Ersättningsfrågor, m.m. i samband med naturkatastrofer

Betänkande 1997/98:FöU5

Försvarsutskottets betänkande 1997/98:FÖU05

Ersättningsfrågor m.m. i samband med inträffade naturkatastrofer

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1997/98
FöU5

Sammanfattning

I betänkandet avstyrker utskottet sju motioner som rör ersättningsfrågor i
samband med inträffade naturkatastrofer. Utskottet hänvisar till att regeringen
kommer att ge Statens räddningsverk i uppdrag att bl.a. utvärdera genomförda
åtgärder i samband med främst jordskredet i Vagnhärad. De ekonomiska
konsekvenserna skall då övervägas inom ramen för en sådan utvärdering.
Utskottet avstyrker även ett motionsförslag om nationella förråd vid
katastrofer och ett annat om förebyggande åtgärder för att förhindra skred och
ras. En motion, vari föreslås en översyn av dammsäkerheten i svenska älvar,
avstyrks också av utskottet med hänvisning till att regeringen nu vidtagit
åtgärder i syfte att ytterligare förbättra dammsäkerheten i våra älvar.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1997
1997/98:Fö701 av Torsten Gavelin (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till inrättande av en statlig katastroffond enligt motionens
intentioner.
1997/98:Fö707 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning om att inrätta en katastroffond i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Fö708 av Siri Dannaeus (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till inrättande av en statlig katastroffond enligt motionens
intentioner.
1997/98:Fö712 av Marie Engström (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en utredning om hur ekonomiskt stöd kan utgå till människor som drabbats
av översvämningar, ras eller dylikt.
1997/98:Fö714 av Torgny Danielsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
nationella förråd med specialutrustning för insatser i händelse av olyckor och
katastrofer.
1997/98:Fö716 av Jarl Lander och Ann-Kristine Johansson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kartering och förebyggande åtgärder för skred och ras,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering av akuta åtgärder vid inträffade naturkatastrofer.
1997/98:Fö718 av Leif Marklund och Leo Persson (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att
utreda förusättningarna för bildandet av en nationell naturkatastroffond.
1997/98:Fö719 av Anders Svärd och Ola Rask (c, s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
översyn av dammsäkerheten i svenska älvar.
1997/98:L602 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning för skador i
samband med naturkatstrofer och översvämningar efter reglerade vattendrag.

