Film m.m.

Betänkande 1994/95:KrU25

Kulturutskottets betänkande 1994/95:KRU25

Film m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1994/95
KrU25

Sammanfattning

I betänkandet behandlas de förslag som regeringen lagt fram i
budgetpropositionen under avsnittet Film m.m. samt
vissa av förslagen under avsnittet Myndigheter på radio- och
TV-området.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
till Stöd till svensk filmproduktion m.m. (91 020 000 kronor),
Stöd till filmkulturell verksamhet (90 780 000 kronor), Stöd
till fonogram och musikalier (19 107 000 kronor), Utbyte av
TV-sändningar mellan Sverige och Finland (43 666 000 kronor),
Statens biografbyrå (11 589 000 kronor) samt Forskning och
dokumentation om medieutvecklingen m.m. (900 000 kronor).
Totalt föreslås således i betänkandet en medelsanvisning på
257 062 000 kronor. Vidare tillstyrker utskottet ett i
propositionen framlagt förslag om fortsatt giltighet under år
1996 av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska
televisionsprogram.

Utskottets ställningstagande beträffande regeringens
budgetförslag innebär att motionsförslag som avser dessa
avstyrks.

Vidare avstyrker utskottet motionsyrkanden som syftar till att
ett regionalt stöd till filmproduktion skall inrättas samt att
produktionsstöd skall utgå till textning av svenska filmer. Även
förslag att medel skall avsättas för ett nationellt filmmuseum
avstyrks liksom förslag om att Sverige skall delta i
uppbyggnaden av ett gemensamt europeiskt filmsamarbete.

Till betänkandet har fogats två reservationer.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 12
(Kulturdepartementet) under C. Konstarterna och det tryckta
ordet avsnittet Film m.m. och under D. Radio och television m.m.
avsnittet Myndigheter på radio- och TV-området

dels under punkt C 29 (s. 113--114) föreslagit riksdagen
att till Stöd till svensk filmproduktion m.m. för budgetåret
1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 91 020 000 kr,

dels under punkt C 30 (s. 114--116) föreslagit riksdagen
att till Stöd till filmkulturell verksamhet för budgetåret
1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 90 780 000 kr,

dels under punkt C 31 (s. 116--117) föreslagit riksdagen
att till Stöd till fonogram och musikalier för budgetåret
1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 19 107 000 kr,

dels under punkt D 4 (s. 143--145) föreslagit riksdagen
att

1. anta förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen
(1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram,

2. till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för
budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på
43 666 000 kr,

dels under punkt D 5 (s. 146--147) föreslagit riksdagen
att till Statens biografbyrå för budgetåret 1995/96 anvisa ett
ramanslag på 11 589 000 kr,

dels under punkt D 6 (s. 147) föreslagit riksdagen att
till Forskning och dokumentation om medieutvecklingen m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på
900 000 kr.

Lagförslaget har intagits i bilaga till betänkandet.

Motionerna

1994/95:Kr205 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige bör delta i uppbyggnaden av
ett gemensamt europeiskt filmsamarbete,

5. att riksdagen avsätter medel till ett nytt filmmuseum,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att anslaget till Statens biografbyrå bör
anpassas till verksamhetens omfattning.

1994/95:Kr210 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om textning av svenskt tal i spelfilmer som
får produktionsstöd.

1994/95:Kr240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

13. att riksdagen till Stöd till filmkulturell verksamhet för
budgetåret 1995/96 anvisar 5 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 95 780 000 kr.

1994/95:Kr241 av Erling Bager m.fl. (fp, s, c, v, kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökat stöd till regionala filmfonder genom
en omfördelning med 5 miljoner kronor i anslaget för Stöd till
svensk filmproduktion.

1994/95:Kr242 av Eva Persson Sellin (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om regional filmproduktion.

