Förbättrad kontroll av rättsliga biträdens ersättningsanspråk
Betänkande 2004/05:JUU10
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Under beredning
- 2004-12-09
- Trycklov
- 2005-02-09
- Avgörande
- 2005-02-16
- Debatt
- 2005-02-16
- Beslut fattades
- 2005-02-16
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Förbättrad kontroll av rättsliga biträdens ersättningsanspråk (JuU10)
Kontrollen av hur mycket rättsliga biträden begär i ersättning ska bli bättre. Därför ska rätten att överklaga beslut om bland annat rättshjälp flyttas från Domstolsverket till Justitiekanslern. Rättsliga biträden kan till exempel vara advokater. Den som inte har tillräckliga ekonomiska resurser kan få hjälp betala sin advokat. I dag har Domstolsverket rätt att överklaga domstolars och andra myndigheters beslut om sådan rättshjälp. Domstolsverket använder sig sällan av den rätten eftersom det skulle kunna försämra verkets relationer till domstolarna. Därför föreslås att rätten att överklaga flyttas till Justitiekanslern. Justitiekansler ska också kunna överklaga beslut om bland annat ersättning i större utsträckning än Domstolsverket kan i dag.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 3 motioner.
Från regeringen
Från ledamöterna
- Motion 2004/05:Ju20 av Olle Sandahl m.fl. (KD) med anledning av prop. 2004/05:41 Förbättrad kontroll av rättsliga biträdens ersättningsanspråk, m.m.
- Motion 2004/05:Ju21 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av prop. 2004/05:41 Förbättrad kontroll av rättsliga biträdens ersättningsanspråk, m.m.
- Motion 2004/05:Ju412 av Johan Pehrson m.fl. (FP) Förändringar i straff- och processrätten
Beredning, Genomförd
Betänkandet kommer beredas 9 december 2004, justerades 8 februari 2005 och fick trycklov 8 februari 2005.Reservationer: 2
Alla beredningar i utskottet
2005-02-08
Förbättrad kontroll av rättsliga biträdens ersättningsanspråk (JuU10)
Kontrollen av hur mycket rättsliga biträden begär i ersättning ska bli bättre. Därför ska rätten att överklaga beslut om bland annat rättshjälp flyttas från Domstolsverket till Justitiekanslern. Rättsliga biträden kan till exempel vara advokater. Den som inte har tillräckliga ekonomiska resurser kan få hjälp betala sin advokat. I dag har Domstolsverket rätt att överklaga domstolars och andra myndigheters beslut om sådan rättshjälp. Domstolsverket använder sig sällan av den rätten eftersom det skulle kunna försämra verkets relationer till domstolarna. Därför föreslås att rätten att överklaga flyttas till Justitiekanslern. Justitiekansler ska också kunna överklaga beslut om bland annat ersättning i större utsträckning än Domstolsverket kan i dag. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2004/05:JUU10
Webb-tv: Förbättrad kontroll av rättsliga biträdens ersättningsanspråk
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 28 Ingemar Vänerlöv (Kd)
Herr talman! Eftersom jag inte är advokat kan jag ha lite synpunkter på det här betänkandet.
I regeringens proposition som ligger till grund för det här betänkandet föreslås att rätten att överklaga beslut som fattas av domstolar och andra myndigheter angående bland annat ersättning av allmänna medel till rättsliga biträden, den så kallade talerätten, flyttas från Domstolsverket till Justitiekanslern. Kristdemokraterna är emot det, och vi är inte ensamma. Flera tunga remissinstanser har ifrågasatt detta, till exempel Riksdagens ombudsmän, Regeringsrätten och Sveriges Domareförbund - för att nämna några. Även Lagrådet har starkt ifrågasatt överföringen av kontrollfunktionen till Justitiekanslern.
Kristdemokraterna anser att Justitiekanslern genom regeringens förslag kan komma att i vissa fall få dubbla roller som företrädare för staten. Mot förslaget kan även anföras, vilket Lagrådet har gjort, att uppgiften som granskare av ersättningar inte är förenlig med Justitiekanslerns exklusiva tillsynsroll och dess kvalificerade uppgifter. Mot den bakgrunden är regeringens förslag inte tillfyllest. Kristdemokraterna anser därför att i förslaget bör avslås i denna del.
Skälen som Domstolsverket åberopar för att inta en mer passiv hållning i fråga om talerätten framstår som konstruerade. Man säger sig inte vilja försämra verkets relation till domstolarna.
