Djurförsök

Betänkande 1995/96:JoU18

Jordbruksutskottets betänkande 1995/96:JOU18

Djurförsök

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1995/96
JoU18

Sammanfattning

Utskottet behandlar här 42
motionsyrkanden om djurförsök m.m. från
den allmänna motionstiden 1995.
Motionerna avser bl.a. lagstiftning
rörande försöksdjur och myndighets
tillsynsbefogenheter, djurtest av
kosmetika och hygienprodukter,
avveckling av djurförsök, utveckling av
alternativ till djurförsök och den
etiska prövningen. Samtliga motioner
avstyrks.

Till betänkandet fogas åtta
reservationer och två särskilda
yttranden.

Motionerna

1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) vari yrkas

31. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om krav på omedelbart stopp för
alla onödiga djurförsök, som kan
innebära plåga för djuret,

32. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändring av gällande
reglemente och lagstiftning för
vetenskapliga djurförsök så att
myndighetsveterinär har befogenhet att
ingripa vid oförutsett lidande för djur
i djurförsök,

33. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utökade krav på
försöksdjursetiska nämnders rutiner vid
djurförsöksärenden samt nya bestämmelser
om speciell utbildning i djurkunskap för
nämndernas ledamöter.

1994/95:Jo504 av Rose-Marie Frebran och
Gullan Lindblad (kds, m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att djurskyddslagen även
skall ge försöksdjur lagstadgad rätt
till utrymmen och vård som tillgodoser
beteendemässiga krav,

3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige inom EU bör
medverka till att en plan för halvering
av antalet djurförsök fram till år 2000
upprättas,

4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en nationell strategi för
halvering av antalet försöksdjur till år
2000,

5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige inom EU bör
medverka till utökad kontroll och
efterlevnad av EU:s djurförsöksdirektiv.

1994/95:Jo511 av Maggi Mikaelsson m.fl.
(v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stärka de
djurförsöksetiska nämndernas
rekommendationer,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en avvecklingsplan för
djurförsöken i enlighet med det som EU-
kommissionen slagit fast,

3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utvärdering av
djurförsöksverksamheten i efterhand,

4. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till alternativ till LC50-
tester,

5. att riksdagen hos regeringen begär
en utredning för att se över de metoder
som finns när det gäller produktion av
monoklonala antikroppar, enligt vad som
i motionen anförts.

1994/95:Jo512 av Elving Andersson och
Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en avvecklingsplan för
djurförsök,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om avgiftsbeläggning av
djurförsök,

3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering av de
djurförsöksetiska nämndernas beslut och
rekommendationer,

4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändringar i djurskyddslagen.

1994/95:Jo513 av Lennart Beijer m.fl.
(v) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär
ett samlat program för hur Sverige skall
arbeta för att EU skall realisera sitt
kosmetikadirektiv,

3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om märkning av kosmetika med
uppgift om huruvida det testats på djur
eller ej.

1994/95:Jo515 av Siw Persson (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i Sverige förbjudna
djurtester av kosmetika och
hygienprodukter samt djurtester av
råvaror som ingår i dessa produkter,
samt att Sverige från 1998 bör förbjuda
försäljning av kosmetika och
hygienprodukter där ingående råvaror
testats på djur, vare sig produkterna
tillverkats eller testats i Sverige
eller andra länder.

1994/95:Jo516 av Elving Andersson och
Anders Svärd (c) vari yrkas

1. att riksdagen av regeringen begär
ett förslag till förbud mot djurtestning
av kosmetika och hygienprodukter,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett förbud från 1998 mot
försäljning av kosmetika och
hygienprodukter som testats på djur,

3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges agerande gentemot EU
och OECD.

1994/95:Jo522 av Birgitta Gidblom och
Lisbet Calner (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts mot
import av apor i djurförsökssyfte.

1994/95:Jo523 av Birgitta Gidblom (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om djurtester av kosmetika och
hygienprodukter.

1994/95:Jo525 av Birgitta Gidblom (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning i och forskning om
alternativ till djurförsök.

1994/95:Jo529 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av ett institut
för strategisk alternativforskning,

3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om obligatorisk djurförsöksetik
i forskningsutbildningen,

4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en avvecklingsplan för
djurförsök,

5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om krav på myndighet att
redovisa avvecklingsplan för djurförsök,

6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att myndigheter
som kräver djurförsök skall redovisa hur
de håller sig informerade om
utvecklingen av alternativ och hur de
avser att informera berörda företag,

7. att riksdagen hos regeringen begär
lagförslag som innebär krav på
substitution av djurförsök då alternativ
finns,

8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att när annat
lands myndighet accepterat alternativ
till djurförsök också svensk myndighet
skall acceptera detta,

9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om försöksdjurs rätt till
naturligt beteende,

10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Centrala försöksdjursnämndens
skyldigheter,

11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändring av gällande regler så
att myndighetsveterinär har befogenhet
att ingripa vid oförutsett lidande för
djur i samband med djurförsök,

12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utökade krav på djuretiska
nämndernas ledamöter vad gäller närvaro
vid försökstillfällen, vid tillfällen
mellan försöken och eventuellt efter
försöken,

13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om speciell utbildning i
djurkunskap för etiska nämnders
ledamöter,

14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om stärkt djurskyddsintresse i
de etiska nämnderna,

15. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om djurförsöksstatistik i
Statistisk årsbok,

16. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kosmetika- och hygientester
på djur,

17. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud mot försäljning av
djurtestade kosmetika- och
hygienprodukter,

23. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud av import av
viltfångade apor till djurförsök.

Utskottet

Motionerna

Lagstiftning m.m.

Enligt motion Jo504 (mp) yrkande 1 skall
djurskyddslagen även ge försöksdjur
lagstadgad rätt till utrymmen och vård
som tillgodoser beteendemässiga krav. I
stället för att helt undanta
försöksdjuren från sådan lagstadgad rätt
vore det bättre att möjliggöra undantag
i de enskilda fall där man inte kan
klara lagens målsättning. Motsvarande
krav framförs även i motion Jo512 (c)
yrkande 4. I motion Jo529 (mp) yrkande 9
framhålls att försöksdjuren i dag ofta
hamnar utanför det lagskydd som reglerar
djurens rätt till naturligt beteende.
Försöksdjuren skall ges lagstadgad rätt
till naturligt beteende oavsett
ekonomiska överväganden.

Enligt motionerna Jo529 (mp) yrkande 11
och Ub905 (mp) yrkande 32 bör gällande
regler ändras så att myndighetsveterinär
har befogenhet att ingripa vid
oförutsett lidande för djur i samband
med djurförsök.

