägande genom att ett
framtida värdepappersinnehav upp till en viss nivå stimuleras
genom förmånliga skatteregler,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beskattningen av förluster på
personalkonvertibler.

1990/91:Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd
förmögenhetsskatt på fysiska personer enligt vad i motionen
anförts under avsnitt 7.3.

1990/91:Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga,

19. att riksdagen hos regeringen begär förslag om annorlunda
principer för beskattning av fastigheter för permanentboende i
områden med fritidsbebyggelse i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1990/91:Sk824 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo815 -- yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av taxeringsreglerna
för skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i attraktiva
områden.

Utskottet

Förmögenhetsskatt m.m.

Förmögenhetsskatten omfattas inte av den skattereform som har
genomförts fr.o.m. 1991 och ligger utanför den överenskommelse
mellan s och fp som ligger till grund för reformen. De ändringar
som genomfördes i samband med skattereformens första steg (prop.
1989/90:50, SkU10) avsåg endast att anpassa reglerna till
prisutvecklingen under 1980-talet och till de höjda
taxeringsvärdena för småhus.

Skattskyldiga är fysiska personer, dödsbon och utländska bolag
samt vissa föreningar och samfund. För fysiska personer m.fl. är
skatten progressiv och utgår med 1,5--3% av den del av den
beskattningsbara förmögenheten som överstiger 800000 kr. Den
högsta procentsatsen gäller för vad som överstiger 3600000
kr. Makar och hemmavarande barn under 18 år sambeskattas. -- För
övriga skattskyldiga är skatten proportionell och utgår med
1,5o/oo av den del av förmögenheten som överstiger 25000
kr.

Enligt särskilda begränsningsregler får den statliga
inkomstskatten och förmögenhetsskatten sättas ned om dessa
skatter tillsammans med den kommunala inkomstskatten överstiger
ett spärrbelopp. Spärrbeloppet utgör, enkelt uttryckt, 75% av
den beskattningsbara inkomsten. Förmögenhetsskatten får dock
inte reduceras så att den blir lägre än skatten på halva
förmögenheten. Vissa begränsningar gäller också i fråga om
nedsättning av den statliga inkomstskatten på tilläggsbelopp.

För förmögenhet i rörelse och jordbruk gäller särskilda
lättnader i beskattningen. Värdet härav skall tas upp till 30%
av sitt substansvärde, efter avdrag för skulder. Vid denna
värdering beaktas i viss utsträckning också beräknade
skatteskulder.

Skattelättnaderna för företagsförmögenhet gäller även för
företag som drivs i aktiebolagsform. S.k. OTC-aktier och andra
aktier som, utan att vara börsnoterade, är föremål för
marknadsmässig omsättning och regelbundna noteringar skall dock
tas upp till 30% av det noterade värdet. Börsnoterade aktier
och vissa likartade värdepapper skall tas upp till 75% av det
noterade värdet.

En arbetsgrupp inom finansdepartementet har gjort en översyn av
förmögenhetsbeskattningen som redovisas i promemorian
(Ds1990:91) Reformerad förmögenhetsbeskattning. I syfte att
uppnå enklare och mer likformiga regler föreslås bl.a. att
skatten blir proportionell och tas ut efter en skattesats på ca
1% (0,8--1,2%) på förmögenheter över 800000, alternativt
1milj.kr. Samtidigt föreslås att basen för skatteuttaget
breddas genom att värderingsreglerna görs mer likformiga, att
lättnads- och begränsningsreglerna avskaffas och att vissa
tillgångar, som i dag är undantagna, skall omfattas av
beskattningen. Vidare föreslås att sambeskattningen
fosterföräldrar/fosterbarn slopas.

I propositionen anförs att behovet av en reformering av
förmögenhetsbeskattningen är stort men att den kritik som
riktats mot promemorieförslaget har sådan karaktär att det krävs
ingående överväganden innan man tar ställning till den framtida
förmögenhetsbeskattningen. I avvaktan på en mer genomgripande
förändring föreslår regeringen nu endast att reglerna
provisoriskt anpassas till de nya inkomstskattereglerna.
Följdändringar föreslås också beträffande arvs- och
gåvoskattelagstiftningen.

De aktuella motionerna innehåller -- med ett undantag -- mer
eller mindre långtgående krav på lättnader i beskattningen. Så
yrkas i motion Sk340 av Bengt Rosén (fp) att förmögenhetsskatten
avskaffas medan motionerna Sk76 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande
3, Sk353 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 7 i denna del och Sk79
av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkande 4 innehåller krav på förslag
från regeringen eller tillkännagivande från riksdagens sida om
att avskaffa förmögenhetsskatten successivt. I motionerna Sk78
av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkande 4 och Sk423 av Bengt
Westerberg m.fl. (fp) föreslås att fribeloppet höjs till 2
milj.kr. och skattesatsen för överskjutande belopp bestäms till
1%. Motion Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) däremot innehåller
ett yrkande om att skatteskalan skärps så att intäkterna ökar
med 15%.

Beträffande begränsningsregeln yrkas i motionerna Sk76 av Bo
Lundgren m.fl. (m) yrkande 4, Sk352 av Carl Bildt m.fl. (m)
yrkande 2, Sk78 av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkande 2, Sk430
av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 2 och Sk79 av Görel
Thurdin m.fl. (c) yrkande 3 att spärrbeloppet bestäms till 50%
av inkomsten. Vidare yrkas i motionerna Sk76 av Bo Lundgren
m.fl. (m) yrkande 5 och Sk78 av Kjell Johansson m.fl. (fp)
yrkande 3 att beräkningsgrunderna för förmögenhetsskatten ändras
så att skatteskärpningar undviks.