Utskottet

Stöd till svensk filmproduktion m.m. (C 29)

Ett sexårigt film- och videoavtal, som träffats mellan staten,
film- och videobranschen, Sveriges Television AB och Nordisk
Television AB (numera TV 4 AB) trädde i kraft den 1 januari
1993. Avtalet reglerar hur Svenska Filminstitutets stöd till
svensk filmproduktion skall utformas samt hur parterna skall
finansiera denna verksamhet. Avtalet har, enligt överenskommelse
mellan parterna, under hösten 1994 varit föremål för
överläggningar i syfte att undersöka om förutsättningarna för
avtalet har förändrats.

I propositionen anförs bl.a. att vissa frågor rests rörande
fördelningen mellan för- och efterhandsstöd till filmproduktion.
Dessa frågor kan enligt regeringens mening lösas inom
filmavtalets ram. Regeringen finner inga skäl att förändra de
övergripande mål för verksamheten som angetts i proposition
1992/93:10 Film- och videoavtalet och statens stöd till
filmkulturell verksamhet. I avvaktan på förslag rörande
eventuell mervärdesskattebeläggning av vissa tjänster har
överläggningarna om ändringar av film- och videoavtalet
ajournerats.

Regeringen föreslår att anslaget förs upp med 91 020 000
kronor för nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet behandlar i detta sammanhang tre motioner som avser
användningen av produktionsstödet.

Två av de aktuella motionerna behandlar frågan om stöd till
regional filmproduktion. Motionärerna bakom motion Kr241 (fp,
s, c, v och kds) anför att regionala filmfonder syftar till att
initiera, stimulera och finansiera professionella produktioner
inom filmområdet, dvs. kort-, dokumentär- och långfilm för bio.
Som exempel nämns i motionen Västsvenska filmfonden.
Motionärerna föreslår att 5 miljoner kronor av förevarande
anslag skall avsättas och fördelas mellan olika regionala
filmfonder.

Även motionären bakom motion Kr242 (s) föreslår att statliga
medel skall anvisas för regional filmproduktion. Något belopp
för sådant stöd anges inte i motionen.

Regional filmproduktion har på senare år blivit allt
vanligare. Den i motionen nämnda Västsvenska filmfonden, som
bildades år 1994, är landets första regionala
filmfinansieringsfond. Fondens syfte är att möjliggöra en
kontinuerlig produktion av konstnärligt intressant dokumentär-,
kort- och långfilm i Västsverige. Fonden drivs som en ideell
förening. Medlemmar är bl.a. Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus
läns samt Älvsborgs läns landsting genom Film i Väst,
Länsstyrelsen i Älvsborgs län, SVT Göteborg m.fl. I en broschyr
om fonden anges bl.a. att utformningen av det nationella
stödsystemet för filmproduktion gör att många filmprojekt har
svårt att få ihop de sista miljonerna i sin budget. Därför kan
Västsvenska filmfonden, trots sitt i uppbyggnadsskedet blygsamma
kapital, vara en viktig finansieringsmöjlighet i slutet av
finansieringsarbetet när toppfinansieringen saknas. Även som
bottenfinansiär har fonden visat sig vara betydelsefull.

Regionala satsningar på stöd till filmproduktion har gjorts
även i andra regioner i landet. Utskottet har hösten 1993
beskrivit den verksamhet som bedrivs vid Filmpool Nord som skall
ge tekniskt, ekonomiskt, administrativt, juridiskt och
konstnärligt stöd till i första hand Norrbottensfilmare och
filmer som har Norrbotten och Nordkalotten som utgångspunkt
(bet. 1992/93:KrU7 s. 8). Liknande verksamhet bedrivs i
Jämtlands län vid Filmpool Jämtland och i Kopparbergs län vid
Filmpool Dalarna. Utskottet har vidare inhämtat att det finns
långtgående planer på att inrätta en sydsvensk filmfond i Skåne.