I motion Jo522 (s) yrkas att import
av apor i djurförsökssyfte (fångade
eller uppfödda) förbjuds. Enligt
motionärerna finns det starka
djurskyddsskäl för att stoppa handeln
med dessa apor. Enligt motion Jo529 (mp)
bör Sverige aktivt verka för att det
inom EU införs ett förbud mot import av
viltfångade apor (yrkande 23).

Kosmetika

Krav på förbud mot djurtester av
kosmetika och hygienprodukter samt att
all försäljning av djurtestade produkter
förbjuds från år 1998 framförs i
motionerna Jo515 (fp), Jo516 (c)
yrkandena 1 och 2, Jo523 (s) samt Jo529
(mp) yrkandena 16 och 17. I motion Jo513
(v) yrkande 2 begärs ett samlat program
för hur Sverige skall arbeta för att EU
skall realisera sitt kosmetikadirektiv.
Vidare är det viktigt att man, när det
gäller märkning, uppnår en lösning som
är förenlig med EU:s kosmetikadirektiv,
så att man på ett för konsumenten
lättillgängligt sätt skall kunna upplysa
om huruvida kosmetika testats på djur
eller inte (yrkande 3). Enligt motion
Jo516 (c) yrkande 3 bör Sverige verka
för att alternativa metoder för
kosmetikatest utvecklas, utvärderas och
genomförs före 1997. I motion Ub905 (mp)
krävs att plågsamma djurförsök som
gäller tester för onödiga varor som
kosmetika skall stoppas (yrkande 31).

Avveckling av djurförsöken m.m.

Enligt motion Jo504 (kds, m) yrkande 3
bör Sverige inom EU medverka till att en
plan för halvering av antalet djurförsök
fram till år 2000 upprättas. Vidare bör
en nationell strategi för halvering av
antalet djurförsök till år 2000
utarbetas (yrkande 4). Sverige bör inom
EU även medverka till utökad kontroll
och efterlevnad av EU:s
djurförsöksdirektiv (yrkande 5). Enligt
motionerna Jo511 (v) yrkande 2, Jo512
(c) yrkande 1 och Jo529 (mp) yrkande 4
bör en avvecklingsplan för djurförsöken
utarbetas. I sistnämnda motion yrkas
vidare att de myndigheter som kräver
djurförsök i samband med olika tester
skall åläggas att redovisa interna
avvecklingsplaner som medför att den
nationella målsättningen kan uppnås
(yrkande 5).

Enligt motion Jo512 (c) yrkande 2 bör
djurförsöken avgiftsbeläggas. Här-
igenom tillskapas nödiga resurser för
att tillse att djurskyddslagen efterlevs
även när det gäller försöksdjuren.

Alternativ till djurförsök

I motion Jo511 (v) yrkas att en
utredning tillsätts med uppgift att se
över möjligheterna att avskaffa den
klassiska användningen av LC50-metoden
samt pröva vilka insatser som krävs för
att användandet av djur i LC50-försök
skall kunna ersättas med alternativa
metoder (yrkande 4). Vidare bör
regeringen låta se över de metoder som
finns när det gäller produktion av
monoklonala antikroppar. Enligt
motionärerna finns det i dag metoder för
att producera antikroppar genom
cellodling (yrkande 5).

Enligt motion Jo525 (s) bör en
obligatorisk och ingående utbildning i
alternativa metoder ingå i högskolans
grund- och forskarutbildning för
medicinare och biologer. I motion Jo529
(mp) yrkas att ett institut för
strategisk alternativforskning inrättas
(yrkande 2). I forskningsutbildningen
bör ingå en obligatorisk del om
djurförsöksetik (yrkande 3). Vidare
skall myndigheter som kräver djurförsök
redovisa hur de håller sig informerade
om utvecklingen av alternativ och hur de
avser att informera berörda företag
(yrkande 6). Regeringen bör utarbeta ett
lagförslag som innebär krav på
substitution av djurförsök då alternativ
finns (yrkande 7), och när annat lands
myndighet accepterat alternativ till
djurförsök skall också svensk myndighet
acceptera detta (yrkande 8).

Den etiska prövningen m.m.

I motion Jo511 (v) yrkande 1 framhålls
att de djurförsöksetiska nämndernas
rekommendationer måste stärkas för att
den djurförsöksetiska prövningen skall
kunna spela den roll som det är tänkt. I
stället för att nämnderna skall kunna
tillstyrka ansökningar med iakttagande
av vissa råd bör nämnderna i stället ges
möjlighet att tillstyrka ansökningar
under förutsättning att den sökande
följer de råd som nämnden avger. Enligt
motionen behövs vidare en utvärdering
några år i efterhand av
djurförsöksverksamheten för att man
skall få en överblick över om de
djurförsök som görs stämmer överens med
de av riksdagen beslutade kraven
(yrkande 3). Enligt motion Jo512 (c) bör
frågan om huruvida de djurförsöksetiska
nämnderna verkligen följer gällande
föreskrifter bli föremål för en
utvärdering. Vidare är det angeläget att
en sådan utvärdering även omfattar
efterlevnaden av de rekommendationer som
meddelas av nämnderna (yrkande 3). I
motion Jo529 (mp) krävs att Centrala
försöksdjursnämnden, som är huvudman för
de djurförsöksetiska nämnderna, åläggs
att skärpa tillsynen över nämnderna så
att djurförsök inte används då
alternativ finns (yrkande 10). Vidare
bör ledamöterna i nämnderna ha en
självklar kontakt med de djurs liv man
beslutar om. Anvisningarna bör därför
ändras så att de ledamöter som deltagit
vid godkännande av ett djurförsök skall
närvara vid minst ett försökstillfälle.
Det skall dessutom vara obligatoriskt
att besöka djuren mellan försöken och
vidare skall ledamöterna närvara vid
eventuell avlivning av försöksdjuren
(yrkande 12). Vidare är det viktigt att
alla ledamöter i nämnden har goda
kunskaper om berörda djurarters
naturliga levnadssätt, speciella behov
och beteende (yrkande 13). Enligt
yrkande 14 bör djurskyddsintressena
stärkas i de etiska nämnderna och vidare
bör djurförsöksstatistik redovisas av
SCB i Statistisk årsbok (yrkande 15). De
i sistnämnda motion framförda
synpunkterna återkommer till stor del
även i motion Ub905 (mp) yrkande 33.

Utskottets överväganden

Lagstiftning m.m.

Djurskyddslagen (1988:534) i den lydelse
den fick efter omarbetningen under 1980-
talet syftar till ett förbättrat
djurskydd. Lagen gäller liksom tidigare
husdjur och andra djur som hålls i
fångenskap. Det övergripande målet är
enligt djurskyddslagens 2 § att djuren
skall behandlas väl och skyddas mot
onödigt lidande och sjukdom. Paragrafen
omfattade fram till den 1 juli 1990 även
försöksdjuren fullt ut. Härigenom kunde
en kommunal miljö- och hälsoskyddsnämnd
förhindra att djurförsök, som inte
bedömdes godtagbara från
djurskyddssynpunkt, utfördes inom
kommunen. Enligt 1990 års lagändring
skall försöksdjur inte anses vara
utsatta för onödigt lidande eller
sjukdom vid användningen om denna
tillstyrkts av en djurförsöksetisk
nämnd.