När det gäller kapital i små eller medelstora företag yrkas i
motionerna Sk76 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 1, Sk77 av Knut
Wachtmeister och förste vice talman Ingegerd Troedsson (m)
yrkande 1, Sk78 av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkande 1, Sk79 av
Görel Thurdin m.fl. (c) yrkande 1, Sk325 av Filip Fridolfsson
m.fl. (m,fp,c), Sk332 av Olof Johansson m.fl. (c), Sk352 av
Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 1, Sk353 av Carl Bildt m.fl. (m)
yrkande 7 i denna del, Sk362 av Kjell Ericsson och Göran
Engström (c) i denna del, Sk388 av Ingrid Hemmingsson och
Karl-Gösta Svenson (m) yrkande 6 och Sk390 av Håkan Hansson
m.fl. (c) att skatten på förmögenhet av detta slag slopas helt
fr.o.m. 1992 års taxering. I motionerna Sk391 av Gullan Lindblad
och Göthe Knutson (m) yrkande 1 och Sk423 av Bengt Westerberg
m.fl. (fp) yrkande 3 begär motionärerna förslag från regeringen
av samma innebörd. I andra hand yrkas i motion Sk77 av Knut
Wachtmeister och förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) att
förmögenhetsskatten på jordbruksfastigheter även i
fortsättningen skall beräknas på 1981 års taxeringsvärde.

I motion Sk333 av Sten Svensson m.fl. (m,fp,c) yrkas att
OTC-aktier skall tas upp till 30% av substansvärdet i stället
för till 30% av det noterade värdet som i allmänhet är
avsevärt högre. Vidare framställs i motion Sk423 av Bengt
Westerberg m.fl. (fp) ett yrkande av innebörd att belopp som
satsas i placeringsfonder som inrättas som privata
riskkapitalobjekt skall få skattemässiga fördelar, t.ex. genom
befrielse från förmögenhetsskatt (yrkande 4). Även motion Sk432
av Alf Wennerfors (m) innehåller ett yrkande om ej närmare
angivna skattestimulanser för innehav av värdepapper (yrkande
1). Enligt den sistnämnda motionen bör man också tillskapa
särskilda avdragsmöjligheter för förluster på
personalkonvertibler (yrkande 2).

Frågan om sambeskattningen av makar och av föräldrar och barn
tas också upp i ett flertal motioner. I motionerna Sk76 av Bo
Lundgren m.fl. (m) yrkande 2, Sk347 av Hugo Hegeland (m), Sk78
av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkande 5, Sk423 av Bengt
Westerberg m.fl. (fp) yrkande 2, Sk79 av Görel Thurdin m.fl. (c)
yrkande 2, Sk308 av Ingbritt Irhammar och Stina Gustavsson (c)
och Sk314 av Martin Olsson (c) yrkas att sambeskattningen
slopas. Motsvarande yrkande i fråga om sambeskattningen
föräldrar/barn framställs i motionerna Sk315 av Martin Olsson
och Gunhild Bolander (c) yrkande 1 och Sk316 av Gullan Lindblad
och Göthe Knutson (m). Vidare yrkas i motionerna Sk315 av Martin
Olsson och Gunhild Bolander (c) yrkande 2 och Sk364 av Marianne
Andersson i Vårgårda och Birger Andersson (c) att fosterbarn och
fosterföräldrar ej skall sambeskattas.

Yrkandena om skattebefrielse för förmögenhet i företag torde i
allmänhet avse även arvs- och gåvoskatten. Uttryckliga yrkanden
i detta hänseende framställs i motionerna Sk352 av Carl Bildt
m.fl. (m) yrkande 3 och Sk430 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
yrkande 3. I andra hand yrkas i dessa motioner att
lättnadsreglerna skall gälla även för successiva gåvor av
företag och inte endast vid överlåtelse av hela företaget
(yrkande 4). Motsvarande yrkande beträffande successiva gåvor
framställs även i motion Sk385 av Bo Lundgren m.fl. (m) i denna
del. Vidare yrkas i motion Sk385 av Bo Lundgren m.fl. (m) i
denna del att arvs- och gåvoskatten sänks genom en höjning av
grundavdragen och genom en sänkning av skatteskalan med 5
procentenheter. Även i motion Sk391 av Gullan Lindblad och Göthe
Knutson (m) yrkas att arvs- och gåvoskatten sänks.

Andra yrkanden i samma riktning framställs i motion Sk334 av
Sten Svensson m.fl. (m,fp,c) där motionärerna yrkar att
arvs- och gåvoskatten i samband med generationsskiften i
familjeföretag sänks (yrkande 1) och att kapitalförsäkringar som
tas för att möjliggöra generationsskiften i familjeföretag
befrias från förmögenhetsskatt (yrkande 2) och i motion Sk362 av
Kjell Ericsson och Göran Engström (c) som bl.a. innehåller krav
på att uppskov skall medges med arvs- och gåvoskatt till dess
att företaget säljs.

Utskottet anser att kritik kan riktas mot förmögenhetsskatten i
dess nuvarande form. Med anledning av vad som anförts i
motionerna vill utskottet dock framhålla att de lättnader i
inkomstbeskattningen som skattereformen bl.a. medfört innebär
att olägenheterna med förmögenhetsskatten i sin nuvarande
utformning blivit mindre framträdande än tidigare. Kritiken mot
reglerna riktar sig delvis mot de snedvridande effekter som
begränsningsreglerna medför. Lättnaderna i inkomstbeskattningen
kommer att medföra att begränsningsreglerna blir tillämpliga för
ett väsentligt mindre antal personer än tidigare. Utskottet vill
också erinra om att skattereformen kombinerats med ett brett
register av åtgärder för att uppfylla fördelningpolitiska och
finanspolitiska mål. De yrkanden som nu framställs om att helt
eller delvis slopa förmögenhetsskatten eller att genomföra
väsentliga lättnader i denna beskattning framställs utan hänsyn
till den fördelningspolitiska och statsfinansiella betydelse som
denna skatt har. Därtill kommer att de lättnader som yrkas i
motionerna är ägnade att försvåra möjligheterna att åstadkomma
lämpliga lösningar av de nuvarande problemen.

