Dataskyddsrambeslutet
Betänkande 2008/09:JuU7
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 13 november 2008
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Skydd av personuppgifter inom EU (JuU7)
Riksdagen godkände ett utkast till rambeslut för skydd av personuppgifter inom EU. Rambeslutet utgör ett komplement till andra instrument om informationsutbyte inom ramen för polisiärt och straffrättsligt samarbete och innehåller bl.a.bestämmelser om behandling av personuppgifter, behandling av känsliga personuppgifter, rättelse och raderingsamt hur den som registreras ska informeras. I stora delar motsvarar utkastet innehållet i den svenska personuppgiftslagen.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 1
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Från regeringen
- Godkännande av DataskyddsrambeslutetProposition 2008/09:16
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2008-10-21
Justering: 2008-10-30
Trycklov till Gotab och webb: 2008-10-30
Trycklov: 2008-10-30
Trycklov: 2008-11-04
Justering: 2008-10-30
Trycklov till Gotab och webb: 2008-10-30
Trycklov: 2008-10-30
Trycklov: 2008-11-04
Reservationer: 1
Betänkande 2008/09:JuU7
Betänkande 2008/09:JuU7
Alla beredningar i utskottet
2008-10-21
Skydd av personuppgifter inom EU (JuU7)
EU har tagit fram ett utkast till rambeslut för skydd av personuppgifter inom EU. Rambeslutet utgör ett komplement till andra instrument om informationsutbyte inom ramen för polisiärt och straffrättsligt samarbete och innehåller bland annat bestämmelser om behandling av personuppgifter, behandling av känsliga personuppgifter, rättelse och radering samt hur den som registreras ska informeras. I stora delar motsvarar utkastet innehållet i den svenska personuppgiftslagen. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner utkastet till rambeslut.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2008-11-13
Debatt om förslag 2008/09:JuU7
Webb-tv: Dataskyddsrambeslutet
Dokument från debatten
- 2008-11-13Protokoll 2008/09:27
Protokoll från debatten
Anf. 21 Maryam Yazdanfar (S)
Jag får erinra om att talare ska hålla sig till ämnet. Det handlade om rambeslut.
Anf. 23 Lena Olsson (V)
Fru talman! Vi ska fatta beslut om att godkänna dataskyddsrambeslutet. I takt med att EU-samarbetet har fördjupats i fråga om utbyte av personuppgifter på det rättsliga området är det viktigt att trygga ett gott skydd för uppgifterna. Vänsterpartiet välkomnar därför dataskyddsrambeslutet, men vi tycker samtidigt att det finns vissa brister. Dessa brister har lyfts fram av Datainspektionen och den europeiska datatillsynsmannen. Vi lyfter fram några av dessa.
Fru talman! I hela världen finns en oroande utveckling som innebär att man gör undantag från rättssäkerheten på allt fler områden. I rambeslutet märks detta genom det undantag som säger att rambeslutet inte är tillämpligt på nationell säkerhetstjänst. Att det bör ställas upp rättssäkerhetsgarantier även på detta område är för oss självklart.
Vidare finns det i rambeslutet en otydlighet vad gäller ändamålsprincipen, samtidigt som det anges att uppgifter endast får användas för de syften för vilka de samlats in. Det finns ett undantag som säger att om ett land som har lämnat en uppgift till ett annat land som godkänner ett utvidgat användningsområde är detta tillåtet. Det är mycket problematiskt, tycker vi, eftersom ändamålsprincipen är grundläggande för dataskydd. Denna formulering bör regeringen försöka att ändra.
Datainspektionen har lyft fram problemen med att personer som anser sig felaktigt registrerade kommer att få problem om uppgifter sänds till ett annat land. I dessa fall kan man tvingas att driva processer i andra länder, vilket självklart är väldigt svårt. I stället anser inspektionen att man ska kunna vända sig till sitt eget lands myndighet.
