Egenskapskrav på byggnader

Betänkande 1991/92:BoU20

Bostadsutskottets betänkande 1991/92:BOU20

Egenskapskrav på byggnader

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna m.m.
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1991/92
BoU20

Sammanfattning

Med anledning av en motion (v) gör utskottet ett
tillkännagivande om en översyn av kraven på barnsäkerhet i
befintliga byggnader m.m. Övriga motionsyrkanden med krav på
ändrade byggregler m.m. avstyrks av utskottet.

Till betänkandet har fogats en reservation (nyd) samt en
meningsyttring av suppleant (v).

Motionerna m.m.

I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1992
väckta motionerna

1991/92:Bo233 av Eva Zetterberg och Annika Åhnberg (v) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att boverket m.fl. får
i uppdrag att komma med förslag till hur användningen av
miljövänliga energislag skall öka i nyproducerade bostäder och
andra lokaler.

1991/92:Bo236 av Ian Wachtmeister och Dan Eriksson i Stockholm
(nyd) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en avreglering av bostadsbyggandet utom i
fråga om säkerhet och hygien.

1991/92:Bo241 av Richard Ulfvengren (nyd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om boverkets bristfälliga föreskrifter för
funktionskontroll av ventilationssystem.

1991/92:Bo502 av Ulla-Britt Åbark och Anita Johansson (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ett tillägg i Svensk byggnorm
om installation av brandvarnare,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om information till hushållen om behovet av
brandvarnare i våra bostäder.

1991/92:Bo503 av Ingvar Björk och Bo Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om flervåningshusens tillgänglighet för
rörelsehindrade personer.

1991/92:Bo504 av Ingvar Björk och Börje Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att handikappade bör få förbättrad
tillgänglighet till miljön.

1991/92:Bo507 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till sådan ändring i bygglagen att
värmekällor i badrum blir obligatoriskt.

1991/92:Bo508 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
förbättringskraven i PBL 17 kap. 20 § bör utvidgas till att
omfatta barnsäkerheten i byggnader och på tomt,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till ny
bomiljölag.

1991/92:Bo512 av Sverre Palm och Lisbet Calner (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att krav på införande av brandvarnare ingår
i Svensk byggnorm.

1991/92:Jo690 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari såvitt nu är
i fråga yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om planering för källsortering av avfall vid
ny- och ombyggnad av bostäder -- -- -- (yrkandet i vad avser en
marknad för källsorterat avfall behandlas i ett kommande
betänkande).

1991/92:N272 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utarbeta en starkt förenklad byggnorm.

1991/92:N419 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
energieffektivisering i nyproduktionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en sådan
ändring i plan- och bygglagen att energirådgivning blir en
obligatorisk serviceuppgift för de kommunala byggnadsnämnderna.

I ärendet har inkommit en skrivelse från barnmiljörådet.

Utskottet

Inledning

Plan- och bygglagen (1987:10) -- PBL -- trädde i kraft den 1
juli 1987 efter beslut av riksdagen hösten 1986 (BoU 1986/87:1).
Den ersatte byggnadslagen, byggnadsstadgan samt lagen om
påföljder och ingripanden vid olovligt byggande.

De grundläggande kraven på byggnader kommer till uttryck i 3
kap. PBL. Med stöd av PBL (16 kap. 1 §) har regeringen utfärdat
plan- och byggförordningen (1987:343) -- PBF -- i vilken
boverket bemyndigas att meddela föreskrifter till PBL avseende
nybyggnad och ombyggnad samt förbättring. De av boverket med
stöd härav utfärdade nybyggnadsreglerna trädde i kraft den 1
januari 1989 och gäller fullt ut fr.o.m. den 1 januari 1991.
Dessförinnan har äldre bestämmelser övergångsvis kunnat
tillämpas. Nybyggnadsreglerna gäller uppförande av nya byggnader
som kräver bygglov. I fråga om byggnader som får uppföras utan
bygglov skall reglerna tillämpas i skälig utsträckning. Under
åren 1990 och 1991 har två mindre kompletteringar till
nybyggnadsreglerna givits ut. Den senaste av dessa träder i
kraft den 1 juli 1992.

