Ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter
Betänkande 2025/26:CU6
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 26 november 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Straffrättsligt skydd för tekniska företagshemligheter (CU6)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att kriminalisera olovligt utnyttjande och röjande av tekniska företagshemligheter. Beslutet innebär att det blir straffbart att utan lov utnyttja eller röja företagshemligheter, även när personen genom exempelvis sin anställning haft laglig tillgång till informationen.
Kriminaliseringen gäller tekniska företagshemligheter, det vill säga företagshemligheter som är viktiga för den tekniska utvecklingen. Det kan exempelvis handla om ritningar, processer eller forskningsresultat.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionsyrkandet.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheterProposition 2024/25:208
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-11-20
Trycklov: 2025-11-20
Betänkande 2025/26:CU6
Alla beredningar i utskottet
Straffrättsligt skydd för tekniska företagshemligheter (CU6)
Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag att kriminalisera olovligt utnyttjande och röjande av tekniska företagshemligheter. Förslaget innebär att det blir straffbart att utan lov utnyttja eller röja företagshemligheter, även när personen genom exempelvis sin anställning haft laglig tillgång till informationen.
Kriminaliseringen gäller tekniska företagshemligheter, det vill säga företagshemligheter som är viktiga för den tekniska utvecklingen. Det kan exempelvis handla om ritningar, processer eller forskningsresultat.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2026.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-11-25
Debatt om förslag 2025/26:CU6
Webb-tv: Ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter
Dokument från debatten
- Tisdag den 25 november 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:38
- Protokoll 2025/26:38 Tisdagen den 25 novemberProtokoll 2025/26:38 Ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter
- Tisdag den 25 november 2025Talarlista 2025/26:20251125
Protokoll från debatten
Anf. 6 Ludvig Ceimertz (M)
Fru talman! Svenska företag och forskningsmiljöer måste kunna skydda sina viktigaste tillgångar: sina företagshemligheter. Det här är ofta information som rör innovation, teknik, utveckling och säkerhet. I dag, fru talman, finns det en lucka i lagen. Om du har haft laglig tillgång till känslig information, exempelvis som anställd, men sedan missbrukar förtroendet har det inte varit straffbart. Detta är inte rimligt, och det är inte hållbart. Därför föreslår regeringen nu att ett sådant agerande ska kriminaliseras. Det här gäller tekniska företagshemligheter, det vill säga de hemligheter som är avgörande för våra företag, vår forskning och vår konkurrenskraft.
Propositionen handlar inte bara om en ny straffbestämmelse utan innehåller flera viktiga delar.
För det första: Det blir ett brott att röja eller utnyttja tekniska företagshemligheter även för den som haft laglig tillgång till dem. Det täpper till en lucka som alltför länge har varit öppen.
För det andra: Det blir straffbart även att försöka eller förbereda den här typen av brott. Straffskalan skärps vid grova fall.
För det tredje: Den som drabbas ska kunna begära vitesförbud och skadestånd direkt i brottmålet.
För det fjärde: Om det finns misstanke om att främmande makt ligger bakom ska polisen få använda hemliga tvångsmedel, till exempel övervakning eller dataavläsning, precis som de redan får vid terrorism och andra grova brott.
Sist men inte minst: I allvarliga fall ska polisen också kunna göra biometriska jämförelser, till exempel kolla om fingeravtryck eller ett foto från en övervakningskamera finns i Migrationsverkets register. Det är ett kraftfullt verktyg för att kunna identifiera en misstänkt som ägnar sig åt företagsspionage på uppdrag av främmande makt.
Varför är detta så viktigt? Jo, det är viktigt för vår innovationskraft. Svenska företag investerar enorma belopp i forskning och utveckling. Om andra kan stjäla resultaten utan att straffas undergrävs viljan att satsa. Det här förslaget stärker både innovationsklimatet och Sveriges konkurrenskraft.