Slutligen finns i rambeslutet varken regler eller uppgifter som ska åtskiljas med hänsyn till tillförlitligheten eller när det gäller registrerade personer, beroende på om det exempelvis är misstänkta eller brottsutsatta. Inte heller finns det bestämmelser om gallring av uppgifter, vilket är en annan grundläggande dataskyddsprincip. I stället sägs att uppgifter får lagras så länge de behövs för ändamålet. Det vill vi i Vänsterpartiet att regeringen också ska jobba vidare med.
Även om vi inte är helt nöjda med förslaget konstaterar vi att alla länder inom EU även fortsättningsvis är bundna av de regler som följer av Europakonventionen, och vi förutsätter att den följs.
Vi i Vänsterpartiet tycker att det här i alla fall är en bra start och ger ett visst skydd. Det är bättre än hur det var innan, men det finns vissa invändningar. Man kanske ska försöka jobba med detta.
Det finns de som säger att det här handlar om att godkänna eller inte godkänna. Vi tycker att det är att gå för långt att avslå förslaget på grund av det. Det kan inte vara så, utan regeringen måste kunna arbeta med detta vidare för att föra in det som vi och remissinstanserna har kommit fram till.
Anf. 24 Mehmet Kaplan (Mp)
Fru talman! Efter denna utmärkta genomgång finner jag inte några ytterligare saker att lägga till utan yrkar bifall till den reservation som vi har tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
Anf. 25 Krister Hammarbergh (M)
Fru talman! I dessa tider då vi får ett allt öppnare Europa, men tyvärr i takt med det också en alltmer gränsöverskridande brottslighet där människor tjänar pengar på narkotika, vapen, människohandel, är det naturligtvis väldigt viktigt att vi fortsätter med det rättsliga samarbetet och får möjligheter att se till att de människor som tjänar pengar på andras olycka inte ska få fortsätta att göra det.
Där har Europasamarbetet delvis varit framgångsrikt. Vi har Europol som innebär att poliser mycket lättare kan samarbeta. Det finns klarare möjligheter. Vi har Prümsamarbetet för poliser för samverkan mellan de olika medlemsstaterna, och vi har Eurojust, det europeiska rättsliga nätverket, med mera. Schengenavtalet innebar en möjlighet för polisen att förfölja någon över en gräns. Och Prümsamarbetet, som jag nyss nämnde, har varit så pass lyckosamt att även Norge och Island nu gärna vill ansluta sig till Prümrådsbeslutet.
Det är klart att det här också innebär en del problem, därför att en hel del i samarbetet innebär per automatik att information måste kunna överföras mellan polisen i de olika medlemsländerna. Det finns naturligtvis en stor risk att man samlar på sig stora mängder information och inte har ett gemensamt ramverk som innebär att informationen behandlas på ett sätt som känns säkert vad gäller personskydd och integritet.
Nu får vi tack och lov äntligen detta dataskyddsrambeslut, vilket innebär ett stärkande av integriteten och det personliga rättsskyddet. Det så kallade dataskyddsdirektivet, som tidigare har införlivats i svensk rätt, finns nu huvudsakligen i personuppgiftslagen. Till stora delar kommer det att vara tillämpligt också i fortsättningen. Problemet har varit att det tidigare direktivet inte tog upp det polisiära och straffrättsliga området. Det rättas nu till.
Nu ska man veta, fru talman, att förhandlingarna inte har varit någon lätt resa. Det finns de ute i Europa som har varit motståndare till direktivet.
Oktober 2005 lade kommissionen fram ett förslag om hur det här skulle gå till. Man kom ingen vart. Man lyckades inte lösa detta i förhandlingarna. Det räcker ju att en medlemsstat säger nej så är det stopp, åtminstone med det fördrag som gäller för närvarande.
Slutligen blev det, tack och lov, en öppning under det tyska ordförandeskapet. Våren 2007 startade diskussionen som ledde till att vi i slutet av förra året fick en överenskommelse. Det är därför vi nu har det här utkastet.
