Datapantbrev

Betänkande 1993/94:LU33

Lagutskottets betänkande 1993/94:LU33

Datapantbrev

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan
• Bilaga

1993/94
LU33

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition
1993/94:197 om datapantbrev. Förslaget innebär en möjlighet att
-- som ett alternativ till att skriftliga pantbrev utfärdas --
få ett pantbrev utfärdat genom registrering av en inteckning i
ett särskilt pantbrevsregister. Ett på detta sätt utfärdat
pantbrev kallas datapantbrev. Ett datapantbrev skall, liksom ett
skriftligt pantbrev, kunna användas som instrument vid
pantsättning. Registret för datapantbrev föreslås reglerat genom
en särskild lag om pantbrevsregister. Registret skall enligt
förslaget föras med hjälp av automatisk databehandling och
Centralnämnden för fastighetsdata vara registeransvarig.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.

Propositionen har inte föranlett någon motion.

Utskottet tillstyrker propositionen.

Propositionen

I propositionen 1993/94:197 föreslår regeringen
(Justitiedepartementet) -- efter hörande av Lagrådet -- att
riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om pantbrevsregister,

2. lag om ändring i jordabalken,

3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

4. lag om ändring i utsökningsbalken.

Lagförslag 4 behandlas -- av lagtekniska skäl -- av utskottet
i betänkandet 1993/94:LU30. Övriga lagförslag har intagits i
bilaga till betänkandet.

Utskottet

Ett viktigt led i fastighetsrätten är inskrivningsväsendet,
dvs. ett system för inskrivning i offentliga register av olika
rättsförvärv rörande fast egendom. Det kan exempelvis röra sig
om överlåtelse av en fastighet, upplåtelse av tomträtt,
inteckning av visst penningbelopp i fastigheten eller upplåtelse
av nyttjanderätt eller servitut i sådan egendom.
Inskrivningsväsendet bärs upp av publicitetsprincipen som
innebär att rättsförvärv till fast egendom bör offentliggöras så
att tredje man kan få kunskap om dem. Genom den offentliga
registreringen söker man också nå en tillfredsställande ordning,
klarhet och rättssäkerhet på fastighetsomsättningens och
fastighetskrediternas områden. Inskrivningsväsendet handhas av
inskrivningsmyndigheter. En inskrivningsmyndighets område utgörs
i princip av domsaga, dvs. en tingsrätts domkrets. De
grundläggande bestämmelserna om inskrivningsväsendet finns i
19--23 kap. jordabalken (JB).

Enligt 19 kap. 1 § JB sker inskrivning enligt JB i
fastighetsbok eller tomträttsbok. Dessa böcker förs manuellt.
Enligt 19 kap. 24 § JB kan regeringen emellertid för viss
inskrivningsmyndighets område eller del av sådant område
bestämma att inskrivning skall ske i inskrivningsregister i
stället för i fastighetsbok eller tomträttsbok. Särskilda
bestämmelser om sådan inskrivning finns i lagen (1973:98) om
inskrivningsregister. Till lagen ansluter en
inskrivningsregisterkungörelse (1974:1061).

Sedan länge pågår ett arbete med att föra över
fastighetsböckernas och tomträttsböckernas uppgifter till det
ADB-baserade inskrivningsregistret, som idag täcker omkring 90 %
av landets fastigheter. Uppgifterna i registret är lagrade i en
central databank. Inskrivningsmyndigheterna står i förbindelse
med dataanläggningen via terminaler som är anslutna till
telenätet. Inskrivningsregistret ingår tillsammans med bl.a. det
av länsstyrelsernas lantmäterienheter förda fastighetsregistret
i det s.k. fastighetsdatasystemet. Centralnämnden för
fastighetsdata (CFD) ansvarar för driften av
fastighetsdatasystemet (se fastighetsdatakungörelsen 1974:1058).

Inteckning i fast egendom beviljas av inskrivningsmyndigheten
på ansökan av den lagfarne ägaren till fastigheten (se 22 kap.
JB). Mot varje inteckning svarar ett pantbrev som utfärdas av
inskrivningsmyndigheten. Pantbrevets huvudsakliga funktion är
att tjäna som instrument vid pantsättning av fastigheten.
Panträtt upplåts i princip genom att fastighetens ägare
överlämnar pantbrevet som pant för fordringen (6 kap. 2 § JB).
En borgenärs panträtt är sålunda knuten till innehavet av
pantbrevet.

I det manuella inskrivningssystemet är det
inskrivningsmyndigheten som utfärdar, skriver ut och expedierar
pantbreven. Även i fastighetsdatasystemet är det
inskrivningsmyndigheterna som svarar för innehållet i registren
och som formellt utfärdar pantbreven. Inskrivningsmyndigheternas
beslut förmedlas i detta system emellertid elektroniskt till CFD
som har hand om utskrift och expedition av handlingarna.