Som anförs i propositionen bör ett närmare ställningstagande
till förmögenhetsskattefrågorna kräva mer ingående överväganden
än vad som hittills har varit möjligt. Hur företagsförmögenhet
bör behandlas är endast en av de viktiga frågor som bör
övervägas ytterligare. Förmögenhetsbeskattningens
fördelningpolitiska effekter, beskattningens inverkan på
samhällsekonomin och kontrollfrågor m.m. kräver -- som anförs i
propositionen -- också en ytterligare belysning. Därtill kommer
att hänsyn också bör tas till arvs- och gåvobeskattningens
framtida utformning och att regeringen ännu inte slutfört sin
beredning av arvs- och gåvoskattekommitténs slutbetänkande (SOU
1987:62) om en ny arvs- och gåvoskattelag.

Med hänvisning till det anförda instämmer utskottet i
regeringens bedömning att frågan om ändring av de materiella
reglerna bör anstå i avvaktan på resultatet av en ytterligare
beredning. Vad utskottet nu har anfört gäller såväl
förmögenhetsbeskattningen som arvs- och gåvobeskattningen. Med
det anförda avstyrker utskottet samtliga motioner i nu angivna
delar.

När det gäller regeringens förslag till en provisorisk
anpassning av förmögenhetsskattereglerna till skattereformen har
några konkreta förslag till alternativa lösningar inte lagts
fram i motionerna. Utskottet finner att förslagen i
propositionen bör godtas och har inte heller något att erinra
mot de följdändringar som föreslås beträffande arvs- och
gåvobeskattningen.

Fastighetstaxering m.m.

I motion Sk379 av Ivar Virgin (m) yrkas att prisnivån vid
släktförvärv bör läggas till grund för taxeringsnivån för
jordbruksfastigheter.

Som utskottet anfört vid sin prövning av motsvarande yrkande
tidigare år, senast i betänkandet 1990/91:SkU6, bör i det
underlag som läggs till grund för fastighetstaxeringen endast
ingå försäljningar där köpeskillingarna huvudsakligen har
bestämts utifrån fastighetens egenskaper. Prisnivån vid släktköp
avviker i allmänhet påtagligt från det allmänna saluvärdet.
Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker
motionen.

I tre motioner återkommer motionärerna till de särskilda
problemen rörande skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i
attraktiva områden. I motionerna Sk394 av Hugo Andersson m.fl.
(c) yrkande 2 och Sk824 av Alf Wennerfors m.fl. (m) begär
motionärerna en översyn av reglerna i syfte att begränsa
taxeringsvärdena framför allt för permanentbostäder i områden
med fritidsbebyggelse. Vidare yrkas i motion Sk627 av Inger
Schörling m.fl. (mp) förslag från regeringen om andra principer
för beskattning av fastigheter för permanentboende i sådana
områden. Yrkande 1 i den förstnämnda motionen innehåller också
krav på en utredning om kommunal fastighetsskatt för i kommunen
ej mantalsskrivna fastighetsägare.

En särskild översyn har numera påbörjats beträffande underlaget
för fastighetsbeskattningen (dir. 1990:58). Enligt direktiven
bör utredningens arbete vara klart under hösten 1991. Därmed
torde syftet med motionerna till väsentlig del kunna anses
tillgodosett. Med hänvisning härtill och till att de
kommunalekonomiska frågorna ingår i kommunalekonomiska
kommitténs utredningsuppdrag (F9 1990:04) avstyrker utskottet
dessa motioner.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk76 yrkande 3,
1990/91:Sk78 yrkande 4, 1990/91:Sk79 yrkande 4,
1990/91:Sk340, 1990/91:Sk353 yrkande 7 i denna del,
1990/91:Sk423 yrkande 1 och 1990/91:Sk433 yrkande 14,
res. 1 (m)
res. 2 (fp)
res. 3 (c)
res. 4 (v)
2. beträffande lättnader i begränsningsregeln
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk76 yrkandena 4 och
5, 1990/91:Sk78 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Sk79 yrkande 3,
1990/91:Sk352 yrkande 2 och 1990/91:Sk430 yrkande 2,
res. 5 (m, fp, c)
3. beträffande detaljutformningen av begränsningsregeln,
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk76 yrkande 5 och
1990/91:Sk78 yrkande 3 och godkänner proposition 1990/91:168
i dessa delar,
4. beträffande företagsförmögenhet vid
förmögenhetsbeskattningen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk76 yrkande 1,
1990/91:Sk77, 1990/91:Sk78 yrkande 1, 1990/91:Sk79 yrkande
1, 1990/91:Sk388 yrkande 6, 1990/91:Sk325, 1990/91:Sk332,
1990/91:Sk352 yrkande 1, 1990/91:Sk353 yrkande 7 i denna
del, 1990/91:Sk362 i denna del, 1990/91:Sk390 yrkande 3,
1990/91:Sk391 yrkande 1 och 1990/91:Sk423 yrkande 3,
res. 6 (m, fp, c, mp)
s.y. 1 (v)
5. beträffande sambeskattning av makar och av föräldrar/barn
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk76 yrkande 2,
1990/91:Sk78 yrkande 5, 1990/91:Sk79 yrkande 2,
1990/91:Sk308, 1990/91:Sk314, 1990/91:Sk315 yrkande 1,
1990/91:Sk347, 1990/91:Sk423 yrkande 2 och 1990/91:Sk408,
res. 7 (m, fp, c)
6. beträffande sambeskattning av fosterföräldrar/fosterbarn
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk315 yrkande 2,
1990/91:Sk316 och 1990/91:Sk364,
res. 8 (mp)
7. beträffande skattelättnader för företagsförmögenhet vid
arvs- och gåvobeskattningen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk334, 1990/91:Sk352
yrkandena 3 och 4, 1990/91:Sk385 i denna del och
1990/91:Sk430 yrkandena 3 och 4,
res. 9 (m, fp, c)
s.y. 1 (v)
8. beträffande uppskovsregler vid arvs- och
gåvobeskattningen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk362 i denna del,
9. beträffande grundavdrag och skatteskalor vid arvs- och
gåvobeskattningen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk385 i denna del och
1990/91:Sk391 yrkande 2,
res. 10 (m)
10. beträffande OTC-aktier
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk333,
res. 11 (m, fp, c)
11. beträffande placeringsfonder
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk423 yrkande 4,
res. 12 (m, fp)
12. beträffande personalkonvertibler
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk432,
13. beträffande prisnivån för jordbruksfastigheter
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk379,
res. 13 (m, fp, c, mp)
14. beträffande skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i
attraktiva områden
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk394, 1990/91:Sk627
yrkande 19 och 1990/91:Sk824,
res. 14 (c)
res. 15 (mp)
s.y. 2 (m)
s.y. 3 (v)
15. beträffande lagförslagen
att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och
hemställt antar de vid proposition 1990/91:168 fogade
förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt,
2. lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i
vissa fall,
3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt.