En mer omfattande revidering av nybyggnadsreglerna har
påbörjats av boverket. För revideringen gäller följande
utgångspunkter:

EG-harmonisering,
allmän förenkling och funktionsnormering samt
sakliga ändringar av vissa avsnitt.

Arbetet med att samordna de svenska byggreglerna med de regler
som gäller inom EG sker med sikte på att en första EG-anpassad
utgåva av nybyggnadsreglerna skall kunna träda i kraft vid
årsskiftet 1993/94. Avsikten är att den därefter följande
anpassningen skall kunna ske begränsat avsnitt för avsnitt.

Boverkets arbete med förenkling och funktionsnormering delas
upp i två steg. I ett första steg revideras föreskrifterna för
bostadens utformning för att helt utformas som funktionskrav.
Föreskrifterna i denna del är tänkta att träda i kraft vid
årsskiftet 1992/93. Ytterligare förenklingar mot funktionskrav
kommer därefter att göras i samband med EG-utgåvan av
nybyggnadsreglerna till årsskiftet 1993/94.

När det gäller de sakliga ändringarna av nybyggnadsreglerna
bedriver boverket ett utredningsarbete i de sakfrågor som av av
regeringskansliet och branschen bedömts om särskilt angelägna.
Dessa områden är

förbättrad ljudisolering i bostäder,
radonrisker och åtgärder mot dessa,
åtgärder mot bakterier i tappvarmvatten (legionella),
översyn av ventilationskrav i byggnader,
översyn av krav på värmeåtervinning i byggnader samt
översyn av krav på effektiv elanvändning och av krav på
energihushållning i fjärrvärmeområden.

Avsikten är att föreskrifterna i denna del skall kunna fogas
in i EG-utgåvan av nybyggnadsreglerna och därmed träda i kraft
vid årsskiftet 1993/94.

Inom boverket pågår även ett grundläggande utredningsarbete
avseende byggmaterials emissionsegenskaper.

Några ombyggnadsregler har ännu inte utfärdats. Ett förslag
till ombyggnadsregler har utarbetats av boverket. Efter en
nyligen avslutad remissomgång är förslaget föremål för
bearbetning inom verket som avser att presentera ett slutligt
förslag till ombyggnadsregler senare under våren 1992. Reglerna
avses därefter träda i kraft den 1 januari 1993.

I avvaktan på särskilda ombyggnadsregler baseras tillämpningen
direkt på det grundläggande kravet i 3 kap. 10 § PBL om att
tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar av en byggnad
skall utföras varsamt så att byggnadens särdrag beaktas.
Härutöver gäller att ombyggnader skall utföras enligt de krav
som anges i 3 § PBF. Detta innebär att nybyggnadsreglerna i
huvudsak är tillämpbara, dock med beaktande av det grundläggande
kravet på varsamhet och med hänsyn tagen till den befintliga
byggnadens förutsättningar. Det ankommer på byggnadsnämnden att
i det enskilda ärendet göra denna avvägning.

Normsystemets utformning m.m.

Enligt Ny demokratis partimotion Bo236 har befintliga regler
genom sin detaljeringsgrad verkat hämmande för nya lösningar
inom bostadsbyggandet. Utvecklings-, försöks- och
experimentverksamheten har enligt motionärernas mening ibland
direkt motverkats av offentliga myndigheter där alternativa
lösningar har fallit utanför ramen för gällande regler. Med
hänvisning härtill föreslås att en total avreglering, utom i vad
avser säkerhet och hygien, skall göras av bostadsbyggandet --
yrkande 9. En sådan avreglering anges bl.a. leda till lägre
byggkostnader och minskad likriktning i byggandet.

Även i Ny demokratis partimotion N272 yrkande 4 förs fram
förslag om en starkt förenklad byggnorm -- detta mot bakgrund av
behovet av en översyn av hela byggbranschen.

Med anledning av vad som i de nu aktuella motionerna
föreslagits beträffande utformningen av byggreglerna m.m.
vill utskottet anföra följande.

