Det reformerade pensionssystemet
Betänkande 2003/04:SFU5
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Trycklov
- 2004-03-08
- Debatt
- 2004-03-18
- Avgörande
- 2004-03-24
- Beslut fattades
- 2004-03-24
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Möjlighet att gå tillbaka till Sjunde AP-fonden (SfU5)
Bör det vara möjligt att aktivt välja Sjunde AP-fondens Premiesparfond? Den frågan anser riksdagen behöver diskuteras. Där vill riksdagen att regeringen och dess Genomförandegrupp tillsammans med partierna som stod bakom pensionsreformen ska ta upp frågan om det ska vara möjligt att aktivt kunna välja Premiesparfonden. Frågan har kommit upp i motioner som handlar om pensionssystemet.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottet
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 8 motioner.
Från ledamöterna
- Motion 2003/04:A371 av Alf Svensson m.fl. (KD) Jämställdhet
- Motion 2003/04:Sf212 av Henrik Westman (M) Gifta pensionärer
- Motion 2003/04:Sf282 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M) Civilstånd och pensionsbeloppets storlek
- Motion 2003/04:Sf307 av Billy Gustafsson (S) Informationstjänst om pensioner på Internet
- Motion 2003/04:Sf360 av Ulla Hoffmann m.fl. (V) Rättvisa pensioner
- Motion 2003/04:Sf379 av Leif Jakobsson (S) Avgifter till PPM-myndigheten
- Motion 2003/04:Sf395 av Birgitta Ahlqvist och Maria Öberg (S) Val till premiesparfond
- Motion 2003/04:Sf406 av Anita Sidén och Magdalena Andersson (M) Pensionärers ekonomiska villkor
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 12 februari 2004, justerades 2 mars 2004 och får trycklov 8 mars 2004.Reservationer: 7
Alla beredningar i utskottet
2004-02-12
Möjlighet att gå tillbaka till Sjunde AP-fonden (SfU5)
Bör det vara möjligt att aktivt välja Sjunde AP-fondens Premiesparfond? Den frågan anser socialförsäkringsutskottet behöver diskuteras. Därför vill utskottet att regeringen och dess Genomförandegrupp tillsammans med partierna som stod bakom pensionsreformen ska ta upp frågan om det ska vara möjligt att aktivt kunna välja Premiesparfonden.
Det är i samband med utskottets behandling av motioner om pensionssystemet som frågan kommit upp.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2003/04:SFU5
Webb-tv: Det reformerade pensionssystemet
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 140 Kenneth Lantz (Kd)
Herr talman! Betänkandet som vi har att debattera består av motionsyrkanden från den allmänna motionstiden om vårt reformerade pensionssystem. Inför beredningen av detta ärende har utskottet hållit två offentliga utfrågningar, den 3 februari och den 10 samma månad. Den första utfrågningen handlade om premiepensionssystemet, och den andra handlade om ålderspensionernas storlek och pensionssystemets stabilitet.
Pensioner berör folk. De flesta i vårt samhälle är självklart intresserade av storleken på sin kommande pension. På motsvarande sätt är staten och övriga arbetsgivare intresserade av att kunna beräkna kommande pensionskostnader. Vårt reformerade pensionssystem, som fem partier av Sveriges riksdag står bakom, är en garant för full kontroll och dessutom för utbetalningar som är direkt kopplade till inbetalda premier och ekonomins utveckling i Sverige under sparandetiden.
Livsinkomstprincipen är grunden för ett riktigt förhållande mellan inbetalda premier och utfallande belopp. Som en logisk del i detta tillgodoräknas förvärvsinkomster, ersättning vid sjukdom, arbetslöshet och föräldraledighet. Därtill är vissa fiktiva inkomster pensionsgrundande, såsom studier, plikttjänstgöring samt hemarbete med småbarn.
Herr talman! Samarbetet fortgår konstant mellan våra fem partier i Genomförandegruppen. Många av de goda motionsförslag som behandlas i detta betänkande kommer, som framgår av texten, att hänföras till Genomförandegruppens arbete.
Kristdemokraterna har i sin motion A371 av Alf Svensson lyft fram ett förslag som inte är alldeles nytt. Grundtanken är att föräldrarna ska få möjlighet till lika fördelning av premiepensionen. För oss är det angeläget att föräldrarna kan få så lika pensionsrätt som möjligt fram till barnets åttaårsdag.
I dag finns redan möjligheten för makar och registrerade partner att dela den intjänade pensionsrätten lika. Det är en frivillig möjlighet. Vid utskottets utfrågning den 10 februari framkom att det är ca 6 000 personer som överför pensionsrätt till make eller maka eller partner i dag. Detta sker utan att PPM reklamför möjligheten. Jag kan känna viss sympati för att inte marknadsföra denna möjlighet eftersom kostnaden är ganska betydande. Systemet belastar givarens pensionsdel med en kostnad på 14 % för att täcka omkostnader i anslutning till överföringen. Eftersom denna kostnad är lika för både män och kvinnor kan det inte finnas aktuariella skäl för kostnaden utan endast administrativa skäl. Detta gör det svårt att uppmuntra till överföring av pensionsrätt mellan makar och partner. Det har jag full respekt för.
Herr talman! Kristdemokraternas förslag om att föräldrar ska dela premiepensionsrätten lika är en signal så god som någon att peka på för värdet av båda föräldrarnas lika ansvar med tanke på barnens bästa.
Det är beklämmande att vi än i dag tvingas konstatera att kvinnors lönearbete ofta värderas mindre än männens. Det borde höra till historien. I ett samhälle med höga tankar och värderingar om allas lika värde och aktivt arbete för jämställdhet borde löneskillnaderna höra till historieböckerna.
Som ett tydligt led i denna debatt vill jag lyfta fram förslaget i Alf Svenssons motion yrkande 8 och föreslå kammaren att inse värdet av denna signal om att delat ansvar också ger delad premiepensionsrätt.
Utskottet inser tydligt värdet av lika pensionsrätt, inte minst med tanke på det faktum som jag nämnde tidigare, att kvinnolönerna beklagligt nog fortfarande släpar efter. Den delade pensionsrätten skulle onekligen delvis hjälpa upp detta orättvisa förhållande inför en kommande pensionsutbetalning.
I vårt förslag kommer det att finnas en möjlighet för de föräldrar som hellre vill behålla den egna pensionsrätten att frivilligt och skriftligt avstå från den automatiska delningen av pensionsrätten.
Jag vill yrka bifall till reservation 5 under punkt 6.
Dessutom vill jag ställa en fråga till Kurt Kvarnström om hur Socialdemokraterna ser på vårt förslag om den delade premiepensionsrätten. Kan vi räkna med en positiv inriktning i fortsatt behandling i Genomförandegruppen? Utskottets kommentarer andas i alla fall något sådant.
Utskottets övriga partier i Genomförandegruppen visar inte upp en tydligt avvisande attityd till Kristdemokraternas förslag om delad pensionsrätt, utan snarare tvärtom. Detta gläder mig och oss kristdemokrater. Förhoppningsvis ska vi komma till en bra lösning i vårt fortsatta gemensamma arbete i Genomförandegruppen.
För övrigt anser jag att det är av stort värde att vi även får en granskning av premiepensionsreformen. Det är viktigt att målen uppfylls och att arbetet med förvaltning och annan administration sker på ett ekonomiskt sett effektivt sätt.
Den sista punkten i betänkandet, herr talman, tar upp informationen. Jag vill betona utskottets text om rättvis behandling av de pengar som kommer från rabattsystem och från arvsvinster. Till detta ska läggas de vinster som förväntas komma från utdelningar från fonder. Det är bra att vi får en sådan översyn.
Vi är fortfarande i början av vårt reformerade pensionssystem, och inte ens Rom byggdes på en dag. Därför ser jag det positivt att utskottet inte avstyrker vare sig vårt förslag eller andra goda förslag utan överlämnar betänkandet med förslag såväl till regeringen som till Genomförandegruppen.
