Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Extraordinära händelser i fredstid hos kommuneroch landsting

Betänkande 2002/03:KU11

Var är betänkandet nu?

  1. 1, Förslag1 av 4, Förslag, genomförd
  2. 2, Beredning2 av 4, Beredning, genomförd
  3. 3, Debatt3 av 4, Debatt, genomförd
  4. 4, Beslut4 av 4, Beslut, genomförd

Betänkandet är färdigbehandlat

Under beredning
2002-10-10
Avgörande
2002-11-13
Debatt
2002-11-13
Beslut fattades
2002-11-13

Hela betänkandet

DOCX
Extraordinära händelser i fredstid hos kommuneroch landsting(docx, 95 KB)
PDF
Bilaga: bet_200203_ku_11(pdf, 328 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för

Beslut i korthet

Extraordinära händelser i kommuner och landsting (KU11)

En ny lag om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting träder i kraft den 1 januari 2003. Beslutet innebär att det i kommuner och landsting ska finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser. Denna nämnd får rätt att överta verksamhetsområden från andra nämnder. Kommuner och landsting blir skyldiga att en gång per mandatperiod anta en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Exempel på sådana händelser är tunnelbygget i Hallandsåsen, diskoteksbranden i Göteborg och översvämningarna i Arvika.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela betänkandet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Förslaget avser 1 proposition och 2 motioner.

Från regeringen

Från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Betänkandet kommer beredas 10 oktober 2002, justerades 24 oktober 2002 och fick trycklov 31 oktober 2002.Reservationer: 1

Alla beredningar i utskottet

2002-10-17

Extraordinära händelser i kommuner och landsting (KU11)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till lag om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting. Förslaget innebär att det i kommuner och landsting ska finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser. Denna nämnd får rätt att överta verksamhetsområden från andra nämnder. Kommuner och landsting blir skyldiga att en gång per mandatperiod anta en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Exempel på sådana händelser är tunnelbygget i Hallandsåsen, diskoteksbranden i Göteborg och översvämningarna i Arvika. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2003.

Debatt, Genomförd

Information kommer.
Stillbild från Debatt om förslag 2002/03:KU11, Extraordinära händelser i fredstid hos kommuneroch landsting