Jag ska bara kort nämna förändringarna. Det är 30 artiklar som reglerar hur man får tillämpa den här typen av uppgifter i de olika medlemsstaterna. Det är begränsningar i rätten att behandla uppgifter, så att man inte gör det hur som helst. Det är begränsningar för hur man ska kunna vidarebehandla en uppgift som används i ett adb-system, alltså en automatiserad databehandling, så att man i huvudsak ska använda uppgiften för det ändamål som det lämnas över eller samlas in för. Det innebär att man reglerar rätten att överföra en uppgift till tredjeland eller en gemensam polisorganisation som till exempel Interpol, så att det inte sker på vilket sätt som helst och så att uppgifterna inte fortsätter att spridas. Det reglerar att man ska gallra uppgifter, dock med vissa undantag som har pekats ut, men det finns en klar artikel som reglerar gallringen. Uppgifterna ska gallras när de inte längre behövs. Det reglerar vilken information den registrerade faktiskt har rätt till. Den som har registrerats ska veta att det skett. Det reglerar de rättelser som måste göras om det finns felaktiga uppgifter och hur man ska stoppa användandet av en felaktig uppgift. Det reglerar möjligheten för en registrerad att föra talan mot en stat, i det fall man har blivit registrerad på ett felaktigt sätt.
Det här välkomnar uppenbarligen alla sju partier i riksdagen. Det är bra.
Det här kommer att påverka svensk lagstiftning, inte på något genomgripande sätt. Huvudsakligen kommer de förändringar i personuppgiftslagen som vi tidigare har beslutat att gälla. Men det kommer att behöva ske en del förändringar i förordningstexten vad gäller myndigheters sätt att tillämpa sina regelverk men eventuellt också en del lagändringar.
Det är viktigt att slå fast att de regelförändringar som kommer att göras kommer att innebära att integriteten och skyddet av personuppgifter kommer att stärkas även i Sverige jämfört med i dag. Det är positivt.
Det känns skönt att vi i den här majoriteten nu kan få igenom ett beslut här i riksdagen som innebär att vi får en balans mellan repressiv lagstiftning, som i vissa fall behövs för bekämpande av terrorism och annan brottslighet, och ett stärkande av rättssäkerheten. Det var det som den tidigare regeringen många gånger fick kritik för att man hade svårt att få igenom i förhandlingarna i Europa.
Nu vill oppositionen göra det här, som de tycker är bra, bättre. Det är ju lovvärt. Samtidigt tycker jag att det är lite synd att de kastar in jästen efter degen. De synpunkter de kommer med är viktiga. Frågan är varför de inte har framfört dem förrän allting är klart, i ett skede där det är slutförhandlat.
Jag sitter i EU-nämnden nu. Jag gjorde det inte när det här behandlades, men det fanns andra som gjorde det. Den 6 november gjorde EU-nämnden ett ställningstagande i ärendet och partierna hade möjlighet att lämna sina synpunkter. Närvarande då var från Vänsterpartiet Lena Olsson, från Miljöpartiet Mehmet Kaplan och från Socialdemokraterna Maryam Yazdanfar. Och vad sade de? Enligt protokollet sade de ingenting, utan ordföranden konstaterade att det fanns ett stöd för regeringens uppfattning och regeringens sätt att föra förhandlingarna. Det var bra att de gav regeringen det stödet. Men det är klart att om uppfattningar och information då hade framförts till regeringen kanske det hade varit lättare att genomföra just det som oppositionen nu i efterhand säger sig vilja ha genomfört.
Den 30 november kom återrapporteringen i EU-nämnden. Då hade de kunnat ta upp detta med tanke på vad som blev det faktiska slutresultatet. Då var inte Lena Olsson närvarande, däremot Mehmet Kaplan och Maryam Yazdanfar. Vilka synpunkter hade de då på det uppnådda förhandlingsresultatet? Inga, enligt protokollet.