Stockholm den 14 april 1991

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund
(s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin
(c), Hugo Hegeland (m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (v), Gösta
Lyngå (mp), Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s),
Marianne Andersson i Gislaved (s), Rune Berglund (s).

Reservationer

1. Slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor m.m. (mom. 1)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Berättigad kritik har sedan länge riktats mot
förmögenhetsskatten och de många negativa effekter som denna
skatt medför. Förmögenhetsskatten i Sverige är extremt hög och
tas ut på kapital även om detta har tillskapats genom att spara
redan beskattade förvärvsinkomster. Den beräknas formellt sett
på förmögenhetens värde men är i realiteten en extra skatt på
den avkastning som på annat sätt redan har beskattats betydligt
hårdare än i andra länder.

De negativa effekterna av förmögenhetsbeskattningen är särskilt
framträdande vid beskattningen av s.k. arbetande kapital. Den
leder till minskad soliditet och växtkraft i mindre och
medelstora företag och minskar intresset för nyinvesteringar och
nyföretagande. Förmögenhetsskatten medför också andra problem,
t.ex. för egnahemsägare och småföretagare med tillgångar som
lämnar endast låg avkastning. Det förekommer att ägare av mindre
och medelstora företag måste sälja företaget för att kunna
betala skatten.

I departementspromemorian (Ds 1990:91) Reformerad
förmögenhetsbeskattning föreslogs bl.a. ett oförändrat högt
förmögenhetsskatteuttag och skärpt beskattning av kapital medan
däremot skatten på finansiella placeringar skulle sänkas. Vid
remissbehandling erhöll promemorian välförtjänt, skarp kritik.
Med hänvisning till att ytterligare överväganden behövs har
regeringen nu avstått från att lägga fram förslag om skärpning
av förmögenhetsskatten på arbetande kapital.

Enligt vår uppfattning bör den omfattande kritiken mot reglerna
leda till att skatten på arbetande kapital slopas fr.o.m. 1991.
Samtidigt bör begränsningsreglerna ändras och sambeskattningen
av förmögenhet slopas. Vi återkommer till dessa frågor i
särskilda reservationer. För att undvika de snedvridande
effekter som skilda underlag för beskattning av olika
förmögenhetstillgångar medför bör riksdagen också fatta beslut
om att helt avveckla förmögenhetsskatten under loppet av några
få år.

Med det anförda ställer vi oss bakom de förslag i dessa frågor
som läggs fram i de aktuella motionerna från moderata
samlingspartiets sida. Därmed är också syftet med flertalet
övriga motionsyrkanden helt eller delvis tillgodosedda. Det bör
ankomma på regeringen att lägga fram de lagförslag som behövs.

dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor
m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk76 yrkande
3 och 1990/91:Sk353 yrkande 7 i denna del, med anledning av
motionerna 1990/91:Sk78 yrkande 4, 1990/91:Sk79 yrkande 4,
1990/91:Sk340 och 1990/91:Sk423 yrkande 1 samt med avslag på
motion 1990/91:Sk433 yrkande 14 begär skyndsamt förslag från
regeringen om en successiv avveckling av förmögenhetsskatten i
enlighet med vad som anförs i reservationen.

2. Slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor m.m. (mom. 1)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har

dels anfört följande:

Förmögenhetsskatten ingick inte i den skattereform som nu har
genomförts. Så borde ha varit fallet eftersom
förmögenhetsskatten måste ses som en del av den samlade
kapitalbeskattningen. Kapitalbeskattningen har genom
skattereformen ökat med ca 35 miljarder kronor. Därutöver
inbringar förmögenhetsskatten ca 3 miljarder kronor.

Förmögenhetsskatten i Sverige är mycket hög i förhållande till
andra länder. De negativa effekterna av
förmögenhetsbeskattningen är särskilt framträdande vid
beskattningen av s.k. arbetande kapital. Den leder till minskad
soliditet och växtkraft i mindre och medelstora företag och
minskar intresset för nyinvesteringar och nyföretagande.
Förmögenhetsskatten medför också andra problem, t.ex. för
egnahemsägare och småföretagare med tillgångar som lämnar
endast låg avkastning. Det förekommer att ägare av mindre och
medelstora företag måste sälja företaget för att kunna betala
skatten.

I departementspromemorian (Ds 1990:91) Reformerad
förmögenhetsbeskattning föreslogs bl.a. ett oförändrat högt
förmögenhetsskatteuttag och skärpt beskattning av kapital medan
däremot skatten på finansiella placeringar skulle sänkas. Vid
remissbehandling erhöll promemorian välförtjänt, skarp kritik.
Med hänvisning till att ytterligare överväganden behövs har
regeringen nu avstått från att lägga fram förslag om skärpning
av förmögenhetsskatten på arbetande kapital.

