Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten

Betänkande 1993/94:KrU29

Kulturutskottets betänkande 1993/94:KRU29

Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Innehållsförteckning

1993/94
KrU29

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag i
budgetpropositionen om den avgiftsfinansierade radio- och
TV-verksamheten samt motioner som väckts i anslutning härtill.

Utskottet föreslår att riksdagen skall godkänna regeringens
förslag att medelstilldelningen för år 1995 -- i 1992 års
prisläge -- skall uppgå till följande belopp, nämligen för
Sveriges Television AB (SVT) 2 994,1 miljoner kronor, för
Sveriges Radio AB (SR) 1 681,6 miljoner kronor och för
Utbildningsradion (UR) 225,5 miljoner kronor. Utskottet anser
sig också böra godkänna att Radio Sweden från år 1995 skall
finansieras med avgiftsmedel och att medelstilldelningen för
Radio Sweden samma år skall uppgå till 40,486 miljoner kronor.
Slutligen tillstyrker utskottet att Teracom skall ersättas med
sammanlagt 57,35 miljoner kronor för den skuld som staten har
till bolaget för bl.a. investeringskostnader för kortvågs- och
mellanvågssändare för Sveriges Radios utlandsprogram.

Motionsyrkanden avstyrks som avser sponsrade program i SVT och
SR, ökad lokal TV-produktion, public service-kanalernas ansvar i
kampen mot våldsinriktade TV-inslag, funktionshindrades tillgång
till radio och TV samt radiobolagets ansvar när det gäller
sjöväderrapporteringen. Avstyrkandena görs i de flesta fallen
med hänvisning till programföretagens självständighet.

Ett särskilt yttrande har fogats till betänkandet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1993/94:100

dels i bilaga 12 (Kulturdepartementet) under C. Massmedier
m.m., avsnittet Radio och Television, under punkten Den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten (s. 152--165)
föreslagit riksdagen att

1. godkänna regeringens förslag till medelsberäkning avseende
kalenderåret 1995 för den avgiftsfinansierade radio- och
TV-verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges
Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB,

2. godkänna regeringens förslag till medelsberäkning avseende
kalenderåret 1995 för Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet,

3. godkänna regeringens förslag till avbetalning av Teracoms
investeringskostnader m.m. för kortvågs- och mellanvågssändare
för Sveriges Radios utlandsprogram vid ingången av år 1995,

dels i bilaga 4 (Utrikesdepartementet) under D.
Information om Sverige i utlandet m.m. under punkten
Radioprogramverksamhet för utlandet (s. 205--208) föreslagit
riksdagen att godkänna regeringens förslag om att medel till
Radioprogramverksamhet för utlandet fr.o.m. budgetåret
1994/95, som avser kalenderåret 1995, anvisas via
rundradiokontot.

Motionerna

1993/94:Kr224 av Bo Nilsson och Jan Andersson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att skapa möjligheter för handikapprörelsen
att lämna kortfattad information om verksamheten och
adress/telefonnummer i Text-TV.

1993/94:Kr225 av Lars Svensk (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om public service-kanalernas speciella ansvar i kampen mot
våldsinriktade TV-inslag.

1993/94:Kr240 av Chris Heister (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om förbud att sända sponsrade program i Sveriges Television och
Sveriges Radio.

1993/94:Kr255 av Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om sjöväderprognosernas betydelse och riksradions roll i det
förebyggande sjösäkerhetsarbetet.

1993/94:Kr257 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökad TV-produktion i Västsverige.

1993/94:Kr285 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
minimikrav på service till funktionshindrade i televisionen.

1993/94:Kr286 av Gunhild Bolander och Marianne Jönsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om hörselskadades och dövas
tillgång till TV-utbud.

1993/94:Kr287 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att i ett framtida avtal mellan staten och fristående
programbolag ta in regler för bolagens åtagande om
handikappanpassning enligt samma regler som finns i avtalet
mellan staten och Sveriges Television.

1993/94:Kr288 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tillgängligheten när det gäller
radions och televisionens programutbud.

1993/94:Kr303 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om Sveriges Television AB:s möjligheter att finansiera
sändningar genom sponsring.