Utskottet har vid en rad tillfällen, senast våren 1994,
behandlat frågor om stöd till regional filmproduktion. Utskottet
kan i likhet med tidgare år konstatera att fördelningen av
produktionsstödet i enlighet med film- och videoavtalet ankommer
på Filminstitutets styrelse efter förslag från
filmkonsulenterna. Vid fördelningen av produktionsstödet skall
hänsyn inte tas till produktionsorten. (Jfr bl.a. bet.
1993/94:KrU28 s. 7.) Utskottet vill i likhet med tidigare år
understryka att det är angeläget att det finns goda
förutsättningar för filmproduktion i regioner utanför
Stockholmsregionen. Enligt utskottets uppfattning utgör
Västsvenska fonden ett gott exempel på hur centrala och
regionala medel kan samverka för att finansiera filmproduktion.

Vidare vill utskottet erinra om att det arbete som pågår inom
kommittén om kulturpolitikens inriktning (Kulturutredningen)
innebär att en utvärdering skall göras av kulturpolitikens
hittillsvarande inriktning med utgångspunkt i 1974 års
kulturpolitiska mål, bl.a. det s.k. decentraliseringsmålet (dir.
1993:24). Kulturutredningen skall även -- i enlighet med sina
tilläggsdirektiv -- analysera massmediernas inverkan på den
kulturella utvecklingen (dir. 1994:146). Enligt utskottets
uppfattning är det naturligt att utredningen i detta sammanhang
behandlar frågor som rör regional filmproduktion. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr241 och Kr242.

Frågan om textning av svenska filmer behandlas i motion
Kr210 (s). Med tanke på att en stor del av befolkningen har
hörselproblem bör filmer som erhåller produktionsstöd i högre
utsträckning än hittills textas. Denna fråga bör, anser
motionärerna, beaktas i samband med att ett nytt filmavtal
tecknas (yrkande 3).

Enligt gällande filmavtal finns ingen särskild stödform för
textning av filmer. Självklart finns det inte något som hindrar
att det stöd som en filmproduktion erhåller även kan användas
för textning. Det ankommer på producenten av en film att bedöma
hur resurserna skall användas.

Utskottet konstaterar att hörbarheten när det gäller svensk
film utgör ett problem för många, både i bio- och TV-publiken.
Av den anledningen textas ett urval svenska långfilmer som visas
i Sveriges Television av Text-TV-redaktionen inom företaget.
Utskottet anser att det finns skäl för regeringen att inför ett
nytt filmavtal uppmärksamma den i motionen aktualiserade frågan.
Enligt utskottets uppfattning bör dock inte riksdagen ta något
initiativ med anledning av motionen. Denna avstyrks således.

Stöd till filmkulturell verksamhet (C 30)

Under anslaget beräknas medel för bl.a. främjande av spridning
och visning av värdefull film, verksamhet riktad till barn och
ungdom, bevarande av filmer och material av kulturhistoriskt
intresse och för Filminstitutets styrelse och ledning. Vidare
beräknas under anslaget medel för Konstnärsnämndens filmstöd.

I propositionen konstateras att förbättringar och
rationaliseringar av verksamheten vid Filminstitutet företagits,
bl.a. genom att vissa verksamheter har överförts till
organisationsformer med eget resultatansvar och egen
finansiering. Regeringen anser att verksamheten bör koncentreras
ytterligare i riktning mot ett mer begränsat antal centrala
filmkulturella uppgifter och att en fortsatt rationalisering av
arbetet bör ske. Regeringen föreslår att Filminstitutet skall få
återuppta viss import av vuxenfilm. För denna verksamhet har
500 000 kronor beräknats. Filminstitutet föreslås i
fortsättningen få svara för kostnader som kan uppkomma inom
ramen för Europaunionens (EU) MEDIA 95-program och andra
internationella program på filmområdet. Medel härför,
4 416 000 kronor, föreslås anvisade under en särskild
anslagspost.

Regeringen föreslår att 90 780 000 kronor skall anvisas
under anslaget.

