Exportfrämjande verksamhet

Betänkande 1991/92:NU23

Näringsutskottets betänkande 1991/92:NU23

Exportfrämjande verksamhet

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Proposition 1991/92:100
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1991/92
NU23

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1991/92:100 (budgetpropositionen) bilaga
4 (utrikesdepartementet) punkterna B 6 (organisationer för
internationell handel och råvarusamarbete m.m.), B 7
(internationell råvarulagring), E 1 (kommerskollegium) och E 3
(exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för
skadeersättningar),

dels proposition 1991/92:108 om statens roll i den
exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd,

dels -- helt eller delvis -- fyra motioner från allmänna
motionstiden,

dels de tre motioner som har väckts med anledning av
proposition 1991/92:108.

En skrivelse med synpunkter på statens stöd till export av
konsulttjänster har inkommit från Swedish National Road
Consulting AB (SweRoad).

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i
budgetpropositionen om anslag beträffande organisationer för
internationell handel och råvarusamarbete, internationell
råvarulagring samt kommerskollegium. Vidare tillstyrks förslag
om anslag och bemyndiganden gällande exportkreditnämnden. Därmed
avstyrker utskottet en motion (v) som går ut på att nämnden inte
skulle kompenseras för skuldlättnad avseende Egypten. Likaså
avstyrks fyra motioner om liberalisering av riktlinjerna för
exportkreditgarantier med avseende på bistånd (v), miljöskydd
(nyd) resp. sysselsättning (s; nyd).

I betänkandet behandlas även en proposition om
exportfrämjande. Med anledning av yrkanden i två motioner (s;
nyd) föreslår utskottet att riksdagen skall göra ett
tillkännagivande om att uppgifterna för Sveriges exportråd bör
förtydligas såväl när det gäller dess verksamhet för de små och
medelstora företagen som dess samarbete med de regionala
utvecklingsfonderna. Vidare förespråkar utskottet en samordning
av skilda verksamheter utomlands med anknytning till främjandet
av svenska intressen, bl.a. avseende export och turism; genom
ett uttalande av riksdagen i enlighet härmed blir en motion (s)
i huvudsak tillgodosedd. Utskottet tillstyrker regeringens
begäran om bemyndigande att teckna nytt avtal om Exportrådet.
Likaså godtas regeringens förslag om medel till exportfrämjande
för budgetåret 1992/93; motioner som går ut på ett ökat (v)
resp. minskat anslag (nyd) avstyrks härigenom.

Proposition 1991/92:100

I proposition 1991/92:100 bilaga 4 (utrikesdepartementet)
framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under tredje
huvudtiteln för budgetåret 1992/93. Efter föredragning av
statsrådet Ulf Dinkelspiel föreslås under här angivna punkter
följande:

B 6. Organisationer för internationell handel och
råvarusamarbete m.m. (s.46--48)
att riksdagen till Organisationer för internationell handel
och råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 9278000 kr.

B 7. Internationell råvarulagring (s.48f.)
att riksdagen till Internationell råvarulagring för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2000000 kr.

E 1. Kommerskollegium (s.217--219)
att riksdagen till Kommerskollegium för budgetåret 1992/93
anvisar ett ramanslag på 51647000 kr.

E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för
skadeersättningar (s.220--227)
att riksdagen
1. medger att det av riksdagen medgivna högsta
betalningsansvaret för exportkreditgarantier fastställs till
25000000000 kr. för n-garantier och till 45000000000
kr. för LT-garantier,
2. medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av
statsgaranti för investeringar i utlandet till ett belopp av
högst 2000000000 kr.,
3. godkänner att den rörliga kredit som ställts till EKN:s
förfogande budgetåret 1992/93 hos riksgäldskontoret får uppgå
till 3700000000 kr. för de gamla systemen och till
200000000 kr. för de nya systemen,
4. bemyndigar regeringen att medge att EKN från budgetåret
1992/93 och tills vidare får uppta lån i utländsk valuta till
ett motvärde av högst 1000000000 kr., varav 200000000
kr. för de nya systemen,
5. till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för
skadeersättningar [för] budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr. enligt de riktlinjer föredragande
statsrådet förordat.

Under sistnämnda punkt bereds (6) vidare riksdagen tillfälle
att ta del av vad föredragande statsrådet anfört om
garantigivning i n-systemet för varor och tjänster som inte är
svenska, men som ingår i svenska exportaffärer.

Proposition 1991/92:108

Huvudsakligt innehåll

I proposition 1991/92:108 (utrikesdepartementet) konstateras
att det finns samhällsekonomiska motiv för att staten även i
fortsättningen skall stödja den exportfrämjande verksamhet som
bedrivs genom Sveriges exportråd. Vissa riktlinjer för
verksamheten förordas. Små och medelstora företag som saknar
erfarenhet från export bör prioriteras i rådets verksamhet.

Förslag framläggs om godkännande av ett reviderat avtal mellan
staten och Sveriges allmänna exportförening om Sveriges
exportråd. I linje med omläggningen av den ekonomiska politiken
mot generellt verkande åtgärder för främjande av det svenska
näringslivets konkurrenskraft förespråkas en halvering av det
statliga stödet under en treårsperiod. För budgetåret 1992/93
föreslås totalt ca 219milj.kr. till exportfrämjande
verksamhet, varav 190milj.kr. är avsedda för Sveriges
exportråd.

Förslag

I propositionen föreslår regeringen -- efter föredragning av
statsrådet Ulf Dinkelspiel -- att riksdagen
1. antar förslaget till lag om upphävande av lagen (1979:545)
om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande
projektexport,
2. bemyndigar regeringen att sluta nytt avtal med Sveriges
allmänna exportförening om Sveriges exportråd i huvudsaklig
överensstämmelse med vad som sägs i avsnitt 4,
3. till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 219180000 kr.

Motionerna

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här
är följande:

1991/92:N217 av Elvy Söderström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om exportkrediter till Ryssland och övriga
öststater.

1991/92:N235 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör utfärda instruktion till
Exportkreditnämnden att vid kreditgivning till u-länder beakta
de fem biståndspolitiska målen,
2. avslår regeringens begäran om bemyndigande att använda
anslaget E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter
för skadeersättningar för budgetåret 1992/93, för att bevilja
EKN ersättning med 63000000 kr. med anledning av
skuldlättnad till Egypten, överenskommen i Parisklubben.

1991/92:N267 av Christer Windén m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om exportkrediter till länderna inom OSS,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om s.k. barter-affärer till OSS.

1991/92:Jo645 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) såvitt gäller
yrkandet (8) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att snabbt skapa tillräckliga
finansieringsinstrument för att få i gång icke
biståndsfinansierade investeringar.

De motioner som har väckts med anledning av proposition
1991/92:108 är följande:

1991/92:N26 av Anita Gradin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till de små och medelstora företagen vad gäller
exportfrämjande verksamhet,
2. hos regeringen begär förslag om en närmare knytning av
svenska turistfrågor till Exportrådets verksamhet.