Utskottet

Motionerna
I sju motioner tas frågan upp om hur enskilda människor, företag, kommuner m.m.
kan få ekonomiskt stöd vid inträffade naturkatastrofer. Flertalet förordar
bildandet av en statlig katastroffond för detta ändamål. I motionerna Fö701
(fp), Fö707 (m), Fö708 (fp), Fö712 (v), Fö716 (s) yrkande 2, Fö718 (s) och L602
(s) pekar motionärerna bl.a. på de senaste årens inträffade naturkatastrofer i
form av jordskred, översvämningar till följd av stora regnmängder eller extrem
snösmältning. Dessa naturkatastrofer har drabbat enskilda människor, företag,
regioner och förorsakat dessa stora ekonomiska skador förutom allt mänskligt
lidande. Motionärerna pekar också på att det är svårt att ha ett
försäkringsskydd som täcker dessa förluster till rimliga kostnader. En statlig
katastroffond skulle kunna gå in och finansiera återställandet av skadade
vägar, broar och dylika anläggningar oavsett ägarform. Fonden skulle vidare
kunna ersätta enskilda människors och företags ekonomiska förluster som
förorsakats av naturkatastrof och som inte ersätts av försäkringar. Det
framhålls också att det inte är acceptabelt att kostnaderna för en
naturkatastrof endast skall bäras av den drabbade regionen. De bör fördelas
över hela landet.
I motion Fö716 (s) betonas också att en fond skall kunna finansiera de första
akuta åtgärderna vid en inträffad naturkatastrof. Dessa kostnader, som den
drabbade kommunen får ta, ersätter visserligen staten i efterhand, men
kommunernas budgetbalans kan dock kraftigt försämras. Detta kan medföra
budgetunderskott så att andra nödvändiga verksamhetsgrenar inte kan fullföljas
i kommunen. I motion L602 (s) föreslås bl.a. att regeringen tar upp
förhandlingar med de vattenkraftproducerande företagen om inrättande av en
riksomfattande fond som ersätter översvämningsskador efter reglerade vattendrag
samt även skador efter skredsituationer.
I motionerna Fö701 (fp), Fö707 (m) och Fö708 (fp) framhålls vidare att man i
många andra länder, exempelvis i Norge, har inrättat katastroffonder för att
förbättra myndigheternas handlingskraft vid inträffade katastrofer.
I motion Fö714 (s) anförs att det framför allt finns ett behov av att ha
tillgång till specialutrustning för räddningsinsatser med acceptabel
anspänningstid som kommunerna normalt inte har vid inträffade katastrofer.
Sådana förråd kan innehålla indikeringsutrustning, specialpumpar,
uppsamlingskärl m.m. För att kunna öka beredskapen mot svåra påfrestningar på
samhället i fred i samband med olyckor och katastrofer är det angeläget att
närmare utreda behovet av ett antal nationellt finansierade förråd som
komplement till den kommunala räddningstjänstorganisationen. Statens
räddningsverk skulle lämpligen kunna få ett sådant uppdrag.
I motion Fö716 (s) yrkande 1 tas frågan upp om kartering och förebyggande
åtgärder för skred och ras. Motionärerna framhåller att det kommer att ta
ytterligare minst 20 år för att få hela landet karterat över var risker för
skred och ras kan finnas. Inom den tiden kommer med all sannolikhet ytterligare
skred att inträffa med stora samhällskostnader för återställande som följd.
Motionärerna anser vidare att det vore samhällsekonomiskt lönsamt att göra en
satsning under kortare tid för att få alla nödvändiga åtgärder utförda, så att
skred och ras kan förebyggas.
I motion Fö719 (c, s) sägs bl.a. att svensk älvsäkerhet bygger på en
dimensionering baserad på den högsta avrinningen med ett påslag av 10-20 %.
Översvämningarna i bl.a. Polen, Tjeckien och Tyskland orsakades av extremt höga
nederbördsmängder under kort tidsrymd, vilket innebar att många dammar brast.
Dimensionerade flöden överskreds vid några tidpunkter med mer än 200 %.
Motionärerna anser det uppenbart att de regnmängder och flöden som vi nu sett
exempel på under senare tid både i Centraleuropa och Sverige kan komma att
överstiga de säkerhetsvärden som hittills gällt för svenska dammar och älvar.
Sannolikheten för ett dammbrott i Sverige har därmed ökat. Trots att svensk
älvsäkerhet nyligen blivit föremål för översyn och riksdagsbehandling anser
motionärerna att den ånyo bör ses över mot bakgrund av de rön som redovisats
ovan.