I samband med lagändringen anförde
utskottet bl.a. följande (1989/90:
JoU23). Användningen av försöksdjur
skall enligt djurskyddslagen prövas från
etisk synpunkt innan försöket påbörjas.
Prövningen görs av särskilda nämnder.
Den djurförsöksetiska nämndens uppgift
är att göra en ingående och allsidig
bedömning av nödvändigheten av ett
djurförsök och de etiska problemen kring
försöket. Vid prövningen gäller enligt
djurskyddsförordningen att nämnden skall
ta hänsyn till å ena sidan försökets
betydelse och å andra sidan lidandet för
djuret. Den etiska prövningen
tillgodoser bl.a. kravet på att djur
inte onödigtvis utsätts för lidande och
sjukdom. Avsikten med gällande
bestämmelser är givetvis att den
bedömning av angelägenheten av
forskningen som görs av de
djurförsöksetiska nämnderna skall vara
bindande för tillsynsmyndigheterna. I
annat fall förlorar den etiska
prövningen en del av sitt värde. Miljö-
och hälsoskyddsnämnderna har att se till
att försöket utförs i enlighet med den
tillstyrkta ansökningen och att djurens
vård och förvaring är tillfredsställande
från djurskyddssynpunkt.

Av redogörelsen ovan framgår att
nuvarande utformning av 2 §
djurskyddslagen förutsätter en väl
fungerande djurskyddstillsyn. Utskottet
har tidigare uttalat att om
djurskyddslagstiftningen verkligen skall
få genomslag i det praktiska arbetet
krävs det bl.a. en effektiv och
målmedveten djurskyddstillsyn i alla
delar av landet. Med anledning av de
brister som påvisats av bl.a. Riksdagens
revisorer (1993/94:RR8) uttalade
riksdagen, på utskottets förslag, att
regeringen skulle återkomma med förslag
om de ytterligare åtgärder som kan anses
erforderliga om handläggningen i
djurskyddsärenden inte kan anses
uppfylla de grundläggande kraven och
ambitionerna i djurskyddslagen
(1994/95:JoU1, rskr. 32). I beslut den 1
juni 1995 har regeringen tillkallat en
särskild utredare med uppgift att
redovisa och utvärdera hur tillsynen
enligt djurskyddslagen och med stöd av
lagen meddelade föreskrifter bedrivs
samt lämna förslag till hur tillsynen
fortsättningsvis bör anordnas. Uppdraget
skall redovisas under våren 1996.
Utredaren skall bl.a. utvärdera 2 §
djurskyddslagen och de
avgränsningsproblem som kan finnas
beträffande de kommunala nämndernas
tillsynsansvar i fråga om försöksdjur.
Vidare skall utredaren utvärdera 4 §
djurskyddslagen och överväga om inte
Jordbruksverkets rätt att meddela
föreskrifter bör omfatta samtliga djur
(dir. 1995:36). I avvaktan på resultatet
av utredningen anser utskottet det inte
meningsfullt att nu föreslå något
riksdagsuttalande med anledning av
motionerna Jo504 yrkande 1, Jo512
yrkande 4, Jo529 yrkandena 9 och 11 samt
Ub905 yrkande 32. Motionerna avstyrks i
berörda delar.

När det gäller frågan om införsel av
apor för djurförsöksändamål vill
utskottet anföra följande. De inom EU
gällande reglerna beträffande djur som
används för försök eller andra
vetenskapliga ändamål återfinns framför
allt i direktivet 86/609/EEG. Bl.a.
föreskrivs att varje medlemsstat skall
se till att djurförsök där djur
utnyttjas som är att anse som
utrotningshotade i enlighet med bilaga 1
i konventionen om internationell handel
med utrotningshotade vilda djur och
växter (den s.k. CITES-konventionen)
och bilaga C, del 1 i förordning (EEG)
nr 3626/82 tillåts endast på villkor att
de står i överensstämmelse med den
förordningen och att avsikten med
försöken är tillgodoseendet av viktiga
biomedicinska syften där den berörda
arten i rena undantagsfall visar sig
vara den enda som kan användas för dessa
ändamål (art. 4). Vidare föreskrivs att
försök på djur som infångats i naturen
inte får utföras annat än när försök på
andra djur inte skulle vara till fyllest
för att uppnå syftena med försöket (art.
7). Alla apor (primater) som används för
försök skall vara uppfödda för ändamålet
såvida det inte medgivits en generell
eller speciell dispens i
överensstämmelse med bestämmelser som
utfärdats av den nationella myndigheten
(art. 21). Ifrågavarande direktiv skall
inte inskränka rätten för
medlemsstaterna att tillämpa eller
besluta om strängare åtgärder för
skyddet av djur som används för försök
eller för att kontrollera och begränsa
användningen av djur för försök (art.
24).

Jordbruksverket har med stöd av 50 §
djurskyddsförordningen (1988:539)
meddelat föreskrifter om undantag från
djurskyddslagens (19 §) krav på
destinationsuppfödning av djur som
används för vetenskapliga ändamål. Apor
är för närvarande undantagna från detta
krav. Enligt vad utskottet erfarit har
Jordbruksverket uppmärksammat detta
förhållande. Mot bakgrund av det anförda
föreslår utskottet att motionerna Jo522
och Jo529 yrkande 23 lämnas utan
riksdagens vidare åtgärd.

Kosmetika

Utskottet har tidigare vid flera
tillfällen (senast 1994/95:JoU1)
redovisat sin principiella inställning
till användningen av försöksdjur vid
testning av kosmetika. Utskottet har i
samband därmed bl.a. framhållit följande.
Det etiska dilemma som inställer sig i
samband med djurförsök framträder med
särskild styrka när syftet med försöket
är att utveckla eller undersöka produkter
som objektivt sett kan betecknas som
överflödiga eller lyxbetonade. Enligt
utskottets mening måste bl.a. kosmetika
hänföras till sådana produkter
beträffande vilka det av etiska skäl inte
bör accepteras att djurförsök kommer till
användning. Samtidigt finns det ett
intresse av att produkter som saluförs
till allmänheten bör ha genomgått
erforderliga undersökningar i syfte att
förhindra skadliga verkningar hos
konsumenterna. På förslag av utskottet
har riksdagen tidigare, som sin
principiella uppfattning, uttalat att
djurförsök inte bör få förekomma vid
framställning och testning av kosmetika.
Kosmetika skulle dock inte undantas från
de produktsäkerhetskrav som i
konsumenternas intresse gäller för
kemiska produkter i allmänhet. Härigenom
förväntades tillverkare och importörer få
ett ökat intresse av att alternativa
testmetoder tas fram.