1991/92:N27 av Bengt Dalström (nyd) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillsättandet av en utredning om utvecklingsfondernas
framtida arbetsuppgifter,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Exportfrämjandets organisation i utlandet med
speciell hänsyn till behovet för småföretagen att vid
ambassaderna utomlands anställa lokalt rekryterade
säljare/affärsmän,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en ytterligare neddragning med 15 milj.kr. till
65 milj.kr. görs av anslaget till ER [Exportrådet], dvs. till
totalt 195 milj.kr.

1991/92:N28 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att nästa utredning som görs av Exportrådets
verksamhet skall grundas på en ekonomisk och ekologisk
effektivitetsanalys,
2. till Sveriges exportråd för budgetåret 1992/93 anvisar
52820000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller
således 272000000 kr.,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sveriges exportråd skall prioritera export av
miljövänlig teknik,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sveriges exportråd skall främja handel med tredje
världen,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sveriges exportråd även skall engageras i
importverksamhet,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljökompetensen hos Exportrådet.

Utskottet

Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

I budgetpropositionen (prop. 1991/92:100 bil. 4) föreslås ett
anslag av drygt 9 milj.kr. till organisationer för
internationell handel och råvarusamarbete m.m. Merparten härav,
7 milj.kr., avser bidrag till det allmänna tull- och
handelsavtalet (GATT). Resterande medel gäller främst bidrag
till vissa internationella råvaruorgan. Regeringens förslag
tillstyrks av utskottet.

Till kostnader för internationell råvarulagring föreslår
regeringen ett anslag av 2 milj.kr. Även detta förslag
tillstyrker utskottet.

Kommerskollegium

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet med uppgift
att handlägga frågor om handelspolitik och utrikeshandel samt
vissa frågor i samband med näringsrättsliga regleringar och
inrikeshandel. Den huvudsakliga inriktningen av kollegiets
verksamhet under perioden 1991/92--1993/94 fastställdes våren
1991 (prop 1990/91:100 bil.5, bet. NU26). Regeringen anför att
denna inriktning bör gälla i sina huvuddrag; vissa förändringar
i omvärlden motiverar emellertid att kollegiets roll och
uppgifter preciseras klarare. Kommerskollegium bör, enligt
regeringens uppfattning, bli en renodlat handelspolitisk
myndighet. Vidare bör arbetsformerna och arbetsfördelningen
mellan kollegiet och utrikesdepartementets handelsavdelning ses
över på vissa områden, anförs det. Regeringen anmäler sin
avsikt att återkomma i denna fråga. Kollegiets resurser när det
gäller handelspolitik borde under de närmaste åren koncentreras
till vissa angivna områden, däribland tillämpningen av ett
EES-avtal, utvecklingen av den inre marknaden och frågor rörande
GATT. Angelägenheten av ett mer ingående samrådsförfarande med
den tilltänkta nya konkurrensmyndigheten (se bet. 1991/92:NU20)
betonas. Det föreslås att ca 51,6 milj.kr. skall anvisas till
kommerskollegium för verksamheten under det kommande budgetåret.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till
kommerskollegium.

Exportfinansiering

Riktlinjer

Statens stöd till finansiering av export sker dels genom
kreditgivning, dels genom utfärdande av garantier för krediter.
En garanti utgör en försäkring som skyddar svenska företag mot
förluster av vissa slag vid exportaffärer eller -- numera --
investeringar i utlandet. Exportkreditnämnden (EKN) har till
uppgift att främja svensk export genom att utfärda garantier.
Riksdagen beslutade våren 1990 (prop. 1989/90:44, bet. NU19)
om ändrade riktlinjer för EKN:s verksamhet. Garantigivningen
sker inom två system: ett n-system (n står för normal) och ett
LT-system (LT står för Long Term). Båda systemen skall numera
vara självbärande; LT-systemet på sikt. Tidigare vägdes risken
för utebliven betalning mot exportaffärens samhällsnytta. Den
nya inriktningen innebär att en bedömning görs i två steg. Först
prövas om risken är acceptabel. Endast om så befinns vara fallet
prövas i ett andra steg om den svenska samhällsnyttan främjas
genom affären. För LT-systemet skall bedömningen av
samhällsnyttan baseras på i vilken utsträckning som den aktuella
garantin kan bidra till vissa svenska industripolitiska mål,
t.ex. kompetensuppbyggnad i landet. I den mån andra -- i och för
sig lika angelägna -- samhällsmål skall uppfyllas, bör detta ske
i annan ordning.

Genom den s.k. consensus-överenskommelsen inom organisationen
för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har de deltagande
staterna -- däribland Sverige -- åtagit sig att tillämpa
enhetliga regler för statsstödda exportkrediter. Hösten 1991
nåddes enighet om en förstärkning av överenskommelsen, i vilken
-- på svenskt initiativ -- ett avsnitt om premier för
exportkreditgarantier har införts. Till grund härför ligger
relevant text i den s.k. subventionskoden i GATT.

I fyra motioner framförs förslag som med delvis skilda
utgångspunkter skulle innebära avsteg från de nu refererade
riktlinjer som gäller för den statliga garantigivningen vid
exportkrediter. Frågan om bistånd ur en mer generell synvinkel
tas upp i en av motionerna. En annan motion går ut på att
intresset för en god miljö i Sverige bör väga tungt vid
garantigivningen. Ytterligare två motioner tar i första hand
sikte på att behovet av sysselsättning i Sverige skall vara en
viktig bedömningsgrund för EKN. Utskottet behandlar de tre
frågorna var för sig i det följande.

Biståndspolitiken har uppenbarligen inte getts utrymme i EKN:s
verksamhet, sägs det i motion 1991/92:N235 (v). För denna
slutsats talar det förhållandet att EKN har så stora fordringar
på en rad diktaturer, såsom Demokratiska Folkrepubliken Korea
(Nordkorea), Irak, Iran och Egypten, heter det vidare.
Motionärerna kräver därför att det i EKN:s instruktion skall
införas en bestämmelse som går ut på att nämnden vid sin
garantigivning skall beakta de mål som gäller för övrig
biståndsverksamhet.

En motion (v) med motsvarande yrkande avslogs våren 1991 av
riksdagen. Utskottet hänvisade därvid (bet. 1990/91:NU26) dels
till de regler som riksdagen har ställt upp för
exportfinansiering genom garantigivning, dels till de särskilda
organ som har biståndspolitiska uppgifter. Motionen följdes upp
i en reservation (v).

Såsom har framgått i det föregående har EKN till uppgift att
främja svensk export genom att utfärda exportkreditgarantier.
Genom de nya riktlinjer för EKN som trädde i kraft den 1 juli
1990 har en renodling av dess verksamhet genomförts. Några
biståndspolitiska uppgifter har statsmakterna inte lagt på EKN.
Det finns, menar utskottet, ingen anledning att göra avsteg i
detta avseende. Utskottet vidhåller således sin tidigare
uppfattning och avstyrker därmed motion 1991/92:N235 (v) såvitt
den gäller frågan om biståndspolitiska mål.

Den svenska miljöpolitiken bör inte i första hand vara
inriktad på åtgärder i Sverige utan snarare i nordöstra Europa,
anförs det i motion 1991/92:Jo645 (nyd). De områden som åsyftas
är de baltiska staterna och Polen. Motionärerna hävdar att en
sådan orientering av miljöpolitiken skulle ge avsevärt mycket
bättre resultat av satsade medel än motsvarande investeringar i
Sverige. De efterlyser finansieringsformer som inte är baserade
på biståndsmedel; exportkreditgarantier nämns som en tänkbar
lösning.