Så kan man naturligtvis arbeta. Vi har ett arbetssätt när det gäller EU-frågor i riksdagen som innebär att vi får kontinuerlig information och ibland saksamråd i utskotten. Inför ett rådssammanträde fattar vi ett faktiskt beslut och partierna deklarerar sina ställningstaganden i EU-nämnden. Det är för att ta reda på om regeringen har stöd eller inte.
Jag tycker mycket väl att vi ska fortsätta arbeta för att få igenom detta, det är jätteviktigt. Då är frågan vad oppositionen vill. På vilket sätt ska vi ta ett initiativ här? Är det så att de menar det som den svenska justitieministern tillsammans med Tyskland, Portugal, Slovenien, Frankrike, Tjeckien och kommissionen sade den 6 september i en artikel i Dagens Nyheter? Det var i stor utsträckning ett initiativ för att göra just det som oppositionen nu i efterhand vill göra. Jag hoppas att man med initiativet inte menar att vi ska försöka göra om det här rådsbeslutet. Då ser jag en risk för att det blir stopp i maskineriet igen, och det skulle inte skydda integriteten.
Jag välkomnar era uppfattningar, och jag tar dem tillsammans med andra - gärna innan.
Anf. 26 Lena Olsson (V)
Fru talman! Jag ska ge dig rätt, Krister Hammarbergh. Du har faktiskt rätt i det du säger, att vi inte har påpekat det här förut. Det tar jag på mig. De andra får tala för sig. Men där har du en poäng.
Jag kan väl säga att det kanske är lite bättre sent än aldrig, för vi råkar ju vara ganska överens om det här. Jag har hört i bakgrunden att det är förhandlat och klart och att då kan man inte göra någonting åt det. Men när det var förhandlat och klart skickade man ut det på remiss för att få in synpunkter.
Fru talman! Vi kom ur rytmen lite med rambeslutet. Men det här är en ändring av ett rambeslut när det gäller terrorsyften. Där gick det jättebra att stoppa in tre nya saker, att förändra någonting som vi har haft förut. Det tror jag är helt möjligt att göra också i det här förslaget.
Jag tar till mig av kritiken. Vi borde ha reagerat. Vi gjorde inte det, och det tar jag på mig. Vi tycker att det här är ett rimligt förslag. Vi föreslår inte att det ska avslås. Jag hoppas att regeringen jobbar vidare med att få till det som remissinstanserna har tyckt till om för att förbättra det här. Det är ju en förbättring för den personliga integriteten.
Anf. 27 Krister Hammarbergh (M)
Fru talman! Jag uppskattar att Lena Olsson inte vill kasta grus i maskineriet. Det skulle motverka syftet. Det är bra att vi är överens på den punkten.
Helena Bargholtz kommer nog att nämna lite närmare vad ministrarna från de olika länderna egentligen uttryckte redan innan riksdagen startade. Det visar nog att vi är överens i grunden.
Jag tror också att det är viktigt när vi nu blir ordförandeland att alla partier samarbetar och inte för en debatt för debattens egen skull för att försöka få någon annan att tro att här hade vi kunnat göra mer eller här hade vi kunnat göra mindre.
Förhandlingar är svåra. Oavsett vilka partier som ingår i regeringen - det må vara allianspartierna nu och efter kommande val - så är det viktigt att de som representerar regeringen får stöd i riksdagen. Annars skadar vi Sveriges sak. I grunden är vi överens i dessa frågor.
Anf. 28 Johan Linander (C)
Fru talman! I dag kan vi äntligen godkänna ett rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Detta borde ha varit på plats för länge sedan, men precis som Krister Hammarbergh sade tidigare har det tyvärr funnits andra länder som inte har varit lika angelägna som vi i Sverige. Vi är, trots allt, eniga över partigränserna om att det är bra att dataskyddsrambeslutet nu är på plats.