I tre motionsyrkanden behandlas frågor om den filmkulturella
verksamheten och medelstilldelningen under förevarande anslag.

Med anledning av filmens 100-årsjubileum föreslår motionärerna
bakom motion Kr240 (fp) att anslaget bör tillföras 5 miljoner
kronor mer än vad regeringen föreslagit, dvs. totalt
95 780 000 kronor (yrkande 13).

En rad aktiviteter planeras i hela världen under åren 1995 och
1996 med anledning av filmens 100-årsjubileum. I slutet av
1800-talet konstruerade de franska bröderna Lumière en
kombinerad filmkamera och projektor som kunde visa film på duk.
I december 1895 ägde den först offentliga visningen av film rum
i Paris. Ett halvår senare ägde den första filmvisningen i
Sverige rum i Malmö.

Från Filminstitutet, som har en samordnande roll för firandet
i Sverige, har inhämtats att en rad aktiviteter planeras med
anledning av jubileet. Av dessa kan följande nämnas.

Jubileumsafton. Ett jubileumsprogram anordnas av
Filminstitutet och TV 4 och planeras äga rum och sändas i TV 4
den 8 september 1995.

Den stora biodagen. Alla Sveriges biografer kommer att visa
film från morgon till kväll söndagen den 10 september 1995 till
rabatterat pris. Lokala biografägare, kulturnämnder m.fl.
planerar sidoarrangemang av olika slag samma dag.

Filmtåget. Filminstitutet, Statens Järnvägar och
Riksutställningar planerar en tågturné som skall täcka hela
landet under 18 månader med premiär den 28 december 1995. I
tåget skall bl.a. finnas en biograf och en utställning om
filmens utveckling. Under dagtid kommer skolor att erbjudas
guidade visningar av utställningen, filmvisningar m.m. Under
kvällstid kommer ett flertal seminarier att anordnas i tåget.

Andra utställningar. Fyra utställningar öppnas på Tekniska
museet i december 1995 om filmens förhistoria, filmkamerans
historia, Greta Garbo och svenska filmkomiker. Även andra museer
runt om i landet planerar utställningar i anslutning till
jubileet.

Utgivning av frimärken. I oktober ger posten ut sex
jubileumsfrimärken med motiv från svenska filmklassiker.

Härutöver kan nämnas att filmfestivaler kommer att arrangeras
runt om i landet, bl.a. i Skövde, Leksand, Vetlanda och Umeå
samt att Arbetets museum i Norrköping avser att påbörja ett
forskningsprojekt rörande arbetarrörelsens filmer.

Enligt utskottets uppfattning är det glädjande att
filmjubileet får en stor uppslutning i landet av olika
organisationer, privata företag, kulturinstitutioner m.fl. En så
omfattande manifestation torde påtagligt kunna bidra till att
öka medvetenheten om filmen som kulturell företeelse.

Utskottet kan inte biträda motionens förslag att särskilda
medel skall beräknas för filmens 100-årsjubileum. Med hänsyn
härtill och då utskottet inte heller i övrigt har något att
erinra tillstyrker utskottet regeringens förslag. Motion Kr240
yrkande 13 avstyrks således.

I motion Kr205 (mp) föreslås att riksdagen skall avsätta
medel för ett nationellt filmmuseum (yrkande 5). Något
belopp preciseras inte i motionen.

Utskottet behandlade hösten 1994 ett motionsförslag om att
utreda förutsättningarna för att inrätta ett filmmuseum i
Stockholm (bet. 1994/95:KrU1). Motionen avstyrktes med
hänvisning till att Filminstitutet i sin anslagsframställning
för perioden den 1 juli 1995--den 31 december 1996 begärt bidrag
för att förbereda och projektera ett filmmuseum och att
regeringens beredning av frågan inte borde föregripas. I nämnda
betänkande redovisade utskottet även att en särskild avdelning
vid Länsmuseet i Kristianstad inrättats som filmmuseum.