Det är också viktigt för vår ekonomiska säkerhet. Företagshemligheter är i dag en måltavla för både konkurrenter och främmande makt. Det är ingen fiktion, utan det är verklighet. Den här lagen stärker vårt skydd mot spionage mot våra jobb och våra idéer.
Det är dessutom viktigt, fru talman, för att möta hotet från statsstyrd verksamhet. Vi vet att främmande makt och stater aktivt försöker komma åt känslig svensk teknik. Därför måste vi ge våra myndigheter rätt verktyg att kunna agera.
Fru talman! Mot denna bakgrund väcker Miljöpartiets reservation en del frågor. De motsätter sig bland annat att polisen vid de allra mest allvarliga brotten ska få göra biometriska jämförelser mot Migrationsverkets register för att identifiera en gärningsperson. Detta är faktiskt anmärkningsvärt. Vi talar om fall där det finns exempelvis fingeravtryck eller foton och där brottet kan vara beställt av främmande stat. Vi vet att till exempel Kina, Ryssland och Iran aktivt angriper Sverige. Att i det läget säga till polisen att de fingeravtryck och de bilder de har inte ska få användas för en identifiering därför att det kan kränka integriteten är märkligt, framför allt om uppgifter redan finns hos en svensk myndighet som kan samarbeta.
Det här är ett tydligt exempel på hur Miljöpartiet gång på gång ställer sig i vägen när vi vill ge samhället bättre verktyg mot grov brottslighet. Det visar vad som står på spel. Om Socialdemokraterna ännu en gång ger Miljöpartiet avgörande inflytande över rättspolitik är det just reformer som denna som inte kan bli av.
Fru talman! Med den här propositionen stärker vi skyddet för svensk teknik, svensk forskning och svensk säkerhet. Vi ger våra myndigheter rätt verktyg att kunna möta en modern hotbild, och vi visar att Sverige aldrig kommer att vara ett lätt mål. Med detta vill jag yrka bifall till propositionen.
(Applåder)
Anf. 7 Amanda Palmstierna (MP)
Fru talman! Tack, ledamoten, för att du har uppmärksammat vår reservation i denna väldigt viktiga fråga!
Till att börja med ställer vi oss bakom propositionen. Vår reservation gäller bara det här med att använda biometriska jämförelser i Migrationsverkets register. Den delen ställer vi oss inte bakom.
Riksdagen har tidigare behandlat en offentlig utredning som heter Biometri – för en effektivare brottsbekämpning. Utredningen föreslog att polisen skulle få göra biometriska jämförelser med både passregistret och Migrationsverkets register. Då valde regeringen att inte gå vidare med passregistret men att däremot gå vidare med Migrationsverkets register.
I frågor som dessa är det alltid viktigt att väga brottsbekämpningen mot den personliga integriteten. Att polisen ska få tillgång till Migrationsverkets register innebär att ett antal personer som är eller har varit inskrivna hos Migrationsverket utan konkret brottsmisstanke pekas ut som potentiellt kriminella. Det är djupt kränkande, vilket är anledningen till att vi avslår den delen av propositionen.
Min fråga till ledamoten Ceimertz är: Om man i den tidigare propositionen tyckte att det var okej med Migrationsverkets register, varför gick man inte vidare med passregistret? Det borde rimligtvis ha gett en ännu större möjlighet till brottsbekämpning.
Anf. 8 Ludvig Ceimertz (M)
Fru talman! Tack, ledamoten Palmstierna, för repliken och för frågan!
Ja, det stämmer att det finns en bred enighet för den här propositionen, vilket är positivt. Det finns en bred ansats i hela Sveriges riksdag att täppa till luckan i lagstiftningen. Man kan fundera på varför detta inte har skett tidigare, men det är ändå positivt att det nu finns en bred enighet.