Motionsyrkanden om stöd till export av miljöteknik har
behandlats av riksdagen vid flera tillfällen. En utförlig
redovisning av hithörande frågor lämnade utskottet våren 1990
(bet. 1989/90:NU19) i anslutning till behandlingen av den då
framlagda propositionen om ändrade riktlinjer för statens
medverkan vid finansiering av export (prop. 1989/90:44). Med
anledning av yrkanden i motioner (c; mp) anförde utskottet att
det delade regeringens uppfattning att en särskild
garantigivning för export av miljöteknik inte borde införas.
Utskottet underströk att det skulle innebära ett stort avsteg
från gällande principer för exportgarantisystemet och från
Sveriges åtagande enligt GATT-reglerna om garanti skulle
beviljas för export till länder som inte är kreditvärdiga.
Utskottet hänvisade till stimulansåtgärder av annat slag som
hade vidtagits och planerats med anledning av miljöproblemen i
vissa av Sveriges grannländer. I en reservation (fp, c, mp)
följdes motionerna upp.

Såvitt gäller kreditgarantier vid export till resp.
investeringar i de baltiska staterna och Polen gäller följande.

Frågan om en speciell kreditgarantiram för export till de
baltiska staterna har prövats av regeringen vid två tillfällen,
nämligen dels av den förutvarande socialdemokratiska regeringen
i samband med de baltiska staternas självständighet i augusti
1991, dels av den nuvarande regeringen vid beredningen av 1992
års budgetproposition. Slutsatsen vid båda tillfällena har varit
att de riktlinjer som statsmakterna har lagt fast för EKN --
dvs. att garantiverksamheten i princip skall gå ihop -- skall
gälla även för garantigivning till de baltiska staterna. Beslut
om policy för garantigivning till enskilda länder fattas
självständigt av EKN:s styrelse. Mot bakgrund av de baltiska
staternas bristande betalningsförmåga och den därmed åtföljande
förlustrisken har EKN beslutat att tills vidare inte utfärda
garantier för export till dessa områden. För Polens del gäller
att EKN för närvarande utfärdar garantier, dock med en viss
restriktivitet. Prioritet ges åt projekt som syftar till att
stärka Polens betalningsförmåga men också åt sådana projekt som
förordas starkt i Polen.

Vid sidan av garantier för export administrerar EKN, som har
nämnts i det föregående, ett system för investeringsgarantier.
Enligt detta system kan företag försäkra sig mot vissa typer av
politiska risker -- såsom nationaliseringar och rättstridiga
åtgärder -- samt krig, inre oroligheter och naturkatastrofer.
Detta system har nyligen modifierats för att garantitagarna
skall ges ett större skydd mot förluster till följd av politiska
systemskiften. EKN kan lämna sådan s.k. transfereringsgaranti
för investeringar i samtliga länder i Central- och Östeuropa.
Vissa begränsningar kan dock gälla i enskilda fall med hänsyn
till valutasituationen. Den osäkerhet som i detta hänseende
råder i de baltiska staterna kan sålunda komma att innebära att
EKN vid en prövning inte kan utfärda transfereringsgarantier
avseende investeringar i dessa områden.

Mot bakgrund av vad som har anförts i det föregående avstyrker
utskottet det nu berörda yrkandet i motion 1991/92:Jo645 (nyd).

Arbetsmarknadspolitiska, regionalpolitiska men även
utrikespolitiska skäl talar för att finansiering med statligt
stöd bör lämnas för export till Ryssland och övriga öststater,
sägs det i motion 1991/92:N217 (s). Motionärerna åberopar ett
företag -- AB Hägglund & Söner i Örnsköldsvik -- som inte har
beviljats statligt stöd vid export till Ryssland.
Sysselsättningsläget i Sverige föranleder även ett motsvarande
yrkande i motion 1991/92:N267 (nyd). Det tar sikte på att
exportkreditgarantier på rimliga villkor skall beviljas vid
export till länderna inom OSS (Oberoende Staters Samvälde). I
den sistnämnda motionen föreslås dessutom att s.k. barterhandel,
dvs. att importlandet betalar sina inköp med varor som är
intressanta för exportlandet, skall ges ett garantiskydd när
det gäller handel med OSS.

I det föregående har redovisats de riktlinjer som riksdag och
regering har fastställt för EKN:s garantigivning vid
exportaffärer. EKN har beslutat att för närvarande inte medge
garantier vid export till OSS och enskilda stater inom samväldet
på grund av dessa länders bristande betalningsförmåga. Även
garantiinstituten i Sveriges konkurrentländer har en mycket
restriktiv policy när det gäller garantigivning till länderna
inom OSS. Frågan om garanti för barterhandel övervägs för
närvarande, enligt vad utskottet har inhämtat, inom
regeringskansliet.

Med hänvisning till vad som här har anförts avstyrker
utskottet motionerna 1991/92:N217 (s) och 1991/92:N267 (nyd).

Anslag m.m.

Regeringen föreslår ett formellt belopp av 1000 kr. till
anslaget Exportkreditnämnden, täckande av vissa
skadeersättningar samt vissa riktlinjer för utnyttjandet
av anslaget. I den s.k. Parisklubben -- ett internationellt
organ för omförhandling av krediter genom statlig
exportfinansiering -- träffades under år 1991 överenskommelser
med Polen och Egypten om 50-procentig skuldlättnad. För EKN:s
del berörs fordringar på ca 3000 milj.kr. i fråga om Polen
och ca 700 milj.kr. i fråga om Egypten. Riksdagen föreslås
godkänna att anslaget fr.o.m. budgetåret 1992/93 får användas
för beviljande av ersättning till EKN med anledning av
skuldlättnader som har överenskommits i Parisklubben även för
sådan garantigivning som inte i särskild ordning har bemyndigats
av regeringen. Med ett sådant godkännande avser regeringen att
under det kommande budgetåret anvisa 63 milj.kr. till EKN för
skuldnedskrivningen avseende Egypten.

I motion 1991/92:N235 (v) kritiseras den aviserade
kompensationen till EKN för denna skuldlättnad. Egypten hör till
en krets av länder till vilka bistånd -- och därmed
kreditgarantier -- inte borde ha lämnats, anser motionärerna.

Utskottet har i det föregående betonat att biståndspolitiska
mål inte bör uppfyllas genom statens system för
exportkreditgarantier. I detta sammanhang erinrar utskottet om
att Sverige i Parisklubben aktivt har verkat för att
skuldlättnader skall beviljas fattiga och hårt skuldtyngda
länder. Utskottet vill betona det angelägna i att EKN medges
ersättning för avtalade skuldlättnader; Sverige bör även
framgent kunna verka för ytterligare skuldreduktion. Det är av
vikt att EKN:s finansiella ställning inte försämras genom
Sveriges agerande härvidlag. Med vad som nu har sagts godtar
utskottet regeringens förslag om dels riktlinjer för ersättning
till EKN, dels anslag till EKN. Följaktligen avstyrker utskottet
motion 1991/92:N235 (v) såvitt gäller den nu berörda delen.