Utskottet

Vissa bakgrundsuppgifter

Riksdagen beslutade våren 1992 att i huvudsak godkänna de
förslag som regeringen lagt fram i proposition 1991/92:140 om
den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996
m.m. (bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329). Beslutet innebar
bl.a. att den tidigare koncernmodellen med ett moderbolag skulle
upphöra, att public service-företagen skulle bli självständiga
aktiebolag, att Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB
skulle slås ihop till ett ljudradiobolag, benämnt Sveriges Radio
AB, att statens avtal med de tre programföretagen Sveriges
Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges
Utbildningsradio AB (UR) skulle vara fyraåriga och att public
service-uppdraget för programföretagen i huvudsak skulle förbli
oförändrat.

Regeringen ingick i december 1992 avtal med de tre public
service-företagen om deras verksamhet under perioden den 1
januari 1993--den 31 december 1996.

Våren 1993 beslutade riksdagen i enlighet med förslagen i
proposition 1992/93:236 om ägande av programföretagen att de tre
företagen skulle ägas av tre för ändamålet bildade stiftelser
(bet. 1992/93:KrU28, rskr. 1992/93:377). Den nya ägarordningen
trädde i kraft den 1 januari 1994.

1992 års riksdagsbeslut innebar bl.a. godkännande av
regeringens förslag om de ekonomiska förutsättningarna för
public service-företagen under avtalsperioden.

Medelstilldelningen skall vara samlad och inte innehålla
specialdestinerade belopp. Programföretagen får inom
tillgänglig ekonomisk ram göra de prioriteringar som krävs för
att uppfylla de i avtalen uppställda målen.

Vidare godkände riksdagen att medelstilldelningen under
perioden 1993--1996 skulle värdesäkras med utgångspunkt i ett
index. Public service-företagen skulle tillsammans få en
reformram om 150 miljoner kronor per år (i 1989 års prisläge)
under kalenderåren 1993, 1994 och 1995. Det uppställdes ett
rationaliseringskrav på public service-företagen om 100 miljoner
kronor per år (i 1989 års prisläge) för kalenderåren 1993 och
1994. De medel som frigörs genom ytterligare rationaliseringar
skulle få behållas för reforminsatser.

Riksdagen godkände vidare en s.k. fördelningsnyckel som
innebär att tillgängliga medel fördelas med 61,09 % till SVT,
34,31 % till SR och 4,60 % till UR.

Public service-verksamheten finansieras med TV-avgiftsmedel
som riksdagen anvisar från rundradiorörelsens resultatkonto
(rundradiokontot). Medel för programverksamheten för utlandet
anvisas dock över statsbudgeten under anslaget
Radioprogramverksamhet för utlandet (tredje huvudtiteln).

Sponsring får i begränsad omfattning förekomma i SVT:s och
SR:s sändningar.

Betydelse för programbolagens verksamhet har -- utöver avtalen
-- radiolagen (1966:755) och lagen (1991:1559) med föreskrifter
på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens
områden. Av betydelse i sammanhanget är också lagen (1989:41)
och förordningen (1989:46) om TV-avgift och förordningen
(1988:339) med instruktion för Radionämnden.

Regeringen har meddelat public service-företagen tillstånd
enligt 5 § radiolagen att under tiden den 1 januari 1993--den 31
december 1996 sända radioprogram i rundradiosändning. Som
villkor för sändningsrätten gäller att de avtal som träffas
mellan staten och företagen alltjämt är i kraft.

Riksdagen har nyligen godkänt regeringens förslag att en ny
myndighetsorganisation skall införas den 1 juli 1994 på radio-
och TV-området (prop. 1993/94:160, bet. 1993/94:KU37 rskr.
1993/94:276). Beslutet innebär att Radionämnden ersätts av en ny
myndighet med något vidgade uppgifter, benämnd
Granskningsnämnden för radio och TV. Granskningsnämnden skall ha
tillsyn över efterlevnaden av regler för sändningarnas innehåll,
både enligt de särskilda lagarna för ljudradio- och
TV-sändningar till allmänheten och enligt de avtal som slutits
efter bemyndigande i radiolagen, samt besluta om sanktioner vid
bristande efterlevnad av sådana regler. Granskningsnämnden
kommer att finansieras dels med anvisningar från
rundradiokontot, dels via statsbudgeten.

TERACOM Svensk Rundradio AB, i fortsättningen benämnt Teracom,
är huvudman för rundradionätet. Teracom skall ge
sändningsberättigade programföretag tillgång till sändarnätet på
likvärdiga villkor. Verksamheten regleras i avtal mellan
rundradiobolaget och public service-företagen.