Enligt vår uppfattning bör den omfattande kritiken mot reglerna
leda till att skatten på arbetande kapital slopas fr.o.m. 1991.
Samtidigt bör begränsningsreglerna ändras och sambeskattningen
av förmögenhet slopas. Vi återkommer till dessa frågor i
särskilda reservationer. Vidare bör skatteuttaget mildras genom
en höjning av fribeloppet och en lättnad i skatteskalan.
Fribeloppet bör vara så högt att t.ex. människor med ett normalt
villaboende i storstadsområdena slipper betala
förmögenhetsskatt. Skatten bör bli proportionell och
skattesatsen sänkas till 1%.

Med det anförda ställer vi oss bakom de förslag i dessa frågor
som läggs fram i folkpartimotionerna Sk78 och Sk423. Därmed är
också syftet med flertalet övriga motionsyrkanden helt eller
delvis tillgodosedda. Det bör ankomma på regeringen att lägga
fram de lagförslag som behövs.

dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor
m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk78 yrkande
4, 1990/91:Sk423 yrkande 1, med anledning av motionerna
1990/91:Sk76 yrkande 3, 1990/91:Sk79 yrkande 4,
1990/91:Sk340 och 1990/91:Sk353 yrkande 7 i denna del samt
med avslag på motion 1990/91:Sk433 yrkande 14 begär förslag
från regeringen om nedsättning av uttaget av förmögenhetsskatt i
enlighet med vad som anförs i reservationen.

3. Slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor m.m. (mom. 1)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Det är i dag uppenbart att förmögenhetsskatten har sådana
brister att den antingen måste reformeras i grunden eller
avskaffas. Den inbringar något mer än 3 miljarder kronor. Drygt
400000 personer betalar förmögenhetsskatt, men 75% av de
hushåll som betalar förmögenhetsskatt har en bekattningbar
förmögenhet på högst 2 milj.kr. Statsfinansiellt har skatten
således förhållandevis liten betydelse. De som berörs av
reglerna kan emellertid drabbas svårt. Förmögenhetsskatten är
mycket hög jämfört med vad som gäller i andra länder. Efter
skattereformen har Sverige även en internationellt sett hög
ordinarie kapitalbeskattning. Därtill kommer att reglerna har
en sådan utformning att det uppstår starkt snedvridande effekter
som är skadliga bl.a. från samhällekonomisk synpunkt.

Beskattningen av förmögenhet i företag är extra bekymmersam.
Anledningen till detta är att kapitalet är bundet i rörelsen och
att skatten vanligen måste erläggas med en extra lön. Den totala
skatten blir på så sätt flera gånger högre än
förmögenhetsskatten eftersom också extra inkomstskatt och
arbetsgivaravgifter kommer att utgå.

Den fördelningpolitiska effekten av förmögenhetsskatten kan
också ifrågasättas, eftersom den i stor utsträckning drabbar
personer med mindre förmögenheter nedplöjda i företag eller i en
villa eller annan fastighet.

I och för sig kan det vara möjligt att begränsa de nuvarande
olägenheterna genom att reformera beskattnings- och
värderingsreglerna. En sammanvägd bedömning av de olika
alternativ som står till buds leder dock enligt vår uppfattning
till att förmögenhetsskatten på sikt bör avvecklas.

Centern har satt upp som mål att skattetrycket skall pressas ned
till 50% under 1990-talet, med bibehållen generell
välfärdspolitik. Mot den här angivna bakgrunden förordas i
centermotionen Sk79 att förmögenhetsskatten blir en av de
skatter som omfattas av dessa planer och att förmögenhetsskatten
successivt avvecklas helt under 1990-talet. Takten och formen
för avvecklingen bör avgöras av ekonomisk-politiska och
fördelningspolitiska överväganden samt med beaktande av den
samlade kapitalbeskattningen i våra konkurrentländer.

Vi tillstyrker detta förslag under den angivna förutsättningen
att det samlade skattetrycket sänks på ett fördelningspolitiskt
godtagbart sätt. Enligt centerns förslag innebär detta bl.a. att
mervärdeskatten differentieras och att skatten sänks på
nödvändig konsumtion såsom mat och boende. Åtgärder av detta
slag betyder mest för låginkomsttagare och barnfamiljer.

Även förmögenhetsskatten bör avvecklas med en
fördelningspolitisk profil. I en första etapp bör skatten på
arbetande kapital och sambeskattningen slopas, med verkan
fr.o.m. 1992 års taxering. Samtidigt bör begränsningsregeln
justeras ned så att spärren för den totala inkomst- och
förmögenhetsskatten i princip blir 50% av inkomsten vid en
kommunalskatt på 30 kr. Våra yrkanden i dessa hänseenden
framställs i särskilda reservationer. Den successiva utfasningen
bör i fortsättningen huvudsakligen ske genom att fribeloppet
höjs så att skatten på de största förmögenherna avvecklas sist.

Vi tillstyrker således de förslag i dessa hänseenden som läggs
fram i centermotionen Sk79. Därmed är syftet med flertalet
övriga motioner delvis tillgodosett.

dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk78 yrkande 4,
med anledning av motionerna 1990/91:Sk76 yrkande 3,
1990/91:Sk79 yrkande 4, 1990/91:Sk340 och 1990/91:Sk353
yrkande 7 i denna del och 1990/91:Sk423 yrkande 1 samt med
avslag på motion 1990/91:Sk433 yrkande 14 begär förslag från
regeringen om en successiv avveckling av förmögenhetsskatten
under 1990-talet i enlighet med vad som anförs i reservationen.

4. Slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor m.m. (mom. 1)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Samtidigt med första steget på skattereformen i december 1989
beslutade riksdagen att sänka förmögenhetsskatten genom att
fördubbla det skattefria bottenbeloppet till 800000 kr. och
lätta på skatteskalorna. Vänsterpartiet accepterade då höjningen
av det skattefria bottenbeloppet men yrkade att skattebortfallet
skulle kompenseras genom att skärpa skattesatserna i de högre
skikten.