Utskottet erinrar om att regeringen har överlämnat
Museiutredningens betänkande (SOU 1994:51) Minne och bildning
till Kulturutredningen. Betänkandet skall tillsammans med
remissyttranden bilda underlag för utredningens fortsatta
överväganden. Utskottet är inte berett att föregripa
utredningens arbete. Utskottet vill tillägga att utskottet har
inhämtat att Filminstitutet förbereder en nationell kampanj i
syfte att lägga grunden för ett framtida filmmuseum.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen i
denna del.

Sverige bör -- menar motionärerna bakom samma motion, nämligen
motion Kr205 (mp) -- delta i uppbyggnaden av ett gemensamt
europeiskt filmsamarbete (yrkande 3).

Med anledning av motionsyrkandet redovisar utskottet de
program på filmområdet som finns inom EU och inom
Europarådet. Vidare redovisar utskottet det paneuropeiska
samarbete som bedrivs genom Audiovisuella Eureka.

Inom EU finns ett särskilt mediaprogram, benämnt MEDIA
95 (=MEDIA I), avsett att löpa under fem år t.o.m. år 1995.
Programmet innehåller stimulansåtgärder för den europeiska film-
och TV-industrin. Däremot finns i programmet inte något
regelrätt produktionsstöd. Målet för programmet är att främja
samverkan mellan olika medier i Europa, att balansera
marknadskrafterna och att mobilisera startkapital. Programmet
syftar bl.a. till att

förbättra distributionen av europeiska produktioner genom att
stärka biografer och videohandeln,

förbättra produktionsvillkoren för europeiska produktioner
bl.a. genom att utveckla nya finansieringsformer, ny teknologi
samt återanvändning av arkiverat material,

förbättra yrkeskunnandet inom vissa nyckelgrupper och

stödja utvecklingen av den audiovisuella produktionen i länder
med svag produktionskapacitet och/eller med begränsad geografisk
eller språklig räckvidd.

Minst tre länder skall medverka i ett projekt och högst
hälften av kostnaderna kan täckas genom bidrag från MEDIA 95.

EU-kommissionen har nyligen fattat principbeslut om att
föreslå ministerrådet och Europaparlamentet att förlänga
programmet till att gälla från den 1 januari 1996 till den 31
december 2000, dvs. ytterligare fem år. Det fortsatta programmet
benämns MEDIA II. Förslaget till MEDIA II-programmet innebär
att det skall koncentreras till tre delprogram som avser
utbildning, distribution och utveckling på film- och TV-området.
Den ekonomiska tyngdpunkten skall enligt förslaget läggas på det
delprogram som avser distribution, bl.a. i syfte att öka
cirkulationen av europeiska film- och TV-produktioner. Anslaget
till programmet föreslås bli fördubblat under nästa period och
uppgå till 400 miljoner ecu (motsvarande ca 3,7 miljarder
svenska kronor).

Inom Europarådet inrättades år 1988 en europeisk fond för
filmproduktion, Eurimages. En grundförutsättning för att en
produktion skall erhålla stöd är att minst tre europeiska länder
är involverade i projektet. Innevarande budgetår bidrar Sverige
med 4,3 miljoner kronor till fonden, en kostnad som belastar
anslaget Stöd till svensk filmproduktion m.m. I sammanhanget bör
nämnas att den framtida inriktningen av Eurimages för närvarande
diskuteras inom Europarådet.

Audiovisuella Eureka, som inrättades år 1989, har till
uppgift att stödja utvecklingen av intressanta europeiska
projekt på film-, TV- och videoområdet. Bakom organisationen
står 33 länder i Europa samt EU-kommissionen. Vidare ingår
Europarådet som ständig observatör. Audiovisuella Eureka
fungerar som ett nätverk med uppgift att förmedla
gränsöverskridande kontakter. Något särskilt produktionsbidrag
utbetalas inte. Projekt som godkänts av Audiovisuella Eureka
förses med en särskild etikett (label), en kvalitetsstämpel som
fungerar som en rekommendation till eventuella finansiärer.
Hittills har ca 100 projekt försetts med denna etikett.