Public service-företagen utgör tillsammans med Radionämnden --
från den 1 juli 1994 Granskningsnämnden för radio och TV -- den
s.k. rundradiorörelsen.

Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) ansvarar för
TV-avgiftsuppbörden och avgiftskontrollen. I avtal som träffades
år 1989 mellan staten och RIKAB regleras bolagets uppgifter.

Influtna avgiftsmedel placeras på räntebärande räkning, det
s.k. rundradiokontot hos Riksgäldskontoret. Utbetalningen av
medlen värdesäkras med utgångspunkt i ett särskilt
kompensationsindex. Staten tillhandahåller genom
Riksgäldskontoret det rörelsekapital rundradiorörelsen behöver
när avgiftsmedlen inte räcker till.

SVT:s ansvar för förvaltning av rundradiomedlen regleras i ett
avtal med staten som trädde i kraft den 1 januari 1993 och
gäller tills vidare.

Aktuella utredningar m.m.

I budgetpropositionen uttalas att det är rimligt att
uppgifterna för public service-verksamheten påverkas av
förändringar för annan radio- och TV-verksamhet (bil. 12 s.
162). Vid övervägandena om vilka villkor som skall gälla efter
nuvarande avtalsperiods slut är det därför enligt regeringen
naturligt att ta hänsyn till att det har tillkommit nya
programföretag inom både ljudradio och TV och till att ny teknik
kan komma att radikalt förändra förutsättningarna för radio- och
TV-verksamheten. Regeringen avser att publicera en skrift som
skall tjäna som utgångspunkt för en offentlig diskussion om
vilken inriktning public service-verksamheten bör ha efter år
1996. Utskottet har inhämtat att skriften kommer att publiceras
före sommaren.

I sammanhanget vill utskottet erinra om att Utredningen om
tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och
television till allmänheten tidigare i år överlämnade sitt
betänkande (SOU 1994:34) Tekniskt utrymme för ytterligare
TV-sändningar till kulturministern. I betänkandet konstateras
bl.a. att två nya sändarnät för TV kan upprättas i Sverige. Det
finns således möjlighet att, med nuvarande analoga
sändningsteknik, sända flera TV-program i Sverige. Sändningarna
kan arrangeras enligt olika alternativ, som redovisas i
betänkandet. I anslutning till överlämnandet av betänkandet
uttalade kulturministern att arbetet med att bestämma vilka
villkor som skall gälla för sändningsverksamheten har börjat
samt att det var hennes avsikt att före sommaren 1994 i en
departementspromemoria redovisa vilka alternativa lösningar som
är möjliga.

Medelsberäkningen m.m.

Inledningsvis har redovisats att riksdagen våren 1992 godkände
regeringens förslag om de ekonomiska förutsättningarna för
public service-företagen under avtalsperioden 1992--1996.
Medelsberäkningarna under perioden för den avgiftsfinansierade
verksamheten vid SVT, SR och UR skulle avse kalenderår och
föreläggas riksdagen inför vart och ett av de fyra kalenderåren.

I budgetpropositionen lämnas förslag till medelsberäkning
för år 1995 för SVT, SR och UR (bil. 12). Medelstilldelningen
till SVT föreslås uppgå till 2 994,1 miljoner kronor, till SR
1 681,6 miljoner kronor och till UR 225,5 miljoner kronor. För
samtliga belopp gäller 1992 års prisnivå.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsberäkning.

Vidare föreslår regeringen en ny finansiering av Radio Sweden.

Radio Sweden är den enhet inom Sveriges Radio AB som svarar
för radioprogramverksamheten för utlandet. Medel för
verksamheten utgår från anslaget D 2. Radioprogramverksamhet för
utlandet under tredje huvudtiteln.

Vid föregående riksmöte godkände riksdagen regeringens förslag
att minska anslaget med 15 miljoner kronor (prop. 1992/93:100
bil. 4, bet. 1992/93:UU14, yttr. 1992/93:KrU10y, rskr.
1992/93:296). Utrikesutskottet framhöll därvid att frågan om
finansieringen av Radio Sweden borde bli föremål för regeringens
skyndsamma överväganden i syfte att trygga Radio Swedens
fortsatta sändningar. I årets budgetproposition uttalas att de
fortsatta nödvändiga besparingarna i statens utgifter utesluter
fortsatt finansiering över statsbudgeten av
radioprogramverksamheten för utlandet. I syfte att ändå trygga
Radio Swedens fortsatta sändningar föreslår regeringen att
radioprogramverksamheten för utlandet avförs från statsbudgeten
och fr.o.m. kalenderåret 1995 finansieras med medel från
rundradiokontot. En utgående reservation vid slutet av
budgetåret 1993/94 finansierar verksamheten under andra hälften
av kalenderåret 1994 (bil. 4 s. 208).