Bakom utskottets tidigare
ställningstagande för ett förbud ligger
således värderingen att det inte är
etiskt försvarbart att utsätta djur för
lidande vid framställningen av
kosmetiska produkter. Genom ett förbud
skulle man dessutom uppnå en minskning
av antalet djur som används vid testning
av kemikalier. För att nå syftet med ett
förbud är det enligt utskottets mening
dock inte meningsfullt att utforma
regleringen som enbart ett förbud att i
Sverige använda försöksdjur vid
framställning och testning av kosmetiska
produkter eftersom någon sådan
användning inte sker i landet. Ett
förbud måste förenas med import- och
försäljningsrestriktioner beträffande
kosmetiska produkter som testats på djur
för att vara meningsfullt. Ett förbud
som utformats på detta sätt torde dock
få vissa handelspolitiska konsekvenser
framför allt med hänsyn till Sveriges
medlemskap i EU. I juni 1993 beslutade
EU att införa ett förbud mot
kosmetikatester på djur (avser råvaror
och färdiga produkter) fr.o.m. år 1998.
Samtidigt inträder ett
försäljningsförbud för sådana produkter.
Förbudet kan skjutas upp i två år om
alternativa testmetoder inte finns
tillgängliga senast år 1997.
Kommissionen skall göra en
lägesbedömning senast den 1 januari 1997
(dir. 93/35/EEG, tillägg till dir.
76/768/EEG). Enligt utskottets mening
ankommer det på regeringen att följa
utvecklingen på detta område och
internationellt bedriva ett aktivt
arbete för att få till stånd skärpta
regler på djurförsöksområdet, inte minst
när det gäller djurförsök i samband med
tillverkning av kosmetika. EU:s regler
om märkning av kosmetiska produkter får
självfallet inte lägga hinder i vägen
för att konsumenterna på ett
lättillgängligt sätt kan upplysas om
huruvida en sådan produkt testats på
djur eller ej. Fortsatta skärpta krav på
detta område kan även förväntas påskynda
arbetet med utvecklandet av alternativa
metoder för testning av kosmetika- och
hygienprodukter där sådana alternativ
ännu ej finns tillgängliga. Utskottet
förutsätter att regeringen inför
lägesbedömningen i januari 1997 aktivt
medverkar vid utarbetandet av det
underlag som skall ligga till grund för
kommissionens beslut. Med det anförda
föreslår utskottet att motionerna Jo513
yrkandena 2 och 3, Jo515, Jo516
yrkandena 1, 2 och 3, Jo523 och Jo529
yrkandena 16 och 17 lämnas utan någon
riksdagens vidare åtgärd. Motion Ub905
yrkande 31 om förbud mot alla onödiga
djurförsök tycks enligt motiveringen ta
sikte på djurförsök för framställning av
kosmetika m.m. Motionsyrkandet avstyrks
med hänvisning till det ovan anförda.

Avveckling av djurförsöken m.m.

Som redovisats ovan är det direktivet
86/609/EEG som reglerar användningen av
försöksdjur inom EU. Av direktivet
framgår att den eftersträvade
harmoniseringen av medlemsstaternas
lagstiftning på detta område bl.a. skall
säkerställa att antalet djur som används
för försök eller andra vetenskapliga
ändamål reduceras till ett minimum.
Vidare har EU i sitt femte
miljöhandlingsprogram slagit fast att
antalet djurförsök skall minskas med 50
% före år 2000. Utskottet har vid flera
tillfällen utvecklat sin syn på frågan
om behovet av försöksdjur m.m. (senast
1994/95:JoU1). CFN har ansvaret för den
långsiktiga planeringen av
försöksdjursverksamheten i landet, och
nämnden skall särskilt verka för att
användningen av försöksdjur begränsas.
Även de etiska nämnderna har att verka i
samma riktning. CFN redovisar årligen i
sin anslagsframställning
försöksdjursanvändningen i landet och
har därvid möjlighet att ange i vilken
omfattning nämnden påverkat användningen
av försöksdjur. Enligt utskottets mening
innebär den önskvärda utvecklingen att
den existerande försöksdjursanvändningen
förfinas och effektiviseras i olika
avseenden. Målsättningen har formulerats
med de s.k. tre R:n (Replace, Reduce och
Refine). Detta innebär en strävan efter
att ersätta, minska och förbättra de
djurförsök som godkänts av de
djurförsöksetiska nämnderna. Utskottet
delar således den syn på behovet av att
på olika sätt ytterligare minska
antalet djurförsök som redovisas i
motionerna Jo504 yrkandena 3, 4 och 5,
Jo511 yrkande 2, Jo512 yrkande 1och
Jo529 yrkandena 4 och 5. Utskottet
förutsätter att regeringen följer
utvecklingen på detta område och även
internationellt driver ett aktivt arbete
för att få till stånd ytterligare
begränsningar av
försöksdjursanvändningen. Enligt
utskottets bedömning är syftet med de
angivna motionerna med det anförda i
allt väsentligt tillgodosett. Yrkandena
påkallar således ingen ytterligare
riksdagens åtgärd.

Frågan om avgiftsbeläggning av
djurförsöken eller förbrukningen av
försöksdjur behandlades ingående av 1985
års djurförsöksutredning (Ds Jo 1986:3
s. 77 f.). Utredningen fann att en mängd
tunga skäl talade emot en
avgiftsbeläggning och avstod därför från
att lägga fram något förslag härom. Även
utskottet har tidigare (1994/95:JoU1)
ställt sig tveksamt till tanken på en
avgiftsbeläggning av
försöksdjursförbrukningen, bl.a. av det
skälet att en avgiftsbeläggning och
därmed fördyring av försöksdjuren lätt
kan leda till att djuren av ekonomiska
skäl används i ett större antal försök
än för närvarande. Utskottet vidhåller
sin tidigare redovisade inställning i
denna fråga. Därmed avstyrks motion
Jo512 yrkande 2.