Debatt om förslag 2002/03:KU11

Webb-tv: Extraordinära händelser i fredstid hos kommuneroch landsting

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

saknar porträttfoto
Nils Fredrik Aurelius (M)
Anf. 110 Nils Fredrik Aurelius (M)
Fru talman! I detta betänkande ställer sig majori- teten i utskottet bakom regeringens förslag om en ny lag för kommuner och landsting vid det som kallas extraordinära händelser i fredstid. Extraordinära hän- delser är sådana som avviker från det normala och innebär allvarliga störningar, som svåra tågolyckor, bränder eller översvämningar. Förslaget går ut på att det ska finnas en särskild nämnd i kommuner och landsting som övertar ansva- ret från andra nämnder när katastrofen inträffar. I övrigt föreslås bland annat att kommuner och lands- ting ska anta en plan för dessa händelser varje man- datperiod. Kommunerna ska dessutom få större möj- ligheter att hjälpa varandra i krislägen och även kun- na lämna begränsat stöd till enskild och därmed från- gå det som normalt följer av lokaliseringsprincipen och likställighetsprincipen - två viktiga principer i kommunallagen. Mot detta förslag har vi invändningen att redan den nuvarande organisationen i kommuner och landsting har förutsättningar att hantera katastrofer av olika slag. JO har i sitt remissvar påpekat att regeringen inte lämnat några exempel på katastrofer hittills som gjort att kommunerna handlat i strid med kommunallagen. Då har vi ändå sådana händelser som diskoteksbran- den i Göteborg och händelserna under tunnelbygget genom Hallandsåsen i färskt minne. Liksom JO menar vi reservanter att inrättandet av ett nytt organ snarare kan skapa oklarhet och diskus- sioner i ett krisläge. Begreppet "extraordinära händel- ser" har inte heller en sådan precision i förslaget att hanteringen i kommunerna underlättas. Att inrätta en ny särskild nämnd och därmed tun- na ut styrelsens roll i en tämligen ospecificerad kris- situation riskerar att leda till förvirring och oklarhet. Vill man absolut ha en särskild krisledningsnämnd, eller någonting som kallas detta, vid katastroflägen i fredstid måste det i så fall vara styrelsen som utgör en sådan nämnd, liksom exempelvis kommunstyrelsen blir en sådan nämnd i krigstider eller vid förhöjd beredskap. Allt annat ökar bara förvirringen. En ny organisation är inte självklart det bästa i en kris, för att uttrycka det försiktigt. Det finns även invändningar från andra remissin- stanser, men jag har här koncentrerat mig på en, mycket tung, remissinstans när det gäller kommunal- lagen, nämligen riksdagens egna ombudsmän, JO. Slutsatsen blir att regeringens förslag inte håller måttet utan bör avslås. Ett eventuellt nytt förslag bör inte krångla till ledningsorganisationen och bör även i övrigt rensas från otydligheter och sådan överdriven detaljreglering. Vi tror inte att staten genom lagstift- ning in i minsta detalj måste reglera hur kommuner och landsting ska sköta sina uppgifter, särskilt inte vid extraordinära händelser. Extra krångel behövs för övrigt inte heller när händelserna är högst ordinära, men det är en annan fråga. Sedan finns det också vissa inslag i förslaget som det kan finnas anledning att överväga ytterligare framöver, framför allt möjligheten för olika kommu- ner att hjälpa varandra i krissituationer. Men det bör då ske i samband med den översyn av rädd- ningstjänstlagen som redan pågår. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationen och därmed avslag på regeringens förslag.
saknar porträttfoto
Liselott Hagberg (Fp)
Anf. 111 Liselott Hagberg (Fp)
Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till reservation 1 i konstitutionsutskottets betänkande nr 11, som handlar om extraordinära händelser i kommuner och landsting. En utskottsmajoritet ställer sig bakom regeringens proposition om en ny lag om extraordinära händelser i fredstid i kommuner och landsting. Förslaget inne- bär att det i kommuner och landsting ska finnas en ny nämnd som ska fullgöra uppgifter under extraordinära händelser. Denna nämnd ska ges rätten att överta verksamhetsområden från andra nämnder. Kommuner och landsting blir också enligt lagförslaget skyldiga att en gång per mandatperiod anta en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. En extraordinär händelse är, enligt förslaget, en sådan händelse som avviker från det normala, en händelse som innebär en allvarlig störning eller över- hängande risk för en allvarlig störning i viktiga sam- hällsfunktioner och som kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Det som enligt förslaget skiljer en extraordinär händelse från andra händelser är att den typen av händelser ska vara av stor omfattning. Händelseför- loppet ska vara snabbt, och det ska vara svårt att överblicka. Vidare sägs det i förslaget att de flesta händelser, även om de är störande och kommer plöts- ligt, inte ska betraktas som extraordinära händelser. En extraordinär händelse är till exempel inte stark kyla och mycket snö