I förevarande proposition redovisas att den totala volymen
utfärdade pantbrev uppgår till ca 13 miljoner. Varje år
tillkommer uppskattningsvis ca 500 000 pantbrev, därav mer än
400 000 i fastighetsdatasystemet. Det stora flertalet pantbrev
förvaras hos banker och andra kreditinstitut. Enligt vad som
anförs i propositionen uppfattar många kreditinstitut det som
besvärligt och kostsamt att omhänderta och förvara pantbreven.
Flera utredningsinitiativ har också tagits på senare år i syfte
att rationalisera hanteringen av pantbrev. Till grund för de
förslag som nu läggs fram i propositionen ligger ett förslag som
framförs i departementspromemorian (Ds 1993:14) Ett papperslöst
inteckningssystem m.m. Promemorian har remissbehandlats.

Den reform på fastighetspanträttens område som regeringen
föreslår innebär att pantbrev inte bara som hittills skall kunna
utfärdas i skriftlig form utan också, som ett alternativ, genom
en registrering av inteckningen i ett särskilt register --
pantbrevsregistret -- som förs med hjälp av ADB. Ett på detta
sätt utfärdat pantbrev kallas datapantbrev. Regler om sådana
pantbrev tas enligt förslaget in bland bestämmelserna i JB:s
kapitel om panträtt och inteckning. Enligt propositionen kommer
pantbrevsregistret att utgöra ett personregister i datalagens
(1973:289) mening och alltså omfattas av denna lag.
Pantbrevsregistret skall vidare utgöra ett särskilt register vid
sidan av inskrivningsregistret. Redovisningen av inteckningar i
inskrivningsregistret skall således även med den nya ordningen
ske på samma sätt som tidigare.

Pantbrevsregistret föreslås bli författningsreglerat genom en
särskild lag om pantbrevsregister. Registret skall hanteras av
CFD. Det skall enligt förslaget krävas tillstånd av CFD för att
bli registrerad som pantbrevshavare i registret. Vid
tillståndsprövningen skall nämnden särskilt beakta bl.a. om
sökanden har tekniska förutsättningar för terminalanslutning
till datasystemet och att en sådan terminalanslutning medger
tillfredsställande teknisk säkerhet.

Enligt förslaget till lag om pantbrevsregister skall CFD, på
begäran av den som ger in en ansökan om inteckning till
inskrivningsmyndigheten, föra in uppgift om inteckningen, om
sådan beviljas, i pantbrevsregistret. Det förutsätts i
propositionen att ingivaren i en ansökan uppger om han vill att
ett skriftligt pantbrev utfärdas eller att i stället ett
datapantbrev utfärdas genom en registrering i
pantbrevsregistret. Inskrivningsmyndigheten skall handlägga
ärendet på samma sätt som idag. Inteckningsbeslutet fattas
alltså genom en registrering i inskrivningsregistret.
Inskrivningsmyndigheten skall via fastighetsdatasystemet
underrätta CFD om en ingivares begäran att pantbrevet skall
utfärdas genom registrering i pantbrevsregistret. Föreligger
förutsättningar för sådan registrering för CFD in uppgifter om
inteckningen och pantbrevshavare i pantbrevsregistret och något
skriftligt pantbrev utfärdas inte. Den som registrerats som
pantbrevshavare kan därefter ta del av registreringen på sin
egen terminal. Av inskrivningsregistret skall framgå om det
pantbrev som svarar mot inteckningen är ett skriftligt pantbrev
eller om pantbrevet utfärdats genom en inteckning i
pantbrevsregistret.

Enligt förslaget till lag om pantbrevsregister skall ett
skriftligt pantbrev kunna omvandlas (konverteras) till ett
datapantbrev genom att CFD registrerar den inteckning som ligger
till grund för pantbrevet i pantbrevsregistret. I sådant fall
skall det skriftliga pantbrevet förstöras. Omvänt skall på
pantbrevshavarens begäran ett pantbrev som utfärdats genom
registrering i pantbrevsregistret kunna ersättas av ett
skriftligt pantbrev. Det skriftliga pantbrevet utfärdas i detta
fall av CFD som också tar bort inteckningen ur
pantbrevsregistret.

Enligt vad som anges i propositionen kommer ansökningarna till
CFD inom ramen för det föreslagna systemet att kunna ha en
mycket enkel struktur. Det kommer därför att finnas tekniska
förutsättningar att överföra ansökningarna från ingivarna till
CFD på elektronisk väg. I propositionen hänvisas till att det på
andra rättsområden öppnats möjlighet att ge in en ansökan med
hjälp av datateknik, såsom på tulldataområdet och i fråga om
ansökningar om verkställighet enligt utsökningsbalken. I
förslaget till lag om pantbrevsregister ges sålunda föreskrifter
om att ingivande av ansökningar om olika registeråtgärder m.m.
till CFD får göras genom ett elektroniskt dokument eller på
något annat sätt genom automatisk databehandling (se 17 §).
Enligt propositionen ställer hantering med elektroniska dokument
stora krav på säkerhet och formerna för den elektroniska
överföringen måste anpassas till detta. Det elektroniska
dokumentet bör sålunda, anförs det, i vissa avseenden jämställas
med ett pappersdokument. I lagförslaget definieras ett
elektroniskt dokument som en upptagning vars innehåll och
utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande.
Det bör enligt propositionen överlämnas till CFD att fastställa
den säkerhetsnivå som skall gälla för olika slag av
framställningar. De krav och den terminologi som förslaget
sålunda innehåller ansluter till vad som gäller på
tulldataområdet enligt 12 a § andra stycket tullagen
(1987:1065).

