Europa-Medelhavsavtalet mellan EU och Israel

Betänkande 1995/96:UU22

Utrikesutskottets betänkande 1995/96:UU22

Europa-Medelhavsavtalet mellan EU och Israel

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1995/96
UU22

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande
regeringens förslag (prop. 1995/96:
185) om godkännande av Europa-
Medelhavsavtalet med Israel. Inga
motioner har väckts med anledning av
propositionen.

Propositionen

I proposition 1995/96:185 yrkar
regeringen att riksdagen godkänner
Europa-Medelhavsavtalet om upprättande
av en associering mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater å
ena sidan och Israel å den andra.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen
godkänner ett Europa-Medelhavsavtal om
upprättande av en associering mellan
Europeiska gemenskaperna och deras
medlemsstater, å ena sidan, och Israel,
å den andra. Avtalet innehåller
bestämmelser om bl.a. politisk dialog,
frihandel samt ekonomiskt och socialt
samarbete.

Syftet med avtalet är bl.a. att inom
ramen för EG:s nya Medelhavspolitik
bidra till stabilitet och en positiv
ekonomisk och social utveckling i
regionen.

Avtalet träder i kraft den första
dagen i den andra månaden efter det att
alla parter har anmält att de har
godkänt det.

Den ekonomiska utvecklingen i Israel

Den israeliska ekonomin har uppvisat en
hög tillväxt under de senaste åren.
Tillväxten under år 1995 beräknas ha
uppgått till 7 % och årets utveckling
tyder på en fortsatt hög nivå.

En bidragande faktor till denna
positiva utveckling har varit en ökad
liberalisering av den israeliska
handelsregimen. Dessutom har
fredsprocessen skapat en större dynamik
i den israeliska ekonomin och bidragit
till att förhoppningar och ambitioner om
att skapa en framtida marknad i hela
Mellan-östern och Nordafrika för
israeliska produkter är klart uttalade.
Möjligheterna att etablera israelisk-
arabiska samriskföretag hör också till
framtidsbilden.

Israel är anslutet till Allmänna tull-
och handelsavtalet, GATT, och medlem i
världshandelsorganisationen WTO. Från
GATT:s sida uppskattas de
liberaliseringar som har genomförts, men
man påpekar också att en rad reformer
bör genomföras. Det handlar om fortsatta
avregleringar inom ekonomin, t.ex.
minskat statsstöd, borttagande av
exportsubventioner och en neutralisering
av inköpsskatten, tama , vad gäller
importerade produkter visavi inhemska.

Från israelisk sida har fortsatta
justeringar av handelsregimen utlovats.

Den svensk-israeliska handeln före
Sveriges EU-inträde

Sverige har länge haft ett
handelsöverskott med Israel. Den svenska
exporten till Israel uppgick åren 1993
och 1994 till 2 007 miljoner kronor
respektive
2 251 miljoner kronor, medan den svenska
importen från Israel uppgick till 483
miljoner kronor respektive 665 miljoner
kronor under samma tid. Siffror för det
första halvåret 1995 visar på en nedgång
i den svenska exporten till 1 140
miljoner kronor jämfört med 1 281
miljoner kronor samma period 1994.
Importen har under samma period ökat
från 269 miljoner kronor första halvåret
1994 till 400 miljoner kronor samma
period 1995.

Handeln mellan EG och Israel

EG:s export till Israel är mer än
dubbelt så stor som importen därifrån.
EG:s export till Israel uppgick åren
1993 och 1994 till 7 567 miljoner ecu
respektive 8 958 miljoner ecu, medan
EG:s import från Israel uppgick till 3
438 miljoner ecu respektive 4 143
miljoner ecu under samma period.

Förhandlingarnas bakgrund

EG:s handelspolitik när det gäller
länderna kring Medelhavet har länge
baserats på en kombination av
associerings- och frihandelsavtal samt
samarbetsavtal med ensidiga
handelspreferenser. Riktlinjerna för
Medelhavspolitiken har återkommande
presenterats i särskilda program.
Avtalen har innehållit tre viktiga
beståndsdelar: upprättandet av
institutioner för politiskt samarbete,
handelsförmåner samt särskilda protokoll
för tekniskt och ekonomiskt samarbete.

I enlighet med rådets beslut av den 20
december 1993, inledde kommissionen
förhandlingar om ett nytt avtal mellan
Europeiska gemenskaperna och deras
medlemsstater å ena sidan och staten
Israel å den andra. Förhandlingarna
fördes av kommissionen i samråd med
medlemsstaterna. Sverige har deltagit
aktivt i arbetet från och med
medlemskapet den 1 januari 1995.
Förhandlingarna avslutades under hösten
1995 och avtalet undertecknades den 20
november 1995.

I oktober 1994 presenterade EG-
kommissionen samtidigt riktlinjer för en
ny fördjupad Medelhavsstrategi, vilka
godkändes vid Europeiska rådets möte i
Essen i december 1994. Strategin, som
antogs vid ett möte med Allmänna rådet i
april 1995, syftar till att säkra
stabilitet och utveckling i Europa och
Medelhavsområdet. Den vilar på tre
pelare, där den första utgörs av nya
former för ett fördjupat politiskt
samarbete, den andra ugörs av ett s.k.
euromediterrant frihandelsområde, och
den tredje av ett biståndspaket.