Vi kan dock konstatera att Miljöpartiet säger nej till en användning av Migrationsverkets register för biometriska slagningar för att säkerställa en identitet när inga andra vägar är möjliga. Det gör man med anledning av att detta skulle vara djupt kränkande för de människor som kan tänkas finnas i registret. Man kan också se det som ett rätt effektivt sätt att avföra samtliga människor som finns i registret från vidare utredning.
Anledningen till att just Migrationsverkets register är väldigt attraktivt i det här fallet är att det handlar om statsstött spionage. Det handlar om att främmande stater försöker komma åt svenska företagshemligheter och svenska myndigheters säkerhetsarbete. Just eftersom det rör sig om främmande stater är det i Migrationsverkets register som möjligheten att få träff är störst. Det är också detta som denna utredning pekar på.
Alltid när vi jämför biometri eller annat behöver vi göra en avvägning mellan integritet och effektivitet. I just detta fall, fru talman, tillstyrker alltså samtliga remissinstanser utom en förslaget. Samtliga partier i Sveriges riksdag utom ett tillstyrker förslaget. Totalt är det alltså ett parti och en remissinstans som tycker att detta är dåligt. Resten tycker att det är bra, effektivt och ett bra sätt att skydda Sverige.
Anf. 9 Amanda Palmstierna (MP)
Fru talman! Tack, ledamoten Ceimertz, för svaret!
Den remissinstans som har lyft detta är Integritetsskyddsmyndigheten. Det är också den myndighet som har bäst koll på den personliga integriteten. Vi tycker därför att just den myndigheten behöver väga väldigt tungt i det här fallet.
Det finns mycket i Tidöregeringens politik som bidrar till att misstänkliggöra ej kriminella personer som finns i Migrationsverkets register, så jag förstår att den här propositionen ligger fullkomligt i linje med er politik. Att det här registret ska kunna användas för att göra jämförelser med fingeravtryck och ansiktsigenkänning så att dessa människor pekas ut på det här viset, trots att det inte finns någon brottsmisstanke, tycker vi helt enkelt är att gå alldeles för djupt och att skada den personliga integriteten.
Detta ingår i ett mönster för hur den här regeringen agerar på detta område över huvud taget. Många människor känner sig av olika anledningar inte välkomna i det här landet och blir utsatta på många olika sätt. Vi tycker därför att man alltid får ta ställning till brottsbekämpning visavi personlig integritet. Varje parti får göra sin avvägning.
I det här fallet finns det många långtgående förslag som vi tycker är viktiga och ställer oss bakom. Men just när det gäller detta tycker vi att man inte ska misstänkliggöra människor på det här viset och skapa ett Sverige av vi och dom, där vissa hängs ut som kriminella på grundval av varifrån de kommer.
Anf. 10 Ludvig Ceimertz (M)
Fru talman! Detta handlar inte på något sätt om att misstänkliggöra en viss grupp eller vissa människor. Detta handlar om att stoppa människor som på uppdrag av främmande stater ägnar sig åt företagsspionage i Sverige – åt att skada svenska intressen och svensk säkerhet.
Det handlar inte om att ge Polismyndigheten fri tillgång till Migrationsverkets register för att man ska kunna finkamma det. Det handlar inte om att söka människor hos Migrationsverket. Det handlar om att svensk polis, när man har fingeravtryck eller ansiktsbild, ska kunna jämföra med uppgifter hos en annan svensk myndighet, i det här fallet Migrationsverket, för att kunna säkerställa identiteten när inga andra metoder anses vara tillräckliga, fru talman. Det handlar just om att vi vill värna integriteten och tar det på stort allvar.
Men det är, precis som ledamoten Palmstierna säger, ytterst en avvägning man måste göra. Hur ska vi förhindra den grova organiserade brottsligheten, både den som sker inhemskt i Sverige och den som med stöd av främmande makt sker mot Sveriges säkerhet? I den avvägningen är det märkligt att Miljöpartiet alltid hamnar i att bromsa och stoppa när det handlar om att ge svenska myndigheter de verktyg som behövs för att skydda Sverige.