Utskottets överväganden
Utskottet vill med anledning av yrkandena i motionerna Fö701 (fp), Fö707 (m),
Fö708 (fp), Fö712 (v), Fö716 (s) yrkande 2, Fö718 (s) och L602 (s)
inledningsvis erinra om att försvarsministern i augusti 1997, med anledning av
svar på fråga 1996/97:731 om statlig katastroffond, bl.a. framhöll att Statens
räddningsverk borde få i uppdrag att utvärdera genomförda åtgärder i samband
med främst jordskredet i Vagnhärad och de frågor som aktualiserades i detta
sammanhang. De ekonomiska konsekvenserna skall då övervägas inom ramen för en
sådan utvärdering. Utskottet har nu erfarit att regeringen kommer att ge
Statens räddningsverk ett sådant uppdrag under mars månad 1998.
Det är enligt utskottets mening angeläget att frågan om ekonomisk ersättning
vid inträffade naturkatastrofer blir ordentligt belyst och emotser resultatet
av Räddningsverkets utvärdering. Utskottet bedömer att frågan om inrättande av
en statlig katastroffond eller dylikt kan prövas först när resultatet av denna
utvärdering föreligger. Något särskilt uttalande från riksdagens sida behövs
därför inte nu. Motionerna Fö701 (fp), Fö707 (m), Fö708 (fp), Fö712 (v), Fö716
(s) yrkande 2, Fö718 (s) och L602 (s) bör därför inte bifallas av riksdagen.
Med anledning av vad som yrkas i motion Fö714 (s) om materielförråd vid
katastrofer räknar utskottet med att denna fråga - om det visar sig finnas
behov därav - blir belyst inom ramen för de utvärderingar som nu genomförs med
anledning av inträffade naturkatastrofer. Om det då bedöms som nödvändigt att
inrätta nationella resursdepåer ankommer det i första hand på regeringen att
vidta erforderliga initiativ i frågan. Utskottet vill i sammanhaget erinra om
att regeringen i regleringsbrev för år 1998 gett Statens räddningsverk i
uppdrag att senast den 1 april 1998 redovisa behovet av och möjligheterna att
organisera regionala resursbaser mot kemikalieolyckor. Något särskilt uttalande
från riksdagens sida anser utskottet inte vara påkallat. Motion Fö714 (s) bör
därför inte bifallas av riksdagen.
I motion Fö716 (s) tas frågan upp om kartering och förebyggande åtgärder för
skred och ras (yrkande 1). Utskottet vill härvid inledningsvis erinra om att
medel utbetalas enligt de grunder som angavs i 1986 års
kompletteringsproposition om förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor. Medlen, som disponeras av Statens räddningsverk, uppgick
budgetåret 1997 till 25 miljoner kronor. Dessutom har utskottet inhämtat att
regeringen uppdragit åt Statens geotekniska institut att i samråd med Statens
räddningsverk analysera behovet av nationella skredriskkartor för bebyggda och
planlagda områden. I samråd med Statens geologiska undersökningar och
Lantmäteriverket skall även institutet ta fram en plan för hur dessa kartor kan
framställas och finansieras. Redovisningen skall ske senast den 1 mars 1998.
Mot bakgrund av vad utskottet nu anfört torde yrkandet i motionen därmed i allt
väsentligt bli tillgodosett. Motion Fö716 (s) yrkande 1 behöver därför inte
bifallas av riksdagen.
Frågan om dammsäkerheten i våra svenska älvar väcks i motion Fö719 (c, s). Som
motionärerna mycket riktigt påtalar behandlade riksdagen nyligen denna fråga.
Det var i fabruari 1997 som riksdagen beslutade om en ny bestämmelse i
vattenlagen (1983:291) rörande skadeståndsansvar vid dammhaveri. Den nya
bestämmelsen, som trädde i kraft den 1 juli 1997, innebär att den som är
skyldig att underhålla en dammanläggning för vattenreglering skall vara strikt
ansvarig för skador som orsakas av dammhaveri.
Utskottet har erfarit att regeringen med anledning av förslag i Utredningen
om dammsäkerhet och höga flöden (SOU 1995:40) Älvsäkerhet, vidtagit olika
åtgärder som syftar till att förbättra dammsäkerheten i landet. Således har
Affärsverket Svenska kraftnät fr.o.m. den 1 januari 1998 samordningsansvaret
för dammsäkerhetsfrågor och skall följa utvecklingen inom området. Svenska
kraftnät skall regelbundet rapportera till regeringen om utvecklingen och när
det är påkallat, lämna förslag till åtgärder för att förbättra dammsäkerheten
och säkerställa att dammar kan regleras på ett sådant sätt att höga flöden i
största möjliga utsträckning undviks. Utskottet har också inhämtat att Svenska
kraftnät i regleringsbrevet för år 1998 bl.a. fått i uppdrag att senast den 1
juni 1998 lämna en redovisning av förmågan att förebygga en svår påfrestning på
samhället genom dammbrott.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet erinra om att i samband med
riksdagsbehandlingen i februari 1997 (bet. 1996/97:LU7) framkom att
dammsäkerheten i Sverige i olika sammanhang bedömts som god och att risken för
dammbrott anses vara låg. Av utskottets redovisning ovan har framgått att
regeringen nu vidtagit åtgärder i syfte att ytterligare förbättra
dammsäkerheten i våra svenska älvar. Utskottet välkomnar detta och anser för
sin del att en ytterligare översyn av dammsäkerheten i svenska älvar för dagen
inte torde vara aktuell. Yrkandet i motion Fö719 (c, s) behöver därför inte
bifallas av riksdagen.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande ersättning i samband med inträffade naturkatastrofer
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Fö701, 1997/98:Fö707, 1997/98:Fö708,
1997/98:Fö712, 1997/98:Fö716 yrkande 2, 1997/98:Fö718 och 1997/98:L602,
2. beträffande nationella förråd vid katastrofer
att riksdagen avslår motion 1997/98:Fö714,
3. beträffande förebyggande åtgärder m.m. för skred och ras
att riksdagen avslår motion 1997/98:Fö716 yrkande 1,
4. beträffande dammsäkerheten i svenska älvar
att riksdagen avslår motion 1997/98:Fö719.

Stockholm den 3 mars 1998

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sven Lundberg (s), Christer Skoog
(s), Karin Wegestål (s), Anders Svärd (c), Birgitta Gidblom (s), Håkan Juholt
(s), Olle Lindström (m), Annika Nordgren (mp), Åke Carnerö (kd), Mona Nyberg
(s), Ulf Kero (s), Rolf Gunnarsson (m), Eva Flyborg (fp) och Ingibjörg
Sigurdsdóttir (s).