Denna ståndpunkt fullföljer vänsterpartiet i sin motion Sk433
och kräver en skärpning av skattesatserna så att intäkterna ökar
med 15% (yrkande 14). Förslaget är välmotiverat och bör
genomföras. Till följd härav bör övriga motionsyrkanden om en
avveckling av förmögenhetsskatten avslås.

Vänsterpartiet menar vidare att värderingsgrunderna för
förmögenheter bör bli föremål för översyn. Dagens regler gör att
skatten är väsentligt olika för olika typer av förmögenhet.
Detta leder till snedvridningar och inlåsningseffekter. Med
stöd av nuvarande regler kan förmögenhetsskatt undvikas bl.a.
genom lånefinansierade placeringar i aktie- eller
avkastningsfoder, som endast behöver sträcka sig över
årsskiftet.

I departementspromemorian (Ds 1990:91) Reformerad
förmögenhetsbeskattning föreslogs bl.a. ett breddat skatteuttag
kombinerat med en proportionell beskattning. Skatteintäkterna
för promemorians alternativ varierade från sänkta till ökade
skatteintäkter. Promemorians förslag innebar bl.a. att den s.k.
begränsningsregeln slopades. Den regel som gör att den faktiska
skattens andel av förmögenheten ofta minskar när förmögenheten
ökar. Förslaget innebar vidare en förskjutning av skatteuttaget
från små till större förmögenheter.

Det är enligt vänsterpartiets mening riktigt att bredda
skatteunderlaget och söka beskattningsformer som motverkar
inlåsningseffekter i ekonomin. Åtgärder måste också vidtas mot
manipulerande med lån etc. för att nedbringa förmögenheten vid
taxeringstillfället. I dessa avseenden delar vänsterpartiet de
överväganden som redovisades i ovan nämnda promemoria.
Vänsterpartiet menar dock att fördelningspolitiska skäl talar
för en bibehållen progression i förmögenhetsbeskattningen. Det
finns dessutom skäl att verka för en återhållsam beskattning av
arbetande kapital i mindre företag.

Förmögenhetsskatten sänktes nyligen. Den kraftiga
förmögenhetstillväxt som ägt rum under 1980-talet talar för att
det totala skatteuttaget från förmögenhetsskatten borde ökas.
Vänsterpartiet menar att intäkterna från förmögenhetsskatten bör
återställas till den nivå som rådde innan den senaste
sänkningen. Detta kan ske bl.a. genom ett breddat skatteunderlag
och mer likformiga regler, i enlighet med vad som redovisats
ovan.

dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande slopande av förmögenhetsskatten, skatteskalor
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk433 yrkande 14
och med avslag på motionerna 1990/91:Sk76 yrkande 3,
1990/91:Sk78 yrkande 4, 1990/91:Sk79 yrkande 4,
1990/91:Sk340, 1990/91:Sk353 yrkande 7 i denna del och
1990/91:Sk423 yrkande 1 begär förslag från regeringen om
skärpningar av förmögenhetsskatten i enlighet med vad som anförs
i reservationen.

5. Lättnader i begränsningsregeln (mom. 2)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo
Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf
Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Som anförs i reservationerna 1--3 bör begränsningsreglerna med
verkan fr.o.m. beskattningsåret 1991 ändras så att spärren för
den totala inkomst- och förmögenhetsskatten i princip blir 50%
av inkomsten vid en kommunalskatt på 30 kr. För dem som
fortfarande berörs av dessa regler uppstår annars den effekten
att de lättnader som skattereformen innebär vid
inkomstbeskattningen helt eller delvis kommer att ätas upp av en
motsvarande höjning av förmögenhetsskatten, dvs. att såväl den
totala skatten som marginalskatten i dessa fall fortfarande blir
minst 75% av inkomsten. Sådana orimligheter kan givetvis inte
accepteras.

dels vid mom. 2 hemställt
2. beträffande lättnader i begränsningsregeln
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk76
yrkandena 4 och 5, 1990/91:Sk78 yrkandena 2 och 3,
1990/91:Sk79 yrkande 3, 1990/91:Sk352 yrkande 2 och
1990/91:Sk430 yrkande 2 begär förslag till lättnader i
begränsningsreglerna i enlighet med vad som anförs i
reservationen.

6. Företagsförmögenhet vid förmögenhetsbeskattningen (mom. 4)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo
Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf
Kenneryd (c) och Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Som anförs i reservationerna 1--3 innebär förmögenhetsskatten så
betydande problem för små och medelstora företag att skatten på
arbetande kapital bör slopas fr.o.m. beskattningsåret 1991.
Regeringen bör skyndsamt lägga fram de lagförslag som erfordras.

dels vid mom. 4 hemställt
4. beträffande företagsförmögenhet vid
förmögenhetsbeskattningen
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk76 yrkande
1, 1990/91:Sk77, 1990/91:Sk78 yrkande 1, 1990/91:Sk79
yrkande 1, 1990/91:Sk388 yrkande 6, 1990/91:Sk325,
1990/91:Sk332, 1990/91:Sk352 yrkande 1, 1990/91:Sk353
yrkande 7 i denna del, 1990/91:Sk362 i denna del,
1990/91:Sk390 yrkande 3, 1990/91:Sk391 yrkande 1 och
1990/91:Sk423 yrkande 3 begär att regeringen skyndsamt lägger
fram förslag om slopande av förmögenhetsskatten på arbetande
kapital i enlighet med vad som anförs i reservationen.

7. Sambeskattning av makar och av föräldrar/barn (mom. 5)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo
Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf
Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Som anförs i reservationerna 1--3 bör den sambeskattning av
makar och av föräldrar och barn som fortfarande kvarstår vid
förmögenhetsbeskattningen slopas fr.o.m. inkomståret 1991.
Regeringen bör skyndsamt lägga fram de lagförslag som erfordras.

dels vid mom. 5 hemställt
5. beträffande sambeskattning av makar och av föräldrar/barn
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk76 yrkande
2, 1990/91:Sk78 yrkande 5, 1990/91:Sk79 yrkande 2,
1990/91:Sk308, 1990/91:Sk314, 1990/91:Sk315 yrkande 1,
1990/91:Sk347, 1990/91:Sk423 yrkande 2 och 1990/91:Sk408
begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag om slopande
av sambeskattningen av makar och av föräldrar/barn i enlighet
med vad som anförs i reservationen.