Det torde vara en allmänt omfattad uppfattning att de regler
som styr byggandet inte skall göras mer omfattande än vad som är
nödvändigt. Den övergång till s.k. funktionskrav som skett genom
nybyggnadsreglerna innebär också att normernas omfång har
minskat i jämförelse med tidigare. Enligt utskottets mening bör
det dock vara möjligt att ytterligare förenkla dagens regler.
Som redovisats ovan har också boverket påbörjat en revidering av
nybyggnadsreglerna. Avsikten med denna revidering är bl.a. att
åstadkomma en allmän förenkling och funktionsnormering. Ett
arbete med den inriktning som föreslås i de nu aktuella
motionerna har alltså redan påbörjats. Enligt utskottets
uppfattning finns det mot bakgrund härav inte anledning för
riksdagen att bifalla förslagen i Ny demokratis partimotioner
Bo236 yrkande 9 samt N272 yrkande 4. Motionsyrkandena avstyrks.

Byggnaders tillgänglighet

Dagens regler om att hus som har mer än två våningar skall
förses med hiss är enligt motion Bo503 (s) bra. Enligt
motionärerna innebär dock redan ett hus med två våningar stora
begränsningar för rörelsehindrade då det är fullständigt
omöjligt för dem att besöka den övre våningen. Med hänvisning
härtill förordas att det skall undersökas hur rörelsehindrade
utan alltför stort hinder skall ges möjlighet att komma upp till
den övre våningen i tvåvåningshus.

Samhället domineras enligt motion Bo504 (s) av en i många
avseenden otillgänglig miljö. För att skapa goda miljöer för
alla krävs enligt motionärernas mening en skärpning av PBL och
dess tillämpning när det gäller tillgängligheten för
handikappade. Enligt förslaget bör ändringarna bl.a. innebära
att personer i elrullstol och/eller med nedsatt funktionsförmåga
i armar garanteras tillgänglighet till all miljö som byggs eller
ändras. Undantag från tillgänglighetskravet med hänsyn till
kulturhistoriska värden skall inte kunna medges. Dessutom
föreslås att handikapporganisationerna skall ges besvärsrätt
enligt PBL.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att
bostäder och övrig bebyggelse görs tillgänglig för personer med
olika former av funktionshinder och handikapp. Målet måste vara
att uppnå en sådan tillgänglighet att alla människor på lika
villkor skall kunna delta i samhällslivet. Krav på att bostäder
och boendemiljöer skall vara tillgängliga för personer med olika
funktionshinder ställs också i PBL. Dessa övergripande krav på
tillgänglighet konkretiseras i sin tur i nybyggnadsreglerna
liksom i de ombyggnadsregler som är under utarbetande. Det är
dock ofrånkomligt att målet om en total tillgänglighet för alla
måste avvägas mot vad som är praktiskt och ekonomiskt möjligt
att genomföra. De nu gällande reglerna är resultatet av en sådan
avvägning. Även om utfallet kan ifrågasättas från olika
utgångspunkter är det utskottets uppfattning att de regler som i
dag gäller i huvudsak svarar mot kravet på en acceptabel
avvägning mellan de olika intressen som här gör sig gällande.
Utskottet avstyrker med hänvisning härtill förslagen i
motionerna Bo503 (s) och Bo504 (s).

Hushållning med energi m.m.

Som ett led i strävandena att utveckla och introducera
alternativa energislag föreslås i motion Bo233 (v) att åtgärder
skall vidtas för att öka användningen av miljövänliga energislag
i nyproducerade bostäder och andra lokaler. Enligt förslaget
skall t.ex. bygglov för bostäder och lokaler som är ämnade att
permanent värmas upp beviljas endast om energiförsörjningen till
en viss del består av sådana energislag.

I Vänsterpartiets partimotion N419 anförs att kraven vid
nyproduktion är högt ställda när det gäller värmeisolering och
täthet. Vad som saknas är en helhetssyn och ett ekologiskt
tänkande som minimerar energiåtgången i alla led, från
byggmaterialtillverkning och byggande till användning och drift.
Med hänvisning härtill föreslås att regeringen skall ta fram
förslag till regler om energiminimering så att bl.a. solvärmen
tillvaratas -- yrkande 2. I anslutning härtill förordas också
att PBL skall ändras så att energirådgivning blir en
obligatorisk uppgift för de kommunala byggnadsnämnderna --
yrkande 3.