Alternativ till djurförsök

Som framhållits ovan är en av CFN:s
huvuduppgifter att begränsa behovet av
försöksdjur. Detta skall nämnden bl.a.
åstadkomma genom att främja utvecklingen
av alternativa metoder. För detta
ändamål publicerar CFN regelbundet
skrifter om tillgängliga alternativa
metoder samt anordnar konferenser m.m.
CFN har vidare i en särskild rapport
redovisat dagsläget inom olika delar av
forskningen beträffande ämnens giftighet
(toxikologin) och bedömt den framtida
utvecklingen beträffande alternativa
metoder. I rapporten redovisar CFN bl.a.
vilken inriktning forskningsstödet
avseende alternativa metoder bör ha, och
där framhålls vidare att insatserna bör
avse utvärdering av befintlig metodik
samt utveckling av modeller för att
möjliggöra en omsättning av resultat
från in vitro-tester (utanför kroppen)
av ämnens giftighet till en effektiv
riskvärdering för människa och miljö
(CFN:s skriftserie Nr 18). CFN har även
redovisat aktuella forskningsprojekt när
det gäller utveckling av alternativa
metoder (CFN:s skriftserie Nr 20).
Vidare har en antologi om alternativa
metoder till djurförsök inom
biomedicinen publicerats (CFN:s
skriftserie Nr 27). Det finansiella
stödet beträffande forskning om
alternativa metoder har under senare år
främst riktats mot sådana
forskningsområden som bedömts som
särskilt viktiga för att nå
försöksdjursbesparande effekter. De
områden som prioriterats är bl.a.
toxikologi och läkemedel (se bl.a. prop.
1994/95:100 bil. 10). När det gäller
produktionen av monoklonala antikroppar
framgår av CFN:s allmänna råd (LSFS
1990:21) att försöksledaren redan vid
ansökan om etisk prövning skall lämna
uppgifter om huruvida andra metoder
prövats eller övervägts för att uppnå
syftet med försöket. Härigenom har en
djurförsöksetisk nämnd möjlighet att vid
sin beredning granska och bedöma om
hinder mot användningen av tillgänglig
in vitro-teknik i det aktuella ärendet
föreligger. Med det anförda föreslår
utskottet att motionerna Jo511 yrkandena
4 och 5 samt Jo529 yrkandena 2, 6 och 8
lämnas utan någon riksdagens vidare
åtgärd. Motionerna avstyrks därmed i
berörda delar.

Enligt 49 § djurskyddsförordningen
(1988:539) får djurförsök inte utföras
om det går att erhålla likvärdig kunskap
genom alternativa metoder. Det ankommer
på de djurförsöksetiska nämnderna att i
varje enskilt fall pröva denna fråga.
Motsvarande reglering inom EU återfinns
i ovan nämnda direktiv 86/609/EEG som
föreskriver att ett försök inte skall
genomföras om det avsedda syftet kan
uppnås med hjälp av någon annan
vetenskapligt tillfredsställande metod
som inte inbegriper användning av djur
men ter sig rimlig och praktiskt
genomförbar. Enligt utskottets bedömning
är motion Jo529 yrkande 7 med det
anförda i allt väsentligt tillgodosedd.
Yrkandet påkallar således ingen
ytterligare riksdagens åtgärd.

Den svenska djurskyddslagen (1988:534)
föreskriver att den som arbetar med
försöksdjur skall genomgå/ha genomgått
den utbildning som CFN angivit i
särskild kungörelse. Enligt kungörelsen
(SJVFS 1992:11) skall utbildningen bl.a.
omfatta etik, djurexperimentell metodik
och alternativa metoder till djurförsök.
När det gäller utbildningens närmare
innehåll och utformning är det en fråga
bl.a. om innehållet i olika läroplaner.
Sådana frågor ankommer det i första hand
på högskoleorganisationen att pröva. Med
det anförda föreslår utskottet att
motionerna Jo525 och Jo529 yrkande 3
lämnas utan någon riksdagens vidare
åtgärd.

Den etiska prövningen m.m.

Centrala försöksdjursnämnden (CFN)
inrättades den 1 juli 1979. Nuvarande
verksamhetsformer fastställdes i samband
med antagandet av den nya
djurskyddslagen (se JoU 1987/88:22). Som
redovisats ovan är CFN samordnande och
planerande myndighet för
försöksdjursfrågor. CFN är bl.a.
huvudman för de djurförsöksetiska
nämnderna i landet som har att pröva
alla planerade djurförsök. CFN verkar
också för en utveckling av alternativa
metoder till djurförsök genom
finansiellt stöd till olika
forskningsprojekt. I samband med den nya
djurskyddslagen förstärktes
lekmannainflytandet i nämnderna genom
att majoriteten av lekmännen skall
representera allmänintresset. Härigenom
garanteras de etiska problemen och
nödvändigheten med djurförsöken en
allsidig belysning. När nämnderna
tillstyrker en ansökan om etisk prövning
kan nämnderna även lämna vissa s.k. råd
eller rekommendationer. Enligt vad
utskottet erfarit anser CFN att dessa
s.k. rekommendationer i stort sett
efterlevs. Man har från centralt håll
inte funnit anledning att påtala något
behov av åtgärder i detta hänseende. CFN
har även till uppgift att sammanställa
statistiken över
försöksdjursanvändningen i Sverige.
Statistiken publiceras regelbundet i
CFN:s skriftserie. Med det anförda
föreslår utskottet att motionerna Jo511
yrkande 1, Jo512 yrkande 3 delvis och
Jo529 yrkandena 14 och 15 lämnas utan
vidare åtgärd.

I anslutning till motionerna Jo529
yrkandena 12 och 13 samt Ub905 yrkande
33 om utökade krav på de
djurförsöksetiska nämndernas ledamöter
och eventuella behov av ytterligare
utbildning vill utskottet framhålla
betydelsen av att nämndernas ledamöter
har möjlighet att närvara vid olika
typer av djurförsök och att de på så
sätt får en inblick i den praktiska
djurförsöksverksamheten. Många av
ledamöterna, som är yrkesverksamma bl.a.
inom universitet och högskolor, har
dessutom sedan tidigare en god inblick i
försöksdjursverksamheten. Enligt vad
utskottet erfarit har nämnderna genom
CFN:s försorg tillgång till
fortbildning. Sådan utbildning ordnas
varje år. Vidare förekommer viss
studiebesöksverksamhet. I detta
sammanhang bör även uppmärksammas att
uppdraget som ledamot i en
djurförsöksetisk nämnd bygger på ett
frivilligt åtagande från den enskilde
ledamotens sida. Enligt utskottets
mening är tvingande föreskrifter i
enlighet med vad som föreslås i berörda
motioner inte förenliga med ett system
som bygger på frivillighet och
personligt engagemang. Med det anförda
föreslår utskottet att motionerna Jo529
yrkandena 12 och 13 samt Ub905 yrkande
33 lämnas utan någon riksdagens vidare
åtgärd.