Det har varit ett rättssäkerhets- och integritetsproblem att EU antagit ett stort antal andra rambeslut om till exempel överförande av personuppgifter utan att det har funnits övergripande dataskyddsregler. Det har i varje enskilt rambeslut tagits fram dataskyddsregler, men det är såklart mycket bättre att ha ett rambeslut som gäller övergripande. Inte minst är det rättssäkrare eftersom medborgarna på ett enklare sätt kan veta vad det är som egentligen gäller.
Eftersom tidigare talare redan gått igenom vad rambeslutet innehåller, och kanske inte innehåller, så tänker jag inte orda mer om det. Vi har också hört vad representanter från oppositionen anser. De tycker att det är bra, men de skulle vilja ha ett ännu bättre dataskyddsrambeslut.
Fru talman! Jag håller med. Jag skulle också vilja ha ett ännu mer heltäckande dataskyddsrambeslut. Det är ingen tvekan om saken. Nu är det dock inte Sverige som självt tar fram rambeslut, utan det handlar om ett samarbete mellan 27 självständiga stater. Hade vi haft Lissabonfördraget på plats hade det varit enklare att få fram ett vassare förslag, men det är en förändring som Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger nej till. De vill ha vassare förslag men säger nej till att ge EU verktygen för att ta fram vassare förslag.
Jag måste också ta upp, precis som Krister Hammarbergh, att det är en mycket märklig ordning att nu när rambeslutet är på plats säga att regeringen ska ta initiativ till att återuppta förhandlingarna för att förbättra förslaget. Det hade givetvis varit enklare att ta upp frågan när förhandlingarna pågick. Men då gjorde socialdemokraterna, vänsterpartisterna och miljöpartisterna ingenting.
Det var inte bara vid två tillfällen under 2007. Jag har också gått igenom EU-nämndens stenografiska uppteckningar. Det var vid hela fem tillfällen under 2007 som justitieminister Beatrice Ask tog upp dataskyddsrambeslutet i EU-nämnden. Inte vid ett enda av dessa tillfällen begärde oppositionen ordet. Man höll bara med om att de förhandlingar som skedde och de resultat som uppnåddes var bra.
Jag ska dock inte strö ytterligare salt i såren. Det är bra när oppositionen tar på sig att den inte har gjort sin oppositionella uppgift så bra som den kanske själv hade velat.
Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.
Anf. 29 Helena Bargholtz (Fp)
Fru talman! En av EU:s absolut viktigaste uppgifter är att minska brottsligheten inom EU. Det är vi alla överens om. Därför är vi i Folkpartiet så angelägna om att få till stånd gemensamma insatser för att möta den organiserade brottsligheten. Vi vill skapa ett europeiskt FBI.
Brottsligheten är i hög grad global och gränsöverskridande. Det handlar om den ekonomiska brottsligheten, om handeln med narkotika och om människohandel för sexuella och andra ändamål. Det är en trist utveckling för oss globaliseringsanhängare och en utveckling som vi måste sätta stopp för. Den organiserade brottsligheten ligger alltid ett steg före brottsbekämparna. Det får vi aldrig acceptera.
De kriminella organisationerna tar minsann ingen hänsyn till människors integritet. Det måste dock de rättsvårdande myndigheterna göra. Ett effektivare polissamarbete måste balanseras mot grundläggande rättigheter som rätten till privatliv och rätten till skydd för personuppgifter.
Dataskyddsrambeslutet är ett komplement till olika instrument för ett utvidgat polisiärt samarbete och ett rättsligt samarbete inom EU som är inriktat på ett utökat gränsöverskridande informationsutbyte.
Genom att ta fram gemensamma normer för behandling och skydd av personuppgifter bidrar man till ett effektivare samarbete som värnar om grundläggande rättigheter. Det handlar om rätten till privatliv och rätten till skydd för personuppgifter.