Utskottet anser i likhet med regeringen att det finns ett
påtagligt behov av att rationalisera systemet med hantering av
pantbrev. Det är därvid naturligt och angeläget att en reform
med denna inriktning, bl.a. med hänsyn till att det i stor
utsträckning är fråga om massärenden, söker ta till vara de
möjligheter till effektivisering som datatekniken erbjuder.
Enligt utskottets mening innebär regeringens förslag ett
verksamt bidrag till mötande av detta reformbehov på
fastighetspanträttens område. Utskottet anser därvidlag att
förslaget innehåller en tillfredsställande lösning på de frågor
som reformen aktualiserar. Det bör emellertid framhållas att
ytterligare reformåtgärder kan bli aktuella framöver, bl.a. med
hänsyn till den snabba utvecklingen på informationsteknologins
område. Utskottet vill här peka på bl.a. att regeringen nyligen
tillsatt en kommission under ledning av statsministern som har
till uppgift att främja användningen av informationsteknologi
inom olika sektorer av samhället (se prop. 1993/94:177). Ett
centralt område för kommissionen är därvid att granska hur
lagstiftningen i stort är anpassad till de nya villkoren för
informationsförsörjning.

Utskottet vill härefter uppehålla sig något vid frågan om
användande av elektroniska dokument vid ingivande av ansökningar
m.m. till CFD.

Spörsmålet om den rättsliga regleringen av elektroniska
dokument har behandlats av riksdagen vid ett flertal tillfällen.
Vid riksdagsbehandlingen hösten 1989 av den ändring i tullagen
varigenom det nya begreppet elektroniskt dokument infördes i
rättsordningen uttalade sålunda konstitutionsutskottet bl.a. att
det är angeläget att frågan om en reglering av elektroniska
dokument i förvaltningsförfarandet får en generell lösning
(1989/90:KU2y). Samma inställning gav regeringen uttryck för i
propositionen 1990/91:60 om offentlighet, integritet och ADB. I
propositionen anfördes därvid att frågorna föll inom ramen för
den pågående översynen av datalagen och därför inte togs upp i
det sammanhanget (s. 39). Riksdagen ansåg inte heller vid
behandlingen av propositionen -- och med anledning av ett
motionsyrkande i ämnet -- att någon åtgärd från riksdagens sida
var påkallad med hänsyn till vad regeringen anfört (bet.
1990/91:KU11). Den översyn som åsyftades var det
utredningsarbete som ufördes av Datalagsutredningen (Ju
1989:02). Denna utredning har emellertid numera slutfört sitt
arbete, och frågan om en generell reglering av elektroniska
dokument har ännu inte fått någon lösning. Utskottet har dock
erfarit att det inom Justitiedepartementet nu förbereds direktiv
för en utredning om rättsliga frågor beträffande elektroniska
dokument på förvaltningsområdet.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att den reglering
beträffande elektroniska dokument som ges i förslaget till lag
om pantbrevsregister kan godtas i avvaktan på resultatet av de
överväganden om en mer generell reglering av elektroniska
dokument i förvaltningsförfarandet som kommer att ske.

Utskottet tillstyrker med det anförda propositionen. Vid
ärendets beredning har utskottet uppmärksammat ett skrivfel i 6
§ förslaget till lag om pantbrevsregister som bör rättas till.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lag om pantbrevsregister

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
pantbrevsregister med den ändringen i 6 § att andra och tredje
meningarna i första stycket skall utgöra ett andra stycke i
paragrafen samt till följd härav att andra och tredje styckena
skall utgöra tredje resp. fjärde styckena i paragrafen,

2. beträffande övriga lagförslag
att riksdagen antar regeringens förslag till
dels lag om ändring i jordabalken,
dels lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Stockholm den 5 maj 1994

På lagutskottets vägnar
Maj-Lis Lööw

I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Margareta Gard
(m), Owe Andréasson (s), Bengt Harding Olson (fp), Inger Hestvik
(s), Bengt Kronblad (s), Bertil Persson (m), Gunnar Thollander
(s), Lars Andersson (nyd), Hans Stenberg (s), Stig Rindborg (m),
Carin Lundberg (s), Maud Ekendahl (m), Stina Eliasson (c) och
Kenneth Lantz (kds).

Propositionens lagförslag
1 Förslag till lag om pantbrevsregister

Bilaga

2 Förslag till lag om ändring i jordabalken

3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)