Ett nytt offentligt rättsinformationssystem

Betänkande 1998/99:JuU11

Justitieutskottets betänkande 1998/99:JUU11

Ett nytt offentligt rättsinformationssystem

Innehåll

• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1998/99

JuU11

Skrivelsen

I skrivelse 1998/99:17 (Justitiedepartementet) har
regeringen berett riksdagen tillfälle att ta del av
regeringens skrivelse om ett nytt offentligt
rättsinformationssystem.

Motionerna

1998/99:Ju4 av Gunnel Wallin (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om krav på att informationen
från myndigheter, m.m. skall vara enkelt och
lättförståeligt utformad,

1998/99:Ju5 av Ingemar Vänerlöv (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att uppgiften att handha
rättsinformationssystemet bör läggas på riksdagen.

Utskottet

Inledning

Med grundläggande rättsinformation förstås
huvudsakligen författningar, förarbeten till dessa
samt rättspraxis.

I skrivelse 1998/99:17 presenterar regeringen
översiktligt sin syn på ett nytt offentligt
rättsinformationssystem.

Till grund för skrivelsen ligger ett omfattande
arbete som inleddes genom att kommissionen för att
främja en bred användning av informationsteknik,
IT-kommissionen (dir. 1995:01), år 1996 i en
skrivelse till regeringen lämnade en rad förslag
till åtgärder för att få till stånd en aktiv
spridning av rättsinformation med hjälp av
informationsteknik. Denna skrivelse föregicks i sin
tur av ett mångårigt arbete inom bl.a.
Samarbetsorganet för rättsväsendets
informationssystem (SARI).

Med anledning bl.a. av IT-kommissionens skrivelse
tillsatte regeringen under hösten 1996 en
arbetsgrupp inom Regeringskansliet med uppgift att
lämna förslag till ett nytt rättsdatasystem. I
arbetsgruppen har det utöver företrädare för olika
departement funnits representanter för Riksdagens
förvaltningskontor och Statskontoret.

Arbetsgruppen, som under arbetets gång samrått med
olika intressenter, avslutade sitt arbete i februari
1998 genom att presentera sina överväganden och
förslag i departementspromemorian Ett offentligt
rättsinformationssy-
stem (Ds 1998:10). Promemorian har remissbehandlats.

Promemorian, remissutfallet och den tänkta
inriktningen på det fortsatta arbetet har också
presenterats för riksdagens IT-råd.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Regeringen anser att staten skall svara för en
kontinuerlig grundservice på rättsinformationens
område med hjälp av informationsteknik. Denna
grundservice skall rikta sig till både allmänheten
och den offentliga förvaltningen. Ansvaret skall
omfatta de offentliga rättskällorna och - till
skillnad från vad som gäller i dag - sträcka sig
från lagarna och deras förarbeten samt de statliga
myndigheternas föreskrifter till domstolarnas och
myndigheternas rätts-praxis. Staten skall också ha
ett visst begränsat ansvar för att förädla
rättsinformation.

Staten skall ha ett ansvar för att
rättsinformationen finns elektroniskt tillgänglig på
ett överskådligt och enhetligt sätt. Staten skall
vidare ansvara för att det finns grundläggande
standarder för märkning, strukturering och sökning
av informationen. En viktig utgångspunkt är att
större delen av rättsinformationen skall
tillhandahållas utan avgifter.

Varje offentligt organ som ger ut viss
rättsinformation skall ansvara för att den sprids
elektroniskt, att den är korrekt och att den är
aktuell. Det betyder att information kommer att
finnas i ett stort antal databaser runt om i landet.
Innehållet i systemet skall dock med teknikens hjälp
finnas tillgängligt för användarna på ett enhetligt
och samlat sätt.

All information skall således finnas tillgänglig
via en gemensam ingångssida på Internet. Det skall
vara möjligt att göra fritextsökningar och
strukturerade sökningar över hela systemet
samtidigt. Det skall vidare finnas goda
länkningsmöjligheter.

Det nya rättsinformationssystemet kommer att kräva
långtgående samordning mellan de deltagande
myndigheterna. Regeringskansliet skall tills vidare
vara ansvarigt för samordningen.

Överväganden

Det ställer sig enligt utskottets mening naturligt
att utnyttja informationstekniken för att göra
rättsinformationen lättillgänglig för allmänheten
och den offentliga förvaltningen. Utskottet ser
därför med tillfredsställelse på den utveckling av
de nuvarande datasystemen på
rättsinformationsområdet som planeringen innebär.
Utskottet har alltså i princip inga invändningar mot
regeringens avsikter såsom de redovisas i
skrivelsen.