Anf. 141 Ulla Hoffmann (V)
Herr talman! Pension: uppskjuten lön, något som man ska leva av - och helst inte bara överleva på - när man uppnått pensionsåldern. I den förra pensionsstriden myntades: Gärna medalj, men först en rejäl pension.
Jag satt med i den pensionsarbetsgrupp som skulle utforma det nya pensionssystemet. Vänsterpartiet reserverade sig mot förslaget, och vi gjorde det därför att vi tycker att det pensionssystem som antogs är fel. Det gamla pensionssystemet garanterade en viss nivå på pensionen, så att man visste vad man hade att leva på. I dag vet vi inte någonting om vad vi får i pension. Visst - vi får det orange kuvertet en gång om året där det till exempel står angivet som det gör för mig: Du kommer att få 14 700 kr i pension i månaden vid 2 % tillväxt. Men vad säger det mig egentligen? Vad har jag för garantier för att tillväxten kommer att bli 2 %? Jag har inga garantier, därför att det är inte någon som vet vad aktieavkastningen är, hur de framtida löneökningarna blir eller hur BNP-tillväxten blir.
I dag kan vi inte garantera pensionärerna eller de blivande pensionärerna en rejäl pension att leva på. Däremot kan vi garantera de förvärvsarbetande att de inte ska behöva betala mer till pensionärerna om de inte skulle klara sig på pensionen. I stället blir det pensionärerna som får betala - om pengarna inte räcker sänks pensionerna automatiskt genom att bromsen slår till. Denna automatik har byggts in för att politikerna inte ska behöva ta sitt ansvar för den utsatta grupp som bland annat låginkomstpensionärerna är och kommer att fortsätta att vara. Systemet är vad som kallas ekonomiskt hållbart.
För att de fem partierna bakom pensionsöverenskommelsen - Socialdemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet - inte skulle förledas att förändra i systemet om något skulle gå på tok beslutade man att tillsätta en genomförandegrupp, där enbart de fem partierna är representerade. Ingenting får göras med pensionssystemet om inte de fem partierna är överens. Överenskommelsen ska vårdas ömt. Genom att Genomförandegruppen är den som har hand om alla frågor kring pensionssystemet och att denna fortfarande arbetar bakom lyckta dörrar, finns det inte insyn vare sig för allmänheten eller för de partier som inte står bakom eller var med om den uppgörelsen.
Pensionssystemet tillhör hela folket, som har rätt att få veta vad som pågår och också möjlighet att debattera och diskutera. Jag kan ta ett exempel.
I dag går det inte att välja premiesparfonden i Sjunde AP-fonden. Vänsterpartiet tycker att man ska kunna göra det - vi har motionerat om det. Miljöpartiet tycker det. Flera socialdemokrater tycker det. Nu hörde jag att Kenneth Lantz tycker att det är ett bra förslag. Bosse Ringholm tycker det. Det är också ett av de vanligaste önskemålen från blivande pensionärer som hör av sig till Sjunde AP-fonden. Men de borgerliga partierna i övrigt tycker inte det. Och eftersom det är Genomförandegruppen som äger frågan och man kommit överens om att inte ändra något ensidigt blir det inte så. Det är intressant, i en demokrati där de tre partier som har makten inte har makt att förändra. Det vore därför uppskattat om Kurt Kvarnström kunde ge mig ett svar på frågan när Genomförandegruppen ska upphöra.
Herr talman! I februari genomförde socialförsäkringsutskottet två intressanta utfrågningar kring pensionssystemet. Den ena handlade om premiepensionen, och där fick vi klart för oss att Sjunde AP-fonden, trots att de inte får göra reklam för sig, är den största fonden och också den fond som gått bäst därför att säkerheten och låg risk är inskrivna i deras mål. Jag antar att det är en av anledningarna till att människor som placerat sina pengar hos några av PPM:s fonder skulle vilja kunna välja premiesparfonden i Sjunde AP-fonden. Vi fick också klart för oss att om vi sparar våra pengar i PPM:s fonder är det möjligt att förlora upp till 80-90 % av pensionspengarna som vi har satsat där. Det sade chefen för PPM. Man har visserligen inte hört talas om att någon fond skulle ha gått ned till noll, men 80-90 % - visst kan det gå.
Den andra hearingen handlade om ålderspensionerna och stabiliteten. Vi fick klart för oss att i det nya pensionssystemet finns det inbyggt incitament till att förvärvsarbeta. Det bygger på att vi förvärvsarbetar - helst längre än till pensionsåldern - och tjänar in våra egna pensioner. Problem får förstås de grupper som sliter ut sig i förtid och tvingas gå i förtida pension vid 59-60 års ålder.
På några frågor om hur det nya pensionssystemet slår för kvinnor fick vi klart för oss att det inte är bättre än det gamla pensionssystemet. Jag tänker inte närmare gå in på just det i dag, men faktum är att kvinnor har lägre pension än män därför att kvinnor har lägre lön och förvärvsarbetar mindre än män.
Vi skulle därför kunna förvänta oss krafttag för att få bort lönediskrimineringen av kvinnor, både den som beror på kön och den som beror på den segregerade arbetsmarknaden. Vi borde kunna förvänta oss krafttag mot strukturer som gör att kvinnor oftare jobbar deltid än män. Och vill vi ha förändringar, ja, då måste vi se till helheten. Då duger det inte längre att säga att pensionssystemet inte kan göra något åt kvinnors löner, arbetstid eller arbetsvillkor. Det går inte längre att säga att föräldraförsäkringens utformning inte har något med kvinnors låga pensioner att göra. Det går inte att blunda för att en stor del av lönediskrimineringen, de sämre arbetsvillkoren och deltiden hör ihop med att det är kvinnor som tar huvudansvaret för hem och barn och därmed också står för huvudansvaret för det obetalda arbetet.
Detta är förstås ohållbart om vi anser att alla ska ha rätt att tjäna in sin egen pension och då en pension att leva på. Alla ska ha rätt att tjäna in sin egen pension. Att dela pensionspoäng med maken är inte någon lösning, eftersom det inte förändrar några maktstrukturer mellan könen. Nej, det är självklart så att om vi vill att kvinnor ska kunna tjäna ihop till en pension att leva på måste vi också se till att förändra strukturerna i alla de system som hindrar kvinnor från att göra det.
Herr talman! Jag står förstås bakom Vänsterpartiets alla reservationer, men för att vinna tid yrkar jag bifall bara till reservation 1 under punkt 1, reservation 4 under punkt 5 och reservation 6 under punkt 7.
Anf. 142 Mona Jönsson (Mp)
Herr talman! Vid ett besök på huvudkontoret för Försäkringskassan i Västra Götaland i måndags fick jag tillfälle att se deras telefoncentral och den IT-verksamhet som är uppbyggd för 24-timmarsmyndigheten i Sverige. Föreståndaren där berättade bland annat om den belastning man hade haft vad gäller telefonsamtal under januari förra året. Orsaken var att obegriplig information om pensioner hade skickats ut från Riksförsäkringsverket. Man lovade att göra informationen mer begriplig till i år, men det kan konstateras att belastningen har varit nästan lika hög i år. Den har inte varit riktigt lika hög men nästan.
Informationen är skriven av jurister så att vanligt folk inte kan förstå vad det står. Jag vet att det är svårt med information men hoppas verkligen att försäkringskassan till nästa år ska få ägna sig åt andra saker än att försöka hjälpa människor att läsa obegriplig information från Riksförsäkringsverket.
Sverige har undertecknat olika FN-deklarationer - det gäller till exempel mänskliga rättigheter, barnkonventionen och kvinnokonventionen - och gjort åtaganden när det gäller miljön. De människor som har tänkt välja fonder med etisk eller miljömässig hänsyn har inte haft en lätt uppgift. Den typen av information har inte varit prioriterad.