Det samarbete som sker inom det mediepolitiska området berör
främst den audiovisuella sektorn med produktion och distribution
av film och TV-program. Som framgår av den redovisning som
lämnats i det föregående samarbetar Sverige genom sitt
deltagande i de tre programmen med praktiskt taget hela Europa
på filmområdet. Utskottet konstaterar att motionsyrkandet
således redan är tillgodosett och därför bör avslås av
riksdagen.

Stöd till fonogram och musikalier (C 31)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland (D 4)

Från anslaget utgår medel till TERACOM Svensk Rundradio AB,
Svenska Kabel-TV AB och Sverigefinska Riksförbundet för
kostnader med anledning av utbyte av TV-sändningar mellan
Sverige och Finland.

Utskottet tillstyrker förslag av regeringen till lag om
fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av
finländska televisonsprogram till utgången av år 1996.

Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag till
medelstilldelning, vilket innebär att anslaget för budgetåret
1995/96 bör föras upp med 43 666 000 kronor.

Statens biografbyrå (D 5)

Statens biografbyrå skall enligt lagen (1990:886) om
granskning och kontroll av filmer och videogram samt enligt sin
instruktion (1990:994) granska videogram avsedda för offentlig
visning. Byrån är också tillsynsmyndighet för videogrammarknaden
och skall yttra sig till Justitiekanslern i vissa åtalsärenden
rörande våldsskildringar i filmer. Övergripande mål för
biografbyrån är att minska förekomsten av skadliga
våldsskildringar i rörliga bilder.

I sin årsredovisning konstaterar byrån att antalet beslag som
misstänks innehålla olaga våldsskildring har ökat starkt, vilket
medfört ökade arbetsuppgifter när det gäller yttranden till
Justitiekanslern. Byrån har i en särskild skrivelse till
regeringen föreslagit en avgiftsanordning avseende dessa
yttranden.

Regeringen anser att byråns verksamhet skall fortsätta i
enlighet med uppsatta mål. Därmed avses bl.a. -- som framgår av
det föregående -- att ett övergripande mål skall vara att minska
förekomsten av filmer som innehåller skadliga våldsskildringar
(regleringsbrevet för budgetåret 1994/95).

För nästa budgetår föreslås ett ramanslag på 11 589 000
kronor.

I motion Kr205 (mp) anförs att Biografbyråns arbetsbörda ökat
i och med att antalet våldsskildringar ökat. Motionärerna bakom
motionen anser att Biografbyråns ramanslag skall anpassas till
byråns arbetsbörda (yrkande 22).

Biografbyrån skall i fråga om olaga våldsskildringar i filmer
och videogram yttra sig till Justitiekanslern (JK) innan allmänt
åtal väcks (16 kap. 19 § Brottsbalken). Den avgift som JK
betalar härför redovisas på inkomsttitel på statsbudgeten.

Av Biografbyråns årsredovisning för budgetåret 1993/94 framgår
att det skett en viss minskning av den reguljära
granskningsverksamheten under 1990-talet. Under samma tid har
antalet misstänkta olaga våldsskildringar fluktuerat. I linje
med vad motionärerna framhåller är det enligt utskottets
uppfattning svårt att bedöma hur stor arbetsvolymen kan komma
att bli för Biografbyrån under nästa budgetår. Utskottet finner
inte anledning att frångå regeringens beräkningsgrunder.
Utskottet gör således bedömningen att de kostnader som
Biografbyrån kommer att ha både i fråga om den reguljära
granskningsverksamheten och i fråga om granskningen av olaga
våldsskildringar bör rymmas inom det föreslagna ramanslaget. Det
anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelstilldelning och avstyrker motionsyrkandet.