Herr talman! Man frestas nästan att utbrista: Skulle detta vara något slags eftertankens kranka blekhet som plötsligt gör sig gällande hos Domstolsverket? Jag har under de senaste åren besökt och varit i kontakt med många tingsrätter i Västra Götaland inför alla organisationsförändringarna där. Inte har Domstolsverket då haft några betänkligheter över sin relation till domstolarna. Verkets så kallade idéskisser över hur förändringar skulle kunna genomföras har inte varit annat än förklädda påbud.
Riksdagen har uttalat att Domstolsverket ska tillhandahålla kvalificerad service åt domstolarna i administrativa frågor (bet. 2000/01:JuU29). Domstolsverket har dragit på sig åtskillig kritik för brister i denna serviceskyldighet. Till exempel har verket, trots upprepade påpekanden, underlåtit att verka för att en väl fungerande organisation av vikarier för domarna kommit till stånd. Hade den frågan varit löst hade de små tingsrätterna haft en bättre ställning.
Det hade varit mer naturligt att regeringen hade skapat bättre förutsättningar för Domstolsverket att fullgöra sina granskningsuppgifter än att låta Justitiekanslern ta hand om dem.
Herr talman! Man blir betänksam när man ser hur utskottsmajoriteten krumbuktar sig för att dels tycka som vi kristdemokrater, dels lyda regeringen. Majoriteten håller med oss om att Justitiekanslern kan komma att få dubbla roller som företrädare för staten i vissa fall, men man tycker tydligen inte att det gör något.
Herr talman! Det förfaringssättet skulle jag vilja kalla för en judiciell förtunning - en förtunning av de begrepp som vi tidigare ansåg orubbliga, till exempel att förhindra system som kan skapa dubbla roller. Att med öppna ögon gå in i denna typ av förflackning kan på sikt leda vart som helst.
Utskottsmajoriteten skriver i betänkandet: "Det torde vara uteslutet att Justitiekanslern inte skulle kunna hantera en intressekonflikt på ett korrekt sätt." Det enda som här borde vara uteslutet är att Justitiekanslern över huvud taget hamnar i intressekonflikter där han sitter på två stolar.
Herr talman! Slutligen yrkar jag bifall till reservation nr 1.
Anf. 29 Britta Lejon (S)
Herr talman! Riksdagen har i dag att debattera och besluta om en förbättrad kontroll av rättsliga biträdens ersättningsanspråk. Bakgrunden till regeringens förslag är att samhällets resurser är begränsade och att de anslag som finns måste användas effektivt. Det är viktigt att ersättningar av olika slag kan kontrolleras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.
Mellan åren 1997 och 2003 har utgifterna för offentliga försvarare i Sverige stigit med 39 %. Under samma tid har utgifterna för målsägarbiträden stigit med 131 %.
Förslaget om nya kontrollmekanismer, som den här propositionen och det här betänkandet berör, ska inte ses som uttryck för en misstro mot rättsliga biträden och deras rättmätiga ersättningar. I stället handlar det helt enkelt om en naturlig strävan efter ett optimalt resursutnyttjande av våra gemensamma skattemedel.
Ett väl fungerande ersättningssystem skapar också förutsättningar för ett fortsatt högt förtroende hos allmänheten för de rättsliga biträdena och deras verksamhet.
Vissa åtgärder har redan tidigare vidtagits inom ramen för den existerande kontrollen, men det finns fortfarande en rad förhållanden som försvårar en tillräckligt effektiv kontroll och granskning.
I dag har Domstolsverket rätten och ansvaret att överklaga beslut om rättshjälp. Man har rätt att överklaga bland annat ersättning av allmänna medel till försvarare, målsägarbiträden och vittnen. Denna talerätt utövas inte i dag på ett önskvärt sätt. Relativt begränsade resurser på Domstolsverket anslås för detta ändamål, och antalet överklaganden har också sjunkit avsevärt under senare år.
Ungefär 3 500 ersättningsbeslut rapporteras årligen till Domstolsverket, som i dag i ungefär 10-20 ärenden per år överklagar skäligheten i ersättningarna.
Regeringen har gjort bedömningen att ett mer offensivt utövande av talerätten förutsätter att ansvaret för densamma flyttas från Domstolsverket till någon annan myndighet. Regeringen föreslår att ansvaret flyttas över till Justitiekanslern. Justitiekanslern är den myndighet som primärt har att föra statens talan. Man besitter dessutom en stor kunskap om de frågor som talerätten omfattar. Den vana och erfarenhet som Justitiekanslern besitter av att driva processer är naturligtvis också en tillgång när det gäller att identifiera vilka ärenden som bör överklagas.