Även om nu fler fonder kallar sig etiska krävs ett visst detektivarbete för att förstå vad som döljer sig bakom orden. Fonder kan ju ha aktier som är investerade i företag som använder sig av barnarbete, struntar i miljön eller kränker mänskliga rättigheter. Miljöpartiet vill att människor ska ha möjlighet att se vilka etiska och miljömässiga kriterier som finns, så att man kan välja dessa fonder, eller, ännu hellre, att alla fonder har sådana kriterier.
Om man verkligen vill låta alla människor påverka sin framtid måste det finnas en möjlighet även för dem som inte ser högsta möjliga avkastning som mål. Miljöpartiet anser att det inom Sjunde AP-fonden ska finnas möjligheter att placera i ideella fonder. Man får inte begränsa möjligheten när det gäller människors önskan att verka solidariskt och ideellt.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 7.
Anf. 143 Kurt Kvarnström (S)
Herr talman! Vi debatterar nu ett viktigt område för våra äldre, nämligen våra pensionssystem. Från förra årsskiftet har det reformerade pensionssystemet trätt i full kraft, och vi kan nu börja utvärdera hur det här pensionssystemet fungerar för våra pensionärer.
Vi har, som har sagts här tidigare, haft två mycket intressanta utfrågningar. Det har gett oss svar vad gäller flera av de motioner som finns i det här betänkandet, men de har också gett svar på många av de frågor som vi ställs inför i kontakter med våra oroliga pensionärer.
Jag tänker här nämna något av det som framkom vid de här utfrågningarna och som finns med i betänkandet.
Sverige har onekligen ett modernt och ett politiskt stabilt pensionssystem som automatiskt följer den ekonomiska och demografiska utvecklingen.
Målet att garantera personer med låg eller ingen inkomstrelaterad pension ett värdesäkrat grundskydd och efterlevande ett rimligt ekonomiskt stöd är uppfyllt. Personer med garantipension, efterlevandepension och bostadstillägg har fått ett något högre nettobelopp efter omräkningen till det nya pensionssystemet än vad man hade tidigare. Färre personer får garantipension i det nya pensionssystemet än vad som tidigare beräknats.
Pensionerna har också som en följd av att vi numera följer både löne- och prisutvecklingen höjts 2,4 % mer än vad som varit fallet om vi behållit det gamla ATP-systemet.
På flera punkter sker en mycket positiv omfördelning från män till kvinnor. Det gäller takregeln, livslängdstabellen, barnpoängen, garantipensionen, kompensationsgraden och avkastningen.
Det nya systemet, med livsinkomstprincipen, ger människor större möjlighet att själva påverka storleken på sin framtida pension. Men för att det ska fungera på ett bra sätt ställer det krav på att människor i alla åldrar har bra kunskaper om det här pensionssystemet. De orange kuverten, som kommer årligen, är mycket viktiga i det här sammanhanget.
Den information som vi kommer att få tillgång till genom att en gemensam pensionsportal öppnas via Internet kommer att bli en allt viktigare källa till kunskap. Jag utgår från att portalen kommer att provköras i år och att den kommer att vara i drift under nästa år.
Hittills har den ekonomiska balansen mellan systemets tillgångar och skulder varit bra. Balanstalet var 1,03 år 2001, vilket är lika med ett överskott på 218 miljarder. 2002 var det 1,01. Balanstalet ska från och med i år fastställas med fyra decimaler.
Den reala utvecklingen på aktiemarknaden har varit ungefär 6 % per år under de senaste 100 åren, och flera bedömare anser att den ska kunna vara det även framöver.
Den helt avgörande förutsättningen för att pensionerna ska bli bra framöver är nationalinkomstens utveckling och produktionsutvecklingen.
Herr talman! Det reformerade pensionssystemet vilar på en bred överenskommelse mellan fem partier, och det har uttalats från partierna att det är angeläget att värna systemet. Om förändringar ska ske ska alla fem partierna stå bakom förändringarna.
På en punkt har beredningen av betänkandet gett stöd för en förändring. Utskottet anser att regeringen i samråd med partierna bakom pensionsöverenskommelsen och dess genomförandegrupp bör behandla frågan om aktivt val av Premiesparfonden. Utskottet förutsätter dock att det här sker utan ett formligt tillkännagivande från riksdagen.
Livsinkomstprincipen är en av hörnstenarna i systemet. Den innebär att alla inkomster under livet får betydelse. Man kan tjäna in pension efter 65 år, och nu har även den nedre åldersgränsen på 16 år tagits bort.
Jag anser att det är mycket viktigt att vi gör ordentliga utvärderingar innan vi gör några mer omfattande förändringar i vårt pensionssystem.
Jag tänkte nu också kommentera några av de motioner som finns i det här ärendet. Kenneth Lantz har pratat för Kristdemokraternas motion A371. De har motionerat om att premiepensionen automatiskt ska delas mellan föräldrarna tills barnet är åtta år. Pensionssystemet har på flera områden inslag av omfördelning. Det tydligaste är premiepensionen som helt kan överföras mellan makarna. Jag har också nämnt andra faktorer när det gäller fördelning mellan män och kvinnor. Jag tycker faktiskt inte att det i det här läget finns starka motiv att införa en mera tvingande delning som utgångsläge, utan jag tycker att valfriheten fortfarande ska finnas kvar i de sammanhangen.
Sedan ska jag gå över till Vänsterpartiet som i Sf360 av Ulla Hoffmann har, som tidigare år, flera förslag till förändringar. De anser att fördelningen i systemet är orättvis, speciellt fördelningen mellan kvinnor och män.
På en av de utfrågningar som vi hade fick vi en mycket bra redovisning av att omfördelningen på flera punkter är till fördel för kvinnorna. Det har jag tidigare kommenterat och poängterat.
När det gäller tidpunkten och de övriga förslagen tror jag att det viktigaste i sammanhanget är att ordentligt utvärdera det här systemet innan man tar ställning och går vidare. Och det är klart att man i en överenskommelse, som Ulla Hoffmann säkert känner till, också ska vara överens om att bryta upp en överenskommelse för att komma vidare. Jag tycker nog i det här läget att det är alltför tidigt. Jag tycker att den grupp, och de partier som finns där, som har tagit ett stort ansvar för att genomföra det här ska få möjlighet att följa upp, återkomma och fullfölja det jobb som man har fått i uppdrag att göra.
Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i det här betänkandet och avslag på samtliga motioner.
Anf. 144 Ulla Hoffmann (V)
Herr talman! Jag sade själv i och för sig att det är Vänsterpartiet som har motionerat om att man aktivt ska kunna välja Premiesparfonden. Det är något som Genomförandegruppen bör behandla i vilket fall som helst, men inte mer än
bör
behandla. Vi vet att det finns de partier som motsätter sig det.
Vi går till Genomförandegruppen och de fem partierna. Ser inte Kurt Kvarnström några som helst problem med demokratin i detta att fem partier har gjort en överenskommelse, ska vårda den ömt och att det finns partier i riksdagen som inte har någon möjlighet att påverka? Jag tycker att det får väldiga konsekvenser för demokratin.
Kurt Kvarnström sade också att hearingen visade att det nya pensionssystemet är till fördel för kvinnor. Det beror på vilken del av utfrågningen man läser. Man säger att det vare sig är sämre eller bättre för kvinnor än i det gamla pensionssystemet. Vad spelar det för roll om kvinnor ändå har så mycket sämre pensioner än vad män har? Jag undrar om Kurt Kvarnström håller med mig om kopplingen mellan kvinnors låga pensioner och lönediskrimineringen, deltidsarbete och det jag nämnde om föräldraförsäkringen. Om du håller med - är du beredd att göra någonting åt detta och aktivt verka för att vi ska få bort det som gör att kvinnor inte kommer upp i samma pensionsnivåer som män?