Regeringen föreslår att 40,486 miljoner kronor i 1995 års
prisnivå skall beräknas för Sveriges Radios
utlandsprogramverksamhet avseende Radio Swedens
programverksamhet, programutsändning och programinsamling
för år 1995 (bil. 12 s. 163).

Utskottet anser sig böra godta förslaget att Radio Swedens
verksamhet skall finansieras med medel från rundradiokontot.
Utskottet tillstyrker även regeringens förslag till
medelsberäkning.

Från det ovan nämnda anslaget Radioprogramverksamhet för
utlandet under tredje huvudtiteln har medel anvisats även till
Teracom för kapitalkostnader för investeringar i kortvågs- och
mellanvågssändningar för Sveriges Radios utlandsprogram.
Regeringen föreslår att Teracoms investeringskostnader för
kortvågs- och mellanvågssändare bör avskrivas i sin helhet
fr.o.m. år 1995. Den återstående fordran som Teracom har på
staten uppgår sammanlagt till 54,75 miljoner kronor. Därutöver
bör 2,6 miljoner kronor anvisas för destruktion av miljögiftet
PCB i samband med skrotning av äldre kortvågssändare. Staten bör
således ersätta Teracom via rundradiokontot med sammanlagt 57,35
miljoner kronor vid ingången av år 1995 (bil. 12 s. 163).

Kulturutskottet tillstyrker regeringens förslag.

Som redovisats i det föregående kommer den nya myndigheten
Granskningsnämnden för radio och TV att delvis finansieras via
rundradiokontot. Riksdagen har på förslag av regeringen godkänt
en sådan finansiering med ett belopp av 4 618 000 kronor för
budgetåret 1994/95 (prop. 1993/94:160, bet. 1993/94:KU37, rskr.
1993/94:276).

I budgetpropositionen redovisas de avgörande faktorerna för
behållningen på rundradiokontot, nämligen storleken på public
service-företagens kompensationsindex, antalet betalande
TV-avgiftsbetalare, intäkterna av koncessionsavgiften från TV 4
samt överföringar från Teracom. Regeringens bedömning av
rundradiokontots utveckling innebär att TV-avgiften föreslås
förbli oförändrad för år 1995.

Sponsring

I motion Kr240 (m) hemställs om förbud mot sponsrade program
i Sveriges Televisions och Sveriges Radios programverksamhet.
Motionären anser att det är orimligt att programföretagen som
finansieras med avgiftsmedel också skall ha möjlighet att få
sponsringsintäkter. Ett liknande yrkande framförs i motion Kr303
(m).

Våren 1992 godkände riksdagen -- efter viss ändring --
regeringens förslag till sponsringsregler för SVT och SR.
Utskottet uttalade bl.a. att det är av stor betydelse att de
eventuella förändringar som görs står i samklang med den
utveckling inom sponsringsområdet som sker i övriga Europa (bet.
1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329).

Utskottet avstyrkte vid föregående riksmöte ett motionsyrkande
om sponsringsförbud. Utskottet ansåg att det inte fanns
anledning för riksdagen att ett år efter sitt ställningstagande
ändra beslutet om spronsringsregler för SVT och SR, i all
synnerhet som det skulle leda till omförhandling med
programföretagen (bet. 1992/93:Kr27). Inte heller nu är
utskottet berett att tillstyrka motionskraven. Motionerna Kr240
och Kr303 avstyrks således.

Ökad lokal TV-produktion

I motion Kr257 (s) föreslås en ökning av TV-produktionen i
Västsverige. Motionärerna framhåller att produktionen av
TV-program sker i mycket hög utsträckning i Stockholm.
Fördelningen mellan huvudstaden och landets regioner svarar inte
mot folkmängden (yrkande 8).

Avtalet mellan staten och SVT anger att SVT skall ha en
distriktsorganisation och sträva efter att den får en sådan
uppbyggnad att förhållanden i olika delar av landet speglas. Det
distriktsproducerade utbudet bör både spegla områdets särprägel
och egenart och på ett mer allmänt sätt bidra till mångfalden i
programmen (9 §). Av allmänproduktionen i SVT:s rikssändningar
skall minst 40 % produceras utanför Stockholm. Sändningarna av
distriktsproducerade program skall koncentreras till en kanal
(12 §).