Balansen mellan integritet och rättssäkerhet å ena sidan och effektiv brottsbekämpning å den andra sidan är en fråga som regeringen prioriterar mycket högt. Det är en fråga som Sverige driver med framgång i EU.
Krister Hammarbergh nämnde att jag skulle säga ett par ord om vad regeringen faktiskt gör. Det framgår av en DN-artikel i september där Beatrice Ask tillsammans med fem andra justitieministrar och EU-kommissionen kräver en oberoende dataskyddsmyndighet. De pekar på att dagens EU-arbete inom rättvisa, frihet och säkerhet är osynligt och ineffektivt.
Man skriver också att skyddet för känsliga personuppgifter måste stärkas. "Vi måste arbeta för att minska de risker som är förenade med elektronisk lagring av personuppgifter. Ett starkt skydd för personliga uppgifter är fundamentalt för rätten till privatliv, vilket är en grundläggande rättighet i ett demokratiskt samhälle. För att säkerställa detta krävs reglering av frågor som exempelvis rätt till information om vilka uppgifter som lagrats och möjlighet att ta bort och korrigera felaktiga uppgifter, kompensation till personer vars uppgifter missbrukats, inrättande av en oberoende dataskyddsmyndighet liksom ett effektivt dataskydd som förhindrar att obehöriga kan skaffa sig tillgång till personliga uppgifter."
Som ni hör pågår det mycket arbete. Det är en fråga som den svenska regeringen prioriterar högt och uppenbarligen driver med framgång i EU. Det är viktigt att regeringen får stöd av oss i riksdagen.
Jag instämmer i den kritik som Krister Hammarbergh framförde mot oppositionens reservation. Jag uppfattade dock att Lena Olsson delvis backade från den. Det vore kanske en idé att överväga att avstå från den. Vi tycker uppenbarligen lika i grund och botten.
Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag som innebär att riksdagen ska godkänna det inom Europeiska unionen upprättade utkastet till rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete, alltså det som kallas dataskyddsrambeslutet.
Anf. 30 Otto von Arnold (Kd)
Fru talman! Att skydda Sverige mot terrorism har vi berört. Det är också viktigt att den grova brottsligheten inom Europa bekämpas på ett effektivt sätt. Samtidigt har vi en integritetsfråga som ska balanseras.
I dag har vi äntligen kommit fram till att fatta beslut om dataskyddsrambeslutet. Det har varit på tapeten länge. Sverige har varit drivande på ett föredömligt sätt. Även de nya tankar som alliansregeringen och vår justitieminister har tagit fram om att få fram en europeisk dataskyddsmyndighet är positiva. Detta är i alla fall ett steg på vägen.
Den övergripande reglering som vi nu får på plats inom EU är viktig. Samtidigt har vi en ganska stor förändring inom den svenska integritetslagstiftningen. Det pågår ett reformarbete inom polisen, tullen, Kustbevakningen med flera. Därför kanske det är svårt att få fram en kompletterande lagstiftning i det här fallet redan nu, men det kommer.
Det är positivt att vi kan häva vår parlamentariska reservation och gå vidare. Det gläder mig också att vi ser en samsyn med oppositionen och att de tycker att det här är bra. Vi ska givetvis gå vidare och stärka integriteten så långt vi kan. Vi måste framför allt ha en effektivitet i det straffrättsliga och polisiära samarbetet inom Europa.
Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet och avslag på motionen.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2008-11-13
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1
Protokoll med beslut
- 2008-11-13Protokoll 2008/09:27
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Godkännande av dataskyddsrambeslutet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen godkänner det inom Europeiska unionen upprättade utkastet till rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (dataskyddsrambeslutet).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:16.Vissa förändringar av dataskyddsrambeslutet
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2008/09:Ju9.- Reservation 1 (s, v, mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 0 107 0 23 m 85 0 0 12 c 22 0 0 7 fp 21 0 0 7 kd 19 0 0 5 v 0 17 0 5 mp 0 15 0 4 Totalt 147 139 0 63
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.