Det bör enligt utskottets mening vara en strävan att
åstadkomma en ökad energihushållning. Även enligt
bostadsutskottets mening finns det sålunda skäl att både
effektivisera och minska energiförbrukningen. En fråga som är av
stor betydelse för energiförbrukningen och energieffektiviteten
i bebyggelsen är naturligtvis utformningen av byggregler m.m.
Gällande nybyggnadsregler innebär i förhållande till tidigare
gällande byggnorm skärpta krav på energihushållning i alla
bostadshus. Viss kritik har dock riktats mot reglerna bl.a.
därför att tillräcklig hänsyn inte tas till elanvändningen. I
den revidering av nybyggnadsreglerna som påbörjats av boverket
ingår också överväganden avseende olika energikrav m.m. Som
utskottet redovisat i det föregående innefattar sålunda
boverkets översyn kraven på värmeåtervinning i byggnader liksom
kraven på effektiv elanvändning samt energihushållning i
fjärrvärmeområden.

Som framgår av framställningen ovan pågår det ett arbete som
bl.a. syftar till att minska energiförbrukningen och förbättra
energieffektiviteten i våra byggnader. Detta arbete innefattar i
inte ringa utsträckning överväganden om regeländringar m.m. i
enlighet med vad som förordas i de nu behandlade motionerna.
Resultatet av dessa överväganden bör avvaktas. Vänsterpartiets
partimotion N419 yrkande 2 samt motion Bo233 (v) avstyrks.

Frågan om energirådgivning som en obligatorisk uppgift för
byggnadsnämnderna har tidigare behandlats av utskottet
(1990/91:BoU4y s. 6). Utskottet har härvid anfört att ett
obligatorium inte är den lämpligaste lösningen utan att det bör
ankomma på varje kommun att med utgångspunkt bl.a. i de lokala
behoven och förutsättningarna avgöra hur och i vilken
utsträckning energirådgivning skall tillhandahållas. Utskottet
avstyrker med hänvisning härtill förslaget i Vänsterpartiets
partimotion N419 yrkande 3.

Krav på barnsäkerhet m.m.

I motion Bo508 (v) anförs att byggreglerna i huvudsak gäller
vid ny- eller ombyggnad, dvs. i samband med förändringar av
något slag av en byggnad. Samtidigt framhålls att det finns tre
undantag från denna princip där kraven kan hävdas separat och
retroaktivt. Det gäller bl.a. säkerhetsanordningar vid
maskindrivna portar. Enligt motionärernas mening bör
förbättringskraven vad gäller barnsäkerhet inte enbart avse
maskindrivna portar. De barnsäkerhetskrav som gäller vid
nybyggnad bör enligt förslaget kunna hävdas oberoende av om
andra åtgärder vidtas i byggnaden -- yrkande 1. I motionen
anförs vidare att utvidgningen av förbättringskraven vad
gäller barnsäkerhet skall ses som ett första steg på vägen mot
en bomiljölag. Enligt motionärernas mening är det lika viktigt
att slå vakt om hälsa, säkerhet och trevnad i boendemiljön som i
arbetsmiljön, varför de föreslår att det som en parallell till
arbetsmiljölagen skall införas en bomiljölag -- yrkande 2.

I fråga om krav på barnsäkerhet i befintliga byggnader
m.m. vill utskottet anföra följande.

Tillgängliga undersökningar visar att de olyckor som drabbar
barn i stor utsträckning sker i eller i direkt anslutning till
hemmet. Förklaringen härtill är naturligtvis att barn, och då
särskilt de yngre barnen, tillbringar en stor del av sin tid i
denna miljö. Det är därför viktigt att bostad och boendemiljö
utformas och utrustas så att risken för skador minimeras. Vid
nybyggnad och i tillämpliga delar vid ombyggnad gäller också att
en rad skyddsanordningar mot barnolycksfall skall vidtas. De med
stöd av PBL utfärdade reglerna innebär i denna del bl.a. att
skydd mot fallolyckor skall finnas vid fönster och balkongdörrar
samt trappor m.m. Det skall vidare finnas svåråtkomliga
förvaringsutrymmen för farliga produkter och hushållsredskap
samt petsäkra eluttag m.m. För tomtmark gäller bl.a. att brunnar
och bassänger skall ha ett tillfredsställande skydd mot
barnolycksfall.

