Förenklad fastighetstaxering i stället föromräkning, m.m.

Betänkande 2001/02:SKU11

Skatteutskottets betänkande2001/02:SKU11

Förenklad fastighetstaxering i stället föromräkning, m.m.

---

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag som bl.a.
innebär att det s.k. omräkningsförfarandet skall tas
bort och i stället ersättas av ett system med
förenklade fastighetstaxeringar mitt emellan de
allmänna fastighetstaxe-ringarna. De motioner som
väckts med anledning av förslaget avstyrks. Det
förenklade förfarandet omfattar småhus, hyreshus och
lantbruk. Förberedelse-arbetet inför den förenklade
fastighetstaxeringen skall vara mindre ingående än
vid den allmänna fastighetstaxeringen, och normalt
skall deklaration inte behöva lämnas. De nya
reglerna skall träda i kraft den 1 januari 2002 och
tillämpas första gången vid fastighetstaxeringen år
2003. Omräkning av taxeringsvärdena skall dock äga
rum fram till dess att respektive typ av
taxeringsenhet är föremål för en förenklad eller
allmän fastighetstaxering. Mot utskottets
tillstyrkande i denna del har reservationer lämnats
av (m), (kd) och (fp).

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om
ändring i bestämmel-serna om uppskov med
kapitalvinstbeskattningen vid bostadsbyten.
Ett särskilt yttrande har lämnats av (m).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisningar till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut.

1. Förenklad fastighetstaxering i stället
för omräkning

Riksdagen antar de i proposition 2001/02:43
framlagda förslagen till
1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152),
2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt,
3. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig
förmögenhetsskatt. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:43 i denna del och avslår
motionerna 2001/02:Sk28, 2001/02:Sk29 och
2001/02:Sk30.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (kd)
Reservation 3 (fp)

2. Uppskov med kapitalvinstbeskattningen i
vissa fall

Riksdagen antar det i proposition 2001/02:43
framlagda förslaget till
lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:43
i denna del.

3. Propositionen i övrigt

Riksdagen antar det i proposition 2001/02:43
framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1984:404) om
stämpelskatt vid inskrivnings-myndigheter. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:43 i denna
del.

Stockholm den 27 november 2001

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth
Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik
Granström (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla
Wester (s), Marie Engström (v), Sven Brus (kd),
Catharina Hagen (m), Gudrun Lindvall (mp), Rolf
Kenneryd (c), Lennart Kollmats (fp), Per-Olof
Svensson (s) och Lennart Axelsson (s).
Propositionens huvudsakliga innehåll

I enlighet med vad som aviserades i
budgetpropositionen för 2002 föreslår regeringen att
det s.k. omräkningsförfarandet vid
fastighetstaxeringen tas bort. I stället föreslås
för småhus-, hyreshus- och lantbruksenheter ett
system med förenklade fastighetstaxeringar mitt
emellan de allmänna fastighets-taxeringarna.
Förberedelsearbetet inför den förenklade
fastighetstaxeringen skall vara mindre ingående än
vid den allmänna fastighetstaxeringen och normalt
skall deklaration inte behöva lämnas.

Tidsplanen för de allmänna fastighetstaxeringarna
föreslås bli ändrad. Enligt förslaget skall de
allmänna fastighetstaxeringarna i fortsättningen ske
vart sjätte år räknat fr.o.m. år 2003 för
småhusenheter, år 2005 för lantbruks-enheter och år
2007 för hyreshus-, industri-, elproduktions- och
special-enheter. De förenklade
fastighetstaxeringarna föreslås ske vart sjätte år
räknat fr.o.m. år 2004 för hyreshusenheter, år 2006
för småhusenheter och år 2008 för lantbruksenheter.
I propositionen föreslås även en ny grund för när
ny taxering skall göras. Denna innebär att ny
taxering skall göras under löpande taxeringsperiod
om det har skett sådana förändringar i den fysiska
miljön att den aktuella fastighetens värde på visst
sätt har påverkats.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1
januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003
års fastighetstaxering. Omräkning skall dock göras
fram till dess att respektive typ av taxeringsenhet
är föremål för en allmän eller en förenklad
fastighetstaxering. Detta innebär att det kommer att
ske en omräkning för småhus, hyreshus och lantbruk
år 2002. År 2003 kommer det att ske en omräkning för
hyreshus och lantbruk och år 2004 en omräkning för
lantbruk.
Slutligen föreslås en ändring i bestämmelserna om
uppskov med kapital-vinstbeskattningen vid
bostadsbyten. Enligt förslaget skall det bli möjligt
att få uppskov även i de fall man förvärvat en
fastighet tidigare än året före det år då
ursprungsbostaden avyttrats. En förutsättning är
dock att man inom vissa tidsramar utför en ny-,
till- eller ombyggnad av ett småhus. De nya reglerna
föreslås träda i kraft den 31 december 2001 och
tillämpas retroaktivt på för-säljningar fr.o.m. den
1 januari 2001.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut och de
motioner som har väckts i ärendet framgår av bilaga
1 till betänkandet. De lagändringar som regeringen
föreslår redovisas i bilaga 2.