Anf. 145 Kurt Kvarnström (S)
Herr talman! När det gäller den första punkten och möjligheten att påverka är min uppfattning fortfarande den att det är för tidigt att dra slutsatsen att lägga ned Genomförandegruppen. Det är ändå så att de förslag som diskuteras och som väcks ska behandlas i den här kammaren och slutgiltigt beslutas. Det är definitivt de större principiella frågorna som kommer fram. De kommer naturligtvis att lyftas i det här forumet, både i utskottet och i kammaren, även fortsättningsvis. Det finns redan en proposition som behandlar detaljer i premiepensionssystemet, som ett exempel.
När det gäller kvinnorna, fördelningen mellan män och kvinnor och hur det ser ut framåt förhåller det sig så att det på flera punkter, i alla fall på sex punkter som jag nämnde, är tydligt att det nya pensionssystemet var bättre än det gamla systemet och till fördel för kvinnorna. Det sker en omfördelning på de punkterna.
Jag tror aldrig att ett pensionssystem kan lösa den arbetsmarknadssituation som finns. Det är egentligen där ute jag tror att vi ska lösa det. Jag tror inte att vi ska lösa den här omfördelningen helt och hållit via ett pensionssystem. Det finns väldigt mycket att göra när det gäller deltidsarbete och den typen av frågor. Det ska ske ute på arbetsmarknaden, inte i ett pensionssystem.
Anf. 146 Ulla Hoffmann (V)
Herr talman! Jag har för en gångs skull avstått från att diskutera hur pensionssystemet fördelar mellan kvinnor och män. Jag har nöjt mig och sagt att jag kan återkomma till det vid ett annat tillfälle. Jag har i stället velat lyfta sambandet med det faktum att kvinnor har lägre pension än män. Jag kräver inte i dag att pensionssystemet ska ordna det. Det jag ville veta var om Kurt Kvarnström håller med mig om att det finns en koppling mellan kvinnors låga pensioner och förhållandena på arbetsmarknaden, och det gör han alldeles tydligt. Då vill jag veta om Kurt Kvarnström är beredd att jobba för att kvinnor ska få jobba heltid, ta bort lönediskrimineringen och se till att individualisera föräldraförsäkringen så att kvinnor får samma möjligheter som män på arbetsmarknaden.
Genomförandegruppen har, vad jag förstår, två frågor kvar att lösa. Den ena är kontrollstationen 2004 när man ska kolla om det ska föras över några pengar från AP-fonderna till Riksgälden. Den andra handlar om avgiftsväxlingen. Där har jag förstått att det finns vissa partier som är väldigt drivande. Jag skulle vilja höra hur Kurt Kvarnström bedömer möjligheten att Genomförandegruppen någonsin kommer att komma fram till en lösning på avgiftsväxlingen såsom den föreslogs först. Annars får vi ju alltid dras med Genomförandegruppen.
Anf. 147 Kurt Kvarnström (S)
Herr talman! Jag är inte beredd att i dag stå här och lova ut något datum när Genomförandegruppen upphör. Jag tror att det är viktigt, precis som Ulla nämner, att de frågor som återstår också hanteras. Jag tror att den växling som finns kvar som en av frågorna behöver genomföras. Det tror jag att vi är rätt så överens om allihop. Det är nog ingen delad mening om det. Det är fråga om i vilken takt och med vilken ekonomi. Det handlar ju rätt mycket om det i den frågan. Jag tror att det finns en stor enighet på den kanten.
När det gäller kvinnors situation i pensionssystemet har den naturligtvis sin grund i att vi i dag har ett rätt så individuellt pensionssystem. Där avspeglas den bild som arbetsmarknaden skapar.
Det finns ett antal faktorer som omfördelar. Det är möjligt att man framåt i tiden, om man ordentligt får utvärdera det här, ska titta på faktorer som ytterligare omfördelar. Men i dag tycker jag att det är för tidigt innan man har gjort en riktig analys av de här faktorerna.
Anf. 148 Kenneth Lantz (Kd)
Herr talman! Det är förmodligen inte helt okänt för Kvarnström att Kristdemokraterna inte är ensamma om tanken på den automatiska delningen av premiepensionsrätten. På våra gamla ånglok drivna av kol och koks fanns det alltid en bromsare med på tåget. Min lilla fråga till Kvarnström är om Socialdemokraterna tänker gå in i rollen som någon form av bromsare när det gäller möjligheten att få en automatisk delning av pensionsrätter för föräldrar till barn under åtta år.
Anf. 149 Kurt Kvarnström (S)
Herr talman! Det är naturligtvis en fråga som jag inser att det finns en bred syn på när det gäller en förändring. Frågan kommer i någon form. Alla partier kan ta initiativ till att lyfta frågor även i Genomförandegruppen, inte bara här i detta forum. Jag är övertygad om att den frågan fortsatt kommer att diskuteras.
Jag är inte beredd att stå här och yrka bifall till den motion som är skriven. Jag tycker att den är lite för strikt fördelad och låser fast positioner i sin uppläggning. Det är därför jag yrkar som jag gör i dagsläget när det gäller den motion som är skriven.
Anf. 150 Kenneth Lantz (Kd)
Herr talman! Jag har bara en kort replik och en liten tanke. Det är väl ganska enkelt för Kvarnström att uttrycka: Vi kommer inte att vara bromsare i tåget.
Anf. 151 Kurt Kvarnström (S)
Herr talman! Jag tror inte att vi har varit det under resans gång när det gäller pensionssystemet i stort. Det är oerhört viktigt att med de utvärderingar vi ska göra nu prioritera de frågor som känns mest angelägna och där vi ser att det behövs justeringar. Det är mycket möjligt att frågan kan vara mogen för att ta beslut i när vi ses här om ett år och säkert har en motsvarande debatt. Det utesluter jag inte.
Det är inte den största frågan, tycker jag, i det här systemet. Det finns många andra viktiga, men naturligtvis ska vi se över alla delar. Där har vi alla en stor uppgift.
Anf. 152 Anita Sidén (M)
Herr talman! Det är viktigt att få uppleva det goda åldrandet. God livskvalitet sätter färg på tillvaron. Forskning behövs för att det ska vara gott att bli äldre. Livet går inte i repris.
Herr talman! Vi debatterar nu
Det reformerade pensionssystemet
. Sveriges befolkning blir allt äldre, och den faktiska pensionsåldern är under 60 år. Var fjärde pensionär som lämnat i förtid saknar sitt yrkesarbete, och var femte skulle vilja gå tillbaka igen. Men äldres resurser tas inte till vara. Ofta hör man äldre beskrivas som problem. En mogen ålder borde kunna vara en nationell tillgång. Här finns en samlad erfarenhet och kunskap. Enligt lag är det i dag tillåtet att kvarstå i arbete upp till 67 år, men att nyanställa en person över 50 år är dyrt på grund av pensionspremierna.
Beredningen
Senior 2005
visar att om vi ska behålla vår standard måste vi arbeta till vi blir 78. Många är överens om att det är viktigt att ta till vara den äldre arbetskraftens resurser, men i praktiken har inte företag råd att anställa äldre arbetskraft, säger professor Lars Andersson. Hindren i regelsystemet måste därför åtgärdas.
Det finns goda exempel i andra länder. I till exempel Japan satsar man mycket på äldre, både med nya anställningsformer och hjälp att starta eget. Och i Nederländerna görs en rad förändringar för att äldre ska delta i arbetslivet, till exempel lägre skatter för personer som fyllt 65 år. Det är många människors arbete som gör en generös välfärd möjlig.
Enligt en ny rapport från TCO planerar drygt varannan svensk att gå i pension före 65 års ålder. Om alla som tänker pensionera sig tidigt sätter sina planer i verket får vi en allvarlig brist på arbetskraft. Det här innebär även stora påfrestningar för den yrkesverksamma generationen. Det måste bli lättare och mer lockande att arbeta längre upp i åldrarna, men tendensen i dag är allt tidigare pensionsavgångar.