i de norra delarna av Sverige, där detta är vanligt förekommande. Händelseförlop- pet ska vara snabbt och svårt att överblicka. Då skulle det till exempel kunna handla om översvämningar och snöfall i stor mängd under kort tid i rätt del av landet om detta hotar liv och hälsa - observera att det skulle kunna handla om det. Det kan också handla om en större skogsbrand, som kräver betydande insatser utöver räddningstjänstens insatser, inom ett begränsat geografiskt område - observera att det skulle kunna handla om det. Enligt den lagstiftning som finns i dag ska kom- muner upprätta planer för räddningstjänst. Utöver det ska det finnas planer för sjukvård i händelse av kata- strofer och liknande situationer. Det ska även finnas planer för hur samverkan mellan kommuner och landsting ska ske vid olika typer av katastrofer. Fru talman! Enligt min uppfattning är kommuner och landsting redan i dagsläget väl rustade för att hantera katastrofer av olika slag. Kommunerna är skyldiga att planera och organisera verksamheten så att räddningsinsatser kan påbörjas inom godtagbar tid vid olyckshändelser och överhängande fara. I hälso- och sjukvårdslagen regleras kommuners och lands- tings ansvar inom främst sjukvårdsområdet. Inom ramen för den ordinarie organisationen hanterar sjuk- vården så kallade vardagsolyckor. Med andra ord står kommuner och landsting väl rustade för att hantera olika typer av katastrofer. Fru talman! Jag är mycket medveten om att det under senare år har inträffat en rad händelser som har ställt höga krav på den kommunala organisationen. Händelserna har inträffat oväntat och hastigt. De har också krävt snabba beslut. Det som är intressant att iaktta är att kommunerna har hanterat de uppkomna situationerna på ett alldeles utmärkt sätt. Regeringen har heller inte i propositionen lämnat några exempel på några extraordinära händelser under fredstid som skulle ha framtvingat beslut som står i strid med kommunallagen. Det är av det skälet som Justitieom- budsmannen i sitt remissyttrande har valt att avstyrka förslaget. Flera av remissinstanserna har för övrigt pekat på att förslaget är otydligt. Man har också sagt att inrät- tandet av en speciell krisledningsnämnd troligtvis kommer att skapa oklarheter och ge upphov till dis- kussioner om vilka händelser som ska och vilka hän- delser som inte ska hanteras inom den nya nämnden. Det som ytterligare förvirrar är, som jag tidigare har sagt, att regeringen anför att de flesta händelser, även om de är störande och kommer plötsligt, inte bör beaktas som extraordinära händelser. Av dessa skäl, som jag har anfört, anser jag att re- servation 1 ska bifallas, det vill säga att man ska avslå regeringens förslag till lag om extraordinära händel- ser i kommuner och landsting.
saknar porträttfoto
Mats Berglind (S)
Anf. 112 Mats Berglind (S)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i det här betänkandet och avslag på den reservation som finns. När det gäller lagstiftningsfrågor som berör de kommunala och landstingskommunala verksamheter- na brukar vi använda begreppet "den kommunala självstyrelsen". Det är ett viktigt inslag i verksamhe- terna. Vi använder det lite grann utifrån vilka argu- ment vi vill hävda är de rätta och riktiga, så även vid det här tillfället. Som flera av talarna har varit inne på har kommu- nerna i dag en beredskap om det skulle inträffa nå- gonting av extraordinär karaktär. Om det till exempel skulle bli en stor översvämning eller en miljökatastrof står kommunerna inte handfallna utan att veta hur de ska hantera det. Så långt är jag helt med. Men, eftersom jag har en viss kommunal bak- grund och erfarenhet, vet jag också att det inte alltid är så enkelt att i förväg bestämma hur man ska hante- ra olika saker vid olika tillfällen. Det är av den anled- ningen som Kommunförbundet har begärt att det ska tydliggöras från riksdagens sida vilka möjligheter kommunerna har att förbereda sig vid en krissitua- tion, så att det inte blir en debatt om att kommunen och landstinget gjorde något som de inte fick göra och att ett samarbete egentligen inte var tillåtet. Detta ska vara klarlagt från början. Det ska också vara tyd- ligt hur kommunerna bör och ska agera. Det är just därför som man har begärt den här översynen och det här klarläggandet. En miljökatastrof, som den vid Hallandsåsen, en brand, som diskoteksbranden i Göteborg, som har nämnts, eller stora översvämningar, som i Arvika, har alla det gemensamt att man snabbt måste komma fram till beslut om vad som ska göras. Man måste samarbeta och diskutera med många olika parter i ett sådant sammanhang. Erfarenheterna av olika tillbud som har varit är att det viktigaste är att man snabbt får en organisation och ett klart beslutsfattande. Tidiga åtgärder kan minska de skador som är på väg att ske. Det är därför som jag tycker att det känns både rätt och riktigt att kommunerna får möjligheter att inrätta någon typ av krisnämnd. Då vet man vilka som ska ingå och vilka