Av följande sammanställning framgår den distriktsbaserade
produktionens andel av allmänproduktionen för åren 1990--1993.

1990 1991 1992 1993

Allmänproduktion i
rikssändningar, exkl.
nyheter (timmar) 2 328 1 962 2 249 2 965

Distriktens allmän-
produktion i riks-
sändningar, exkl.
nyheter (timmar) 1 038 952 1 052 1 379

Distriktens andel av
allmänproduktionen 45 % 49 % 47 % 47 %

Av sammanställningen framgår att distriktens produktion ökade
med 327 timmar eller 31 % från år 1992 till år 1993 och att den
distriktsbaserade produktionen under de två senaste åren uppgår
till 47 % av den totala allmänproduktionen. En stor del av den
ökningen avser morgon-TV som produceras i Göteborg och Malmö.
Att distriktens andel av den totala allmänproduktionen är
oförändrad beror på att Kanal 1 samtidigt ökat sin produktion i
motsvarande grad. Det kan tilläggas att de regionala
sändningarna ökat från 514 till 625 timmar mellan år 1992 och år
1993. Förklaringen härtill är utökade nyhetssändningar samt att
distrikten har möjlighet att ersätta rikssändningarna med
regionala program.

Utskottet anser att det är tillfredsställande att disktriktens
allmänproduktion ökat de två senaste åren. Utskottet, som förra
våren behandlade motionsyrkanden liknande det nu aktuella,
konstaterade att det ankommer på SVT:s ledning att -- med
utgångspunkt i gällande avtal -- fördela resurserna inom
företaget och besluta om lokaliseringen av programproduktionen
(bet. 1992/93:KrU27). Utskottet intar fortfarande samma
ståndpunkt. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr
257 yrkande 8.

Programverksamhet m.m.

Inledningsvis behandlar utskottet en motion om våldsinslag i
TV. Därefter behandlas frågor om handikappades tillgång till
programinnehållet främst i TV och om Sveriges Radios
sjöväderrapportering.

I motion Kr225 (kds) framhålls public service-kanalernas
speciella ansvar i kampen mot våldsinriktade TV-inslag.
Motionären menar att en allmän trend tycks vara att public
service-kanalerna rycks med i kampen om höga tittarsiffror och i
allt högre utsträckning försöker locka TV-tittare genom att visa
våld och våldsinslag i s.k. trailrar för kommande program och i
programutbudet.

Enligt avtalet mellan staten och SVT skall SVT -- i fråga om
innehållet i sändningarna -- ta hänsyn till televisionens
särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och
utformning samt tiden för sändning av programmen (13 §). I
proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor anförde
dåvarande utbildningsministern att med uttrycket "ljudradions
och televisionens särskilda genomslagskraft" avses att medierna
vänder sig till hemmen och till en stor allmän publik, där alla
åldrar är företrädda, samt att programmen kan påverka lyssnare
och tittare starkt. Det är därför -- fortsatte
utbildningsministern -- naturligt att ansvariga för sändningarna
iakttar varsamhet med program som har sådan karaktär att man kan
förstå att delar av publiken kommer att uppröras eller skrämmas
(prop. s. 142).

Radionämnden, som har i uppdrag att i efterhand övervaka att
avtalet följs, behandlade under verksamhetsåret 1993 inte någon
anmälan som avsåg våldsinslag i SVT:s program.

Självfallet är det angeläget att ansvariga för sändningarna
iakttar varsamhet med program som kan skrämma eller eljest ha
skadlig inverkan på publiken. Samtidigt är det viktigt att
erinra om att det kan finnas fog för att våldsinslag visas,
främst i program av nyhets- och samhällskaraktär. Utskottet
utgår från att programföretagen vinnlägger sig om att -- då det
gäller att sända program med våldsinslag -- beakta vilken
betydelse sändningstiden har för publikens ålderssammansättning
och till nödvändigheten av att i vissa fall informera om att
sådana inslag ingår i programmet.

Utskottet är -- med hänsyn till programbolagets
självständighet och de regler som styr verksamheten -- inte
berett att tillstyrka motion Kr225.

Utskottet vill tillägga att Våldsskildringsrådet, som har i
uppdrag att samordna insatser mot skadliga våldsskildringar i
rörliga bilder, följer vad som händer inom forskningen i fråga
om våld i rörliga bilder.