2001/02

SkU11

(prop. 2001/02:43)

Utskottets överväganden

Förenklad fastighetstaxering i
stället för omräkning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till ändring i
fastighetstaxeringslagen och de
följdändringar som föreslås i lagen om
statlig fastighetsskatt och i lagen om
statlig förmögenhetsskatt samt avslår de
motioner som väckts med anledning av
förslaget.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd) och 3
(fp).

Gällande bestämmelser, m.m.

Enligt fastighetstaxeringslagen sker
fastighetstaxering vid allmän och särskild
fastighetstaxering samt genom omräkning.

De olika taxeringsenheterna indelas i tre grupper,
och för varje grupp sker taxering vart sjätte år.
För hyreshus-, industri- och elproduktionsenheter
samt specialenheter sker allmän fastighetstaxering
vart sjätte år räknat fr.o.m. 1988, för
småhusenheter vart sjätte år fr.o.m. 1990 och för
lantbruksenheter vart sjätte år fr.o.m. 1992. Nästa
allmänna fastighetstaxering, som alltså skulle göras
år 2002 (för småhus), har flyttats fram till år 2003
(prop. 1999/2000:100, bet. 1999/2000:FiU20).
För varje taxeringsenhet bestäms vid den allmänna
fastighetstaxeringen ett basvärde som skall motsvara
75 % av taxeringsenhetens marknadsvärde. Detta
bestäms med hänsyn till det genomsnittliga prisläget
under andra året före det år då den allmänna
fastighetstaxeringen sker.
Från och med 1996 beaktas prisutvecklingen mellan
de allmänna fastighetstaxeringarna genom att
basvärdet omräknas med hjälp av ett omräkningstal
som fastställs av RSV. Omräkningstalet fastställs
med hänsyn till det genomsnittliga prisläget i olika
prisutvecklingsområden under tolvmånadersperioden
mellan den 1 juli andra året före taxeringsåret och
den 30 juni året före taxeringsåret. Omräkningen
sker för hyreshus, småhusenheter och
lantbruksenheter.
Omräkningsförfarandet infördes för att få till
stånd en mer successiv anpassning av
taxeringsvärdena till prisutvecklingen. Dessförinnan
hade fastighetstaxeringarna oftast inneburit
språngvisa uppjusteringar av taxeringsvärdena.
Omräkningsförfarandet är starkt schabloniserat och
bygger på att RSV skall bilda prisutvecklingsområden
inom vilka prisutvecklingen kan antas ha varit
likartad. Den kritik som ganska snart efter
genomförandet framfördes mot omräkningsförfarandet
går delvis ut på att andra faktorer än
prisutvecklingen, t.ex. åldern, inte kan beaktas och
att det därför visat sig vara svårt att bilda
prisutvecklingsområden med likartad värdeutveckling.
Hösten 1996 begärde riksdagen att regeringen
skulle göra en översyn av reglerna om
fastighetstaxeringsförfarandet. Regeringen
tillkallade därefter en särskild utredare för att
göra en sådan översyn (Fastighetstaxeringsutred-
ningen).
På grund av kritiken mot omräkningsförfarandet och
i avvaktan på vad Fastighetstaxeringsutredningen
skulle komma fram till beslöt riksdagen våren 1997
att omräkningstalen för hyreshus (bostadsdelen) och
småhus skulle vara desamma för år 1998 som de
omräkningstal som gällde för år 1997 (bet.
1996/97:FiU20). Riksdagen fattade därefter beslut om
att omräkningstalen för småhus och hyreshus skulle
vara oförändrade även under år 1999 och för småhusen
även under år 2000 (bet. 1997/98:FiU20 och bet.
1998/99:FiU20). Man talade om en "frysning" av
taxeringsvärdena.
Fastighetstaxeringsutredningen föreslog i sitt
betänkande (SOU 2000:10) att omräkningsförfarandet
skulle avskaffas och ersättas av ett system
förenklade fastighetstaxeringar mitt emellan de
allmänna fastighetstax-eringarna.
Frysningen av taxeringsvärdena upphörde vid
årsskiftet 2000/01 och RSV har under
förberedelsearbetet för år 2001 års omräkning
konstaterat att de värderingstekniska problemen vad
avser omräkningsförfarandet för hyres-husen kvarstår
och att den kraftiga prisutvecklingen för
småhusenheter även medfört problem för denna
kategori. Den kraftiga prisutvecklingen för småhus i
vissa delar av landet har fördubblats medan den i
andra områden har sänkts. Avgränsningen av
prisutvecklingsområdena har därför fått större
betydelse än tidigare. RSV har påpekat att det
uppstår tröskeleffekter som man inte kan göra något
åt inom ramen för det nuvarande omräknings-systemet.