Beräkningen av ålderspensionen bygger på livsinkomstprincipen. Enkelt uttryckt betyder det att om vi jobbar kort tid och pensionerar oss tidigt får vi en låg pension, medan det blir tvärtom om vi jobbar längre. Någon övre åldersgräns för intjänande av pensionsrätt finns inte. Pensionerna har höjts, men i gengäld dras skatt. Att arbeta ett extra år ger högre pension, men det måste få blir mer kvar i plånboken efter skatt. För vem tror att vi vill jobba längre upp i åldrarna om större delen av tillskottet går direkt in i skattesystemet?
Omkring 88 000 ska nu som pensionärer deklarera för första gången i år. Det särskilda grundavdraget har avskaffats, och pensionen har höjts som kompensation. Information har gått ut, men Skatteverket räknar med många oroliga samtal.
Ena stunden brer statsministern ut sina armar och talar om vilka krav han själv kommer att ställa som pensionär. Vänta bara. Men i samband med sin Asienresa hoppade han på pensionärer genom att påstå att den dåliga tillväxten i Sverige beror på att pensionärerna håller för hårt i sina plånböcker. Kanske håller de för hårt i sina plånböcker för att de inte ska bli rånade, eller också håller de för hårt i sina plånböcker för att de som äldre måste ha lite pengar i reserv till morgondagens behov.
Barbro Westerholm, ordförande i SPF, Sveriges Pensionärers Riksförbund, påstår att de äldre inte skulle vara lika rädda för att konsumera om regeringen kunde få ändan ur vagnen och ordna ordentlig vård och omsorg åt de äldre.
Försämringar och bantningar i äldreomsorgen gör att det behövs en sparad slant för att kunna köpa de tjänster som inte längre erbjuds de gamla. Dessutom har många utgifter för till exempel el och hyra höjts. Många pensionärer känner att det enda de som de kan lita på riktigt säkert är sin egen plånbok. Statsministern kan ryta till, men han gör ju av med andras pengar.
I ålderspensionssystemet finns regler som gör det möjligt för makar och registrerade partner att föra över premiepensionsrätt till den andra makan eller maken eller partnern. I många familjer är värdet av de intjänade pensionsrätterna hushållets största tillgång och borde faktiskt även ha stor betydelse vid exempelvis en skilsmässa, vilket framgår av vårt särskilda yttrande. Frågan om delning bär därför ses över i Genomförandegruppen.
I pensionsöverenskommelsen betonades vikten av information. Unga som äldre känner osäkerhet över sin ekonomi efter pensioneringen. Premiepensionssystemet fick ju en allt annat än bra start, så det är mycket viktigt med kontrollstationer, uppföljning och utvärdering av reformen. Det orangefärgade kuvertet har snart landat hos 5,7 miljoner personer.
Enligt Premiepensionsmyndighetens generaldirektör Hans Jacobsson är det bara 42 % av pensionsspararna som känner till vad premiepension är. Dessutom har de ungas valfrekvens minskat med ca 50 %, men antalet besök på Premiepensionsmyndighetens hemsida har ökat.
En redig och klar information ger trygghet, varför såväl blivande som nuvarande pensionärer måste ha rätt till en bra sådan. Det visade sig tidigt att vissa besked skapade förvirring och var svåra att ta till sig. Ett utskick grumlades av att formuleringen var undermålig och vållade därför mottagarna huvudbry, och för mycket lagtext blev svår att tolka. Dessutom orsakade bristerna många telefonsamtal och mycket onödigt arbete hos försäkringskassorna.
Eftersom många pensionärer har haft ett flertal arbetsgivare måste dessutom samverkan till mellan olika pensionsutbetalare så att man kan få en samlad bild. Pensionsportalen på Internet, ett samarbete mellan Riksförsäkringsverket, Premiepensionsmyndigheten och Försäkringsbranschen, kan bli en bra informationsbas. Tyvärr har huvuddelen av landets pensionärer inte tillgång till datateknik. Många har inte ens råd att skaffa sig Internet. Det krävs därför skriftlig information även i fortsättningen.
Herr talman! Målet när det gäller information måste vara att alla ska få så god kunskap att de bättre kan bedöma sin framtida pension. Det räcker inte med att informationen är juridiskt korrekt, utan den måste också vara begriplig.
Anf. 153 Ulla Hoffmann (V)
Herr talman! Jag vill tacka Anita Sidén för detta inlägg som var bra. Normalt brukar jag inte recensera inlägg, men jag tycker att detta var väldigt trevligt att höra.
Jag delar också uppfattningen att äldre i dag beskrivs som problem. Det är som om man förväntar sig att de skulle sitta hemma i köket och lyssna på gökurets kuckuande i stället för att kunna vara ute och förvärvsarbeta eller göra någonting annat.
Jag delar också den orsaksbeskrivning som Anita Sidén gör när det gäller anledningen till att pensionärerna håller hårt i plånboken. För visst är det så. Man vet inte hur nästa månad kommer att se ut, och därför måste man vara försiktig med pengarna.
Men om vi alla vill att människor ska kunna arbeta längre kanske vi måste börja tidigare med att se till att få arbetsplatser, arbetsmiljöarbete och arbetsliv som gör att vi faktiskt orkar jobba längre än till 60 år och att vi egentligen kanske inte har lust att gå i pension då.
Därför skulle jag vilja höra hur Anita Sidén ser på en arbetstidsförkortning.
Anf. 154 Anita Sidén (M)
Herr talman! Äldre ska leva i trygghet, och det ska finnas en ljusnande framtid även för pensionärerna. Vare sig de har det som Ulla Hoffmann kikade in i köket och såg eller inte måste jag säga att vilken arbetstid som jag ska ha som pensionär tycker jag ska finnas i en överenskommelse som jag själv är med och bidrar till att diskutera fram.
Därför måste jag om igen säga att jag tycker att det är viktigt med forskning och att man tar reda på orsakerna. Jag är djupt oroad därför att jag vet att forskningen vad gäller äldre är hotad. Och pengarna som hittills har satsats på sådan forskning är ju bortslängda om man avbryter den. Och om man skjuter upp uppföljningar, vad är då forskningen värd? Det kan till och med vara så att deltagarna har avlidit.
Jag vet själv inte mycket om morgondagen. Men min dotter diskuterar ofta ålder. Och hon tyckte som liten att det inte fanns något som hette gammal. När jag frågade henne vad gammal var sade hon: Möjligtvis om man är 120 år. Även om jag inte tänker leva tills jag är 120 år, tänker jag inte heller arbeta så länge. Men jag tycker att man ska se över detta eftersom det är viktigt att man får ett rikt liv även som äldre.
Anf. 155 Kurt Kvarnström (S)
Herr talman! Till Anita Sidén vill jag säga att jag tror att vi är väldigt överens när det gäller informationen. Den information som vi har fått har varit mycket bristfällig. Den kommer att bli mycket viktig i framtiden för att man ska förstå sig på det här systemet. Där tror jag alltså att vi är rätt så överens.
Anledningen till att jag ville ställa en fråga var det som Anita Sidén inledningsvis lite grann nämnde om höga kostnader för 50-åringar. Det allmänna pensionssystemet som vi diskuterar i dag har ingen sådan skala såvitt jag kan förstå. Jag skulle gärna vilja fråga vad hon egentligen menade.
Anf. 156 Anita Sidén (M)
Herr talman! Beträffande de personer som jag tog upp kan jag säga att det är en professor som heter Lars Andersson som talar om att det är viktigt att ta till vara de äldres resurser men att det är kostsamt för företagen att anställa äldre arbetskraft. Det var det som jag ville visa på. Samtidigt är det kostnader förenade med att nyanställa personal. Det vet vi ju.
Anf. 157 Kurt Kvarnström (S)
Herr talman! Tack för svaret. Jag tror att det möjligen har smugit sig in ett litet missförstånd. När det gäller högre kostnader för äldre tror jag att det egentligen handlar om de tjänstepensionssystem som finns särskilt på tjänstemannasidan och som är avtalade och som har en annan profil. Det allmänna pensionssystemet har inte den här extra kostnaden för företaget när det anställer någon, även om den personen är äldre.