Utskottet har inhämtat att ett projekt rörande
våldsskildringar i TV:s nyhetsprogram pågår på uppdrag av
Våldsskildringsrådet vid Institutionen för journalistik och
medier vid Stockholms universitet. Projektet avser
nyhetssändningar i SVT och i TV 4.

Forskningen kring våld och medier har hittills i huvudsak rört
det fiktiva våldet, något som har rönt stor uppmärksamhet i
olika sammanhang. Rådet har nyligen tagit initiativ till att i
en antologi samla den forskning som pågår kring skildringar av
verklighetens våld, bl.a. i TV-nyheterna. Antologin, som skall
publiceras i början av år 1995, finansieras med medel från
Allmänna arvsfonden och rådet. Utskottet anser att det är
angeläget att en samlad bild av den pågående forskningen inom
detta område tas fram.

I flera motioner behandlas frågan om funktionshindrades
tillgång till radio- och TV-programmen.

Fyra av de aktuella motionerna, nämligen motionerna Kr285
(fp), Kr286 (c), Kr287 (v) och Kr288 (s) syftar till att
framtida avtal mellan staten och fristående TV-programföretag
skall innehålla krav på service till funktionshindrade.
Hörselskadade nämns särskilt i de tre motionerna. I motion Kr288
(s) krävs även att public service-företagens programutbud skall
vara anpassat för funktionshindrade.

I motion Kr224 (s) yrkas att handikapporganisationerna skall
få möjlighet att lämna kortfattad information i Text-TV om sin
verksamhet och om adresser och telefonnummer.

Både våren 1992 och våren 1993 behandlade utskottet utförligt
frågan om de avgiftsfinansierade programföretagens skyldighet
att göra programmen tillgängliga för funktionshindrade. Inför
den nu gällande avtalsperioden mellan staten och
programföretagen anförde utskottet bl.a. att programföretagen
under avtalsperioden skulle åläggas ett särskilt ansvar när det
gäller program om och för funktionshindrade. Utskottet
underströk bl.a. vikten av att hänsyn skulle tas även till
utvecklingsstörda, vilka i många fall kan tillgodogöra sig
mycket av utbudet om det utformas på ett för dem lämpligt sätt.
Beträffande resurserna till programinsatser för
funktionshindrade ansåg utskottet att de borde vara minst
oförändrade under avtalsperioden jämfört med verksamhetsåret
1992. Vidare anförde utskottet att det samordningsansvar som
åvilade moderbolaget under då gällande avtalsperiod varit
värdefullt och att nödvändigheten av att en samordning kommer
till stånd även under den nya avtalsperioden var uppenbar.
Utskottet utgick från att programföretagen skulle åstadkomma en
frivillig samordning, innebärande att de sinsemellan skulle dela
upp insatserna för funktionshindrade. Slutligen uttalade
utskottet att det är angeläget att vart och ett av
programföretagen i sitt arbete framgent utarbetar en plan över
tilltänkta insatser när det gäller handikappåtgärder. Planerna
borde enligt utskottet vara rullande och presenteras i
anslutning till den ekonomiska redovisning som resp.
programbolag skall avge i de årliga anslagsframställningarna
(bet. 1991/92:KrU28 s. 23--26).

Enligt avtalen mellan staten och programföretagen skall
programföretagen ta särskild hänsyn till olika grupper av
funktionshindrade. Vidare sägs att de sinsemellan får fördela
ansvaret för olika slags insatser för funktionshindrade. I
avtalen sägs också att programföretagens samlade resurser för
program om och för funktionshindrade under ett verksamhetsår,
uttryckt i fast prisläge, skall vara minst oförändrade i
jämförelse med verksamhetsåret 1992. Slutligen skall resp.
programföretag i enlighet med avtalen i sin anslagsframställning
särskilt redovisa en flerårig plan för insatser för
funktionshindrade.

En överenskommelse har träffats mellan de tre programföretagen
gällande programverksamheten om och för funktionshindrade
(november 1993). Överenskommelsen innehåller bl.a. en
beskrivning av vad som görs främst på teknikens område. Vidare
redovisas nyheter i fråga om program och programinformation.