Regeringen begär vidare i budgetpropositionen vissa
medgivanden rörande betalningsansvar, godkännande av rörlig
kredit samt bemyndigande att uppta lån i utländsk valuta.
Samtidigt bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad som i
propositionen anförts om garantigivning i n-systemet för varor
och tjänster som inte är svenska men som ingår i svenska
exportaffärer. Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen
i denna del har anfört. Utskottet tillstyrker också de angivna
förslagen.

Exportfrämjande verksamhet

Inledning

Exportfrämjande verksamhet bedrivs med statens medverkan i
huvudsak genom dels utrikesförvaltningen, dels Sveriges
exportråd. Även andra offentliga organ, såsom de regionala
utvecklingsfonderna, har uppgifter av exportfrämjande karaktär.

Sveriges exportråd bildades år 1972 av staten och näringslivet
företrätt av Sveriges allmänna exportförening. Enligt det avtal
som därvid upprättades -- och som sedermera har omarbetats --
skall Exportrådet som centralt organ planera, samordna,
marknadsföra och genomföra åtgärder för att främja svensk
export. Verksamheten inom rådet kan i huvudsak indelas i tre
slags aktiviteter, nämligen exportservice, exportaktioner och
exportuppdrag. Exportrådet har genom lag tilldelats dels
beslutanderätt över handelssekreterare, dels viss direktivrätt
över den exportfrämjande verksamheten inom
utrikesrepresentationen.

Exportrådet har drygt 400 anställda, varav omkring hälften
tjänstgör i Sverige. Resterande personer, som antingen är
utsända eller lokalt anställda, är placerade vid 32 fristående
handelskontor (inkl. filialer) i 20 länder. En nyligen genomförd
omorganisation inom Exportrådet innebär att en klarare indelning
både när det gäller regionala bevakningsområden och verksamheten
i affärsområden har uppnåtts; syftet är att effektiviteten skall
ökas genom att tydligare resultatenheter skapas. Exportrådets
omslutning uppgick under verksamhetsåret 1990/91 till ca 440
milj.kr., varav staten hade tillskjutit ca 260 milj.kr. Rådet
leds av en styrelse, i vilken de båda huvudmännen vardera utser
hälften av ledamöterna.

Statens roll vid främjande av export

Allmän inriktning

Våren 1991 presenterade exportfrämjandeutredningen sina
överväganden och förslag i betänkandet (SOU 1991:3) Statens roll
vid främjande av export. Betänkandet har remissbehandlats.

I proposition 1991/92:108 lägger regeringen fram förslag på
grundval av detta betänkande. Regeringen konstaterar att det
finns samhällsekonomiska motiv för att staten även i
fortsättningen skall stödja den exportfrämjande verksamhet som
bedrivs genom Sveriges exportråd. Målet bör vara att främja
svenskt näringslivs export och internationalisering på ett sätt
som positivt påverkar Sveriges långsiktiga välfärdsutveckling.

Den inriktning som föreslås kan sammanfattas enligt följande.

Inledningsvis anför regeringen att de små och medelstora
företagens verksamhet bör prioriteras i Exportrådets verksamhet.

Statens stöd till Exportrådet har hittills avsett relativt
breda verksamhetsområden. Regeringen föreslår nu att stödet
skall koncentreras till främst exportservice men också till
vissa aktiviteter som ryms inom gruppen exportaktioner.
Exportservice, som omfattar upplysnings- och
rådgivningsverksamhet, bedöms motsvara ett behov hos svenska
företag -- inte minst de små och medelstora -- men också hos
utländska företag när det gäller import från Sverige. Denna
verksamhet bör även i fortsättningen finansieras genom anslag
från staten och abonnemangsavgifter från företagen. Regeringen
anser dock att avgiftsdebitering bör kunna komma i fråga i
större utsträckning än som sker för närvarande. Däremot bör det
statliga stödet till exportaktioner reduceras, anförs det.
Huvudprincipen borde sålunda vara att de deltagande företagen
själva finansierar sådan verksamhet.

Statens finansiella ansvar begränsas till tre angivna områden.
Det första gäller utveckling av exporten hos framför allt små
och medelstora företag som saknar erfarenhet från
exportverksamhet. Det andra avser export till marknader som är
lovande men svårbearbetade eller avlägsna. Det tredje området
rör större manifestationer som anses angelägna för att
tillgodose intresset att stimulera svenskt näringsliv och för
att turism till Sverige skall främjas. Liksom hittills bör något
statligt stöd inte utgå till exportuppdrag och andra
konsultinsatser, anser regeringen.

För att exportsatsningarna för de små och medelstora företagen
ytterligare skall främjas har regeringen betonat (s. 13)
önskvärdheten av att företrädare för denna företagsgrupp finns
representerade i Exportrådets styrelse. Även ledamöter från
andra verksamheter, t.ex. från utvecklingsfonder och
handelskammare, bör ingå i styrelsen; syftet uppges vara att
tydliga samarbetsrelationer mellan Exportrådet och sådana organ
skall skapas liksom att ett effektivt utnyttjande av de samlade
exportfrämjande resurserna skall stimuleras. För att ett
effektivare samarbete mellan Exportrådet, handelskammare och
utvecklingsfonder skall uppnås bör Exportrådet enligt regeringen
ta initiativ till särskilda referensgrupper eller liknande,
knutna till Exportrådets ledning. Även frågan om ett stabsorgan
för omvärldsanalys och strategisk planering diskuteras i
propositionen. Enligt vad som där sägs ankommer det på
Exportrådets ledning och styrelse att bedöma behovet av ett
sådant stabsorgan.

Regeringen är otydlig när det gäller Exportrådets verksamhet
för de små och medelstora företagen, anförs det i motion
1991/92:N26 (s). Där betonas vidare utvecklingsfondernas roll
när det gäller kontaktskapande verksamhet i exportfrågor.
Tankegångar rörande bl.a. den exportfrämjande verksamheten inom
utvecklingsfonderna kommer till uttryck även i motion
1991/92:N27 (nyd). I båda motionerna begärs att riksdagen skall
göra tillkännagivande med angiven innebörd.

En lokalt anställd engelsktalande affärsman bör vid behov
kunna ingå i ambassadens personaluppsättning, anförs det vidare
i motion 1991/92:N27 (nyd). Rekrytering av sådant slag vore
motiverad med hänsyn till det behov som små och medelstora
företag kan ha, menar motionären.

I propositionen konstateras (s. 15) att utlandsorganisationen
-- dvs. dels handelskontoren, dels ambassaderna -- är en
nyckelresurs i det exportfrämjande arbetet. Regeringen
framhåller det önskvärda i en ökad flexibilitet när det gäller
formerna för utlandsrepresentationen, inte minst på de
viktigaste marknaderna. Enligt nu gällande ordning utses
handelssekreterare av regeringen på förslag av Exportrådet.
Enligt regeringens mening bör Exportrådet ges en större frihet
att besluta i person- och organisationsfrågor. I propositionen
understryks att Exportrådet via handelskontoren inte bör
engagera sig i direkt handelsverksamhet.