En invändning som har framförts mot förslaget, som uttrycks både av Lagrådet och av Moderaterna och Kristdemokraterna i sina reservationer, är risken att förtroendet för Justitiekanslerns saklighet och opartiskhet kan rubbas eftersom myndigheten i vissa fall då har att leva upp till dubbla roller. Och det är riktigt att i vissa fall kan Justitiekanslern som myndighet komma att få dubbla roller. Men för Justitiekanslerns verksamhet gäller, liksom för övrigt för alla förvaltningsmyndigheter, regeringsformens regler om saklighet och opartiskhet. Dessutom är det redan så i dag att Justitiekanslern har att leva upp till ansvaret att förena tillsynsuppgifter med partsuppgifter.
Det finns ingen anledning att inte hysa ett stort förtroende för att Justitiekanslern också i fortsättningen ska kunna leva upp till de högt ställda krav som vi ställer på myndigheten när det gäller saklighet och opartiskhet.
Herr talman! Härmed yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet och avslag på reservationerna.
Anf. 30 Carl B Hamilton (Fp)
Herr talman! Johan Pehrson har dessvärre fått mässfall. Jag ber att få yrka bifall till Folkpartiets reservation 2 i denna fråga.
Anf. 31 Cecilia Magnusson (M)
Herr talman! Ingemar Vänerlöv har vältaligt tagit upp denna viktiga fråga, och jag vill göra kompletteringar i vissa delar.
Frågan om ombud för båda parter i rättsliga ärenden i den proposition som vi har att diskutera här i dag är väldigt viktig för rättssamhället och den funktion som det ska upprätthålla.
Eftersom vi lever med en alltmer komplicerad juridisk verksamhet är dessa biträdens arbete väldigt viktigt för att vanliga människor ska kunna ta till vara sina rättigheter. Som sagts är kostnaderna för den här tjänsten väldigt höga för skattebetalarna i dag, men den är väldigt viktig, och det är viktigt att kontrollen sköts. Så har det inte varit hittills. Ambitionen från regeringens sida är väldigt viktig, men man drar fel slutsatser.
Konflikten i dag är inte mellan domstolen och Domstolsverket utan mellan det rättsliga biträdet och Domstolsverket. Det är på den grunden som vi motsätter oss en överflyttning av talerätten.
Hos Justitiekanslern, som har tillsynsuppgiften i dag, finns advokater. Ja, det är helt rätt, men de har ju inte samtidigt rätten att ifrågasätta de ersättningar som man faktiskt begär. Därför ökar man konflikten.
Det diskuteras att konflikt skulle uppkomma mellan Domstolsverket och domstolarna. Jag, precis som Ingemar Vänerlöv, är inte jurist, men jag tror inte att det upplevs som en konflikt mellan åklagare och domstolen bara för att en dom överklagas. Det är ju självklart att man har rätt att överklaga en dom och att den prövas i en högre instans. Det upplevs inte som en konflikt i dag, så det skulle vara jättebra om vi kunde få förklarat varför den här konflikten är så farlig.
Det som däremot är illavarslande och farligt är den dagen Justitiekanslern beslutar sig för att överklaga en advokats ersättning i ett tryckfrihetsmål, ett mål som JK själv har initierat men förlorat och där advokatens klient friats. Den dagen kan man börja prata om partiskhet och ställningen för Justitiekanslern. Det skulle vara bra att få en förklaring hur denna konflikt och denna diskussion ska tacklas.
Därmed, herr talman, står jag bakom och yrkar bifall, som också Ingemar Vänerlöv har gjort, till reservation 1 under punkt 1.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 16 februari 2005.Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 1, Voteringar: 2.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Överflyttande av talerätten
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om överflyttande av talerätten.
Därmed avslår riksdagen motionerna 2004/05:Ju20 och 2004/05:Ju21.- Reservation 1 (m, kd)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, kd) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 123 0 0 21 m 0 40 0 15 fp 39 1 0 8 kd 0 28 0 5 v 22 0 0 7 c 18 0 0 4 mp 13 0 0 4 - 0 0 0 1 Totalt 215 69 0 65 Lagförslagen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om rätt för Justitiekanslern att överklaga vissa beslut,
2. lag om ändring i rättegångsbalken,
3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
4. lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619) och
5. lag om ändring i lagen (1996:1620) om offentligt biträde.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:41.Rätten till offentlig försvarare
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju412 yrkande 9.- Reservation 2 (fp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (fp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 123 0 0 21 m 40 0 0 15 fp 1 39 0 8 kd 28 0 0 5 v 22 0 0 7 c 18 0 0 4 mp 13 0 0 4 - 0 0 0 1 Totalt 245 39 0 65
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.