Djurskydd

Betänkande 1991/92:JoU2

Jordbruksutskottets betänkande 1991/92:JOU02

Djurskydd

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motioner
• Utskottet
• Hemställan

1991/92
JoU2

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande sex motionsyrkanden
från den allmänna motionstiden 1991 om vissa djurskyddsfrågor
m.m. Motionerna gäller skärpta regler för handeln med
utrotningshotade djur och det svenska epizootiskyddet. Utskottet
avstyrker motionsyrkandena.

Motioner

1990/91:Jo507 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att förordningen (1975:542) ändras
så att utförsel av levande exemplar av art som upptagits på den
i motionen nämnda konventionens bilagor 1--3 endast får beviljas
om exemplaret är fångat eller uppfött i Sverige,

2. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag innebärande
att i lagen arbetas in de i motionen nämnda rekommendationerna
beträffande hanteringen av utrotningshotade djur.

1990/91:Jo521 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att frågan om epizootiskyddet bör hävdas i
ljuset av ökad internationell integration för att bibehålla det
goda djurhälsoläget i Sverige.

1990/91:Jo789 av Lola Björkquist och Ingela Mårtensson (fp)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om reglering av inrikes handel med och
innehav av utrotningshotade vilda djur,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i förordningen (1975:542) att reexport av levande djur
av utrotningshotade arter i princip blir förbjudet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utrotningshotade akvariefiskar och fisk
från kallvattenakvarier.

Utskottet

Handel med utrotningshotade djur

Motionerna

I folkpartimotionen Jo789 framhålls att Sverige saknar en
reglering av inrikes handel med hotade arter. I många länder
krävs för innehav av en hotad art ett intyg som garanterar
exemplarets ursprung i enlighet med Washingtonkonventionens
bestämmelser (s.k. CITES-intyg). Länderna har således ett
inrikes handelsförbud (yrkande 1). Sverige fungerar som ett
genomgångsland i den illegala internationella handeln. Sverige
tillåter inte import av levande djur, som finns i
Washingtonkonventionens (CITES) bilagor, om de kommer från
annat land än djurens ursprungsland. Då finns det enligt
motionärerna inte heller skäl att tillåta export av andra djur
än exemplar som har Sverige som ursprungsland. Det vore således
logiskt att förbjuda all reexport. Regeringen bör utarbeta ett
förslag till sådan ändring i förordningen (1975:542) om
tillämpning av konventionen den 3 mars 1973 om internationell
handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter
(yrkande 2). Många hotade arter finns bland akvariefiskarna.
Störst är problemet med saltvattenfisk som nästan alltid är
vildfångad. Lagstiftningen är mycket bristfällig. I
CITES-konventionen saknas många fiskarter. Även när det gäller
kallvattensakvarier finns brister i lagstiftningen.
Naturvårdsverket bör få i uppdrag att se över vilka möjligheter
det finns att komma till rätta med problemen (yrkande 3). I
motion Jo507 (v) yrkas att förordningen 1975:542 ändras så att
utförseltillstånd för levande exemplar av en art som upptagits i
CITES-konventionens bilagor endast får beviljas om exemplaret är
fångat eller uppfött i Sverige (yrkande 1). Enligt motionärerna
bör regeringen utarbeta ett nytt lagförslag beträffande
hanteringen av utrotningshotade djur. Reglerna skall därvid
skärpas och anpassas till EG. Införsel av i ursprungsland
fredade arter bör ej tillåtas. Kontrollen måste skärpas.
Beredskap att ta hand om olagliga sändningar måste utvecklas.
Handel med hotade arter inom landet måste regleras, exempelvis
genom registrering av innehav. Krav på auktorisation av
konservatorer bör införas (yrkande 2).

Utskottets överväganden

Internationell handel med utrotningshotade djur regleras i
Washingtonkonventionen (CITES). Sverige har ratificerat och
även överfört konventionen som gällande svensk lag (Förordning
1975:542 om tillämpning av konventionen den 3 mars 1973 om
internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur
och växter). Närmare föreskrifter om förordningens tillämpning
har utfärdats av lantbruksstyrelsen (LSFS1990:15). Fr.o.m. den
8 april 1988 gäller importrestriktioner för levande djur
upptagna i konventionens bilagor I, II och III. Genom kraven på
importtillstånd kan sådan import av djur som innebär ett hot mot
särskilt sårbara arter stoppas, ursprungsland kontrolleras och
importtillstånd vägras, om djurtransporten inte sker på ett från
djurskyddssynpunkt tillfredsställande sätt. Till ansökan om
utförsel eller återutförsel skall fogas försäkran från exportör
att djuret fötts i fångenskap eller uppgift om tidpunkt och sätt
för förvärvande av djuret, dvs. att djuret förvärvats i enlighet
med konventionens bestämmelser. Avser ansökan djur som upptagits
i konventionens bilaga I (omfattar alla arter som hotas av
utrotning) skall till ansökan även bifogas införseltillstånd
utfärdat av behörig myndighet i mottagarlandet.

Hanteringen av utrotningshotade djur inom Sverige regleras av
föreskrifter i skilda författningar. Beträffande levande vilt
innebär reglerna i jaktlagen (1987:259) att viltet är fredat om
inte annat följer av lagen. Fredningen gäller även ägg och bon.
Regeringen får dessutom, för att skydda utrotningshotade
sällsynta djurarter, föreskriva att vilt som omhändertas,
påträffas dött eller dödas skall tillfalla staten. Sådana
föreskrifter har meddelats i jaktförordningen (1987:905). Med
stöd av 14 § naturvårdslagen (1964:822) kan länsstyrelserna
eller naturvårdsverket besluta om fridlysning av bl.a.
djurarter. Sådan fridlysning kan dock bara ske för arter som
inte omfattas av bestämmelserna i jakt- eller
fiskelagstiftningen. Enligt 14 § tredje stycket kan till skydd
för djurlivet för vissa områden meddelas inskränkningar i rätten
till jakt eller rätten att uppehålla sig inom området. I
epizootilagen (1980:369) regleras djurhållningen såvitt avser
bekämpningen av allmänfarliga djursjukdomar.