Propositionen

I propositionen föreslås att omräkningsförfarandet
skall tas bort och att det i stället skall införas
ett system med förenklade fastighetstaxeringar.
Förenklade fastighetstaxeringar skall äga rum för
småhusenheter, hyres-husenheter och lantbruksenheter
under perioden mitt emellan de allmänna
fastighetstaxeringarna. Detta innebär att antingen
en förenklad eller en allmän fastighetstaxering äger
rum vart tredje år för respektive typ av
taxeringsenhet.

Förslag om en särskild dämpningsregel för att
undvika att den treåriga omtaxeringsperioden leder
till kraftiga språngvisa höjningar av taxerings-
värdena avser regeringen att presentera nästa år.
Med en sådan regel kommer höjningarna endast stegvis
att slå igenom på uttaget av fastighetsskatt.
Förberedelsearbetet inför den förenklade
fastighetstaxeringen skall enligt propositionen vara
mindre ingående än vid den allmänna
fastighetstaxeringen. Huvudregeln bör vara att någon
fastighetsdeklaration inte skall lämnas. När det
gäller hyreshustaxeringen är dock den viktigaste
värdefaktorn hyran. Eftersom denna värdefaktor är
föränderlig över tiden anser regeringen att krav på
en deklaration bör ställas. Ett taxeringsbeslut vid
en förenklad fastighets-taxering skall enligt
förslaget kunna överklagas på samma sätt som ett
beslut vid den allmänna fatighetstaxeringen.
Vidare föreslås att det i fastighetstaxeringslagen
införs en ny grund för när ny taxering skall göras.
Detta innebär att ny taxering av fastighet skall
göras under löpande taxeringsperiod om det skett
sådana förändringar i den fysiska miljön att den
aktuella fastighetens värde på visst sätt har
påverkats. Det kan röra sig om yttre faktorer, t.ex.
att en kommun drabbas av miljöförstöring, som får
genomslag på marknadsvärdet på fastigheterna i
området.
Tidsplanen för de allmänna fastighetstaxeringarna
föreslås ändrad på så sätt att de allmänna
fastighetstaxeringarna sker vart sjätte år räknat
fr.o.m. år 2003 för småhusenheter, fr.o.m. år 2005
för lantbruksenheter och fr.o.m. år 2007 för
hyreshus-, industri-, elproduktions- och
specialenheter.
De förenklade fastighetstaxeringarna föreslås ske
vart sjätte år räknat fr.o.m. år 2004 för
hyreshusenheter, år 2006 för småhusenheter och
fr.o.m. år 2008 för lantbruksenheter.