Rekryteringen av ambassadpersonal med exportfrämjande
uppgifter sker inom utrikesförvaltningen och inte via
Exportrådet. Att hos utrikesförvaltningens utlandsmyndigheter ha
personer anställda som är direkt engagerade i handelsverksamhet
eller verksamhet i övrigt med kommersiell inriktning är inte
förenligt med Wienkonventionens bestämmelser om diplomatiska
förbindelser. Däremot finns inget hinder mot att rekrytera
personal med näringslivsbakgrund till exportfrämjande
verksamhet. Enligt vad utskottet har erfarit finns lokalt
anställda med sådan erfarenhet hos såväl handelskontoren som
inom ambassaderna.

Utskottet vill understryka vikten av att verksamheten vid
Exportrådet effektiviseras och att en bättre samordning kommer
till stånd mellan olika intressenter när det gäller
exportfrämjande aktiviteter.

Av särskild betydelse är att Exportrådet i sin verksamhet
prioriterar de små och medelstora företagens exportsatsningar.
Stora svenska företag kommer alltid att själva kunna finansiera
de aktiviteter som hänger samman med export. Flertalet
småföretag saknar emellertid resurser för de marknadsanalyser
och kampanjer som erfordras för en framgångsrik
exportverksamhet. Utskottet erinrar om den betydelse som
verksamheten "exportchef-att-hyra" men också konsulttjänster för
mer begränsade insatser har haft för just de små och medelstora
företagen. Risken för att minskade anslag till exportfrämjande
verksamhet drabbar denna kategori av företag kan inte uteslutas.
Utskottet anser därför att en klar markering när det gäller
medelsanvändningen erfordras i detta avseende. Även i övrigt bör
ett förtydligande göras när det gäller Exportrådets särskilda
ansvar för sådana företag. Utskottet vill betona det angelägna i
att de små och medelstora företagen -- samt även
utvecklingsfonderna -- blir representerade i Exportrådets
styrelse. Vidare bör möjligheten övervägas att i större
utsträckning än för närvarande tillgodose behovet hos sådana
företag av exportfrämjande insatser under kortare tid eller i
projektform.

Utskottet anser vidare att möjligheten för de små och
medelstora företagen att få kontakt med Exportrådet måste
underlättas. I detta avseende bör de regionala
utvecklingsfonderna spela en viktig roll. Det är därför
angeläget att Exportrådets uppgifter när det gäller samarbetet
med utvecklingsfonderna anges särskilt. Vidare bör medel
reserveras för ändamålet. I den mån frågan om relationen mellan
Exportrådet och utvecklingsfonderna är ofullständigt belyst
utgår utskottet från att en utredning snarast tillsätts för att
ytterligare klarlägga behovet av kompetensutveckling hos
utvecklingsfonderna när det gäller exportfrämjande,
ansvarsområden och andra hithörande frågor.

Såvitt gäller frågan om lokalt anställd personal vill
utskottet framhålla värdet av den lokala förankring som en sådan
kategori representerar. Än viktigare är att sådan personal
gagnar kontinuiteten i handelskontorens verksamhet. Det är,
anser utskottet, viktigt att den erfarenhet som lokalt anställd
personal på handelskontoren har tas till vara.

Det bör ankomma på regeringen att på lämpligt sätt ombesörja
de åtgärder som utskottet nu har förordat. Genom ett uttalande
av riksdagen av här angiven innebörd blir motionerna 1991/92:N26
(s) och 1991/92:N27 (nyd) i huvudsak tillgodosedda såvitt nu är
i fråga.

Turistfrågor

Regeringen understryker (s. 9) det angelägna i att ett närmare
samarbete etableras mellan Exportrådet och Svenska institutet
för produktion av allmänt material rörande informationen om
Sverige. Det erinras härvid om att Exportrådets verksamhet
omfattar även tjänstenäringar som t.ex. turismen till Sverige.

Frågor om turism och annan verksamhet med anknytning härtill
ombesörjs för närvarande i varierande grad och med delvis olika
inriktning av skilda organ, såsom Sveriges turistråd, Svenska
institutet, ambassaderna samt Exportrådet.

I budgetpropositionen (prop. 1991/92:100 bil. 13) har
regeringen bl.a. föreslagit att Sveriges turistråd skall
avvecklas. Detta förslag jämte motioner har kulturutskottet
behandlat i betänkande 1991/92:KrU16. Enligt kulturutskottet bör
staten även i fortsättningen engagera sig i marknadsföringen
utomlands genom spridning av allmän utlandsinriktad
Sverigeinformation. Det noteras att ett företagsinitierat
branschbolag för turistfrågor håller på att ta form.
Kulturutskottet förespråkar att en särskild turistdelegation
inrättas med uppgift att dels upphandla marknadsföringstjänster,
dels samordna statens internationella insatser för turismen. De
marknadsföringsinsatser som skall riktas mot utlandet har å ena
sidan betydande likheter med den utlandsinformation som
utrikesdepartementet och Svenska institutet redan bedriver och
gränsar å andra sidan till sådan exportfrämjande verksamhet som
Exportrådet har i uppdrag att utföra, anförs det. Den föreslagna
delegationen föreslås få disponera ett anslag av 100 milj.kr.
avsett främst för upphandling av tjänster från branschbolaget
men också från bl.a. Exportrådet och Svenska institutet.
Kulturutskottet instämmer i regeringens förslag att Sveriges
turistråd skall avvecklas. Riksdagen har i dagarna bifallit
kulturutskottets förslag (RD 1991/92:94).

Vidare har utrikesutskottet besvarat (bet. 1991/92:UU14) ett
motionsyrkande (m) som rör samverkan mellan Svenska institutet,
Sveriges turistråd och Exportrådet när det gäller uppgiften att
åstadkomma en samlad presentation av Sverige. Utrikesutskottet
utgår från att en aviserad beredning av frågan om Svenska
institutets uppgifter i samband med avvecklingen av Sveriges
turistråd kommer att tillgodose motionärens önskemål.

Svenska turistfrågor bör ges en närmare knytning till
Exportrådets verksamhet, föreslås det i motion 1991/92:N26 (s).
Motionärerna anser att en bred front för att föra ut
Sverigebilden utomlands skulle kunna tillskapas genom en
samordning av verksamheterna inom Sveriges turistråd, Sveriges
exportråd, handelskontoren inom de svenska ambassaderna och de
privata handelskamrarna.

Utskottet konstaterar att det i den nu aktuella frågan finns
synpunkter med delvis olika inriktning. Regeringen har sålunda
nöjt sig med ett allmänt hållet uttalande när det gäller
Exportrådets befattning med turistfrågorna och de möjligheter
till samordning mellan olika organ som står till buds; något
konkret förslag läggs inte fram.