uppgifter den har. Nämnden kan också göra förberedelser. Man kan ha olika sce- narier. Det handlar om olika typer av extraordinära saker som kan inträffa. Nämnden kan vara förberedd och klar över vem som gör vad. Naturligtvis ska en sådan organisation godkännas. Och planerna för sådana här extraordinära katastro- finsatser ska vara godkända av respektive fullmäkti- ge, så att alla är överens och vet hur detta ska hante- ras. Det är den demokratiska delen, som naturligtvis också är viktig. När man hör några av inläggen får man ibland uppfattningen att det här är något försök till mygel. Så är det ju inte. Det är tvärtom. Det är ett tydliggörande, ett klargörande, som också beslutas i demokratisk ordning. Hur sådana här nämnder och krisstyrelser ska ut- ses har inte detaljreglerats i det här förslaget, utan det får varje kommun göra efter sin egen bedömning. Det handlar om vilka representanter för olika nämnder som ska ingå, vilka partirepresentanter det ska vara och hur stor en sådan här nämnd ska vara. Alla kommuner - och där kommer jag då till prin- cipen om den kommunala självstyrelsen - måste själva avgöra vad som är rätt och riktigt och bäst utifrån deras förutsättningar. Därför yrkar jag bifall till detta.
saknar porträttfoto
Nils Fredrik Aurelius (M)
Anf. 113 Nils Fredrik Aurelius (M)
Fru talman! Den kommunala självstyrelsen kan man naturligtvis tala om i detta ärende också, men det kan inte vara den riktigt centrala och absolut vikti- gaste frågan. När det gäller övergrepp på den kom- munala självstyrelsen finns det bättre exempel att ta upp: skattutjämningssystem, maxtaxor och annat som vi kan ta upp en annan gång. Det är riktigt att det möjligen i mitt inlägg fanns ett litet inslag av att staten genom riksdagen detalj- reglerar för mycket av det som kommunerna ska göra. Men kritiken här gäller framför allt att det är ett så otydligt och dåligt förslag, som inte behövs. Det är det JO säger. Mats Berglind säger att man måste tydliggöra för kommunerna hur de ska agera i en krissituation, men man gör ju ingenting tydligt med ett otydligt förslag, som det här. Det är väl bra att planen och det nya organet ska godkännas av kommunfullmäktige, men jag tycker inte riktigt att man kan dra slutsatsen att det automa- tiskt blir känt i hela kommunen och hela organisatio- nen genom detta, i och för sig, demokratiska förfa- rande. Förslaget är helt enkelt inte tillräckligt ge- nomtänkt, som det förefaller. Det är vad många av remissinstanserna har sagt. Det är för många oklar- heter. Är det verkligen det mest lämpliga att ha en ny organisation som ska träda in i en exceptionell situa- tion? Det handlar kanske om en speciell nämnd som inte annars är i verksamhet. Är det verkligen ända- målsenligt? Det måste man ändå få fråga sig. Sedan har vi den här otydligheten när det gäller själva definitionen eller den otydlighet som ligger i hur man ska identifiera en sådan här krissituation. Kan Mats Berglind komma med en tydlig och klar definition till hjälp för kommunerna framöver när det uppstår en sådan här krissituation? Det måste vara en definition som är tydligare än den som finns i propo- sitionen.
saknar porträttfoto
Mats Berglind (S)
Anf. 114 Mats Berglind (S)
Fru talman! Nej, Nils Fredrik Aurelius, inte ens skippandet av det kommunala skatteutjämningssys- temet kan förhindra katastrofer i olika sammanhang. Så långt är vi överens. Däremot har det andra förde- lar. Nils Fredrik Aurelius påpekar att det finns en viss otydlighet i detta. Jag tycker att Nils Fredrik Aurelius skulle ha läst detta från början. Kommunförbundet ville att riksdagen skulle ge riktlinjer för vad kommu- nerna kan få göra. Jag avslutade med att säga att varje kommun har sina förutsättningar och sina möjlighe- ter. Man vet mycket väl hur man vill lägga upp detta. Därför är det inte detaljstyrt hur saker och ting ska regleras. Det ger kommunerna möjligheter att agera utifrån vad de anser är bäst i samarbete med lands- ting, räddningstjänst och andra kommuner. Det är just detta som är avgörande. Att det kan finnas anledning att ha en liten och mer kompakt organisation och beslutsomgång när det är viktiga frågor som ska av- handlas snabbt är väl inte så konstigt. Det ser jag som en klar fördel. Skillnaden är väl att jag har mycket större förtroende för de kommunala företrädarna än vad Nils Fredrik Aurelius har.
saknar porträttfoto
Nils Fredrik Aurelius (M)
Anf. 115 Nils Fredrik Aurelius (M)