Forskning och dokumentation om medieutvecklingen m.m. (D 6)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen till Stöd till svensk
filmproduktion m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd
till svensk filmproduktion m.m. för budgetåret 1995/96 under
elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 91 020 000
kr,

2. beträffande stöd till regional filmproduktion

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr241 och
1994/95:Kr242,

3. beträffande textning av svenska filmer

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr210 yrkande 3,

4. beträffande medelsanvisningen till Stöd till
filmkulturell verksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:Kr240 yrkande 13 till Stöd till
filmkulturell verksamhet för budgetåret 1995/96 under elfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 90 780 000 kr,
res. 1 (fp)

5. beträffande medel för ett nationellt filmmuseum

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr205 yrkande 5,
res. 2 (mp)

6. beträffande ett gemensamt europeiskt filmsamarbete

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr205 yrkande 3,

7. beträffande medelsanvisningen till Stöd till fonogram och
musikalier

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd
till fonogram och musikalier för budgetåret 1995/96 under
elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 19 107 000
kr,

8. beträffande förslag till lag om fortsatt giltighet av
lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska
televisonsprogram

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om fortsatt
giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska
televisionsprogram,

9. beträffande medelsanvisningen till Utbyte av
TV-sändningar mellan Sverige och Finland

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för
budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 43 666 000 kr,

10. beträffande medelsanvisningen till Statens biografbyrå

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:Kr205 yrkande 22 till Statens
biografbyrå för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln
anvisar ett ramanslag på 11 589 000 kr,

11. beträffande medelsanvisningen till Forskning och
dokumentation om medieutvecklingen m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen m.m. för
budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 900 000 kr.

Stockholm den 4 april 1995

På kulturutskottets vägnar

Elisabeth Fleetwood

I beslutet har deltagit: Elisabeth Fleetwood (m), Berit
Oscarsson (s), Leo Persson (s), Stig Bertilsson (m), Ingegerd
Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan
Wilson (fp), Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v),
Agneta Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny
Rizell (kds), Nils-Erik Söderqvist (s), Annika Nilsson (s) och
Erik Arthur Egervärn (c).

Reservationer

1. Medelsanvisningen till Stöd till filmkulturell verksamhet
(mom. 4)

Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet kan" och slutar med "avstyrks således" bort ha
följande lydelse:

Utskottet erinrar om att staten tagit ett renodlat ansvar för
den filmkulturella verksamheten. I likhet med motionärerna bakom
yrkande 13 i motion Kr240 (fp) anser utskottet det därför vara
motiverat att särskilda medel, nämligen 5 miljoner kronor,
anvisas med anledning av filmens 100-årsjubileum. Utskottets
ställningstagande innebär att totalt 95 780 000 kronor bör
anvisas under förevarande anslag.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen till Stöd till
filmkulturell verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr240 yrkande 13
och med anledning av regeringens förslag till Stöd till
filmkulturell verksamhet för budgetåret 1995/96 under elfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 95 780 000 kr,

2. Medel för ett nationellt filmmuseum (mom. 5)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet erinrar" och på s. 7 slutar med "i denna del"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser -- i likhet med motionärerna bakom motion
Kr205 (mp) -- att ett nationellt filmmuseum skall inrättas.
Vissa förberedelser i detta syfte har redan gjorts av
Filminstitutet. I ett nationellt filmmuseum bör filmen kunna
speglas i ett historiskt och nutida perspektiv. Regeringen bör
därför snarast återkomma till riksdagen med förslag till
medelsanvisning för ett sådant museum. Utskottets
ställningstagande innebär att riksdagen med bifall till motion
Kr205 yrkande 5 bör ge regeringen till känna vad utskottet
sålunda anfört.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande medel för ett nationellt filmmuseum

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr205 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

I propositionen framlagt och av utskottet tillstyrkt
lagförslag

Förslag till
Lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om
rundradiosändning av finländska televisionsprogram

Bilaga