Enligt utskottets mening är tiden nu mogen för genomförande av
åtgärder med den inriktning som kommer till uttryck i motion
1991/92:N26 (s). En samordning skulle innebära betydande
effektivitetsvinster. Det är, menar utskottet, angeläget att
regeringen tar ett samlat grepp om hithörande frågor och därvid
ger ett preciserat mål för verksamheten. Utskottet kan för sin
del tänka sig tillskapandet av vad som skulle kunna betecknas
som ett "Sverige-hus", en organisation i vilken de nu spridda
verksamheterna utomlands med anknytning till främjandet av
svenska intressen, bl.a. avseende export och turism, skulle
integreras. Utskottet vill i sammanhanget betona att avsikten
inte är att verksamheten skall utvidgas. Ytterligare statliga
resurser bör sålunda inte komma i fråga. Regeringen bör för
riksdagen lägga fram ett konkret förslag med den nu utstakade
inriktningen. Genom ett uttalande av riksdagen med här angiven
innebörd blir motion 1991/92:N26 (s) i huvudsak tillgodosedd
såvitt den gäller Exportrådets insatser avseende turistfrågor.

Importfrämjande

Inslaget av importvaror i svensk export är så stort att detta
förhållande skulle kunna utgöra ett skäl för att Exportrådet
även borde ägna sig åt importfrämjande, anförs det i
propositionen. Regeringen tillbakavisar dock tanken; ett nära
samarbete med importörernas olika organ, framför allt
Grossistförbundet Svensk Handel, förordas i stället.

Uppslaget i propositionen att Exportrådets verksamhet även
skulle inkludera importfrämjande är emellertid väl värt att ta
fasta på, hävdas det i motion 1991/92:N28 (v). Där föreslås att
riksdagen skall göra ett uttalande härom.

Utskottet anser -- i likhet med regeringen -- att det inte är
motiverat med en utvidgning av Exportrådets verksamhet när det
gäller importfrämjande jämfört med vad som nu sker. Det
samarbete som redan finns mellan Exportrådet och exempelvis
Grossistförbundet Svensk Handel bör kunna utvecklas. Någon
anledning att i riktlinjerna för Exportrådet särskilt markera
dessa frågor finns inte, menar utskottet. Motion 1991/92:N28 (v)
avstyrks härmed i aktuellt avseende.

Miljöaspekter i den exportfrämjande verksamheten

Ett genomgående tema i nyssnämnda motion är att intresset för
ett internationellt miljöskydd borde ges ett avsevärt större
utrymme i Sveriges exportfrämjande. Det är hög tid att alla
inblandade parter inser att miljövänliga produkter och processer
kommer att vara svensk exportindustris stora -- och på sikt
kanske enda -- möjlighet, heter det. Nästa utredning som
genomförs om Exportrådets verksamhet borde grundas på en
ekonomisk och ekologisk effektivitetsanalys. Motionären anser
att riksdagen bör göra ett tillkännagivande av denna innebörd.
Vidare begärs ett motsvarande uttalande om vikten av att
Exportrådet dels prioriterar export av miljövänlig teknik, dels
tillförs tillräcklig kompetens på miljöområdet.

Inom Exportrådet har sedan ett antal år miljöfrågorna
uppmärksammats i hög grad. I rådets organisation för
affärsområdestjänster ingår bygg- och energiteknik. Arbetet inom
denna sektion bedrivs bl.a. genom s.k. samverkansgrupper, som
består av ett antal företag med närbesläktade verksamheter.
Bland dessa samverkansgrupper finns det flera som är inriktade
på miljörelaterade frågor, bl.a. beträffande avancerad
energiteknik, vattenrening och avfallshantering. Som en följd av
den ökade aktiviteten när det gäller exportsatsningar inom
miljöområdet har också i större utsträckning än tidigare
personer med sådan kompetens knutits till Exportrådet. Mot
bakgrund härav finner utskottet inte att de uttalanden av
riksdagen som motionären efterlyser är motiverade. Motion
1991/92:N28 (v) avstyrks därför i nu behandlade delar.

Ökad inriktning av exportfrämjandet mot u-länderna

Sveriges handel med tredje världen har minskat avsevärt under
senare år, anförs det vidare i motion 1991/92:N28 (v).
Motionären ser en möjlighet för Exportrådet att bidra till att
nivån på handelsutbytet höjs.

Tyngdpunkten i Exportrådets verksamhet när det gäller
exportservice är i huvudsak efterfrågestyrd, dvs. det är de
berörda företagen som genom sina anspråk på allmän service och
andra tjänster anger inriktningen av Exportrådets verksamhet.
Detta förhållande gäller i än högre grad de verksamheter som
bedrivs inom områdena exportaktioner och exportuppdrag.
Erfarenhetsmässigt riktar de små och medelstora företagen sina
exportansträngningar företrädesvis till vårt lands närområden,
dvs. i första hand till länder inom Europa. För vårt lands
export till u-länderna svarar nästan uteslutande de mycket stora
företagen.

Utskottet finner inte skäl till någon åtgärd från riksdagens
sida med anledning av det krav som framförs i motion 1991/92:N28
(v). Denna avstyrks alltså i berört avseende.

Nytt avtal om Sveriges exportråd

I propositionen föreslås (s. 23 f.) att riksdagen skall
bemyndiga regeringen att sluta ett nytt avtal om Sveriges
exportråd. Avtalspart förutsätts -- liksom vid tidigare
tillfällen -- vara Sveriges allmänna exportförening. Regeringen
anmäler vissa ändringar i det tilltänkta avtalet. En nyhet är
den markering som skall göras att Exportrådet skall ses som ett
serviceorgan. Rådets särskilda uppgifter bör tydligare framgå av
avtalet. Även hittillsvarande krav på Exportrådet om en årlig
redovisning till regeringen av hur statliga medel har använts
bör formellt infogas i ett nytt avtal, anförs det. Utskottet
godtar regeringens begäran om bemyndigande att sluta ett nytt
avtal med i propositionen angivna förändringar.

Anslag m.m.

I propositionen förordas (s. 20 f.) en avveckling av två
verksamheter inom Exportrådet, nämligen dels konsultstöd, dels
stöd till svensk projektexport. Ett beslut i enlighet med det
senare förslaget innebär att lagen (1979:545) om beslutanderätt
för Sveriges exportråd beträffande projektexport bör upphävas.
Utskottet har ingen erinran häremot.

Regeringen har föreslagit medel till exportfrämjande
verksamhet för budgetåret 1992/93 av drygt 219 milj.kr. Det
innebär en minskning med ca 40 milj.kr. jämfört med innevarande
budgetår. Samtidigt anförs att anslaget under en treårsperiod
bör minskas till hälften.

Två motioner har väckts som gäller anslaget för det kommande
budgetåret.

Det finns utrymme för ytterligare besparingar inom
Exportrådets verksamhet, hävdas det i motion 1991/92:N27 (nyd).
Motionären anser därför att anslaget kan minskas med 15 milj.kr.
utöver den neddragning som regeringen har föreslagit.

Motsatt uppfattning kommer till uttryck i motion 1991/92:N28
(v); enligt vad som där sägs bör ca 53 milj.kr. utöver
regeringens förslag tillföras Exportrådet. Motionären finner det
orimligt att Exportrådet skall utföra "samma arbete till halva
kostnaden". Vidare krävs resursförstärkning för de av motionären
förespråkade satsningarna på dels export av miljöteknik och
därmed sammanhängande uppgifter, dels export till tredje
världen.