Fru talman! Jag tycker att det här förtroendet för de kommunala företrädarna skulle visa sig i en all- mänt större uppslutning kring försvaret av den kom- munala självstyrelsen i olika frågor. Men det kan vi återkomma till. Det är naturligtvis riktigt att det kommunala skatteutjämningssystemet är en katastrof, även om det inte precis går in under definitionen här. Här är problemet just detta att det är så oklart vil- ka situationer som egentligen avses. Till och med i den resonerande texten i propositionen framgår det att man inte riktigt vet vad man avser, utan det får man bedöma från fall till fall. Kommunförbundet kan väl inte ha något intresse av otydliga regler. Nu är det faktiskt så att det finns bra inslag i den här proposi- tionen också. Det kan finnas lägen när kommunerna kan behöva överträda de här grundläggande kommunalrättsliga principerna, det vill säga lokaliserings- och likställig- hetsprincipen, som jag nämnde, exempelvis för att hjälpa varandra eller för att ge hjälp åt någon som inte är kommunmedlem men som tillfälligt finns i kom- munen när katastrofen inträffar och så vidare. Det kan finnas anledning att titta på detta framöver. Men det finns en sittande utredning om räddningstjänsten som håller på med detta. Det är väl mycket bättre att låta den utredningen ta hand om detta än att anta ett oklart lagförslag som så pass många remissinstanser, däri- bland JO, har vänt sig mot.
saknar porträttfoto
Mats Berglind (S)
Anf. 116 Mats Berglind (S)
Fru talman! Nils Fredrik Aurelius upprepar åter- igen att det här är så oklart och att det här är ett hafsverk. Det hade varit klargörande och välgörande om Moderaterna och Nils Fredrik Aurelius hade kommit med klara synpunkter på vad som ska förbätt- ras i de här skrivningarna. Vad är det som är oklart? Vad kan bli tydligare? Då hade vi kanske fått en bätt- re produkt än vad vi får om ni bara sitter och säger nej och inte har några egna åsikter. Om den här utredningen kommer med klara syn- punkter på att det behöver göras förtydliganden, för- bättringar eller fattas beslut i riksdagen som vägled- ning för kommunerna i det här sammanhanget, är inte jag, och ingen annan heller antar jag, främmande för att återigen ta upp frågan för att det ska bli så bra som möjligt, så säkert som möjligt och ge kommunerna stora möjligheter att göra ett bra jobb.
saknar porträttfoto
Liselott Hagberg (Fp)
Anf. 117 Liselott Hagberg (Fp)
Fru talman! Mats Berglind pratar sig varm för det kommunala självstyret. Jag kommer från kommunen och vet hur viktigt det är med kommunalt självstyre. Ur ett kommunperspektiv är det väldigt viktigt att de beslut som riksdagen fattar är av förenklande eller underlättande karaktär för kommunerna. De beslut som fattas i riksdagen ska inte vara försvårande eller förvirrande för kommunerna, och det tycker jag att det här förslaget är. Som jag pekade på i mitt anförande finns det re- dan i dag goda möjligheter till samverkan. Man kan till exempel klara gemensamma situationer genom förbund eller gemensamma nämnder. Det finns sam- verkan när det gäller räddningstjänst mellan kommu- ner och så vidare. Det finns också en omfattande lagstiftning på hälso- och sjukvårdsområdet och inom räddningstjänsten. Som jag sade, måste ambitionen vara att förenkla, inte försvåra. En ytterligare aspekt som vi inte har berört här är kostnadsaspekten. Det finns ju en stor skillnad mellan landets kommuner. En del kommuner är väldigt små. Kostnadsaspekten är inte hanterad i det här förslaget. Det blir en pålaga till på kommunerna. Några sådana har vi redan upplevt där kommunerna läggs på nya uppgifter som innebär kostnadsökningar. Vi vet att många kommuner redan i dag är i en svår ekonomisk situation. Sedan finns det en otydlighet. Det är väldigt otyd- ligt vad den här nya lagen ska hantera. Det kan handla om snö, som jag sade tidigare, det vill säga om den faller på rätt ställe, vid rätt tidpunkt och tillräck- ligt snabbt. Övriga snöfall eller andra naturkatastrofer kan inte räknas in. Det är likadant när det gäller brand. Det ska vara på ett geografiskt avgränsat om- råde. Sedan finns det en sak till, och det är det akuta lä- get. Det måste vara ett akut läge. Så snart som det akuta läget har avklingat ska det tillbaka till normal organisation igen. Jag måste ställa en fråga till Mats Berglind. Finns det inte alltför många otydligheter i det här förslaget?
saknar porträttfoto
Mats Berglind (S)
Anf. 118 Mats Berglind (S)
Fru talman! Jag blir lite överraskad när det hävdas att det finns en kommunal erfarenhet och man ändå inte inser och vet hur kommunala och landstings- kommunala politiker och tjänstemän i dag klarar av att reda ut sina arbetsuppgifter. Jag blir lite förskräckt när man säger att detta är så oklart att de kommer att stå helt handlingsförlamade i de här frågorna. I själva verket ska de göra en plan över hur man ska agera i vissa extraordinära situationer. I den pla- nen ska det också ingå hur beslutsfattandet ska gå till, men vi detaljreglerar inte det. Det får varje kommun göra själv utifrån sina förutsättningar och sina be- dömningar. Är det otydligt? Jag trodde att vi lämnade över ett ansvar till dugliga kommunal- och lands- tingspolitiker. Det var min uppfattning. Hur den här kostnadsökningen skulle kunna vara så dramatiskt att det skulle behöva skjutas till stats- medel till kommuner och landsting på grund av det här förslaget skulle jag gärna vilja ha preciserat.
saknar porträttfoto
Liselott Hagberg (Fp)
Anf. 119 Liselott Hagberg (Fp)