De ovan i korthet relaterade bestämmelserna får enligt
utskottets mening ses som ett uttryck för den vikt som samhället
fäster vid att barn skyddas mot olycksfall. Genom att barn inte
har samma möjligheter och förmåga som vuxna att skydda sig mot
skador och olycksfall är det naturligtvis särskilt viktigt att
åtgärder vidtas som riktar sig mot denna grupp. När det gäller
ny- och ombyggnad av bostäder m.m. ger också dagens regler
förutsättningar för en tillfredsställande barnsäkerhet. I
väsentliga delar är dock dessa bestämmelser relativt nya. Stora
delar av det äldre bostadsbeståndet erbjuder därför inte samma
skydd mot olycksfall. Det är emellertid inte sällan så att det
även i det äldre bostadsbeståndet har vidtagits olika
skyddsåtgärder, trots avsaknaden av tvingande bestämmelser.
Många av dessa åtgärder är inte mer kostsamma eller komplicerade
än att de relativt enkelt kan utföras i efterhand. Föräldrar och
andra vuxna har självfallet också ett intresse av att se till
att sådana åtgärder vidtas. Detta till trots kan det enligt
utskottets mening finnas anledning att överväga behovet av
ytterligare åtgärder för att öka barnsäkerheten.

Vikten av att åtgärder vidtas i ökad utsträckning också i det
befintliga bostadsbeståndet för att undanröja riskerna för
barnolycksfall motiverar enligt utskottets mening att denna
fråga ses över. Inte minst gäller detta med avseende på de
risker som finns i boendemiljön utanför själva bostaden. En
fråga som i detta sammanhang särskilt bör uppmärksammas är
enligt utskottets mening säkerheten vid brunnar. Utan att i
förväg ta ställning till resultatet av övervägandena i denna del
vill utskottet dels peka på möjligheten att i PBL reglera denna
fråga när det gäller tomtmark, dels framhålla behovet av att
överväga de ansvars- och skadeståndsrättsliga reglerna när en
olycka har inträffat. De nu förordade övervägandena bör ges en
bred inriktning där såväl säkerhetsmässiga som praktiska och
ekonomiska konsekvenser av olika åtgärder beaktas. Samtidigt bör
övervägandena inte enbart avse tillkomsten av tvingande regler
m.m. utan de bör även omfatta möjligheterna att genom t.ex.
olika informationsinsatser öka barnsäkerheten. Som utskottet i
det föregående anfört är flera av de åtgärder som föreskrivs i
samband med ny- och ombyggnad inte mer kostsamma eller
komplicerade än att de relativt enkelt kan utföras i efterhand.
Genom att göra fastighetsägare liksom föräldrar och andra boende
medvetna om detta torde bättre förutsättningar för en ökad
barnsäkerhet i framför allt våra bostäder skapas.

Vad utskottet nu med anledning av motion Bo508 (v) yrkande 1
anfört om krav på barnsäkerhet i befintliga byggnader m.m. bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

När det gäller frågan om införandet av en bomiljölag anför
utskottet följande.

Utskottet kan med anslutning till tidigare ställningstaganden
till motsvarande motionsyrkanden (senast 1990/91:BoU19 s. 23)
konstatera att de regler som styr bostädernas utformning m.m.
finns i bl.a. PBL och i nybyggnadsreglerna liksom i de
ombyggnadsregler som är under utarbetande. I vissa avseenden är
dessutom t.ex. miljö- och hälsoskyddslagstiftningens regler
tillämpliga. En övervägande del av de förhållanden som
motionärerna avser att reglera i en särskild bomiljölag har
redan beaktats, om än i olika författningar. Någon ytterligare
reglering på området i enlighet med förslaget i motion Bo508 (v)
yrkande 2 bör enligt utskottets mening inte komma till stånd.
Motionen avstyrks.