Anf. 158 Anita Sidén (M)
Herr talman! Alla sådana här saker är det viktigt att vi uppmärksammar i olika utvärderingar, uppföljningar och kontrollstationer, alltså att vi gör en översyn och följer ärendet mycket noga. Alla vi här i kammaren vill väl - det hoppas jag - att våra pensionärer även ekonomiskt ska få ett så bra liv som möjligt.
Anf. 159 Bo Könberg (Fp)
Herr talman! Om några månader är det tio år sedan vi i denna kammare fattade beslut om det nya pensionssystemet. Det gjorde vi i mycket bred majoritet. Systemet syftade till att vara så uthålligt som möjligt både ekonomiskt och politiskt. Det syftade till att ordna så att incitamentet i systemet var sådant att det som var bra för den enskilde skulle vara bra för samhället och det som var bra för samhället skulle vara bra för den enskilde. Så långt vi kan se har det, förstås, hittills varit uthålligt - det som utlovats har ju gjorts.
Ser man på sådana saker som utbetalningarna kan man konstatera att det, trots den oro som vi alla kände i början av 1990-talet, hittills varit som Kurt Kvarnström nämnde. Garantipensionen har alltså höjts för alla dem som har folkpension eller liknande, och i den övriga delen av pensionssystemet - den inkomstberoende delen - har vi för första gången på 40-45 år faktiskt höjt de utbetalade pensionerna med 2 ½ % jämfört med den gamla prisindexeringen.
Systemet har väckt stor uppmärksamhet på många håll i världen. Vi får mycket internationellt beröm - och alltmer beröm, vågar jag nog säga, för varje kvartal som går. Flera länder har redan bestämt sig för att införa någonting liknande den svenska modellen. Bara de tre senaste månaderna är det ett par länder som har anmält ett stort intresse för något som mycket liknar den svenska modellen.
Det ena landet är Tjeckien, vars regering i slutet av förra året meddelade att de avsåg att till sommaren lägga fram förslag om en principuppgörelse som bygger på principerna för den svenska inkomstpensionen och livsinkomstprincipen.
I början av året anmäldes från norsk sida, från den norska pensionskommittén, ett förslag som i mångt och mycket liknar den svenska inkomstpensionen.
I båda fallen fanns det vissa avvikelser politiskt. I Tjeckien har partier till höger visat sig ha haft invändningar mot den här modellen. Å andra sidan har också det före detta kommunistpartiet sina invändningar mot modellen. I Norge är det också de partier som befinner sig längst till höger respektive längst till vänster som har avvikit.
Om jag får säga så utan att störa någon tycks det vara ungefär samma uppställning som när det gäller den svenska modellen, det vill säga att det är en mycket bred mitt som stått bakom förslagen och som genomfört dem. Vi får väl se hur det går i de här länderna. Intresset utomlands är, som sagt, mycket stort.
Det är utmärkt att utskottet har anordnat ett par utfrågningar, som ju redovisas i betänkandet. Det finns många intressanta uppgifter i dem. En handlar om bedömningen av om det är bra för de framtida pensionärerna att en del av pensionen är placerad i aktier. Är det alltså sannolikt att man får högre pension i framtiden på det här sättet jämfört med om man inte hade gjort så? De experter som var med på utfrågningarna är ganska eniga om att det i framtiden sannolikt kommer att vara som det har varit under de senaste 80 eller 100 åren - det vill säga att det är en större avkastning på aktiemarknaden än med den löneutveckling som indexerar den större delen av pensionen.
Vidare handlar det om intressanta uppgifter om kvinnor och män. I reservation nr 1 fortsätter Vänsterpartiet med att föra fram påståenden om att livsinkomstprincipen i sig skulle diskriminera kvinnorna som grupp. Men den ursprungliga pensionsarbetsgruppen - som Ulla Hoffmann ingick i - och också Kvinnomaktsutredningen har visat att det inte stämmer. Ändå upprepas det månad efter månad och år efter år. Trots att man inte klarar av att argumentera för den linjen fortsätter man med sina upprepningar. Det är väl inte så mycket annat vi andra kan göra åt den saken, misstänker jag, än att fortsätta att säga emot.
Sedan har vi det politiska läget i dag. De fem partier som står bakom uppgörelsen och som nu, liksom då, representerar drygt 85 % av väljarna tycker fortfarande att reformen är bra och står fast vid den. Vänsterpartiet och Miljöpartiet däremot är motståndare till det nya systemet. Dock finns det väl anledning att betona att de två partierna har helt olika uppfattning om hur de skulle vilja ändra systemet, så det är en ganska splittrad bild vad gäller oppositionen mot det nya systemet.
Herr talman! I betänkandet finns det ett antal reservationer. En reservation rör frågan om Premiesparfonden och önskemålet att beträffande denna icke-väljarfond kunna införa aktivt val. Det låter som en logisk motsägelse. I någon mening är det väl också så. Fonden är tillkommen för dem som inte ville välja - antingen blev det inte av eller också lät man så att säga mer aktivt bli att välja. Den frågan har vi nu kommit överens om att vi ska diskutera närmare i Genomförandegruppen, och det ska vi förstås göra och väga argumenten för och mot en sådan uppdelning.
Dock bör det nämnas att för dem som så att säga har valt att icke vara icke-väljare och som skulle vilja gå tillbaka i den meningen att man vill ha en statlig fond finns det förstås en sådan. Det går alldeles utmärkt för den som så önskar att i morgon dag välja en statlig fond. Debatten gäller ju om man ska få välja just icke-väljarfonden. Den statliga väljarfonden står öppen varje dag och varje natt för den som så önskar.
Ett av de fem partierna, nämligen Kristdemokraterna, har i en motion och också i en reservation fört fram önskemål om att ha delad pensionsrätt eller möjligen delad premiepensionsrätt i äktenskap med barn som är under åtta år. Själva grundtanken om att man i äktenskap - normalt lever man ju där på samma ekonomiska standard, och ska göra både moraliskt och enligt lag - också när det gäller den betydande förmögenhetstillgång som pensionsrätten innebär skulle dela tycker jag och Folkpartiet är intressant.
I denna slutna krets kan jag väl avslöja att en tanke åt det hållet drevs inom Pensionsarbetsgruppen i början av 1990-talet, bland annat av dess ordförande. Jag är dock lite förbryllad över förslaget dels därför att det förs fram motionsvägen i stället för att vi diskuterar det mellan de fem partier som står bakom uppgörelsen, dels kanske för själva kopplingen till att det här ska gälla till åttaårsdagen.
Den viktiga principiella frågan är väl om det ska vara frivilligt som nu eller om detta förslagsvis i alla äktenskap där man inte har äktenskapsförord ska vara automatiskt och kanske inte kopplas till en viss ålder på barnen. Men det där får vi väl fortsätta att prata om.
Herr talman! Jag yrkar avslag på alla reservationer.
Jag noterar att det i det särskilda yttrandet nr 3 har framförts önskemål om att inte bara fem partier ska få ingå i Genomförandegruppen utan alla sju partierna. I det sammanhanget vill jag bara peka på att detta har tillkommit för att genomföra och vårda det nya pensionssystemet. Min bestämda uppfattning är att alla som vill göra det är välkomna att vara med i Genomförandegruppen. Jag vågar nog tala för alla fem partierna i Genomförandegruppen och säga att kommer det ansökningar från ett eller två partier som säger att de gärna vill vara med och genomföra och vårda det nya pensionssystemet ska de ansökningarna prövas i mycket positiv anda.
Anf. 160 Ulla Hoffmann (V)
Herr talman! Det var intressanta siffror som Bo Könberg här nämnde - 85 % av väljarna står bakom pensionsreformen. Ja, det är väl ungefär som med den siffra som man hävdade vid EMU-folkomröstningen. En stor och bred majoritet i Sveriges riksdag skulle ju rösta ja till EMU. Men det höll liksom inte i folkomröstningen. Jag tror att man ska vara försiktig med sådant där.