Motioner

I motion Sk28 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) yrkas avslag på
regeringens förslag om ändrade regler för
fastighetstaxeringen (yrkande 1). Motionärerna anser
att hela systemet med fastighetstaxeringar är
tungrott, komplicerat och svåröverskådligt och att
regeringens förslag är otillräckligt för att
förbättra situationen för landets fastighetsägare.
Det är särskilt förvånande att regeringen föreslår
att det starkt kritiserade omräkningsförfarandet
skall tillämpas ännu ett par år framöver. I motionen
yrkas vidare att fastighets-taxeringslagen skall
upphöra att gälla fr.o.m. 2002 och att småhus och
flerbostadshus producerade från år 2002 inte skall
ingå i fastighets-skattesystemet (yrkandena 2 och
3). Taxeringsvärdenas största användnings-område är
vid beskattning av boende och förmögenheter, vari
bostäder ofta ingår. Motionärerna anser att
fastighetsskatten och förmögenhetsskatten successivt
skall avskaffas och att det därför inte finns skäl
att ha kvar ett kostnadskrävande och tungrott
fastighetstaxeringsförfarande. Även arvs- och
gåvoskatten bör avskaffas på sikt, och inte heller
dessa skatter motiverar under tiden ett system med
fastighetstaxeringar.

I motion Sk29 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) anförs
att fastighetsskatten är orättfärdig och
principiellt felaktig och att regeringens lappande
och lagande i fastighetsskattesystemet inte ökar
acceptansen utan endast bekräftar systemets brister.
Enligt motionärerna krävs en grundlig reformering
med sikte på en utfasning av fastighetsskatten. Som
ett första steg anser motionärerna att
taxeringsvärdena åter bör frysas så att skatt inte
tas ut på ett underlag som överstiger 1997 års
taxeringsvärden. Genom en sådan åtgärd skulle de
vidhängande problemen som uppstår vid
förmögenhetsbeskattningen och arvs- och
gåvobeskattningen försvinna. På sikt bör systemet
med statlig fastighetsskatt avskaffas och ersättas
av en möjlighet för kommunerna att ta ut en avgift i
relation till kommunal service kopplad till
fastigheten och inte på basis av marknadsvärde.
Statens inkomstbortfall skulle delvis kompenseras
genom en nivåjustering i det generella statsbidraget
till primärkommunerna i enlighet med
finansieringsprincipen. I motionen yrkas att
riksdagen skall ställa sig bakom den principiella
kritik mot fastighetsskattesystem som framförs i
motionen och den alternativa lösning på
fastighetsskatte-problematiken som föreslås
(yrkandena 1 och 2).
I motion Sk30 av Lennart Kollmats och Karin
Pilsäter (fp) yrkas avslag på regeringens förslag om
ändrade regler för fastighetstaxeringen och att
riksdagen ställer sig bakom motionärernas krav på en
reformerad fastighetstaxering (yrkandena 1 och 2).
Motionärerna anser att fastighets-skatten på sikt
skall avskaffas och att taxeringsförfarandet så
länge det finns kvar skall vara så enkelt som
möjligt. Enligt motionärerna är det rimligt att
taxeringsvärdena, som ligger till grund för såväl
beskattning som andra civilrättsliga beslut, grundar
sig på faktiska marknadsvärden. Taxerings-värdena
bör därför inte i längden vara frysta, utan efter en
reformering av taxeringsförfarandet återspegla
marknadsvärdet så långt det är möjligt.
Bostadsrätterna bör stegvis överföras till taxering
efter bostadsrättens marknadsvärde. För att undvika
effekterna av snabba prisfluktuationer på
bostadsmarknaden anser motionärerna att ett rullande
genomsnitt på 5-7 år bör användas vid taxeringen.

Utskottets ställningstagande

Uttaget av fastighetsskatt har de senaste åren
begränsats genom sänkta skattesatser och genom att
taxeringsvärdena för småhus och bostadshyreshus
varit frysta, dvs. någon årlig omräkning har inte
genomförts. Frysningen upphörde vid årsskiftet
2000/01. Eftersom fastighetspriserna ökat kraftigt
på många håll påverkar detta taxeringsvärdena och
skulle ha lett till kraftiga förändringar i
fastighets- och förmögenhetskatteuttaget i stora
delar av landet om inte balanserande åtgärder
vidtagits. För att motverka sådana effekter har
skatten sänkts i olika omgångar och nyligen till 1,0
% på småhus och till 0,5 % för hyreshus
(bostadsdelen) med retroaktiv verkan fr.o.m. den 1
januari 2001, och dessutom har fribeloppen i
förmögenhetsbeskattningen höjts (bet. 2001/02:FiU1,
rskr. 2001/02:34). Vidare har skatteutskottet
nyligen tillstyrkt regeringens förslag om att införa
en begränsningsregel som innebär att
fastighetsskatten för ett småhus som utgör den
skattskyldiges permanenta bostad begränsas så att
den under vissa förutsättningar inte överstiger 5 %
av hushållsinkomsten. Riksdagen kommer inom kort att
fatta beslut härom, och reglerna kommer att
tillämpas retroaktivt från den 1 januari i år (bet.
2001/02:SkU3).