Fru talman! Jag litar givetvis också på kommun- politiker. Men detta är så luddigt formulerat. Hur ska man kunna öva in en situation som ska var så oförut- sägbar? Den måste vara oförutsägbar och komma snabbt för att den över huvud taget ska räknas som en extraordinär händelse och hanteras inom den här nya organisationen, annars ska den hanteras inom ordina- rie verksamhet. Hur ska man kunna öva en situation som är så oförutsägbar att man knappt vet vad det handlar om?
saknar porträttfoto
Mats Berglind (S)
Anf. 120 Mats Berglind (S)
Fru talman! Jag fick inget svar på frågan om kost- naden och vad som gör det här förslaget så mycket dyrare, men det kan vi kanske ta man och kvinna emellan efteråt. Jag vet inte vad det är för kommunala erfarenheter som det refereras till. Jag känner inte igen dem. I min hemkommun och i mitt hemlandsting genomförs med jämna mellanrum övningar där olika scenarier för katastrofer spelas upp med en utbildningsledare som har professionell erfarenhet i sådana här frågor. In- stanser som kan vara berörda - som kommunalråd, landstingsråd, länsstyrelse, räddningstjänst, polis och brandkår - gör med jämna mellanrum en sådan öv- ning just för att vara förberedda. Är det här att vara luddig i sin definition är jag glad över att min hemkommun och mitt hemlandsting är så luddiga.
saknar porträttfoto
Mats Einarsson (V)
Anf. 121 Mats Einarsson (V)
Fru talman! Hemska saker kan hända - stora olyckor, naturkatastrofer. Det ligger lite grann i sa- kens natur att extraordinära händelser, som de här kallas, är svåra att förutse och att definiera i förväg. Men de inträffar, och då krävs det att kommuner och landsting snabbt, flexibelt och obyråkratiskt, dock utan att bryta mot regelverket och utan att begränsa demokratin kan sätta in alla de resurser som finns för att rädda liv och för att minimera skador. Då får inte vare sig kommungränser eller förvaltningsgränser sätta käppar i hjulet. Det ska inte finnas några oklar- heter om vem som ska stå för kostnaderna som gör att inte allt som kan och bör göras också görs. Det har från kommunalt håll anförts att det här finns otydligheter i lagstiftningen, och man har av regering och riksdag begärt riktlinjer och förtydligan- den. Även försvarsutskottet här i riksdagen har begärt lagstiftning som kan vara tydliggörande på det här området. Regeringen har nu lagt fram ett förslag till en tyd- ligare sådan reglering. Vi har från Vänsterpartiets sida lite svårt att dramatisera det här. Jag känner mig avundsjuk på sådana som kan göra det här till en stor och dramatisk fråga. Jag har lite svårt för det. Vi tycker att detta förefaller ganska så klokt, väl genom- arbetat och odramatiskt. Det framstår som fullt rim- ligt att göra på det sätt som föreslås. Detta förslag förefaller möta de önskemål och krav som tidigare har framförts från kommuner och från vårt eget för- svarsutskott. Jag ska kort kommentera en detalj i sammanhang- et. I en motion från Miljöpartiet anförs att samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige skulle garanteras plats i den tänkta krisledningsnämn- den. Vi som tillhör partier som en gång varit små eller som är små eller - en mer obehaglig tanke - kanske kommer att bli små har en viss förståelse för den typen av garantier för små partiers representation. Men tänker man ett steg till är det nog uppenbart att vi inte bör ingripa i de regler för proportionell repre- sentation som redan finns i kommunallagen. Dess- utom skulle en sådan regel faktiskt innebära att man kan ge ett större inflytande för ett mycket litet parti i nämndorganisationen än vad det i dag har i kraft av sina röster, och det vore nog inte riktigt. Däremot har vi i betänkandetexten påpekat att detta självfallet inte får användas för att på ett otill- börligt sätt frånta partier deras demokratiska inflytan- de. Vi pekar på det ganska naturliga att de partier som är representerade i de nämnder vars verksamheter och befogenheter den nya krisledningsnämnden ska ta över också ska vara företrädda i denna nämnd. Jag är helt övertygad om att det där kommer att fungera på ett mycket smidigt sätt ute i kommunerna utan att det krävs någon ytterligare reglering av detta. Jag vill slutligen innan mina fyra minuter är till ända peka på en typ av argumentation som har upp- stått här i kammaren. Redan i det förrförra ärendet om hetslagstiftningen bemötte man argumenten med att kräva preciseringar av oklarheter. Så kan man sänka varje förslag: Vad menar du med det här? Vad bety- der det där begreppet? Vad innebär det där egentligen - det är oklart? Om jag föreslår att vi ska gå till lunch blir frågan: Vad menar du med "gå"? Hur ska vi definiera ordet "lunch"? Hur drar man gränsen mellan lunch och middag? På det där sättet kortsluter man diskussionen. Det är här fråga om ett rimligt förslag, som är tydligt men däremot inte detaljreglerat. Jag tycker att det är en fördel med det här förslaget. Jag yrkar bifall till utskottsmajoritetens förslag.