Jag har två frågor till Bo Könberg. Den ena frågan handlar om avgiftsväxlingen som, såvitt jag förstår, ännu inte har blivit av. Den gick ut på att man skulle dela pensionsavgiften mellan arbetsgivarna och arbetstagarna. Arbetsgivarna skulle få sänkt arbetsgivaravgift och löntagarna höjd lön i motsvarande del. Men det stupade, åtminstone när jag satt med i Pensionsarbetsgruppen - det var dock inte mitt fel - på att arbetsgivarna inte ville höja lönen för alla utan ville ta tillfället i akt att öka löneskillnaderna.
Nu när Bo Könberg lämnar ett så generöst erbjudande om att vi i Vänsterpartiet kan få komma in med en ansökan kan han kanske öppna upp här och berätta lite grann om hur det går med avgiftsväxlingen.
Min andra fråga handlar om Premiesparfonden och om att aktivt kunna välja den. Där handlar det faktiskt inte bara om en statlig fond, i varje fall inte för alla dem som inte har valt utan har sina pengar i Sjunde AP-fonden. Peter Norman berättade på hearingen att PPM, eller vem det nu var - en undersökning hade i varje fall gjorts - hade gjort en undersökning om vilken man kunde säga att det är människor med låga inkomster som har sina pengar där.
Det är kanske så att man känner sig säkrare med en fond som har låg risk inskriven och där man inte behöver sitta och läsa Dagens Industri och följa fonderna upp och ned för att kunna få så bra pension som möjligt. Man kanske inte intresserar sig för det. Men det kanske också är så att man inte heller har kunskaper för det.
Jag skulle vilja höra lite grann hur Bo Könberg ser på möjligheten att aktivt få välja premiepensionsfonden.
Anf. 161 Bo Könberg (Fp)
Herr talman! Jag tror att jag sade att bakom reformen stod partier som hade väljare som motsvarade mer än 85 % av befolkningen. Jag har inte i detta eller i något annat sammanhang påstått att vare sig den siffran eller någon annan anger dem bland väljarna som står bakom pensionssystemet. Det får vi diskutera i annat sammanhang.
Det är två intressanta frågor som Ulla Hoffmann tar upp. Den ena är avgiftsväxlingen. Tankegången var att man skulle få en hälftendelning mellan de olika delarna. Den här tanken motverkades av en del av landets arbetsgivare, men jag tror att det rörde sig om en eller två personer. Det har använts gång på gång av dem som är motståndare till den här tanken.
Det som är viktigt med avgiftsväxlingen tycker jag är att göra det väldigt tydligt att det här är någonting som har med mig att göra - så tydlig information som möjligt. Det kan ses på lönebeskeden med mera. Är det så att Ulla Hoffmann vill hjälpa till med att hitta vägar för att åstadkomma detta är jag bara tacksam. Det vore utmärkt om vi såg till att de anonyma arbetsgivaravgifterna sänktes och lönerna höjdes i motsvarande grad och att det var en egenavgift. Skulle jag själv få bestämma kan jag avslöja att jag gärna skulle se att hela avgiften till våra pensioner var en egenavgift, en försäkringspremie. Men det ska förstås gå att hitta en modell som stämmer. Där har - och det är ingen hemlighet - Genomförandegruppen hittills misslyckats. Jag menar från vår sida att det finns lösningar för det hela. Vi har ännu inte lyckats med det, men vi har snart lyckats med alla andra frågor som fanns med på listan. Så vi ska väl klara av även den här delen.
Vad gäller icke-väljarfonder tycker jag i grunden att det är något lite konstigt, som jag antydde, att det ska vara en viktig politisk fråga att välja en icke-väljarfond. Den fonden har tillkommit just för de personer som inte väljer men som förhoppningsvis ändå ska få en hygglig pension på grund av värdeutvecklingen på aktiemarknaden.
Anf. 162 Ulla Hoffmann (V)
Herr talman! Det fanns fler problem med avgiftsväxlingen. Jag tror inte att det bara var en eller två arbetsgivare som uttalade sig, utan även de fackliga organisationerna var emot. Det blev ju problem därför att arbetsgivarna inte kunde garantera - där kan inte Bo Könberg säga något annat - att man skulle höja lönen i motsvarande grad så att arbetstagarna skulle kunna betala in pensionsavgiften. Man ville ta tillfället i akt för att differentiera lönerna ytterligare.
Jag tror att förhoppningarna, eller vad jag nu ska kalla det för, möjligheterna att Vänsterpartiet på ett konstruktivt sätt skulle delta i avgiftsväxlingsdiskussionen nog inte är stora med tanke på just hur det utföll och hur man såg på det. Dessutom är egenavgifterna avdragsgilla, vilket innebär att det blir så att höginkomsttagarna får mer att dra av. Från vår synpunkt är det en helt felaktig fördelningspolitik.
Jag kan förstå att Bo Könberg tycker att det här att välja en icke-väljarfond låter konstigt. Men detta var någonting som kom till. Jag vet att Anna Hedborg särskilt var den som i pensionsarbetsgruppen lyfte fram att vi måste ha en fond för de människor som inte klarar av aktiemarknaden, som inte kan aktiemarknaden och som inte kommer att välja, människor som kanske inte kan men också människor som tycker att det finns viktigare saker i världen och i livet att göra än att kolla hur ens pensionsfonder går upp och ned och gärna överlämnar förvaltningen till till exempel Sjunde AP-fonden. Jag tror att det är många olika typer av människor som sparar i den fonden.
Jag har förståelse för att Bo Könberg tycker att det är konstigt med att man ska kunna välja en icke-väljarfond, men jag hoppas också att Bo Könberg förstår problematiken och därför ställer sig välvillig till att göra en förändring.
Anf. 163 Bo Könberg (Fp)
Herr talman! I själva historieskrivningen av pensionsarbetsgruppen, som nu gavs, ligger en hel del korn, mera korn än sanning. Två minuters replik är egentligen alldeles för kort att gå igenom den. I grunden handlade det om att de socialdemokratiska ledamöterna i gruppen, bland annat Anna Hedborg, delade den borgerliga bedömningen att det sannolikt blev högre pensioner om man fick placera en del i aktier. Därför ville man hålla den möjligheten öppen. Vi gick med på det från borgerligt håll som en lösning. Annars skulle man förstås ha kunnat tänka sig att människor som inte gillade aktier och som inte gillade kapitalismen och så vidare skulle kunna få en löneindexering på hela sin pension. Det hade varit tekniskt mycket enkelt att ordna. Men just den oro som fanns från bland annat socialdemokratiskt håll om att de människorna 40 år senare skulle få en sämre pension ledde fram till skapandet av icke-väljarfonden. Så långt är det alldeles korrekt. Sedan är det fråga om man ska kunna välja den om man har valt bort den, men det får vi återkomma till.
Det stämmer, i fråga om avgiftsväxling, att ett stort antal av de fackliga organisationerna var emot. Det som de själva har åberopat har i vanliga fall varit att det inte skulle vara säkert att man fick den höjning av lönen som motsvaras av den sänkta arbetsgivaravgiften. Det har förvånat mig genom åren i den meningen att vi talar om världens mest genomorganiserade land. Vi talar om det land i världen som förmodligen har de mäktigaste fackliga organisationerna över huvud taget. Skulle de inte vara kapabla att räkna ut vad 1,28 eller 1,47 ger? Jag har under de här tio åren uppriktigt sagt aldrig förstått de invändningarna. Men vi får väl återkomma till det.
Till sist men inte sista gången, antar jag, är det en grundläggande missuppfattning från Vänsterpartiets sida att det är någon skillnad mellan avdragsgilla egenavgifter och avdragsgilla arbetsgivaravgifter. Det är en källa till förvåning hos mig att en så kompetent och duktig person som Ulla Hoffmann under den här tioårsperioden inte har kunnat lära sig detta.
Anf. 164 Birgitta Carlsson (C)
Herr talman! Jag ska börja med någonting så ovanligt som att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna. Vi har endast ett särskilt yttrande, och jag ska börja med att kommentera detta yttrande.