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att
taxeringsvärdena bör utgöra grund för
fastighetsbeskattningen och att det är angeläget att
taxeringsvärdena successivt anpassas till de
ändringar som sker i prisbildningen på
fastighetsmarknaden.
Det nuvarande omräkningsförfarandet är starkt
schabloniserat och ett alltför trubbigt instrument
för att åstadkomma en successiv anpassning av
fastigheternas värden till den fortlöpande
prisutvecklingen.
Utskottet anser inte minst mot bakgrund av den
kritik som har riktats mot förfarandet bl.a. från
RSV att starka skäl talar för att slopa omräknings-
förfarandet och ersätta det med ett system med
förenklade fastighets-taxeringar för småhusenheter,
hyreshusenheter och lantbruksenheter mitt emellan de
allmänna fastighetstaxeringarna. Ett sådant system,
som innebär att antingen en förenklad eller en
allmän fasighetstaxering kommer att äga rum vart
tredje år för respektive typ av taxeringsenhet,
leder till att taxerings-värdena kan fastställas med
större precision än genom omräkningsförfarandet.
Även en treårig omtaxeringsperiod kan ge upphov
till kraftiga språngvisa taxeringsvärdehöjningar,
som kan vara svåra att acceptera. Som regeringen
anför finns det därför skäl att komplettera metoden
med regler som innebär att höjda taxeringsvärden
endast stegvis tillåts slå igenom på uttaget av
fastighetsskatt. Utskottet ser positivt på att
regeringen har för avsikt att senast under nästa år
lägga fram ett sådant förslag för riksdagen.
Utskottet delar regeringens uppfattning att
industrienheter och elproduk-tionsenheter däremot
inte skall omfattas av det förenklade taxeringsför-
farandet.
Utskottet har inte någon erinran mot att
tidsplanen för de allmänna fastighetstaxeringarna
för de olika taxeringsenheterna ändras på det sätt
som föreslås i propositionen.
Utskottet har heller inte funnit skäl till erinran
mot regeringens förslag när det gäller förfarandet
vid och förberedelsearbetet inför den förenklade
fastighetstaxeringen eller mot förslaget att införa
en ny grund för fastighetstaxeringen så att det blir
möjligt att göra en ny taxering av fastigheten under
löpande taxeringsperiod om det skett sådana
förändringar i den fysiska miljön att den aktuella
fastighetens värde på viss sätt har för-ändrats.
De nya reglerna skall enligt förslaget tillämpas
första gången vid fastighetstaxeringen år 2003.
Omräkning av taxeringsvärden bör dock ske fram till
dess att respektive typ av taxeringsenhet är föremål
för en förenklad eller en allmän fastighetstaxering.
Detta innebär att småhusen kommer att vara föremål
för en omräkning år 2002, hyreshusen åren 2002 och
2003 samt lantbruken åren 2002, 2003 och 2004.
Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om
att taxeringsvärdet, förutom som underlag för
fastighetsskatten, har en viktig funktion i flera
andra sammanhang som ett officiellt värde på en
fastighet.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet
propositionen i nu behandlad del och avstyrker
yrkandena om avslag i motionerna Sk28 och Sk30. Till
följd härav avstyrker utskottet även yrkandena i
Sk28 om att fastighets-taxeringslagen skall
avskaffas och att småhus och flerbostadshus
producerade efter utgången av innevarande år inte
skall ingå i fastighetsskattesystemet samt yrkandet
i motion Sk30 om att ett rullande genomsnitt på 5-7
år bör användas som bas vid fastighetstaxeringen.
Motionsyrkanden med liknande innehåll som de som
framförs i motion Sk29 har nyligen avslagits av
riksdagen (bet. 2001/2002:FiU1) samt avstyrkts av
skatteutskottet i samband med behandlingen av
regeringens förslag om en begränsningsregel för
fastighetsskatten. Utskottet finner inte anledning
att nu göra någon annan bedömning och avstyrker
därför även denna motion.