8. Sambeskattning av fosterföräldrar/fosterbarn (mom.6)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Sambeskattningen av fosterföräldrar och fosterbarn medför
särskilda problem och har väckt berättigad kritik sedan lång tid
tillbaka. Motionerna Sk315, Sk316 och Sk364 bör alltså bifallas
i vad avser denna speciella fråga. Regeringen bör skyndsamt
lägga fram de lagförslag som erfordras.

dels vid mom. 6 hemställt
6. beträffande sambeskattning av fosterföräldrar/fosterbarn
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk315 yrkande
2, 1990/91:Sk316 och 1990/91:Sk364 begär att regeringen
skyndsamt lägger fram förslag om slopande av sambeskattningen av
fosterföräldrar/fosterbarn.

9. Skattelättnader för företagsförmögenhet vid arvs- och
gåvobeskattningen (mom. 7)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo
Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf
Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Problemen med förmögenhetsskatten för små och medelstora företag
återkommer vid arvs- och gåvobeskattningen. I realiteten innebär
reglerna att ett generationsskifte många gånger inte kan
genomföras och att företaget alltså måste läggas ned eller
avyttras. Det arbetande kapitalet bör så snart som möjligt, dvs.
fr.o.m. år 1992, undantas även från arvs- och gåvoskatt.

dels vid mom. 7 hemställt
7. beträffande skattelättnader för företagsförmögenhet vid
arvs- och gåvobeskattningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk352
yrkandena 3 och 4, 1990/91:Sk385 i denna del och
1990/91:Sk430 yrkandena 3 och 4 och med anledning av
motionerna 1990/91:Sk334 och 1990/91:Sk362 begär att
regeringen skyndsamt lägger fram förslag om avskaffande av arvs-
och gåvoskatten på arbetande kapital i enlighet med vad som
anförs i reservationen.

10. Grundavdrag och skatteskalor vid arvs- och gåvobeskattningen
(mom. 9)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk385 är arvs- och gåvoskatten
internationellt sett mycket hög. Den alltför hårda beskattningen
skapar många problem och bör så snart som möjligt anpassas till
nivån i våra nordiska grannländer. Som ett första steg i denna
riktning bör skattesatserna i resp. skatteskalor sänkas med fem
procentenheter. Samtidigt bör grundavdragen höjas och knytas
till prisutvecklingen. För make och motsvarande bör
grundavdraget fastställas till 12 basbelopp, för annan mottagare
i klass I till 4 basbelopp och för mottagare i klass II och III
till ett basbelopp. Det s.k. 18-årsavdraget bör sättas till ett
halvt basbelopp. Grundavdraget vid gåvobeskattningen bör
fastställas till ett halvt basbelopp.

dels vid mom. 9 hemställt
9. beträffande grundavdrag och skatteskalor vid arvs- och
gåvobeskattningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk385 i denna del
och med anledning av motion 1990/91:Sk391 yrkande 2 begär att
regeringen skyndsamt lägger fram förslag till höjda grundavdrag
och sänkta skatteskalor för arvs- och gåvobeskattningen i
enlighet med vad som anförs i reservationen.

11. OTC-aktier (mom. 10)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo
Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf
Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk333 innebär de ändringar som genomfördes
hösten 1966 i fråga om värderingen av OTC-aktier och liknande
att dessa värdepapper drabbats av en kraftig höjning av
skatteuttaget. Detta betyder att förutsättningarna för
OTC-introduktionen rycks undan eftersom de ekonomiska
förutsättningarna för dessa företag försämras väsentligt. I
enlighet med vad som har gällt tidigare bör värdet av sådana
aktier vid förmögenhetsbeskattningen bedömas med ledning av
substansvärdet i stället för det noterade värdet. Motsvarande
bör gälla också vid arvs- och gåvobeskattningen. Motionen bör
alltså bifallas.

dels vid mom. 10 hemställt
10. beträffande OTC-aktier
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk333 hos
regeringen begär förslag till ändrade värderingsregler för
OTC-aktier i enlighet med vad som anförs i reservationen.

12. Placeringsfonder (mom. 11)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) har

dels anfört följande:

Som ett led i strävandena att sprida ägandet och öka sparandet
föreslås i motion Sk423 (fp) att man underlättar att inrätta
placeringsfonder som privata riskkapitalbolag med skattemässiga
fördelar för privatpersoner. Belopp som satsas i denna form kan
på ett värdefullt sätt förbättra tillgången på riskkapital. Vi
instämmer i uppfattningen att det finns skäl att främja en sådan
utveckling t.ex. genom befrielse från förmögenhetsskatt och
tillstyrker alltså motionen i denna del (yrkande 4).

dels vid mom. 11 hemställt
11. beträffande placeringsfonder
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk423 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i
reservationen om riskkapitalbolag med skattemässiga fördelar för
privatpersoner.

13. Prisnivån för jordbruksfastigheter (mom. 13)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo
Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf
Kenneryd (c) och Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

För att få ett tillförlitligt underlag för fastighetstaxeringen
är det av vikt att prisstatistiken grundar sig på ett så stort
antal försäljningar som möjligt. När det gäller
jordbruksfastigheter är antalet försäljningar begränsat, och
statistiken försämras ytterligare av att de s.k. släktförvärven
inte tas med.

Släktköpen torde ofta grunda sig på en noggrann och korrekt
bedömning av fastighetens värde, medan andra försäljningar många
gånger påverkas av speciella förhållanden som leder till höga
köpeskillingar, som t.ex. kommunernas förvärv för
bostadsexploatering.