Den inriktning av Exportrådets verksamhet som utskottet i det
föregående har förordat innebär inte oväsentliga möjligheter
till samordning och annan effektivisering inom det statligt
stödda exportfrämjandet. Utskottet godtar den anslagsnivå för
budgetåret 1992/93 som regeringen har föreslagit. Med hänvisning
till vad nu har anförts avstyrker utskottet motionerna
1991/92:N27 (nyd) och 1991/92:N28 (v), båda i nu berörda delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande organisationer för internationell handel och
råvarusamarbete m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 4
punkt B6 till Organisationer för internationell handel och
råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1992/93 under tredje
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 9278000 kr.,

2. beträffande internationell råvarulagring
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 4
punkt B7 till Internationell råvarulagring för budgetåret
1992/93 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
2000000 kr.,

3. beträffande kommerskollegium
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 4
punkt E1 till Kommerskollegium för budgetåret 1992/93
under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 51647000
kr.,

4. beträffande biståndsmål vid garantigivning
att riksdagen avslår motion 1991/92:N235 yrkande 1,
men. (v) - delvis

5. beträffande garantigivning vid export av
miljöskyddsteknik
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo645 yrkande 8,

6. beträffande sysselsättningsintresset m.m. vid
exportgarantier
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:N217 och 1991/92:N267,

7. beträffande Exportkreditnämnden, täckande av vissa
utgifter för skadeersättningar
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 4
punkt E3 moment 5 och med avslag på motion 1991/92:N235
yrkande 2
dels till Exportkreditnämnden, täckande av vissa
utgifter för skadeersättningar för budgetåret 1992/93 under
tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för
utbetalningar från anslaget,
men. (v) - delvis

8. beträffande övriga förslag rörande exportkreditnämnden
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 4
punkt E 3 momenten 1--4 och med anledning av proposition
1991/92:100 bilaga 4 punkt E 3 moment 6
a) medger att det av riksdagen medgivna högsta
betalningsansvaret för exportkreditgarantier fastställs till
25000000000 kr. för N-garantier och till 45000000000
kr. för LT-garantier,
b) medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av
statsgaranti för investeringar i utlandet till ett belopp av
högst 2000000000 kr.,
c) godkänner att den rörliga kredit som ställts till
exportkreditnämndens förfogande budgetåret 1992/93 hos
riksgäldskontoret får uppgå till 3700000000 kr. för de
gamla systemen och till 200000000 kr. för de nya systemen,
d) bemyndigar regeringen att medge att exportkreditnämnden
från budgetåret 1992/93 och tills vidare får uppta lån i
utländsk valuta till ett värde av högst 1000000000 kr.,
varav 200000000 kr. för de nya systemen,
e) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om garantigivning i n-systemet för varor och tjänster som
inte är svenska, men som ingår i svenska exportaffärer,

9. beträffande inriktningen av den exportfrämjande
verksamheten inom Sveriges exportråd
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:N26 yrkande 1
och motion 1991/92:N27 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 1 (m, fp, c, kds)

10. beträffande uppgifter för Sveriges exportråd i
turistfrågor
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:N26 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 2 (m, fp, c, kds)

11. beträffande importfrämjande som ny uppgift för Sveriges
exportråd
att riksdagen avslår motion 1991/92:N28 yrkande 5,
men. (v) - delvis

12. beträffande exportfrämjande m.m. avseende
miljöskyddsteknik
att riksdagen avslår motion 1991/92:N28 yrkandena 1, 3 och 6,
men. (v) - delvis

13. beträffande ökad inriktning av exportfrämjandet mot
u-länderna
att riksdagen avslår motion 1991/92:N28 yrkande 4,
men. (v) - delvis

14. beträffande beslutanderätt för Sveriges exportråd
beträffande projektexport
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:108 moment 1
antar förslaget till lag om upphävande av lagen (1979:545) om
beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande projektexport,

15. beträffande avtal om Sveriges exportråd
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:108 moment 2
bemyndigar regeringen att sluta nytt avtal med Sveriges allmänna
exportförening om Sveriges exportråd i huvudsaklig
överensstämmelse med vad som anges i propositionen,

16. beträffande anslag till exportfrämjande verksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:108 moment 3
och med avslag på motion 1991/92:N27 yrkande 3 och motion
1991/92:N28 yrkande 2 till Exportfrämjande verksamhet för
budgetåret 1992/93 under tredje huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 219180000 kr.
men. (v) - delvis

Stockholm den 9 april 1992

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Anita Gradin
(s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Kjell Ericsson
(c), Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Bengt Dalström (nyd),
Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Jan Backman (m), Bo
Bernhardsson (s), Anita Modin (s), Gudrun Norberg (fp) och
Roland Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Inriktningen av den exportfrämjande verksamheten inom
Sveriges exportråd (mom. 9)

Rolf Dahlberg (m), Per-Richard Molén (m), Kjell Ericsson (c),
Karin Falkmer (m), Jan Backman (m), Gudrun Norberg (fp) och
Roland Lében (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.12 som
börjar med "Av särskild" och slutar med "i fråga" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att de små och medelstora företagen bör
prioriteras i Exportrådets verksamhet. Dessa företag saknar i
motsats till de större företagen ofta möjligheter att på egen
hand bedriva exportfrämjande aktiviteter. Det angelägna i att
Exportrådet i ökad utsträckning inriktar sin verksamhet mot de
små och medelstora företagen betonas också i propositionen. Som
tidigare nämnts aviseras där ett närmare samarbete mellan
Exportrådet och de regionala utvecklingsfonderna angående
exportfrämjande insatser för denna företagsgrupp. Det meddelas
också att representanter för såväl de små och medelstora
företagen som bl.a. utvecklingsfonderna kommer att ingå i rådets
styrelse. Någon anledning att ytterligare markera Exportrådets
betydelse för de små och medelstora företagen finns inte, menar
utskottet. Med hänsyn härtill och till vad utskottet i övrigt
har anfört avstyrks motionerna 1991/92:N26 (s) och 1991/92:N27
(nyd) i här behandlade delar.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:

9. beträffande inriktningen av den exportfrämjande
verksamheten inom Sveriges exportråd
att riksdagen avslår motion 1991/92:N26 yrkande 1 och motion
1991/92:N27 yrkandena 1 och 2.

2. Uppgifter för Sveriges exportråd i turistfrågor (mom. 10)

Rolf Dahlberg (m), Per-Richard Molén (m), Kjell Ericsson (c),
Karin Falkmer (m), Jan Backman (m), Gudrun Norberg (fp) och
Roland Lében (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.
13 med "Utskottet konstaterar" och slutar på s. 14 med "avseende
turistfrågor" bort ha följande lydelse:

De tankegångar som förs fram i motion 1991/92:N26 (s) om en
samordning av turistfrågorna och om en närmare betoning av deras
roll inom Exportrådet saknar förvisso inte intresse. Till
övervägande del sammanfaller dessa aspekter också med dem som
regeringen ger uttryck för i propositionen.

Utskottet finner dock att en organiserad samordning av den art
som förespråkas i motionen till inte oväsentlig del sätter
marknaden ur spel. Det är, menar utskottet, efterfrågan på
tjänster från de berörda företagen som i huvudsak skall styra
inriktningen och omfattningen av marknadsföringen utomlands. Ett
visst statligt grundstöd kan givetvis behövas. Detta behov
tillgodoses emellertid genom den verksamhet som framgent kommer
att finna sina former genom det beslut om ändrad inriktning av
turistpolitiken som riksdagen nyligen har fattat.