I det nya ålderspensionssystemet finns regler som möjliggör för makar och registrerade partner att överföra premiepensionsrätten till den andra maken eller makan eller partnern. Det är en del av den överenskommelse om ett reformerat pensionssystem som ingicks mellan fem partier här i riksdagen. Eftersom överföringen av premiepensionsrätt måste anses som en viktig del av överenskommelsen kan en automatisk delning av premiepensionsrätt inte införas med mindre än att samtliga fem partier är överens om detta. Därför bör denna fråga, menar vi, tas upp för bearbetning i Genomförandegruppen.
Betänkandet behandlar motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2003. Vi har också haft två mycket intressanta offentliga utfrågningar om det reformerade premiepensionssystemet. I stora drag måste jag säga att vi känner tillfredsställelse med det nya systemet, även om det kan innebära att jag och kanske många med mig får lägre pension. Det är viktigt att ett pensionssystem är hållbart över tiden och att det inte innebär att vi kommer att belasta kommande generationer med ökade kostnader.
Pensionssystemet är ett av de allra viktigaste grundtrygghetssystemen. Det svarar för alltfler svenskars ekonomiska försörjning. Andelen personer som varje månad erhåller sin försörjning via pensionen ökar, särskilt nu när 40-talisterna kommer upp i pensionsåldern. Då vet vi om att pensionärerna blir betydligt fler. Med tanke på hur stor andel av vårt lands befolkning som är beroende av detta grundtrygghetssystem är det väldigt viktigt att ålderspensionssystemet är långsiktigt och hållbart över tiden.
Det är, precis som Bo Könberg sade, tio år sedan som vi tog beslutet om riktlinjerna för det nya pensionssystemet, och för sex år sedan tog vi beslutet om det nya pensionssystemet. Nu har det fungerat sedan drygt ett år. Efter en lång rad av inkörnings- och dataproblem verkar det nu fungera på ett tillfredsställande sätt.
Herr talman! Informationen om pensioner måste vara tydlig och lättförståelig. Detta behövs för att skapa trygghet och ge pensionärerna visshet om deras ekonomiska situation. När jag tillsammans med Mona Jönsson besökte Försäkringskassan i Göteborg i måndags berättade de där om en anhopning av telefonsamtal till deras telefonsluss när kuverten med information om pensionerna kommer ut till pensionärerna. Denna fråga lyftes också vid utfrågningen, och vår förhoppning är att man till nästa utskick kommer att vara än mer tydlig från Riksförsäkringsverket i sin information om pensionerna.
Det är många frågor man kan lyfta en sådan här dag. Det är mycket mer än bara själva pensionen som är viktigt för de äldre. Jag vill lyfta några frågor.
Vi i Centerpartiet har föreslagit i motioner tidigare att vi vill höja nivån så att de som har lägst pension ska få en högre pension. Det hoppas jag också att man kan jobba vidare med och få en större och bredare acceptans för.
Vi har också föreslagit att man ska sänka skatten för dem med låga pensioner och låga inkomster.
Det finns andra frågor som också verkligen berör och som har påverkat våra motioner. För att vi ska få en tillväxt i Sverige måste vi komma till rätta med såväl sjukskrivningarna som de tidiga pensioneringarna.
I dag ligger pensionsåldern strax under 60 år. Det är en ålder då vi har en tredjedel av vuxenlivet framför oss. Vi inser att det finns de som inte orkar eller inte kan arbeta högre upp i åldrarna. Samtidigt anser vi att man inte får hindra dem som vill och kan fortsätta att arbeta vidare, både till 65 års ålder och längre.
Eftersom alltfler kommer ut sent på arbetsmarknaden på grund av studier blir tiden att tjäna ihop till pensionen kort om man måste lämna arbetsmarknaden vid 65 års ålder och i många fall tidigare.
Det finns flera hinder mot att stanna på arbetsmarknaden. Arbetsmiljön kan vara sådan att man inte orkar arbeta högre upp i åldrarna. Den kan också vara sådan att den inte är anpassad efter den äldre arbetskraftens behov. Det finns plats för förbättringar och nytänkande. Arbetslivsinstitutet har här en viktig uppgift att komma med lösningar.
De alldeles för tidiga avgångarna är ju ett problem som vi verkligen måste bearbeta och jobba med intensivt, eftersom de påverkar hela landets ekonomi.
Könberg pratade om intresset från andra länder. Jag har varit med ett antal gånger när vi har haft besök i utskottet av människor från andra länder. Intresset för vårt pensionssystem har varit väldigt stort. Då känner man sig som svensk lite stolt över att vi har varit föregångare inom ett så viktigt område som detta.
Det är viktigt att sammanhållningen även i framtiden är stark kring pensionssystemet mellan de partier som var överens om det. Genomförandegruppens fortsatta arbete är viktigt.
Det har också pratats mycket om icke-väljarfonden. Jag berör inte den ytterligare. Det har pratats tillräckligt om det.
Det finns andra frågor för våra pensionärer som det också är angeläget att lyfta fram. Tillgängligheten i samhället är en väldigt viktig fråga och att bostäderna är anpassade så att de äldre kan bo kvar hemma, att vård och omsorg fungerar och att äldre personer kan söka den vård och omsorg de behöver på ett samlat ställe. De har ofta likartade problem, och då är det viktigt att de kan få den hjälp de behöver utan att behöva söka på olika ställen.
Det är inte alltid så att kommunerna går in med hemhjälp direkt. Därför är det viktigt att pensionärerna själva får styra över detta och att de, om krafterna tryter, får möjlighet att göra avdrag för hushållsnära tjänster. Vi har också föreslagit servicecheckar i andra sammanhang.
Ulla Hoffmann nämnde detta med ökad jämställdhet. Vi bör tidigt se till att vi får lika lön för likvärdigt arbete, så att pensionerna blir rättvisa i framtiden.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 24 mars 2004.Förslagspunkter: 9, Acklamationer: 4, Voteringar: 5.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelser
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Ålderspensionssystemets utformning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf360 yrkande 2.- Reservation 1 (v)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (v) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 121 0 0 23 m 41 0 0 14 fp 39 0 0 9 kd 30 0 0 3 v 0 21 0 9 c 11 0 0 11 mp 0 0 12 5 Totalt 242 21 12 74 Jämställda intjänandegrunder m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf360 yrkandena 3 och 4.- Reservation 2 (v, mp)
Gifta pensionärer
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf212 och 2003/04:Sf282.Pensionsrätt vid studier
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf360 yrkande 5.- Reservation 3 (v, mp)
Automatisk balansering
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf360 yrkande 8.- Reservation 4 (v)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (v) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 122 0 0 22 m 42 0 0 13 fp 39 0 0 9 kd 30 0 0 3 v 0 21 0 9 c 11 0 0 11 mp 2 0 10 5 Totalt 246 21 10 72 Delad premiepensionsrätt
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2003/04:A371 yrkande 8.- Reservation 5 (kd)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (kd) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 121 0 0 23 m 42 0 0 13 fp 39 0 0 9 kd 0 29 0 4 v 2 0 19 9 c 11 0 0 11 mp 0 0 12 5 Totalt 215 29 31 74 Aktivt val av Premiesparfonden
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf360 yrkande 12 i denna del och 2003/04:Sf395.- Reservation 6 (v, mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (v, mp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 122 0 0 22 m 41 0 0 14 fp 39 0 0 9 kd 30 0 0 3 v 0 21 0 9 c 11 0 0 11 mp 0 12 0 5 Totalt 243 33 0 73 Fondtyper
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf360 yrkandena 10-12, det senare i denna del.- Reservation 7 (v, mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (v, mp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 121 0 0 23 m 41 0 0 14 fp 39 0 0 9 kd 30 0 0 3 v 0 21 0 9 c 11 0 0 11 mp 0 11 1 5 Totalt 242 32 1 74 Information och kostnader
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf307, 2003/04:Sf379 och 2003/04:Sf406 yrkandena 3 och 4.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.