Krav på byggnader i övrigt

Enligt motion Bo241 (nyd) utgör de av boverket beslutade
föreskrifterna för funktionskontroll av ventilationssystem ett
klart avsteg från riksdagens beslut i frågan. Med hänvisning
härtill hemställs om ett riksdagens tillkännagivande om
boverkets bristfälliga föreskrifter i detta avseende som torde
innebära att några undantag från eller lättnader i
ventilationskontrollen för t.ex. småhus inte skall göras --
yrkande 2.

Förslaget i motionen baseras på bedömningen att boverkets
föreskrifter avseende funktionskontroll av ventilationssystem
m.m. genom att de bl.a. undantar vissa ventilationssystem inte
skulle följa riksdagens beslut i frågan. Utskottet delar inte
denna uppfattning. Riksdagsbeslutet (1990/91:BoU19 s. 17)
innebar bl.a. att det borde uppdras åt boverket att överväga i
vilken utsträckning och under vilka förutsättningar undantag
från kravet på ventilationskontroll m.m. kunde göras. Motion
Bo241 (nyd) yrkande 2 avstyrks.

Enligt motion Bo502 (s) är dagens samhälle så brandfarligt att
installation av brandvarnare är en nödvändighet. Med hänvisning
härtill föreslås dels att krav på brandvarnare skall föras in i
nybyggnadsreglerna -- yrkande 1 -- , dels att en
informationskampanj om information av brandvarnare i våra
bostäder skall genomföras -- yrkande 2.

Ett väl fungerande brandlarm är enligt motion Bo512 (s) det
säkraste sättet att upptäcka en brand, och det ger också
förutsättningar för snabba insatser och effektiv släckning. I
motionen föreslås därför att det i byggreglerna skall ställas
krav på installation av brandvarnare vid nyproduktion samt vid
renovering och tillbyggnad av äldre bostäder.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten och värdet
av att brandvarnare installeras och underhålls. En väl
fungerande brandvarnare kan medverka till att spara såväl liv
som till att begränsa materiella skador. Frågan om installation
av brandvarnare har också utretts av boverket, som helt nyligen
lämnat ett förslag till regeringen i frågan. Förslaget bereds
för närvarande i regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör
resultatet av denna beredning avvaktas. Motionerna Bo502 (s) och
Bo512 (s) avstyrks sålunda.

I motion Bo507 (fp) begärs förslag till sådan ändring i PBL
att det blir obligatoriskt med värmekälla i badrum. Enligt
motionären är det en gåta att dagens regler inte innefattar ett
sådant obligatorium och då speciellt i fråga om äldrebostäder.

Enligt 3 kap. 5 § skall byggnader bl.a. ge möjlighet till ett
tillfredsställande inomhusklimat. Detta allmänt formulerade krav
har konkretiserats i de med stöd av PBL utfärdade
nybyggnadsreglerna. I nybyggnadsreglerna ställs sålunda vissa
temperaturkrav på olika typer av bostadsrum. I korthet innebär
dessa krav att minimitemperaturen i princip skall vara 20 °C i
badrum, vilket är 2 °C högre än i andra rum i vanliga bostäder.
För äldrebostäder gäller detta högre temperaturkrav i såväl
badrum som i andra rum. I dessa bostäder ställs sålunda samma
krav på minimitemperatur i alla rum. Enligt utskottets mening
får förslaget i motion Bo507 (fp) anses tillgodosett genom de nu
i korthet refererade funktionskraven. Något behov av en
ytterligare reglering med den detaljerade utformning som
förordas i motionen föreligger enligt utskottets mening därför
inte. Vad i motionen föreslagits beträffande värmekälla i
badrum avstyrks sålunda.

Med utgångspunkt i strävandena att förbättra miljön i
Stockholms län föreslås i motion Jo690 (fp) yrkande 14 såvitt nu
är i fråga att källsortering av sopor bör underlättas genom att
bostäder vid ny- och ombyggnad förses med utrymmen för förvaring
av utsorterat avfall.