Jag är glad att vi i övrigt har en bred enighet i denna kammare och i Sveriges riksdag, men det är tråkigt att Miljöpartiet ännu en gång säger nej. Vi får hoppas att det inte i framtiden blir ett fortsatt veto i svensk rättspolitik.
Anf. 11 Amanda Palmstierna (MP)
Fru talman, ledamöter och åhörare! I dag debatterar vi alltså regeringens lagförslag om att stärka skyddet av företagshemligheter. Lagändringen ska ge ett bättre skydd mot industrispionage. Lagen utformades första gången på 80-talet, och sedan dess har omvärlden förändrats väldigt mycket. Vi står i ett helt annat säkerhetspolitiskt läge. Det råder också helt andra förutsättningar när det gäller digitalisering och risken för cyberspionage.
Lagförslaget om kriminalisering gäller tekniska företagshemligheter, alltså företagshemligheter som är viktiga för den tekniska utvecklingen, för innovation och för industrin. Det föreslås att hemliga och preventiva tvångsmedel ska få användas för att upptäcka och förhindra att personer röjer tekniska företagshemligheter när det finns goda anledningar att tro att de agerar på uppdrag av främmande makt.
Svårigheten att identifiera personer innebär stora problem för brottsbekämpande myndigheter och försvårar lagföring. Det finns därför goda skäl att ge brottsbekämpande myndigheter möjlighet till utökad upptagning och användning av fingeravtryck och ansiktsbilder. Men när det gäller sådana här frågor måste alltid den personliga integriteten väga tungt. Det måste ske en rimlig avvägning mellan en effektiv brottsbekämpning och vars och ens rätt till sin personliga integritet.
Som ni har hört alldeles nyss föreslår regeringen att en biometrisk jämförelse ska få göras mot Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier. Det är här vi tycker att man går alldeles för långt och gör ett stort ingrepp i integriteten. I den tidigare offentliga utredningen Biometri – för en effektivare brottsbekämpning föreslogs, som jag sa tidigare, att polisen skulle få göra sådana här sökningar i både passregistret och Migrationsverkets register. Men då valde regeringen att inte gå vidare med passregistret utan enbart med Migrationsverkets register. Man kan fråga sig varför.
Integritetsskyddsmyndigheten ifrågasätter att det finns ett behov av att kunna göra en biometrisk jämförelse av ansiktsbilder och fingeravtryck mot Migrationsverkets register. Det är alltid ett betydande intrång i den personliga integriteten att ta upp och behandla fingeravtryck och ansiktsbilder.
Att regeringen ger polisen tillgång till Migrationsverkets register innebär att ett stort antal personer som är eller har varit inskrivna hos Migrationsverket pekas ut som potentiellt kriminella. Det är djupt kränkande.
Vi står bakom lagförslaget i stort i alla delar men inte just i den del som handlar om att biometrisk jämförelse ska få göras mot Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier. Därmed yrkar jag bifall till Miljöpartiets reservation nummer 1.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 26 november.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2025/26:39 Onsdagen den 26 novemberProtokoll 2025/26:39 Ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2018:558) om företagshemligheter, med den ändringen att uttrycket ”olovligt utnyttjande eller olovligt röjande av teknisk företagshemlighet” i 26 a § första stycket ska bytas ut mot ”olovligt utnyttjande eller olovligt röjande av teknisk företagshemlighet”,
2. lag om ändring i rättegångsbalken,
3. lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,
4. lag om ändring i lagen (2024:562) om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,
5. lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet,
6. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
7. lag om ändring i lagen (2024:326) om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder.Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:208 punkterna 1-7 och avslår motion
2025/26:209 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP).- Reservation 1 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 61 0 0 11 M 60 0 0 8 C 20 0 0 4 V 16 1 0 5 KD 16 0 0 3 MP 0 14 0 4 L 12 0 0 4 - 3 0 0 1 Totalt 281 15 0 53
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.