Med anledning av skrivelsen har väckts två
motioner, dels motion Ju4 (c) med krav på att
informationen i rättsinformationssystemet skall vara
enkelt och lättförståeligt utformad, dels motion Ju5
(kd) där det föreslås att riksdagen och inte
Regeringskansliet skall ha hand om samordningen av
rättsinformationssystemet.

När det först gäller motion Ju4 kan utskottet inte
annat än instämma. Det måste alltid vara en strävan
att göra språket i t.ex. lagar, förordningar och
tillämpningsföreskrifter så enkelt och klart som
möjligt. Ett språkvårdande arbete pågår också sedan
länge på många håll inom den offentliga
förvaltningen. I Regeringskansliet finns t.ex. en
särskild enhet med uppgift bl.a. att granska - och
förbättra - den språkliga utformningen av lagar och
förordningar. Något tillkännagivande till regeringen
med anledning av motion Ju4 behövs alltså inte, och
utskottet avstyrker bifall till den.

När det sedan gäller yrkandet i motion Ju5
konstaterar utskottet att kompetensen för att
samordna rättsinformationssystemet finns såväl i
Regeringskansliet som i riksdagen. För att uppgiften
skall handhas av riksdagen talar främst att
Riksdagens förvaltningskontor enligt ett avtal med
Regeringskansliet fram till den 1 januari 1999 har
haft hand om databasen Rixlex som bl.a. innehåller
Svensk författningssamling i fulltext. Häremot talar
å andra sidan att merparten av den information som
kommer att finnas tillgänglig i det nya systemet
produceras av myndigheter under regeringen och att
regeringen har ansvaret för utfärdandet av de lagar
riksdagen beslutat om, liksom för de förordningar
som regeringen själv beslutar. Regeringskansliet är
således den instans som ansvarar för spridningen av
den mest centrala rättsinformationen. Det framstår
också enligt utskottets mening som tveksamt om det
är lämpligt att genom riksdagsbeslut lägga
verkställande uppgifter på riksdagen. Utskottet vill
tillägga att frågan om vem som skall ha
samordningsansvaret framstår som i första hand en
administrativ fråga. Utskottet förutsätter att
rättsinformationssystemet under alla omständigheter
kommer att gå att nå direkt från riksdagens hemsida.
Utskottet avstyrker alltså bifall även till motion
Ju5.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande ett nytt offentligt
rättsinformationssystem

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Ju4 och
1998/99:Ju5 lägger regeringens skrivelse
1998/99:17 till handlingarna.

res. 1 (kd)

Stockholm den 28 januari 1999

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Ingvar
Johnsson (s), Märta Johansson (s), Margareta
Sandgren (s), Alice Åström (v), Ingemar Vänerlöv
(kd), Anders G Högmark (m), Ann-Marie Fagerström
(s), Maud Ekendahl (m), Helena Frisk (s), Yvonne
Oscarsson (v), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe Johnsson
(m), Kia Andreasson (mp), Gunnel Wallin (c), Siw
Persson (fp) och Göran Norlander (s).

Reservation

Ett nytt offentligt rättsinformationssystem

Ingemar Vänerlöv (kd) och Ragnwi Marcelind (kd)
anför:

Enligt vår mening är rättsinformationssystemet en
grundpelare i det svenska informationssamhället.
Mottagaren skall klart kunna koppla informationen
till den demokratiska processen i riksdagen oavsett
vilka partier som sitter i regeringsställning.
Sveriges riksdag har en genomtänkt och väl
fungerande hemsida som besöks av många. Riksdagen
har också en stor erfarenhet av att hantera och
pedagogiskt presentera omfattande offentligt
material. Mot den bakgrunden bör enligt vår mening
riksdagen få samordningsansvaret för
rättsinformationssystemet. Det ankommer på
regeringen att beakta vad som nu anförts i det
fortsatta arbetet med systemet.

I fråga om yrkandet i motion Ju4 om den språkliga
utformningen av rätts-informationen har vi samma
uppfattning som majoriteten.

Vi anser att utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

beträffande ett nytt offentligt
rättsinformationssystem

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Ju5
och med avslag på motion 1998/99:Ju4 dels lägger
regeringens skrivelse 1998/99:17 till handlingarna,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts i reservationen.