Uppskov med
kapitalvinstbeskattningen i vissa
fall

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag om ändring i
inkomstskattelagens bestämmelser om
uppskovsavdrag vid bostadsbyten.
Se även särskilt yttrande (m).

Gällande bestämmelser

Enligt gällande rätt kan den som säljer sin bostad,
ett småhus eller en bostadsrätt, (ursprungsbostaden)
under vissa förutsättningar få uppskov med
beskattningen av kapitalvinsten. En av
förutsättningarna är att den skattskyldige förvärvar
en minst lika dyr bostad (ersättningsbostaden)
tidigast året före och senast året efter
försäljningen och bosätter sig där. Uppskov kan
också medges den som inom de angivna tidsramarna
förvärvar en tomt och där uppför en bostad. Är den
nya bostaden billigare än den avyttrade medges
uppskov med en viss kvotdel av den skattepliktiga
vinsten.

Den som vid försäljningen av ursprungsbostaden
redan äger en bostad eller tomt kan medges uppskov
om denna bostad eller tomt förvärvats samma år som
försäljningen av ursprungsbostaden, eller tidigast
under året dessförinnan. Den som uppför ett nytt hus
på en obebyggd tomt som han eller hon innehaft sedan
länge kan däremot inte få uppskov med beskattningen.
Inte heller kan uppskovsavdrag göras i det fall den
skattskyldige utför till- eller ombyggnad på en
fastighet som denne innehaft sedan länge, t.ex. om
den skattskyldige bygger om en sommarstuga till en
permanentbostad. Den nuvarande lagstiftningen
bygger på att den skattskyldige måste förvärva en
obebyggd eller en bebyggd fastighet inom vissa
tidsgränser.

Propositionen

Regeringen föreslår att reglerna för uppskovsavdrag
i inkomstskattelagen ändras så att det blir möjligt
att få uppskov med kapitalvinstbeskattningen även i
de fall någon förvärvat en fastighet tidigare än
året före det år då ursprungsbostaden avyttrats. En
förutsättning är dock att den skattskyldige utför en
ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten under
tiden mellan den 1 januari året före det år då
ursprungsbostaden avyttras och den 15 februari andra
året efter avyttringen.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har tidigare, på utskottets förslag, i ett
tillkännagivande till regeringen efterlyst ett
sådant förslag som regeringen nu lägger fram.
Utskottet välkomnar förslaget och tillstyrker
således propositionen även i denna del.

Propositionen i övrigt

Regeringen föreslår en redaktionell justering i
paragraferna 22 och 32 a §§ i lagen (1984:404) om
stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
Ändringarna innebär att hänvisningarna i dessa
paragrafer till lagen (1998:1603) om beskattningen
vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser
ändras till att avse 37 kap. 3 och 5 §§
inkomstskattelagen (1999:1229).

Utskottet tillstyrker förslaget.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Förenklad fastighetstaxering i stället för
omräkning (punkt 1) - m

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1. Riksdagen avslår regeringens förslag till
lag om ändring i fastighets-taxeringslagen
(1979:1152), lag om ändring i lagen (1984:1052)
om statlig fastighetsskatt och lag om ändring i
lagen (1997:323) om statlig förmögen-hetsskatt
och beslutar att fastighetstaxeringslagen skall
upphöra att gälla fr.o.m. år 2002 samt att
småhus och flerbostadshus producerade efter ut-
gången av innevarande år inte skall ingå i
fastighetsskattesystemet. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:Sk28 och
2001/02:Sk30 yrkande 1 och avslår motionerna
2001/02:Sk29 och 2001/02:Sk30 yrkande 2.
Ställningstagande