Med anledning av de i motionerna Jo512
yrkande 3 delvis och Jo529 yrkande 10
framförda synpunkterna beträffande en
utvärdering av de djurförsöksetiska
nämndernas verksamhet m.m. erinrar
utskottet om att CFN under budgetåret
1991/92 lät utvärdera den
djurförsöksetiska prövningen. Resultatet
har publicerats i CFN:s skriftserie (Nr
21). Utvärderingen omfattade
sammanfattningsvis ledamöternas syn på
bl.a. arbetets bedrivande,
närvarofrekvens, handläggningsrutiner
och gällande bestämmelser. Vidare
gjordes en studie av synen på
djuranvändning och den djurförsöksetiska
prövningen inom forskarsamhället. Såväl
forskare som djurskyddsrepresentanter
ansåg att de djurförsöksetiska nämnderna
har ökat den etiska medvetenheten bland
forskarna och lett till en bättre
situation för djuren. Nämnden anses av
alla parter fylla en positiv funktion,
bl.a. genom den självsanerande effekt
som nämnden har på djuranvändningen.
Enligt studien verkar de olika parterna
ha liknande uppfattningar om djurens
situation, men skilja sig i hur de väger
nyttan med djurförsök mot djurens
lidande. Slutligen utsattes då aktuella
ansökningar och deras förhållande till
alternativ till djurförsök för en
närmare granskning. Den genomfördes av
CFN:s alternativutskott respektive etik-
utskott. Alternativutskottet anförde
bl.a. att det för de flesta av de
behandlade ansökningarna inte fanns
relevant alternativ metodik
tillgänglig. Enligt etikutskottet
speglade framförda reservationer i
nämnderna de olika uppfattningar som
finns hos de skilda kategorierna inom
nämnderna och deras syn på vad som kan
anses vara angeläget från allmän
synpunkt. En expertgranskning i detta
hänseende vore enligt utskottet inte
meningsfull. Att bedöma om ett
djurförsök är angeläget från allmän
synpunkt torde endast kunna göras
utifrån den moralisk-etiska uppfattning
om allmännyttan som finns hos olika
människor. Mot bakgrund av det anförda
har utskottet inte funnit anledning att
föreslå något riksdagens initiativ i
denna fråga. Därmed avstyrks motionerna
Jo512 yrkande 3 delvis och Jo529 yrkande
10.

När det gäller olika former för
utvärdering av djurförsökens relevans
och syfte m.m. konstaterar utskottet att
dessa frågor tidigare behandlats av
riksdagen vid ett flertal tillfällen.
Senast under hösten 1994 avvisade
utskottet sådana krav med hänvisning
till sitt mycket utförliga
ställningstagande i betänkandet
1990/91:JoU20. Riksdagen beslutade i
enlighet med utskottets förslag
(1994/95:JoU1, rskr. 32). Med det
anförda avstyrks motion Jo511 yrkande 3.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagstiftning
m.m.

att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo504 yrkande 1, 1994/95:
Jo512 yrkande 4, 1994/95:Jo529
yrkandena 9 och 11 samt 1994/95: Ub905
yrkande 32,

res. 1 (mp)

2. beträffande införsel av apor
för djurförsök

att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo522 och 1994/95:Jo529
yrkande 23,

res. 2 (mp)

3. beträffande djurtest av
kosmetika

att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo513 yrkandena 2 och 3,
1994/95:Jo515, 1994/95:Jo516,
1994/95:Jo523, 1994/95:Jo529 yrkandena
16 och 17 och 1994/95:Ub905 yrkande
31,

res. 3 (v)

res. 4 (mp)

4. beträffande avveckling av
djurförsöken m.m.

att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo504 yrkandena 3, 4 och 5,
1994/95:Jo511 yrkande 2, 1994/95:Jo512
yrkande 1 och 1994/95:Jo529 yrkandena
4 och 5,

5. beträffande
avgiftsbeläggning

att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo512 yrkande 2,

6. beträffande alternativ till
djurförsök

att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo511 yrkandena 4 och 5 samt
1994/95:Jo529 yrkandena 2, 6 och 8,

res. 5 (mp)

7. beträffande lagstadgad
substitution vid djurförsök

att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo529 yrkande 7,

res. 6 (mp)

8. beträffande
djurförsöksutbildning m.m.

att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo525 och 1994/95:Jo529
yrkande 3,

9. beträffande den etiska
prövningen m.m.

att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo511 yrkande 1, 1994/95:
Jo512 yrkande 3 delvis och
1994/95:Jo529 yrkandena 14 och 15,

res. 7 (mp)

10. beträffande de
djurförsöksetiska nämndernas
ledamöter

att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo529 yrkandena 12 och 13 samt
1994/95:Ub905 yrkande 33,

11. beträffande utvärdering av
den etiska prövningen

att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo512 yrkande 3 delvis och
1994/95:Jo529 yrkande 10,

12. beträffande utvärdering av
djurförsökens relevans

att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo511 yrkande 3.

res. 8 (v, mp)

Stockholm den 13 februari 1996

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus
(c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund
(s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson
(s), Ingemar Josefsson (s), Carl G
Nilsson (m), Ann-Kristine Johansson (s),
Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s),
Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp),
Lennart Brunander (c), Michael Hagberg
(s) och Lennart Fremling (fp).

Reservationer

1. Lagstiftning m.m. (mom. 1)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 6 börjar med Djurskyddslagen
(1988:534) och på s. 7 slutar med
berörda delar bort ha följande
lydelse:

Djurskyddslagen (1988:534) - - -
(=utskottet) - - - djur (dir. 1995:36).
Som framhålls i motionerna Jo529 och
Ub905 förekommer det naturligtvis att
försöksdjursetiska nämnden underskattat
det lidande som ett försök väntas
medföra eller att oförutsedda händelser
leder till större lidande för djuren än
väntat. Enligt gällande djurskyddslag
har då inte veterinär eller annan
myndighet möjlighet att ingripa. Enligt
utskottets mening bör djurskyddslagen
skärpas i detta avseende så att ingrepp
mot oskäligt lidande för djur kan ske i
dessa fall på samma sätt som vid fall av
djurplågeri utanför forskningens hägn.
Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna Jo529 yrkande 11 och Ub905
yrkande 32 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. I avvaktan på
resultatet av utredningen anser
utskottet i övrigt det inte meningsfullt
att nu föreslå något riksdagsuttalande
med anledning av motionerna Jo504
yrkande 1, Jo512 yrkande 4 och Jo529
yrkande 9. Motionerna avstyrks i berörda
delar.

dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:

1. beträffande lagstiftning m.m.

att riksdagen med anledning av
motionerna 1994/95:Jo529 yrkande 11
och 1994/95:Ub905 yrkande 32 samt med
avslag på motionerna 1994/95:Jo504
yrkande 1, 1994/95:Jo512 yrkande 4 och
1994/95:Jo529 yrkande 9 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Införsel av apor för djurförsök
(mom. 2)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 7 börjar med Jordbruksverket
har och slutar med vidare åtgärd bort
ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör Sverige
aktivt verka för att det inom EU införs
ett förbud mot import av viltfångade
apor. Vad utskottet anfört med anledning
av motion Jo529 yrkande 23 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Motion Jo522 avstyrks i den mån den inte
kan anses tillgodosedd med vad utskottet
anfört.

dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:

2. beträffande införsel av apor för
djurförsök

att riksdagen med anledning av motion
1994/95:Jo529 yrkande 23 samt med
avslag på motion 1994/95:Jo522 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. Djurtest av kosmetika (mom. 3)

Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med Bakom
utskottets och slutar med ovan
anförda bort ha följande lydelse:

Bakom utskottets - - - (=utskottet) - -
- dir. 76/768/EEG). Som redovisats ovan
har vi i Sverige länge diskuterat att
förbjuda kosmetikatester på djur.
Utgångspunkten för diskussionerna har
dock varit annorlunda än den inom EU. I
Sverige har vi i första hand sett det
som en etisk fråga och inte som inom EU
en teknisk. EU:s kosmetikadirektiv tar
även upp frågan om märkning av
kosmetika. Enligt direktivet får inte
kosmetika märkas på något sätt som kan
vilseleda konsumenten. Enligt utskottets
mening är det viktigt att EU:s
kosmetikadirektiv genomförs och därmed
att kosmetikatester på djur förbjuds
fr.o.m. år 1998. Det är även viktigt att
förbudet gäller de tester som används
för att se om någon råvara eller produkt
har de förväntade egenskaperna.
Regeringen bör med utgångspunkt från det
anförda utarbeta ett samlat program för
hur Sverige skall arbeta för att EU
skall realisera sitt kosmetikadirektiv.
Vidare är det viktigt att man finner en
lösning på hur man, på ett för
konsumenten lättillgängligt sätt, skall
kunna märka kosmetika med uppgift om den
testats på djur eller ej. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo513
yrkandena 2 och 3 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Motionerna Jo515, Jo516 yrkandena 1, 2
och 3, Jo523 och Jo529 yrkandena 16 och
17 avstyrks i den mån de inte kan anses
tillgodosedda. Motion Ub905 yrkande 31
om förbud mot alla onödiga djurförsök
tycks enligt motiveringen ta sikte på
djurförsök för framställning av
kosmetika m.m. Motionsyrkandet avstyrks
med hänvisning till det ovan anförda.

dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:

3. beträffande djurtest av kosmetika

att riksdagen med anledning av motion
1994/95:Jo513 yrkandena 2 och 3 samt
med avslag på motionerna
1994/95:Jo515, 1994/95:Jo516,
1994/95:Jo523, 1994/95:Jo529 yrkandena
16 och 17 och 1994/95: Ub905 yrkande
31 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

4. Djurtest av kosmetika (mom. 3)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med Bakom
utskottets och slutar med ovan
anförda bort ha följande lydelse:

Bakom utskottets - - - (=utskottet) - -
- dir. 76/768/EEG). Inom kosmetika- och
hygienvarusektorn utförs en stor mängd
ofta plågsamma djurförsök. Frågan om
dessa djurförsök har som redovisats ovan
varit livligt debatterad och krav har
framförts på både förbud och märkning.
Sverige bör gå i spetsen och förbjuda
såväl djurtester av kosmetika- och
hygienprodukter som djurtester av
kosmetika som ingår i sådana produkter.
En svensk markering i denna fråga
skulle visa vår uttryckliga vilja inför
omvärlden och driva på utvecklingen inom
EU. I konsekvens med nationell
lagstiftning och EU:s målsättning är det
både rimligt ur konkurrenssynpunkt och
logiskt att förbjuda försäljning av
djurtestade kosmetika- och
hygienprodukter i Sverige fr.o.m. år
1998. Vad utskottet anfört med anledning
av motion Jo529 yrkandena 16 och 17 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Motionerna Jo513 yrkandena 2
och 3, Jo515, Jo516 yrkandena 1, 2 och 3
samt Jo523 avstyrks i den mån de inte
kan anses tillgodosedda. Motion Ub905
yrkande 31 om förbud mot alla onödiga
djurförsök tycks enligt motiveringen ta
sikte på djurförsök för framställning av
kosmetika m.m. Motionsyrkandet avstyrks
med hänvisning till det ovan anförda.

dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:

3. beträffande djurtest av kosmetika

att riksdagen med anledning av motion
1994/95:Jo529 yrkandena 16 och 17 samt
med avslag på motionerna 1994/95:Jo513
yrkandena 2 och 3, 1994/95:Jo515,
1994/95:Jo516, 1994/95:Jo523 och
1994/95:Ub905 yrkande 31 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

5. Alternativ till djurförsök (mom. 6)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med Som framhållits
och på s. 10 slutar med berörda delar
bort ha följande lydelse:

Som framhålls - - - (=utskottet) - - -
ärendet föreligger. För att möta det
ökade intresset för djurskyddsfrågor är
det rimligt att en professur i djurskydd
kompletteras med ett institut för
strategisk alternativforskning. I
världen används dagligen över 65 000
olika kemikalier och de flesta av dem är
inte testade. Självfallet måste målet
vara att reducera kemikalieanvändningen
samt att strikt följa utbytesprincipen i
lagen om kemiska produkter. Ändå finns
ett stort testbehov. För att
tillfredsställa detta behov har institut
för forskning utan djurförsök inrättats
i många länder i både Europa och i USA.
Enligt utskottets mening bör ett sådant
institut inrättas även i Sverige. Vidare
anser utskottet att de myndigheter som
kräver djurförsök skall åläggas att
redovisa interna avvecklingsplaner.
Berörda myndigheter skall också redovisa
på vilket sätt man avser hålla sig
informerad om utveckling av alternativ
och hur man avser att informera berörda
företag. Slutligen bör ett annat lands
myndighetsgodkännande av ett icke-
djurtest som grundprincip alltid
accepteras av svensk myndighet. Detta
ligger också helt i linje med Europeiska
konventionen om skydd för ryggradsdjur.
Vad utskottet anfört med anledning av
motion Jo529 yrkandena 2, 6 och 8 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Motion Jo511 yrkandena 4 och
5 avstyrks i den mån den inte kan anses
tillgodosedd med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:

6. beträffande alternativ till
djurförsök

att riksdagen med anledning av motion
1994/95:Jo529 yrkandena 2, 6 och 8
samt med avslag på motion
1994/95:Jo511 yrkandena 4 och 5 som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

6. Lagstadgad substitution vid
djurförsök (mom. 7)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 10 börjar med Enligt 49 §
och slutar med riksdagens åtgärd bort
ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo529 är det
viktigt att lagstiftningen skärps så att
den s.k. substitutionsmetoden används
också då det gäller tester och kravet på
att minska antalet djurförsök. När
alternativ finns tillgängliga skall
dessa användas. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo529 yrkande 7 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:

7. beträffande lagstadgad
substitution vid djurförsök

att riksdagen med anledning av motion
1994/95:Jo529 yrkande 7 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

7. Den etiska prövningen m.m. (mom. 9)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 10 börjar med Centrala
försöksdjursnämnden och på s. 11 slutar
med vidare åtgärd bort ha följande
lydelse:

Centrala försöksdjursnämnden - - -
(=utskottet) - - - detta hänseende. I
likhet med vad som anförs i motion Jo529
bör dock djurskyddsorganisationernas
inflytande nu kunna öka i de etiska
nämnder som skall granska djurförsöken.
En rimlig bedömning är att
djurskyddsorganisationerna skall
erbjudas hälften av lekmannaplatserna.
Instruktionen för Statistiska
centralbyrån medför att SCB både skall
samla in och publicera statistik av
allmänt intresse. Intresset för
djurskyddsfrågor i allmänhet och
djurförsök i synnerhet har de senaste
tio åren ökat och blivit en viktig fråga
för allt fler människor. Frågorna har
utvecklats till att bli av allmänt
intresse. Enligt utskottets mening bör
djurförsöksstatistiken därför också
publiceras i Statistisk årsbok, som ges
ut av SCB. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo529 yrkandena 14
och 15 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Motionerna Jo511
yrkande 1 och Jo512 yrkande 3 delvis
avstyrks i den mån de inte kan anses
tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 9
bort ha följande lydelse:

9. beträffande den etiska prövningen
m.m.

att riksdagen med anledning av motion
1994/95:Jo529 yrkandena 14 och 15 och
med avslag på motionerna 1994/95:Jo511
yrkande 1 och 1994/95:Jo512 yrkande 3
delvis som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

8. Utvärdering av djurförsökens relevans
(mom. 12)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall
(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 12 börjar med När det och
slutar med yrkande 3 bort ha följande
lydelse:

För att få svar på om de djurförsök som
görs stämmer överens med de av riksdagen
beslutade kraven bör en utvärdering
göras några år i efterhand av de
experiment som gjorts och av de etiska
nämndernas bedömningar av dem. En sådan
utvärdering skulle kunna ge svar på
frågor som om djurförsöken var
''nödvändiga'', om syftet med försöket
var viktigt, om det fanns alternativa
metoder samt om man skulle ha kunnat
utföra djurförsöken med en lindrigare
metod. Motsvarande utvärdering har
genomförts i Tyskland med gott resultat.
Denna utvärdering skulle då kunna visa
hur man skall gå vidare med att minska
antalet djurförsök.

Sedan den etiska prövningen infördes
den 1 juli 1979 har det utförts
uppskattningsvis 20 000 djurförsök som
prövats av de djurförsöksetiska
nämnderna. Därtill kommer s.k.
anmälningsärenden som var föremål för
särskild reglering under tiden
1979-1988. Den dokumentation som finns
tillgänglig rörande dessa djurförsök
torde finnas arkiverad hos de
djurförsöksetiska nämnderna, för
närvarande sju till antalet. En
utvärdering av dessa försök i efterhand
enligt de kriterier som anges i motionen
kan således bli en synnerligen
omfattande uppgift. Utskottet
förutsätter att regeringen på lämpligt
sätt kan begränsa och närmare
konkretisera uppdraget, t.ex. så att det
omfattar en viss tidsperiod eller vissa
typer av försök.

Vad utskottet anfört med anledning av
motion Jo511 yrkande 3 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12
bort ha följande lydelse:

12. beträffande utvärdering av
djurförsökens relevans

att riksdagen med anledning av motion
1994/95:Jo511 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Avveckling av djurförsöken m.m. (mom.
4)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

I utskottets betänkande anförs att CFN
skall verka för att användningen av
djurförsök begränsas. Vidare skall man
sträva efter att ersätta, minska och
förbättra de djurförsök som godkänts av
de djurförsöksetiska nämnderna.
Miljöpartiet de gröna anser att dessa
uppgifter är mycket angelägna. Enligt
uppgift ökar tyvärr antalet djur i
djurförsök i Sverige. I vår motion
(Jo529 yrkandena 4 och 5) framförs krav
på en minskning av antalet plågsamma
djurförsök. En minskning med 50 % till
år 2000 anser vi vore realistisk.
Målsättningen bör dock vara en minskning
med 75 %. Vi anser också att många av de
produkttester som utförs görs därför att
olika myndigheter kräver djurförsök. Ett
rimligt krav vore att dessa myndigheter
redovisar interna avvecklingsplaner i
syfte att nå det ovan föreslagna
nationella målet. Dessa myndigheter
borde också åläggas att hålla sig
informerade om utveckling av alternativ
till djurförsök och att också informera
berörda företag. Vi reserverar oss dock
inte i detta sammanhang eftersom
utskottets betänkande är så positivt. Vi
kommer dock att hålla utvecklingen under
uppsikt och återkomma med våra krav om
antalet plågsamma djurförsök inte
drastiskt minskar i landet.

2. De djurförsöksetiska nämndernas
ledamöter (mom. 10)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna anser att
uppdraget att sitta i en av landets sju
djurförsöksetiska nämnder är
ansvarsfullt. Ledamöterna ställs inför
svåra avvägningar där djurens lidande
och nödvändigheten av djurförsök skall
ställas mot begäran att få utföra
försöket. För att kunna göra en riktig
bedömning av hur djuren kommer att må i
ett försök krävs kunskaper om djurens
normala beteende och levnadssätt. Det är
också viktigt att nämndernas ledamöter
får vara med vid försöken, se hur djuren
förvaras och vara med vid avlivning. I
dag ger CFN fortbildning för ledamöter i
de djurförsöksetiska nämnderna. Dessa
kurser borde kompletteras med kunskap i
etologi för de försöksdjur som används.
I Miljöpartiet de grönas motion anförs
att ovanstående utbildningskrav skall
vara obligatoriska för alla ledamöter.
Detta vore önskvärt men att förena
ledamotskapet i de djurförsöksetiska
nämnderna med sådana krav är inte
möjligt i dag. Vi reserverar oss därför
inte. Samtidigt bör framhållas att vi
förutsätter att intresserade och
ansvarstagande ledamöter skaffar sig
kunskap och erfarenhet enligt ovan.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Motionerna 1

Utskottet 4

Motionerna 4

Utskottets överväganden 6

Hemställan 12

Reservationer 13

1. Lagstiftning m.m. (mom. 1) 13

2. Införsel av apor för
djurförsök (mom. 2) 14

3. Djurtest av kosmetika (mom. 3) 14

4. Djurtest av kosmetika (mom. 3) 15

5. Alternativ till djurförsök
(mom. 6) 16

6. Lagstadgad substitution vid
djurförsök (mom. 7) 16

7. Den etiska prövningen m.m.
(mom. 9) 17

8. Utvärdering av djurförsökens
relevans (mom. 12) 17

Särskilda yttranden 18

1. Avveckling av djurförsöken m.m.
(mom. 4) 18

2. De djurförsöksetiska nämndernas
ledamöter (mom. 10)18

Gotab, Stockholm 1996