På förslag av bostadsutskottet uttalade riksdagen hösten 1988
(1988/89:BoU1 s. 10) att det fanns goda skäl att vidta åtgärder
för att i samband med ny- och ombyggnad underlätta
källsortering av sopor. Med anledning härav har boverket
på regeringens uppdrag i nybyggnadsreglerna inarbetat nya
bestämmelser som innebär att krav ställs på att utrymmen och
anordningar för avfall skall vara så utformade att olika typer
av avfall kan förvaras och hämtas var för sig. Bestämmelserna i
denna del träder i kraft den 1 juli 1992. Vad i motion Jo690
(fp) yrkande 14 såvitt nu är i fråga förordats är sålunda redan
tillgodosett. Motionen avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.beträffande utformningen av byggreglerna m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo236 yrkande 9 och
1991/92:N272 yrkande 4,
res. (nyd)

2.beträffande krav på tillgänglighet
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo503 och
1991/92:Bo504,

3.beträffande energihushållning
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo233 och
1991/92:N419 yrkande 2,
men. (v) - delvis

4.beträffande energirådgivning
att riksdagen avslår motion 1991/92:N419 yrkande 3,
men. (v) - delvis

5.beträffande krav på barnsäkerhet i befintliga byggnader
m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Bo508 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6.beträffande en bomiljölag
att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo508 yrkande 2,
men. (v) - delvis

7.beträffande funktionskontroll av ventilationssystem
att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo241 yrkande 2,

8.beträffande brandvarnare
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo502 och
1991/92:Bo512,

9.beträffande värmekälla i badrum
att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo507,

10.beträffande källsortering av sopor
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo690 yrkande 14 i denna
del.

Stockholm den 9 april 1992

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit:

Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Ulf
Lönnqvist (s), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Dan
Eriksson i Stockholm (nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson
(c), Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m) och Lars
Stjernkvist (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Utformningen av byggreglerna m.m. (mom. 1)

Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Det torde" och på s. 5 slutar med "Motionsyrkandena
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Det mest uppenbara problemet på dagens bostadsmarknad är det
höga kostnadsläget. De huvudsakliga förklaringarna till de höga
byggkostnaderna och därmed också de höga boendekostnaderna är
bristen på konkurrens och kraftiga subventioner som medverkat
till en okänslighet för prishöjningar. En annan mycket viktig
förklaring är den omfattande regleringen av byggandet. Som
framhålls i Ny demokratis partimotion Bo236 har befintliga
regler genom sin detaljeringsgrad verkat hämmande för nya
lösningar inom bostadsbyggandet. Utvecklings-, försöks- och
experimentverksamheten har direkt motverkats av offentliga
myndigheter där alternativa lösningar regelmässigt har ansetts
falla utanför ramen för gällande regler. Vad som erfordras är
därför en total avreglering i fråga om byggandet m.m.
Utgångspunkten för en sådan avreglering bör enligt utskottets
mening vara att endast behålla de regler som behövs för att
trygga säkerhet, handikappanpassning och hygien. En avreglering
med denna inriktning skulle bl.a. leda till lägre byggkostnader
och en minskad likriktning i byggandet.

Vad utskottet nu med anslutning till Ny demokratis
partimotioner Bo236 yrkande 9 samt N272 yrkande 4 anfört om en
avreglering av bostadsbyggandet m.m. bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

1.beträffande utformningen av byggreglerna m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Bo236
yrkande 9 och 1991/92:N272 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Eva Zetterberg (v) anför:

Energihushållning (mom. 3)

Det finns i dag en rad tekniska lösningar för uppvärmning och
energiproduktion m.m. där olika alternativa, miljövänliga
energislag används. Som framhålls i motion Bo233 (v) har
utvecklingen av solenergianläggningar, värmepumpar och
vindkraftsanläggningar m.m. nu nått så långt att de kan användas
i kommersiell produktion. Bristen på statligt stöd och
engagemang har dock medfört att det varit svårt att få till
stånd en mer omfattande introduktion av denna typ av
anläggningar. Åtgärder måste därför vidtas för att öka
användningen av miljövänliga energislag i nyproducerade bostäder
och andra lokaler. En sådan åtgärd är att bygglov för bostäder
och lokaler som är ämnade att permanent värmas upp bör beviljas
endast om energiförsörjningen till en viss del består av sådana
energislag.