En viktig fördel med nuvarande system är att en viss valfrihet
kvarstår för företagen; de kan alltså välja mellan olika
alternativ, t.ex. handelskammare och Exportrådet, när det gäller
insatser som syftar till ökad turism eller som kan följa av
sådana aktiviteter. I den mån som samordning är motiverad torde
en sådan ordning finna sina naturliga former -- exempelvis i
projektform -- inte minst under medverkan av bl.a. företag och
branschorganisationer. Med vad som nu har sagts avstyrker
utskottet motion 1991/92:N26 (s) i här aktuellt avseende.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:

10. beträffande uppgifter för Sveriges exportråd i
turistfrågor
att riksdagen avslår motion 1991/92:N26 yrkande 2.

Särskilda yttranden

1. Garantigivning vid export av miljöskyddsteknik (mom.5)

Bengt Dalström (nyd) anför:

De finansiella instrument som står till buds för handel och
investeringar synes inte kunna användas -- i vart fall inte i
tillräcklig utsträckning -- när det gäller länder för vilka
denna typ av stöd skulle göra bäst nytta, såsom de baltiska
staterna och Polen. Mot bakgrund av de stora miljöproblem som
vissa länder i nordöstra Europa ger upphov till bör regeringen i
linje med vad som anges i motion 1991/92:Jo645 (nyd) nu ägna
stor uppmärksamhet åt att söka skapa nya finansieringsformer för
angelägna investeringar i de berörda länderna.

2. Sysselsättningsintresset m.m. vid exportgarantier (mom.6)

Bengt Dalström (nyd) anför:

Regeringens överväganden i fråga om s.k. barterhandel bör
enligt min uppfattning snarast resultera i ett sådant förslag
att syftet med det berörda yrkandet i motion 1991/92:N267 (nyd)
kan tillgodoses.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

Enligt min mening borde utskottet ha intagit följande
ståndpunkter när det gäller exportfinansiering resp.
exportfrämjande.

Vid sidan av andra angelägna samhällsintressen bör även de
biståndspolitiska målen vara vägledande för exportkreditnämndens
(EKN) garantigivning vid export till u-länder. Regeringen bör
därför i EKN:s instruktion införa bestämmelser med denna
inriktning.

Regeringen har begärt bemyndigande att använda anslaget E3
för att bevilja EKN ersättning med 63 milj.kr. med anledning av
de skuldlättnader till Egypten, som har överenskommits i den
s.k. Parisklubben. Denna begäran bör inte medges. Egypten
tillhör de länder, vilkas demokratiska process kan ifrågasättas.
Några svenska kreditgarantier för export till länder med sådan
utveckling borde inte ha utfärdats.

Exportrådets verksamhet bör i större utsträckning än för
närvarande inriktas på dels miljöfrågor, dels handel med
u-länderna. I båda avseenden finns ett stort behov av
exportfrämjande verksamhet; förhållanden som helt har
negligerats i propositionen.

På sikt är det helt nödvändigt att miljöhänsynen anger
ramarna för olika verksamheter, inte minst när det gäller
Sveriges handel med omvärlden. Sverige är världsledande inom en
rad miljövänliga processer, t.ex. rökgasrening, solenergi och
biobränsleteknik. Om den politiska viljan finns är det inget som
hindrar att Exportrådet ges ett särskilt uppdrag att sprida
modern svensk miljövänlig teknik. Innan vårt land blir
akterseglat av andra länder, såsom Japan och Tyskland, måste
berörda aktörer i Sverige nu inse att miljövänliga produkter och
processer kommer att vara svensk exportindustris stora -- och på
sikt kanske enda -- möjlighet att hävda sig. Mot den nu angivna
bakgrunden bör nästa utredning som avser exportfrämjande
verksamhet grundas på såväl en ekonomisk som en ekologisk
effektivitetsanalys. Vidare bör föreskrivas att Exportrådet
skall prioritera export av miljövänlig teknik; i sammanhanget
bör också miljökompetensen hos Exportrådet höjas.

Sveriges handel med tredje världen har reducerats avsevärt
under senare år. Detta är inte tillfredsställande. Exportrådet
bör kunna spela en viktig roll för att handeln skall öka. I
likhet med vad som sägs i det föregående om exportfrämjande
avseende miljöteknik bör Exportrådet ges ett särskilt uppdrag
att främja handeln med u-länderna.

För att ytterligare en markering skall göras när det gäller
vikten av ökad handel med u-länderna bör regeringen ombesörja
att en utredning tillsätts om möjligheten för Exportrådet att
bistå företag med importverksamhet. Med hänvisning till vad som
nu har förespråkats i fråga om utökade uppgifter för Exportrådet
bör den exportfrämjande verksamheten tillföras 52820000 kr.
utöver vad regeringen har föreslagit.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets
hemställan under momenten 4, 7, 11--13 och 16 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande biståndsmål vid garantigivning
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N235 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående
anförts i denna del,

7. beträffande Exportkreditnämnden, täckande av vissa
utgifter för skadeersättningar
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga
4 punkt E3 moment 5 och med bifall till motion 1991/92:N235
yrkande 2
delstill Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter
för skadeersättningar för budgetåret 1992/93 under tredje
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
dels godkänner de riktlinjer för utbetalningar från
anslaget som har angivits i det föregående,

11. beträffande importfrämjande som ny uppgift för Sveriges
exportråd
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N28 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående
anförts i denna del,

12. beträffande exportfrämjande m.m. avseende
miljöskyddsteknik
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N28 yrkandena 1,
3 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad i det
föregående anförts i denna del,

13. beträffande ökad inriktning av exportfrämjandet mot
u-länderna
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N28 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående
anförts i denna del,

16. beträffande anslag till exportfrämjande verksamhet
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:108 moment
3, med bifall till motion 1991/92:N28 yrkande 2 och med avslag
på motion 1991/92:N27 yrkande 3 till Exportfrämjande
verksamhet för budgetåret 1992/93 under tredje huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 272000000 kr.

Innehåll

Ärendet1

Sammanfattning1

Proposition 1991/92:1002

Proposition 1991/92:1083
Huvudsakligt innehåll3
Förslag3

Motionerna3

Utskottet5
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.5
Kommerskollegium5
Exportfinansiering6
Riktlinjer6
Anslag m.m.9
Exportfrämjande verksamhet9
Inledning9
Statens roll vid främjande av export10
Allmän inriktning10
Turistfrågor13
Importfrämjande14
Miljöaspekter i den exportfrämjande verksamheten14
Ökad inriktning av exportfrämjandet mot u-länderna15
Nytt avtal om Sveriges exportråd15
Anslag m.m.16
Hemställan16

Reservationer
1. Inriktningen av den exportfrämjande verksamheten inom
Sveriges exportråd (m, fp, c, kds)19
2. Uppgifter för Sveriges exportråd i turistfrågor (m, fp, c,
kds)19

Särskilda yttranden
1. Garantigivning vid export av miljöskyddsteknik (nyd)20
2. Sysselsättningsintresset m.m. vid exportgarantier (nyd)20

Meningsyttring av suppleant (v)21