Det euromediterrana frihandelsområdet
skall vara utbyggt till år 2010, och
baseras på bilaterala avtal slutna
mellan EG och de icke-europeiska
Medelhavsländerna samt mellan de icke-
europeiska Medelhavsländerna inbördes.
Förutom frihandel rymmer avtalen frågor
om EG-bistånd för modernisering av
Medelhavsländernas ekonomier,
bekämpandet av terrorism, organiserad
brottslighet, narkotikasmuggling m.m.

Som ett delmål på vägen mot att
etablera frihandelsområdet ses bl.a. att
sluta associeringsavtal med de icke-
europeiska länderna runt Medelhavet. Ett
Europa-Medelhavsavtal har redan slutits
med Tunisien. Dessutom har ett avtal
förhandlats fram med Marocko vilket
enligt planerna kommer att undertecknas
under våren 1996. Förhandlingar pågår
dessutom med Eygpten, Jordanien och
Libanon.

Avtalets innehåll

Genom Europa-Medelhavsavtalet upprättas
en associering mellan Israel och
Europeiska gemenskaperna och deras
medlemsstater. Avtalet omfattar 85
artiklar indelade i nio avdelningar med
följande rubriker: politisk dialog (I),
fri rörlighet för varor (II),
etableringsrätt och tillhandahållande av
tjänster (III), kapitalrörelser,
betalningar, offentlig upphandling.
konkurrensbestämmelser och immateriell
äganderätt (IV), vetenskapligt och
tekniskt samarbete (V), ekonomiskt
samarbete (VI), samarbete om
audiovisuella och kulturella frågor,
information och kommunikation (VII),
sociala frågor (VIII), institutionella
och allmänna bestämmelser samt
slutbestämmelser (IX). Avtalet omfattar
även sju bilagor, fem protokoll och en
slutakt som samtliga utgör en integrerad
del av avtalet.

Kompetensfrågor

I avtalet är det Europeiska gemenskapen
och Europeiska kol- och stålgemenskapen
och medlemsstaterna som är avtalsparter
på den ena sidan. Avtalet är därmed ett
s.k. blandat avtal.

Avtalet reglerar bl.a. frågor inom den
gemensamma handelspolitikens område. Av
artikel 113 i Fördraget om upprättandet
av Europeiska gemenskapen och EG-
domstolens praxis framgår att Europeiska
gemenskapens traktatkompetens inom den
gemensamma handelspolitiken är exklusiv.
Kompetensen att ingå associeringsavtal
är också i princip exklusiv. Det nu
aktuella avtalet reglerar emellertid
också förhållanden som ligger utanför
gemenskapens kompetens och därmed inom
ramen för medlemsländernas kompetens
(t.ex. politisk dialog, socialt och
finansiellt samarbete samt
brottsbekämpning).

Som tidigare nämnts innehåller avtalet
dessutom bestämmelser om olika sociala
frågor som bl.a., i vissa fall, innebär
en samordning av de sociala
trygghetssystemen. För Sveriges del
innebär avtalet emellertid inga nya
åtaganden på området eftersom Sverige
och Israel redan 1982 slöt en
överenskommelse om social trygghet.

Godkännande av avtalet

Regeringen anför att associeringsavtalet
med Israel utgör ytterligare ett steg på
vägen mot ett utökat partnerskap mellan
EG och länderna kring Medelhavets östra
och södra strand, och kommer på ett
positivt sätt att fördjupa och utöka de
europeisk-israeliska förbindelserna.
Målsättningen är att säkerställa en
fredlig utveckling i Medelhavsområdet
samt att främja stabilitet och en
positiv ekonomisk och social utveckling.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen
att riksdagen godkänner Europa-
Medelhavsavtalet mellan EU och Israel.

Utskottetets överväganden

Gemenskapens Medelhavsstrategi syftar
till att ge relationerna med de icke-
europeiska Medelhavsländerna en ny
dimension och att understödja den
politiska, ekonomiska och sociala
utvecklingen i dessa länder. Europa-
Medelhavsavtalet med Israel skapar bl.a.
ramar för politisk dialog och definierar
ett brett spektrum av samarbetsområden.

Utskottet tillstyrker att riksdagen
godkänner Europa-Medelhavsavtalet med
Israel.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen godkänner det i
proposition 1995/96:185 föreslagna
Europa-Medelhavsavtalet om upprättande
av en associering mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater å
ena sidan och staten Israel å andra
sidan.

Stockholm den 21 maj 1996

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola
Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m),
Mats Hellström (s), Inga-Britt
Johansson (s), Nils T Svensson (s),
Inger Koch (m), Yvonne Sandberg-Fries
(s), Berndt Ekholm (s), Bertil Persson
(m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Eva
Zetterberg (v), Carina Hägg (s), Bodil
Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund
(kds), Agneta Brendt (s) och Anna
Corshammar-Bojerud (c).