Det kan vidare hävdas att det som saknas är en helhetssyn och
ett ekologiskt tänkande som minimerar energiåtgången i
byggandets alla led, från byggmaterialtillverkning och byggande
till användning och drift. I enlighet med förslaget i
Vänsterpartiets partimotion N419 bör det därför uppdras åt
regeringen att ta fram förslag till regler om energiminimering i
byggandet genom att bl.a. solvärmen tillvaratas.

Vad som ovan med anledning av Vänsterpartiets partimotion N419
yrkande 2 samt motion Bo233 (v) anförts om energihushållning i
byggnader bör riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna.

Energirådgivning (mom. 4)

Genom det stöd som fram till år 1986 kunde utgå till kommunal
energirådgivning byggdes en verksamhet och kompetens upp i
kommunerna som har varit av stort värde bl.a. när det gäller att
få till stånd en förbättrad energihushållning. Verksamheten och
därmed också kompetensen har dock successivt trappats av. Detta
är en olycklig utveckling inte minst mot bakgrund av att
tidpunkten för kärnkraftsavvecklingen rycker allt närmare. Med
hänvisning härtill och till de goda erfarenheterna av den
hittillsvarande verksamheten med kommunala energirådgivare bör
åtgärder vidtas för att återinföra energirådgivarna i landets
samtliga kommuner. I enlighet med förslaget i den nu behandlade
partimotionen (v) bör sålunda plan- och bygglagen ändras så att
kommunerna blir skyldiga att bistå med energirådgivning.

Vad som ovan med anledning av Vänsterpartiets partimotion N419
yrkande 3 anförts beträffande energirådgivning bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

En bomiljölag (mom. 6)

Utskottet har ovan ställt sig bakom förslaget i motion Bo508
(v) om att krav på förbättrad barnsäkerhet skall kunna ställas
på befintlig bebyggelse utan att andra byggnadsåtgärder
samtidigt vidtas. Detta ställningstagande kan väsentligt öka
säkerheten för barn. Som framhålls i samma motion kan detta ses
som ett viktigt första steg mot en bomiljölag som med
arbetsmiljölagen som förebild ger förutsättningar för att alla
boende skall tillförsäkras en bra och säker boendemiljö i såväl
ny- och ombyggda som befintliga bostäder.

Det måste betraktas som ett självklart mål att alla skall
tillförsäkras sunda och hygieniska bostäder av god kvalitet inte
minst i det befintliga beståndet. Frågan är hur detta mål skall
uppnås. De regler som finns och som påverkar boendemiljöfrågor
är för närvarande spridda i olika lagar och administreras av
olika myndigheter. Bostäders utformning m.m. vid tillkomsten
styrs av reglerna i PBL och av nybyggnadsreglerna. De
ombyggnadsregler som är under utarbetande får naturligtvis också
tillmätas stor betydelse. I vissa avseenden är även miljö- och
hälsoskyddslagstiftningens bestämmelser tillämpliga.
Förutsättningarna för att nå målet skulle väsentligt förbättras
om de regler som syftar till att tillgodose goda boendemiljöer
samlas i en särskild bomiljölag. Den bör också omfatta barns och
ungdomars vistelsemiljö som t.ex. daghem, skolor och
fritidslokaler. Lagen bör i första hand reglera de faktorer som
har betydelse ur hälsosynpunkt, men även andra för boendemiljön
väsentliga förhållanden bör kunna regleras i lagen. I
sammanhanget kan övervägas i vilken utsträckning
arbetsmiljölagen kan tjäna som förebild för lagens utformning.

Vad som ovan med anledning av motion Bo508 (v) yrkande 2
anförts beträffande en bomiljölag bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
3, 4 samt 6 borde ha hemställt:

3.beträffande energihushållning
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Bo233 och
1991/92:N419 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts,

4.beträffande energirådgivning
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:N419 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

6.beträffande en bomiljölag
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Bo508 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,