SVT planerar för innevarande avtalsperiod att sända fler
svenskproducerade program. Detta medför i sin tur en utökad
programtextningsverksamhet. Under år 1994 planeras en utökning
med två timmar i veckan. Ökningen kommer i första hand att
läggas på barn- och ungdomsprogram och fler direkttextade
program. Nyhetsprogram på teckenspråk fortsätter i SVT. Under år
1994 satsar SVT på att göra fler valprogram tillgängliga för
döva än vad som gjordes inför valet 1991. Av SVT:s totala utbud
är 50 % (både svenskt och utländskt) genom textning tillgängligt
för döva och hörselskadade.

Synskadade har krävt att SVT:s utländska program skall göras
tillgängliga för dem. SVT har konstaterat att dubbning inte är
en lämplig metod. Under år 1990 inledde SVT ett projekt som
syftar till att pröva hur översättningstexten i digital form i
text-TV-signalen kan användas för att generera syntetiskt tal i
s.k. talsyntesutrustning placerad hos tittaren. Projektet kommer
att utvärderas. Även andra metoder för att göra textinformation
m.m. tillgänglig kommer att värderas tekniskt, praktiskt och
ekonomiskt.

SR tar i sin handlingsplan för år 1994 upp punkter såsom t.ex.
tillgänglighet för hörselskadade genom tekniska förbättringar,
utbildningsverksamhet för företagets anställda i mikrofonteknik
m.m., programinformation på punktskrift två gånger per år samt
från hösten 1994 telefonservice på 020-nummer, ett nyhetsprogram
på lätt svenska för personer med förståndshandikapp,
hörselnedsättning m.fl. Nyhetsprogrammet, som hade premiär i
april i år, är tio minuter långt och sänds varje kväll
måndag--fredag i P4.

Inom SR pågår -- i avvaktan på beslut från regeringen --
förberedelser för att bygga ut ny digital sändarteknik, s.k.
DAB-teknik. DAB kommer bl.a. att eliminera brus och störningar
som kan förekomma i dagens sändningar. Även Radio Data System,
RDS, kan användas för att åstadkomma hörbarhetsförbättringar för
hörselskadade. En funktion inom RDS ger lyssnaren möjlighet att
själv bestämma nivå mellan tal och musik. SR har de tekniska
systemen för denna teknik. Däremot finns för närvarande inga
mottagare på marknaden.

När det gäller UR:s planer för år 1994 kan nämnas ett särskilt
projekt för döva barn som behöver utveckla och träna sitt
teckenspråk. I samarbete med Sveriges Dövas Riksförbund sänds
under året en serie på teckenspråk i samhällskunskap under
rubriken "Bra att veta".

Utskottet vill inledningsvis erinra om programföretagens
självständighet och om att det ankommer på dessa att inom givna
ekonomiska ramar prioritera mellan olika program. Såväl public
service-företagen som TV 4 avgör således själva vad som skall
sändas med beaktande av vad som stadgas i radiolagen och i
avtalen med staten. Enligt avtalen mellan staten och de
avgiftsfinansierade programföretagen skall -- som redovisats i
det föregående -- särskild hänsyn tas till funktionshindrade.
Någon motsvarighet härtill finns inte i avtalet mellan staten
och Nordisk Television (TV 4), vilket är naturligt med tanke på
att förutsättningarna i fråga om finansiering är helt annorlunda
för ett reklamfinansierat programföretag.

När det gäller det i motion Kr224 framförda kravet på
information om handikapprörelsen i Text-TV kan nämnas att SVT:s
ledning och styrelse beslutar om verksamhetens inriktning och om
de resurser som skall anvisas härför. Det bör tilläggas att
Text-TV har tagit ett särskilt ansvar för hörselhandikappade.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna
Kr224, Kr285, Kr286, Kr287 och Kr288 inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.

En fråga som avser de radiosända sjöväderprognoserna
behandlas i motion Kr255 (fp). Motionären påpekar att utrymmet
för sjöväderprognoser minskat i SR:s sändningar. Regeringen bör
-- framhålls det -- förtydliga SR:s roll i det förebyggande
sjösäkerhetsarbetet.

Väderleksrapport med sjörapport sänds dagligen vid fyra
tillfällen i P1. SR och Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut (SMHI) träffade i december 1993 ett treårigt avtal om
väderleksrapporterna. Avtalet har medfört vissa förändringar av
SMHI:s väderleksrapporter i P1 som innebär att sändningstiden
kl. 08.05 inte längre innehåller någon sjörapport samt att de
tidigare sändningarna vid 19-tiden ersätts av en sjörapport kl.
15.55, vilket tillgodoser Sjöfartsverkets krav på tidigare
sjörapport under eftermiddagen. Sändningstiderna ligger fast i
tre år.