Hela systemet med fastighetstaxeringar är enligt vår
mening tungrott, komplicerat och svåröverskådligt,
och regeringens förslag till detaljändringar är
otillräckligt för att förbättra situationen för
landets fastighetsägare. Det är särskilt förvånande
att regeringen föreslår att det starkt kritiserade
omräk-ningsförfarandet skall tillämpas ännu ett par
år framöver. Taxeringsvärdena har sin största
betydelse som underlag för beskattning av boende och
för-mögenheter, vari bostäder ofta ingår. Eftersom
vi anser att fastighetsskatten och
förmögenhetsskatten successivt skall avskaffas finns
det inte skäl att ha kvar ett kostnadskrävande och
tungrott fastighetstaxeringsförfarande för beräkning
av dessa skatter. Även arvs- och gåvoskatten bör
avskaffas på sikt, och inte heller dessa skatter
motiverar under tiden ett system med fastighets-
taxeringar.

När det gäller andra områden där taxeringsvärdena
i dag används som beräkningsunderlag kan i stället
värderingen utföras av privata värderings-företag.
Vid t.ex. lån till köp av fastighet gör långivaren
redan i dag vanligtvis en egen värdering av
fastigheten, alternativt uppdrar åt en oberoende,
auktoriserad värderingsman att värdera egendomen.
Kostnaden för värder-ingen får den som vill ha ett
objekt värderat stå för. Skattemedel skall inte
användas till sådan verksamhet. Ett sådant
förfaringssätt bör givetvis kunna användas även i
andra fall. Vid beräkning av exempelvis stämpelskatt
kan ansvarig myndighet i förekommande fall ge i
uppdrag åt en auktoriserad värderingsman att värdera
fastigheten.
Sammanfattningsvis anser vi att regeringens
förslag till ändringar i fastighetstaxeringen skall
avslås av riksdagen samt att fastighetstaxerings-
lagen skall upphöra att gälla fr.o.m. den 1 januari
2002 och att småhus och flerbostadshus producerade
efter utgången av innevarande år inte skall ingå i
fastighetsskattesystemet.

2. Förenklad fastighetstaxering i stället för
omräkning (punkt 1) - kd

av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i fastighets-taxeringslagen (1979:1152),
lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt och lag om ändring i lagen
(1997:323) om statlig förmögen-hetsskatt och
tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i denna reservation om principerna för
fastighetsskattesystemet och om att ersätta den
statliga fastighetsskatten med en kommunal
fastighetsavgift. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Sk29, 2001/02:Sk28 yrkande 1 och
2001/02:Sk30 yrkande 1 samt avslår motionerna
2001/02:Sk28 yrkan-dena 2 och 3 samt 2001/02:Sk30
yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att konstruktionen med löpande
fastighetsbeskattning som en del av
kapitalinkomstbeskattningen är principiellt
felaktig. Skatten är också orättfärdig eftersom den
drabbar alla boende oavsett inkomst- och betalnings-
förmåga. Regeringens lappande och lagande i
fastighetsskattesystemet ökar inte acceptansen utan
bekräftar snarare systemets brister.

Enligt vår mening krävs en grundlig reformering
med sikte på en utfasning av fastighetsskatten. Som
ett första steg bör taxeringsvärdena åter frysas så
att skatt inte tas ut på ett underlag som överstiger
1997 års taxeringsvärden. Genom en sådan åtgärd
skulle de vidhängande problemen som uppstår vid
förmögenhetsbeskattningen och arvs- och
gåvobeskattningen försvinna. Vår alternativa
långsiktiga lösning på fastighetsskatteproblematiken
bygger på att systemet med en statlig
fastighetsskatt avvecklas. I stället bör kommunerna
ges möjlighet att ta ut en avgift i relation till
kommunal service kopplad till fastigheten och inte
på basis av marknadsvärde. Statens inkomstbortfall
skulle delvis kompenseras genom en nivåjustering i
det generella statsbidraget till primärkommunerna i
enlighet med finansieringsprincipen. Genom en sådan
avgift som inte baseras på marknadsvärdet avvärjs
hoten om framtida chockhöjningar. Förutsebarheten
ökar och husägaren får en trygghet och kontroll över
sin ekonomi. Ett ytterligare motiv för en kommunal
fastighets-avgift är det incitament kommunerna
skulle få för utveckling av infrastruk-turen och ett
offensivt bostadsbyggande.
Mot denna bakgrund yrkar vi att riksdagen avslår
regeringens förslag om ändringar i
fastighetstaxeringen samt ger regeringen till känna
vad vi ovan anfört.