saknar porträttfoto
Liselott Hagberg (Fp)
Anf. 122 Liselott Hagberg (Fp)
Fru talman! Det är min uppfattning att vi ska vara försiktiga när det gäller att stifta nya lagar som blir som pålagor. Det blir som en pålaga när alla kommu- ner åläggs att inrätta en nämnd för extraordinära hän- delser. Som jag tidigare hänvisat till finns det i dag en beredskap genom den lagstiftning som finns för kommuner och landsting vad gäller räddningstjänst. Det är också så att vid de inträffade händelser som varit av katastrofartad eller oöverblickbar karaktär - diskoteksbranden i Göteborg, tågurspåringen i Käv- linge och översvämningen i Arvika - har kommuner- na fått - för att använda ett gammalt uttryck - med beröm godkänt. Man har klarat att hantera de här situationerna alldeles utmärkt med stöd av gällande lagstiftning. Jag tycker i motsats till Mats Einarsson att det här förslaget inte är rimlig och tydligt. Det är både orim- ligt och otydligt.
saknar porträttfoto
Mats Einarsson (V)
Anf. 123 Mats Einarsson (V)
Fru talman! Jag tycker att det är klokt och befogat att när det gäller den här typen av händelser tänka efter före. Vi bör fundera på hur vi kan ha en bered- skap på det formella planet när det gäller lednings- funktioner och sådana saker, reglering av kostnader och sådant. Hur kan vi förbereda oss på ett sådant sätt att vi inte kommer i beråd när det väl händer? Hur kan oklarheter vad gäller gränsdragningar, befogen- heter etc. riskera att leda till att vi inte sätter in de resurser som bör sättas in på ett så effektivt sätt som möjligt? För en icke-expert på området förefaller den här mycket begränsade och kortfattade lagstiftningen med stor frihet för kommunerna att bestämma de- taljutformningen vara ett mycket väl avvägt svar på de propåer och krav som har kommit från kommu- nerna själva om tydliggörande på det här området.
saknar porträttfoto
Liselott Hagberg (Fp)
Anf. 124 Liselott Hagberg (Fp)
Fru talman! Jag tycker precis som Mats Einarsson att det är viktigt att tänka efter före och att ha en god beredskap för de situationer som kan uppstå. Det är riktigt, som Mats Einarsson säger, att definitionen av en sådan här händelse inte är reglerad. Den skulle egentligen kunna handla om vad som helst. Det som dock är väldigt tydligt reglerat i det här förslaget är att en sådan händelse måste vara av akut karaktär. Så snart som den akuta karaktären har av- klingat ska ordinarie verksamhet ta ansvar för situa- tionen. Det är knepigt. Först är situationen inte defi- nierad, men så snart den odefinierade situationen inte längre är akut ska den omhändertas av ordinarie verk- samhet. Jag tycker att det är att förvärra förvirringen ytterligare.
saknar porträttfoto
Mats Einarsson (V)
Anf. 125 Mats Einarsson (V)
Fru talman! Jag vill inte vara på något sätt ohöv- lig, men det begrepp som ganska så osökt kommer till mig är "brännvinsadvokatyr". Här försöker man göra svårigheter i sådant som jag är helt övertygad om inte behöver innebära några svårigheter. Man går in på varje detalj och försöker att se alla möjliga tänkbara oklarheter som skulle kunna uppstå. Den typen av argumentation kan man också lika mycket föra mot den nuvarande lagstiftningen. Man skulle mot varje lagstiftning kunna föra den typen av argumentation att allt inte är exakt och otvetydigt definierat, att det skulle kunna uppkomma oklarheter och så vidare. Jag kan inte se att den här lagen på något sätt skulle kunna försvåra ett vettigt hanterande av den här typen av händelser.
saknar porträttfoto
Gustav Fridolin (Mp)
Anf. 126 Gustav Fridolin (Mp)
Fru talman! Vi i Miljöpartiet delar inte den be- dömning som ett antal debattörer har gjort att alla kommuner i Sverige i dag står väl rustade inför extra- ordinära händelser i fredstid. Tvärtom tycker vi att vissa av de händelser som också har pekats på i de- batten, i propositionen och nu i betänkandet har visat att det finns kommuner som inte står så väl rustade som man skulle önska. Det gör behovet av den här propositionen och diskussionen och de här besluten tämligen uppenbart. Det är viktigt att möjligheterna att samarbeta blir klara, att det finns en bra och fungerande lagstiftning kring vad man kan och inte kan göra vid extraordinä- ra händelser och, som det har uttryckts, trista händel- ser. Annars blir det alltför lätt så att saker och ting glider ut i periferin, och det blir en definitionsfråga vad som har varit tillåtet och vad som inte har varit tillåtet. Det här är ju också, som har sagts, något som har efterlysts av bland annat Kommunförbundet. Vi känner en viss sympati för dem som backar lite från kraven på just att inrätta en särskild nämnd med tanke på det kommunala självstyret. Men när vi tagit det här kravet på en nämnd under avvägande och ställt det mot att det faktiskt behövs lagstiftning om riktlinjer för samarbete och beaktat de argument som jag själv tidigare har framfört har vi känt att vi kan ställa oss bakom helheten i den här propositionen när den kom. Vi