Utskottet har inhämtat att SMHI i förhandlingar med SR
speciellt hävdat vikten av att varningar når ut när vädret kan
skapa olyckor och problem för enskilda människor och
samhällsfunktioner. Rikssändningarna och de lokala sändningarna
i P4 kompletterar P1:s service till allmänheten, vilket gör att
varningarna når en större del av publiken. Avtalet mellan SR och
SMHI innebär även att en speciell sjörapport förmedlas i P4 av
SR:s distrikt under perioden maj t.o.m. oktober.
Sjöväderprognosen bör -- enligt vad utskottet inhämtat -- i
vissa fall även innehålla information för farvatten utanför
distriktens gränser, beroende på att den som färdas till sjöss
inte alltid vet vilket distrikts sändningar som man bör lyssna
på.

Sjöväderrapporteringen har stor betydelse för sjösäkerheten.
Det nu gällande treåriga avtalet mellan SR och SMHI innebär att
fasta tider för sjöväderrapporteringen gäller under avtalstiden.
Därigenom uppnås en långsiktighet som torde vara fördelaktig för
såväl yrkesfiskare som fritidsskeppare.

Vidare erinrar utskottet om att det i avtalet mellan staten
och SR finns allmänna bestämmelser för SR:s programverksamhet.
Däremot finns det inte några detaljerade föreskrifter som t.ex.
reglerar sändningarna om sjöväder. Utskottet anser inte att det
med anledning av motionsyrkandet finns skäl för riksdagen att ta
initiativ till ändring eller komplettering av avtalet i här
aktuellt avseende. Utskottet avstyrker motion Kr255.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsberäkning för år 1995 för Sveriges
Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio
AB

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
vad som föreslagits i proposition 1993/94:100 beträffande
medelsberäkning för Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB
och Sveriges Utbildningsradio AB,

2. beträffande frågan om finansiering av
radioprogramverksamhet för utlandet via rundradiokontot

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
vad som föreslagits i proposition 1993/94:100 beträffande frågan
om finansiering av radioprogramverksamhet för utlandet via
rundradiokontot,

3. beträffande medelsberäkning för Sveriges Radios
utlandsprogramverksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
vad som föreslagits i regeringens proposition 1993/94:100
beträffande medelsberäkning för Sveriges Radios
utlandsprogramverksamhet,

4. beträffande Teracoms investeringskostnader m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
vad som föreslagits i proposition 1993/94:100 beträffande
avbetalning av Teracoms investeringskostnader m.m. för kortvågs-
och mellanvågssändare för Sveriges Radios utlandsprogram,

5. beträffande förbud mot sponsrade program i Sveriges
Televisions och Sveriges Radios programverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr240 och
1993/94:Kr303,

6. beträffande en ökning av TV-produktionen i Västsverige

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr257 yrkande 8,

7. beträffande public service-kanalernas speciella ansvar i
kampen mot våldsinriktade TV-inslag

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr225,

8. beträffande funktionshindrades tillgång till radio- och
TV-programmen

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr224, 1993/94:Kr285,
1993/94:Kr286, 1993/94:Kr287 och 1993/94:Kr288,

9. beträffande de radiosända sjöväderprognoserna

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr255.

Stockholm den 10 maj 1994

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte
Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja
Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders
Nilsson (s), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd
Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m), andre
vice talman Christer Eirefelt (fp) och Simon Liliedahl (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Särskilt yttrande

Förbud mot sponsrade program i Sveriges Televisions och
Sveriges Radios programverksamhet (mom. 5)

Elisabeth Fleetwood, Hugo Hegeland och Birgitta Wistrand (alla
m) anför:

Vi anser att det finns skäl att inför nästa avtalsperiod
mellan staten och de avgiftsfinansierade radio- och TV-företagen
överväga en renodlad finansiering av dessa genom
TV-avgiftsmedel. Detta skulle innebära en omprövning av
nuvarande sponsringsregler.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 2
Utskottet 3
Vissa bakgrundsuppgifter 3
Aktuella utredningar m.m. 5
Medelsberäkningen m.m. 5
Sponsring 7
Ökad lokal TV-produktion 7
Programverksamhet m.m. 8
Hemställan 12
Särskilt yttrande
Förbud mot sponsrade program i Sveriges Televisions och
Sveriges Radios programverksamhet (m) 13