Mot denna bakgrund instämmer vi i uppfattningen att det är
felaktigt att generellt utelämna släktförvärven ur
prisstatistiken. Släktförhållandet bör endast anses vara en av
alla de omständigheter som vid en samlad bedömning kan leda till
att ett förvärv inte bör beaktas när prisnivån beräknas.

Med det anförda tillstyrker vi motion Sk379.

dels vid mom. 13 hemställt
13. beträffande prisnivån för jordbruksfastigheter
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk379 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen
om prisnivån på jordbruksfastigheter i samband med
fastighetstaxeringen.

14. Skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i attraktiva
områden (mom. 14)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

En skärpning av fastighetsskatten i kombination med en
förändring av taxeringsvärdena kan ge dramatiska ökningar av
boendekostnaderna i vissa storstadsområden och skärgårdsområden
där efterfrågetrycket är stort. Detta förhållande får inte
tillåtas slå igenom i orimliga boendekostnadsökningar för de
enskilda boende. En noggrann utvärdering och uppföljning av
fastighetsskattens konsekvenser för boende i dessa områden av de
förändrade taxeingsvärdena måste därför göras från regeringens
sida. Vad som här har anförts bör ges till känna för regeringen.
Därmed är syftet med motionerna delvis tillgodosett.

dels vid mom. 14 hemställt
14. beträffande skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i
attraktiva områden
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk394,
1990/91:Sk627 yrkande 19 och 1990/91:Sk824 som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen om
beskattningen av fastigheter i attraktiva fritidsområden.

15. Skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i attraktiva
områden (mom. 14)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion 1990/91:Sk627 ger den nyligen genomförda
fastighetstaxeringen särskilda problem i skärgården och andra
områden som är intressanta för fritidsbebyggelse. Speciellt
drabbas de äldre ortsborna som ofta är låginkomsttagare eller
pensionärer med låg pension. Dessa människor bör naturligtvis ha
möjlighet att bo kvar utan att behöva betala höga skatter på
fastigheter, som de inte alls har för avsikt att sälja och vars
värde därför inte kan realiseras.

Problemet skulle kunna lösas om man beaktade det förhållandet
att i dessa områden det finns två olika värdenivåer, en hög för
eftertraktade fritidshus och ett lägre värde som ortsbor har råd
med. Förhållandet mellan de två värdena bör fastställas för
varje kommun och grundas på verkliga försäljningar. Regeringen
bör snarast återkomma med förslag om hur denna fråga bör lösas.
Därmed torde också yrkandet i motionerna Sk394 och Sk824 vara
tillgodosett.

dels vid mom. 14 hemställt
14. beträffande skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i
attraktiva områden
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk627 yrkande 19
och med anledning av motionerna 1990/91:Sk394 och
1990/91:Sk824 hos regeringen begär förslag om annorlunda
principer för beskattning av fastigheter för permanentboende i
områden med fritidsbebyggelse i enlighet med vad som anförs i
reservationen.

Särskilda yttranden

1. Företagsförmögenhet vid förmögenhetsbeskattningen (mom. 4),
Skattelättnader för företagsförmögenhet vid arvs- och
gåvobeskattning (mom. 7)

Lars Bäckström (v) anför:

Förmögenhetsskatten i sin nuvarande utformning kan medföra
oönskade effekter och i vissa lägen medföra en hård beskattning
t.ex. av arbetande kapital i mindre företag. Som angetts i
reservation från vänsterpartiet med anledning av hemställan
under moment 1 så verkar vänsterpartiet därför för förändrade
regler vad gäller förmögenhetsbeskattningen.

Genom skatteomläggningens kraftigt sänkta marginalskatter för
höginkomsttagare så minskade skattesystemets inkomst- och
förmögenhetsomfördelande effekt påtagligt. Vid en sänkt
förmögenhetsskatt enligt de borgerliga partiernas förslag så
skulle denna sneda fördelningseffekt förstärkas ytterligare.

Från vänsterpartiets sida kan vi inte medverka till
skattelättnader för förmögenhet i företag om inte lättnaderna
kombineras med andra åtgärder som sammantaget ger en
fördelningspolitiskt acceptabel profil.

2. Skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i attraktiva
områden (mom. 14)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anför:

Från moderata samlingspartiets sida har i annat sammanhang
ifrågasatts om inte fastighetstaxeringen på sikt bör slopas.
Grunden härför är bl.a. att man enligt vår uppfattning inte
längre skall ha kvar någon bostadsbeskattning. I ett första steg
har vi föreslagit att en tredjedel av fastighetsskatten
avskaffas och att taxeringsvärdeshöjningar överstigande 50%
inte skall få ligga till grund för uttag av fastighetsskatt.
Därtill kommer att förmögenhetsskatten bör avvecklas successivt
med början redan i år enligt vad vi nu yrkar i en särskild
reservation till detta betänkande. Sammantaget innebär våra
förslag att de problem som nuvarande regler medför i form av
alltför höga taxeringsvärden för skärgårdsfastigheter och
bostäder i andra attraktiva områden kommer att falla bort inom
kort. Vi har därför inte nu något särskilt yrkande med anledning
av aktuella motioner men vill framhålla att det är angeläget att
problemen får en snar lösning.

3. Skärgårdsfastigheter och andra fastigheter i attraktiva
områden (mom. 14)

Lars Bäckström (v) anför:

De höjda taxeringsvärdena och skärpningarna av fastighetsskatten
kan ge dramatiska förändringar av boendekostnaderna i vissa
storstadsområden och inom andra attraktiva områden med stort
efterfrågetryck och t.ex. för skärgårdsbor. Detta får givetvis
inte leda till orimliga bostadskostnader. En lösning på
problemet kan vara att lägga bruksvärdet i stället för
taxeringsvärdet till grund för fastighetsskatten. Eftersom den
utredning som arbetar med denna fråga skall redovisa sitt
förslag redan i höst har vi för tillfället inget särskilt
yrkande i denna fråga.