kan ställa oss bakom det lilla ingrepp i det kommunala självstyret som vi faktiskt menar att det är att kräva av kommunerna att ha en viss nämnd. När vi väl hade gjort det kände vi att när den här nämnden nu ska komma - dessutom en nämnd som har möjlighet att överta beslutsbefogenheter från andra nämnder - skulle det kunna vara ett rimligt krav att säga att i denna nämnd ska alla partier som finns representerade i fullmäktige också finnas repre- senterade. Vi vill undvika risken att något parti otill- börligen blir berövat en påverkansmöjlighet som man i naturliga fall hade haft. Vi har haft den här diskussionen tidigare. Vi har haft den i utskottet. Det slutade med en utskottsskriv- ning som jag tänkte citera. "Utskottet vill understryka vikten av att partier som är representerade i kommun- eller landstingsfullmäktige inte otillbörligt missgyn- nas vid tilldelning av ledamots- och ersättarplatser i de krisledningsnämnder som skall inrättas. Detta kan undvikas, exempelvis genom att tillse att partier med representation i nämnder från vilka krislednings- nämnden får överta verksamhetsområden eller delar därav också representeras i krisledningsnämnden." Vi har funnit att vi utifrån förutsättningarna är nöjda med den utskottsskrivningen. Vi kan också lova de vänner i kammaren eller dem som möjligtvis ser det här på TV-skärmar att de kan hälsa sina partikamrater ute i kommunerna följande: Vid de tillfällen då man försö- ker frånta oss våra möjligheter, vi partier som för närvarande - inte i framtiden, men för närvarande - är små, kommer vi att använda den här skrivningen. Vi kommer att göra allt vi kan för att kräva en rätt- mätig plats i de här nämnderna. Mot bakgrund av detta vill jag å den gröna riks- dagsgruppens vägnar yrka bifall till förslaget i ut- skottets betänkande och avslag på reservationerna.
saknar porträttfoto
Kerstin Lundgren (C)
Anf. 127 Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Det här är ett förslag som jag förstår att Mats Einarsson och andra inte har så lätt att hetsa upp sig för eller emot. Från vår sida ser vi också att det här är ett förslag som inte i sin utformning är avgörande för det kommunala självstyret. Det är dock ännu ett förslag som petar i det kommunala självsty- ret. Det är ett förslag som vi har bedömt som inte otydligt eller helt orimligt, men det är onödigt. Vi ser inte att det här lagförslaget behövs för att lösa de problem som kan inträffa i kommuner och landsting när den extraordinära händelsen inträffar. Ute i kommuner och landsting finns det redan i dag olika metoder att lösa de uppkomna situationerna. Man finner sin väg inom ramen för det kommunala självstyret. Vi tycker från Centerpartiets sida att det är rimligt och rätt att man får de möjligheterna. Det finns de som har en tendens att alltid fråga uppåt för att man är så rädd: Man är van att man alltid blir slagen på fingrarna och oftast eller alltid får höra att man gör fel eller att man inte har gjort som någon annan tycker. Från vår sida ser vi det som självklart att utveckla det kommunala självstyret och ge en signal lokalt till förtroendevalda i kommuner och landsting: Ni klarar den här uppgiften utan den här lagen. I dag jobbar man med räddningstjänstplaner, be- redskapsplanering och andra saker. Vad tillför då den här propositionen och det här lagförslaget? Jo, att man ska göra ännu en plan. En krisledningsplan ska antas en gång per år. Hur många blir mer lyckliga av detta? Hur många mer lösningar hittar man tack vare att vi får ännu en plan? Det finns en övertro också på sådana sätt att hantera frågor. Och så får man en krisledningsnämnd. Från vår sida ser vi att man kan hitta de här strukturerna och lösningarna inom ramen för den kommunala självsty- relsen, och det vore rimligt att den här kammaren ger signalen att ta vara på möjligheterna och att jobba utifrån det kommunala självstyrets möjligheter. I den del som det handlar om ekonomiska frågor och eko- nomiska åtaganden utanför den egna kommun- eller landstingsgränsen har vi från vår sida också sagt att den pågående översyn som görs av räddningstjänstla- gen mycket väl kan ta hand om den frågan, precis som eventuellt andra frågor som i så fall skulle behö- va komma upp. Men lagförslaget ger syn för sägen: Det är inte så tungt. Det är inte så upphetsande. Det är onödigt. Det kommunala självstyret klarar uppgiften. Från Centerpartiets sida yrkar vi avslag på försla- get i betänkandet KU11.

Beslut, Genomförd

Betänkandet beslutades i kammaren 13 november 2002.Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1.

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Avslag på propositionen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    • Reservation 1 (m, c, fp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1330011
    m04708
    fp04413
    kd30003
    v23007
    c01804
    mp16001
    Totalt202109137
    Ledamöternas röster
  2. Lag om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.