Ett stort antal djurarter hotas av den internationella handeln
med levande djur. Handeln är av mycket stor omfattning och
omsätter stora värden. Washingtonkonventionen utgör ett viktigt
instrument i arbetet för att säkerställa de utrotningshotade
arternas fortlevnad och för att utöka och förbättra skyddet av
vissa arter av djur mot rovdrift genom internationell handel.
Konventionen förutsätter att berörda länder vidtar lämpliga
åtgärder för att genomföra bestämmelserna i konventionen. Det
skydd som konventionens regelsystem erbjuder de utrotningshotade
djurarterna är således helt beroende av hur de länder som
ratificerat konventionen säkerställer dess efterlevnad.
Utskottet delar synpunkterna i motionerna Jo507 och Jo789
yrkandena 1 och 2 så till vida att lagstiftningen måste ge
tillräckliga möjligheter att ingripa mot oönskad handel med
dessa arter. En betydande samstämmighet kan dock sägas råda
mellan å ena sidan den ambitionsnivå som kommer till uttryck i
den reglering av den internationella handeln med
utrotningshotade djur som redovisats ovan och å andra sidan de
krav som förts fram i berörda motioner. Samtidigt konstaterar
utskottet att dessa frågor i första hand hör till regeringens
och jordbruksverkets kompetensområde. Utskottet förutsätter att
regeringen och berörda myndigheter anser dessa frågor angelägna
och vid behov vidtar erforderliga åtgärder. Utskottet finner mot
bakgrund av det anförda inte anledning föreslå någon riksdagens
åtgärd i anledning av motionerna Jo507 och Jo789 yrkandena 1 och
2. Motionerna avstyrks således i berörda delar.

Med det anförda avstyrks även motion Jo789 yrkande 3.

Epizootiskyddet

Motionen

I motion Jo521 (c) yrkande 4 framhålls att frågan om
epizootiskyddet bör hävdas i ljuset av ökad internationell
integration för att bibehålla det goda djurhälsoläget
i Sverige. Genom en organiserad hälsokontroll på besättningsnivå
och en rådgivning baserad på sjukdomsinformation från
köttbesiktningen vid slakten har Sverige ett unikt system för
att bekämpa sjukdomar bland slaktdjuren.

Utskottets överväganden

Sjukdomssituationen i Sverige, både när det gäller
animalieproduktionens djur liksom övriga djur, är mycket god i
jämförelse med förhållandena i t.ex. vissa EG-länder. Sverige
har under många år varit förskonat från utbrott av s.k.
epizootiska sjukdomar som t.ex. mul- och klövsjuka och svinpest.

Som underlag för ett svenskt ställningstagande i de nyligen
avslutade EES-förhandlingarna mellan EFTA och EG har i vårt land
under de senaste åren ett omfattande arbete utförts med att
jämföra EGs regelverk med motsvarande svenska bestämmelser. Man
har därvid kunnat konstatera att det visserligen föreligger
skillnader mellan bestämmelserna men att dessa inte bedöms
innebära någon försämring för Sveriges del. I den senast
upprättade beskrivningen av förutsättningarna för ett närmande
till EG -- Konsekvenser av ett svenskt EG-medlemskap, maj 1991,
UDH -- framhålls bl.a. att utgångspunkten för ett svenskt
medlemskap i EG är att vi skall sträva efter att inte försämra
utan om möjligt förbättra sjukdomssituationen i landet. Ett
medlemskap innebär dock att man måste räkna med ett ökat
smittryck till följd av ökad handel och slopad gränskontroll om
inte åtgärder vidtas inom ramen för EGs regelverk. En sådan
åtgärd är att redovisa för EG den goda sjukdomssituationen som i
dag föreligger. Ett "godkännande" från EGs sida av den svenska
redovisningen öppnar möjligheter att i samband med import
föreskriva särskilda införselregler till Sverige utan att det
kommer att betraktas som s.k. tekniska handelshinder.
Motsvarande gäller också för de kontrollprogram som genomförs
inom den svenska animalieproduktionen, t.ex. leukoskontroll hos
nötkreatur.

Utskottet kan för sin del konstatera att ovan redovisade
utgångspunkter för ett svenskt närmande till EG inte i något
väsentligt avseende avviker från de synpunkter som framförts i
motion Jo521 yrkande 4. Det arbete som bedrivs på detta område
synes därmed väl ägnat att tillgodose motionärernas önskemål om
ett fortsatt gott hälsoläge inom den svenska
animalieproduktionen. Yrkandet påkallar således ingen
ytterligare riksdagens åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande handel med utrotningshotade djur

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo507 och
1990/91:Jo789 yrkandena 1 och 2,

2. beträffande utrotningshotade akvariefiskar m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo789 yrkande 3,

3. beträffande det svenska epizootiskyddet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo521 yrkande 4.

Stockholm den 24 oktober 1991

På jordbruksutskottets vägnar

Göran Persson

I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin
(m), Ingvar Eriksson (m), Jan Fransson (s), Bengt Rosén (fp),
Inga-Britt Johansson (s), Lennart Brunander (c), Åke Selberg
(s), Mona Saint Cyr (m), Inge Carlsson (s), Dan Ericsson i
Kolmården (kds), Christer Windén (nyd), Kaj Larsson (s), Carl G
Nilsson (m) och Sinikka Bohlin (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.