3. Förenklad fastighetstaxering i stället för
omräkning (punkt 1) - fp

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i fastighets-taxeringslagen (1979:1152), lag
om ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt och lag om ändring i lagen
(1997:323) om statlig förmögen-hetsskatt och
tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i denna reservation om ett reformerat
fatighetstaxeringsförfarande. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:Sk30 och 2001/02:Sk28
yrkande 1 samt avslår motionerna 2001/02:Sk28
yrkandena 2 och 3 samt 2001/02:Sk29.

Ställningstagande

Folkpartiet vill på sikt avskaffa fastighetsskatten.
I avvaktan på att så kan ske bör
taxeringsförfarandet vara så enkelt som möjligt.

Vi anser det rimligt att taxeringsvärdena, som
ligger till grund för såväl beskattning som andra
civilrättsliga beslut, grundar sig på faktiska
marknads-värden. Taxeringsvärdena bör därför inte i
längden vara frysta, utan efter en reformering av
taxeringsförfarandet bör dessa återspegla
marknadsvärdet så långt det är möjligt. Vidare anser
vi att bostadsrättsföreningarna stegvis bör
överföras till taxering efter bostadsrättens
marknadsvärde, ej efter fastig-hetens värde. För att
undvika effekterna av snabba prisfluktuationer på
bostadsmarknaden föreslår Folkpartiet att ett
rullande genomsnitt på 5-7 år används vid
taxeringen. Det är angeläget att förändra de delar i
fastig-hetstaxeringen som leder till att enskilda
fastighetsägare får orimliga taxeringsvärden eller
att mycket stora värdeområden används. Efter en
sådan reformering bör beskattningen återigen utgå
från nya taxeringsvärden, och skattesatsen kan
därmed kraftigt sänkas.
Regeringens förslag uppfyller inte dessa kriterier
och bör därför avslås av riksdagen.
Vidare anser jag att riksdagen i ett
tillkännagivande till regeringen bör ställa sig
bakom vad som ovan anförts om en reformerad
fastighetstaxering.
Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande.

Uppskov med kapitalvinstbeskattningen vid
bostadsbyten

av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m).

Vi har under utskottsbehandlingen av detta ärende
föreslagit utskottet att ta initiativ till en
ytterligare ändring i bestämmelserna om
uppskovsavdrag vid bostadsbyten.

Enligt nu gällande regler måste den som vill ha
uppskov med beskattningen av kapitalvinsten yrka
avdrag med hela det belopp han eller hon har rätt
till. Det går alltså inte att få avdrag med endast
en del av beloppet. Någon valmöjlighet finns heller
inte när fråga är om ett preliminärt uppskovsavdrag
utan uppskov måste då yrkas med ett belopp som
motsvarar den skattepliktiga vinsten. Vi vill ändra
på detta och göra det möjligt för en skattskyldig
att välja att yrka uppskovsavdrag med ett lägre
belopp än han eller hon i dag har rätt till, eller
när fråga är om preliminärt uppskov välja att yrka
avdrag med ett belopp som är lägre än den
skattepliktiga vinsten.
Vi avser att återkomma till denna fråga under
våren 2002 då utskottet kommer att behandla vårt
förslag.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i
proposition 2001/02:43 att riksdagen antar de i
propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152),
2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt,
3. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig
förmögenhetsskatt,
4. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
och
5. lag om ändring i lagen (1984:404) om
stämpelskatt vid inskrivnings-myndigheter.

Följdmotioner

2001/02:Sk28 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar att avslå propositionen
(2001/02:43) vad gäller punkterna ett till tre.

2. Riksdagen beslutar att fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) skall upphöra att gälla fr.o.m. år
2002.

3. Riksdagen beslutar att småhus och flerbostadshus
producerade från år 2002 inte skall ingå i
fastighetsskattesystemet.

2001/02:Sk29 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening den principiella kritik mot
fastighetsskatten som framförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en alternativ
lösning på fastighetsskatteproblematiken.

2001/02:Sk30 av Lennart Kollmats och Karin Pilsäter
(fp):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag till
fastighetstaxering.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om vilka krav som
bör ställas på fastighetstaxeringen så länge den
finns kvar.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag