Civilutskottets betänkande med anledning av motioner rörande förköpslagen (1967:868)

Betänkande 1975:CU16

Civilutskottets betänkande nr 16

CU 1975:16

Nr 16

Civilutskottets betänkande med anledning av motioner rörande förköpslagen
(1967:868)

Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1975:

300 av herr Bohman m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - hemställs
att riksdagen

1. anhåller om sådana författningsändringar som syftar till att hyresgäster
ges förstahandsrätt vid överlåtelse av fastighet, allt i enlighet med
vad i motionen anförts (yrkandet i övrigt har hänvisats till lagutskottet),

301 av herr Bohman m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - hemställs
att riksdagen beslutar

a) upphäva förköpslagen (1967:868),

303 av herr Hermansson m. fl. (vpk) - vari såvitt nu är i fråga - hemställs
att riksdagen beslutar att

C. gällande förköpslag ändras så att prövning av köpesummans skälighet
kan ske och att försäljning eller köp av bolag som äger fastigheter skall
betraktas som likvärdigt med direkta fastighetsaffärer,

964 av herr Augustsson (s) och fru Landberg (s) vari föreslås att riksdagen
hos regeringen hemställer om en utredning av vägarna att nå rättelse på
de i motionen påtalade förhållandena,

967 av herrar Göransson (s) och Marcusson (s) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär översyn av förköpslagen och expropriationslagen i enlighet
med vad som anförts i motionen,

972 av herr Nilsson i Östersund m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar överlämna förevarande motion till 1973 års fiskevattensutredning
för beaktande i dess fortsatta arbete,

973 av herr Nordberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att
hos regeringen begära en översyn av den kommunala förköpslagen i syfte
att ge kommunerna förköpsrätt till fastigheter även i de fall förvärven grundar
sig på bostadssociala motiv,

975 av herr Winberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen måtte besluta
om sådan ändring i 4 (i förköpslagen att kommun åläggs att inom viss tid
lämna förhandsbesked huruvida den ämnar utöva förköpsrätt,

1 Riksdagen 1975. 19 sand. Nr 16

CU 1975:16

2

1766 av herr Hörberg m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om förslag om lagstadgad förköpsrätt för hyresgäster vid försäljning
av saneringsfastigheter i enlighet med motionens riktlinjer.

Utskottet

Förslaget i motionen 301 (m), yrkandet a, att riksdagen beslutar upphäva
förköpslagen avstyrks. De värderingar som åberopas som grund för förslaget
har tidigare prövats och avvisats av riksdagen vid flera tillfällen.

I motionen 1766 (fp) föreslås riksdagen anhålla om förslag om lagstadgad
förköpsrätt för hyresgäster beträffande sanerings/ästigheter i enlighet med motionens
riktlinjer. Motionärerna anför att en majoritet om minst 60 % av
hyresgästerna i detta hänseende bör få en självständig ställning och i vissa
situationer - när planskäl inte talar däremot - en företrädesrätt även före
kommunen. Det förutsätts att hyresgästerna skulle överta fastigheten genom
en av dem bildad bostadsrättsförening, som dock skulle vara skyldig att
till boende som inte önskar delta upplåta lägenheter med hyresrätt till självkostnad.
Alternativt skulle kommunen kunna inträda som bostadsrättshavare
beträffande dessa lägenheter. Föreningen skulle förbinda sig att svara
för en upprustning till lägsta godtagbara standard enligt bostadssaneringslagen.
Motionärerna förutsätter vidare att den statliga långivningen kommer
att omfatta även fastighetens ingångsvärde. Förslaget ansluter till motionen
300 (m), yrkandet 1 (delvis), vari förordas en pä avtal med fastighetsägaren
grundad företrädesrätt för hyresgäster vid överlåtelse av fastigheter - även
andra än saneringsfastigheter. Motionärerna förordade att samhället stimulerar
bostadsrättsformen genom stöd till hyresgäster som önskar bilda bostadsrättsförening
för att överta det hus de bor i.

Frågor om bostadsrättens roll som boendeform - med anknytning närmast
till boendedemokratifrågorna - behandlas av boendeutredningen (CU
1974:36, s. 57) och bör därför inte i detta sammanhang tas till utgångspunkt
för överväganden om en vidgad förköpsrätt eller om möjligheten att träffa
bindande avtal om framtida hembud vid fastighetsförsäljning. Helt bortsett
därifrån avstyrker emellertid utskottet som tidigare (CU 1974:36, s. 27) förslag
om en självständig förköps- eller företrädesrätt för hyresgäster. Kommunen
kan självfallet, sedan den utnyttjat sin förköpsrätt, överlåta en fastighet
till en bostadsrättsförening om detta är förenligt med kommunens
intressen. Motionsförslagen avstyrks sålunda.

Förslaget att överlåtelse av aktier eller andelar i fastighetsbolag i förköpshänseende
skall betraktas som överlåtelse av fastighet förs fram i motionen
303 (vpk), yrkandet C (delvis). Förslaget motiveras med att bolagsformerna
ger möjlighet att kringgå förköpslagens syften.

Även enligt utskottets mening är det i motionen åberopade förhållandet
otillfredsställande. Utskottet är emellertid - med hänsyn till de svårigheter
som är förenade med ett genomförande av förslaget - inte berett att nu
tillstyrka motionen i denna del. Utskottet förutsätter att ytterligare över -

Cl) 1975:16

3

väganden görs inom justitiedepartementet och att eventuellt lämpliga lösningar
föreläggs riksdagen.

En översyn av ändamålsbestämningarna i förköpslagen i syfte att ge kommun
förköpsrätt även av bosiadssociala skäl föreslås i motionen 973 (s). Motionärerna
anser att lagen nu begränsas av tillämpningsföreskrifter som i
stort sett endast anger planskäl som motiv för dess användning.

I propositionen 1974:152 med dess förslag om förköpsrätt även beträffande
fastighet som behöver rustas upp anfördes (s. 29) att kommunerna därmed
kunde göra gällande förköpsrätt i praktiskt taget alla de situationer då ett
köp framstår som önskvärt från mark- och bostadspolitisk synpunkt och
att det därmed av riksdagen tidigare (CU 1973:18, s. 5) uppställda målet
nås, nämligen att förköpslagen skall bygga på kommunens obetingade förköpsrätt
till mark som avses för ny eller förändrad tätbebyggelse. Utskottet
fann vid behandling av propositionen (CU 1974:36, s. 26) att vad sålunda
uttalats torde innebära att även tidigare motivuttalanden bakom lagrummets
oförändrade del något förskjutits och anpassats till utvecklingen på det markpolitiska
området i övrigt.

Utskottet har, med hänsyn till att de nya och vidgade ändamålsbestämningarna
bör prövas i praktisk tillämpning, inte funnit skäl att nu förorda
ett riksdagens initiativ därtill. Frågan får - med beaktande av dess samband
med frågan om förköp av aktier m. m. - följas av regeringen som förutsätts
ta de initiativ i ämnet som kan visa sig erforderliga.

Utredning om en annan vidgning av ändamålsbestämningarna föreslås
i motionen 972 (s) med dess förordande av en möjlighet till kommunalt
förköp av fiske.

Enligt utskottets mening ger redan nuvarande lagstiftning i vissa fall möjlighet
att förvärva mark med fiskevatten, t. ex. då marken avses för strövområde
för närbelägen tätbebyggelse. 1973 års fiskevattensutredning torde
vidare ha möjlighet att, om det är önskvärt för att lösa uppdraget, ta in
även vad motionärerna förordat i sina bedömningar. Något initiativ från
riksdagens sida är inte påkallat.

1 motionerna 303 (vpk), yrkandet C (delvis), 964 (s) och 967 (s) tas upp
frågor som knyter an till markpriserna. I motionen 303 föreslås sålunda att
en prövning av inlösensummans skälighet skall kunna göras även enligt
förköpslagen. Förslaget motiveras närmast med att inte heller expropriation
ger garantier för andra priser än de mellan parterna avtalade. Motionen 964
syftar till en utredning om åtgärder mot en prisutveckling som berövar
kommunerna praktisk möjlighet att utnyttja förköpslagen. Särskilt betonas
prisutvecklingen i fråga om fritids- och jordbruksmark. Slutligen föreslås
i motionen 967 en översyn av förköps- och expropriationslagarna i syfte
att hindra att förköpslagen kan kringgås. Vidare förordas en samordning
mellan förköps- och expropriationslagarna, detta under åberopande av att
förköpsrätten då den aktualiseras hindrar kommunerna från att använda
expropriationsförfarandet.

CU 1975:16

4

Utskottet har tidigare (CU 1971:6, s. 11, 1971:36, s. 27) intagit den ståndpunkten
att en prisprövningsmöjlighet inte bör byggas in i den nuvarande
förköpslagen utan att expropriation bör användas i de fall då priset bedöms
som högre än en tillämpning av expropriationslagens värderingsregler skulle
ge. Förslaget i motionen 303 (vpk) syftar emellertid längre och synes utgå
från att även expropriationsreglerna ger ett för högt markpris. Syftet torde
sålunda även vara att de föreslagna till förköpslagen knutna värderingsreglerna
skulle avvika från expropriationslagens regler, vilka utgår från principen
om full ersättning för marknadsvärdet, begränsad i vissa fall av presumtionsregeln.
Hittillsvarande erfarenheter av den nya expropriationslagstiftningen
är emellertid ännu alltför begränsade för att ge underlag för
att bedöma behovet av en ny översyn av värderingsreglerna vid tvångsförvärv.

Utredningsförslaget i motionen 964 (s) riktar sig primärt mot markprisutvecklingen
i allmänhet, särskilt i fråga om vissa fritidsfastigheter och jordbruksmark.
I det senare hänseendet får här erinras om jordförvärvsutredningens
uppdrag, vari bl. a. ingår att undersöka i vad mån det är möjligt
att ytterligare motverka denna utveckling genom ändringar i jordförvärvslagstiftningen.
Även eljest har under senare år vidtagits en rad åtgärder
i syfte att dämpa eller motverka vådorna av markvärdestegringen: skärpta
bestämmelser om realisationsvinstskatt, de nya expropriationsreglerna, nya
ersättningsregler i byggnads- och naturvårdslagstiftningen, markvillkoret vid
bostadslån m. m. Frågorna är med hänsyn till deras vikt föremål för fortsatt
uppmärksamhet. Ett ur tillämpningen av förköpslagen härlett utredningsuppdrag
enligt motionsförslaget är inte påkallat. Utskottet erinrar också om
de i december 1974 beslutade ändringarna i fråga om förköpsändamålen
m. m.

Det förslag om en översyn av förköps- och expropriationslagarna som
läggs fram i motionen 967 (s) utgår dels från de ovan berörda allmänna
frågorna om markvärdestegringen, dels från vissa möjligheter att kringgå
lagstiftningen som knyter an till bl. a. förhandsbesked från kommunen. I
markprisfrågorna hänvisas till vad ovan anförts. Effekterna av att fastighetsägaren
inte är bunden vid ett hembud i form av begäran om förhandsbesked
och därmed kan, som i det av motionärerna anförda exemplet, innebära
att priset successivt höjs till en nivå där kommunen inte längre
har intresse av ett förköp. Följden härav kan bl. a. bli att kommunen vägrar
ge ett begärt förhandsbesked. Utskottet har emellertid inte funnit att de
anförda förhållandena kan grunda en förnyad översyn av förköpslagen. Härtill
anknytande frågor behandlades i en 1974 publicerad departementspromemoria
(Ds Ju 1974:6) som låg till grund för förslagen i prop. 1974:152.
Utskottet vill i anslutning härtill och till vad i motionen anförts betona
att en öppnad förköpsmöjlighet i och för sig inte hindrar ett expropriationsförfarande.
En annan fråga är att t. ex. det särskilda skyddet vid expropriation
av egnahem kan få motsvarande effekter.

CU 1975:16

5

Slutligen föreslås i detta sammanhang i motionen 975 (m) ändring av
4 ij fdrköpslagen så att kommun skall vara skyldig att inom viss tid lämna
förhandsbesked huruvida den ämnar utöva förköpsrätt beträffande viss tillämnad
försäljning.

MotionsfÖrslaget knyter an till de i motionen 967 anförda exemplen på
hur kommuns accepterande av ett hembud följts av försäljning till högre
pris. Enligt utskottets mening skulle obligatoriska förhandsbesked kunna
leda till ett auktionsliknande förfarande med följd att markpriserna ytterligare
pressades uppåt. Förslaget om obligatoriskt förhandsbesked skulle möjligen
kunna övervägas om hembudet skedde i för säljaren bindande former
och kommunen kunde acceptera det med rättsverkan eller förkasta det.
Motionärerna torde dock ha förutsatt att endast kommunen och inte fastighetsägaren
skulle stå bunden. Motionen avstyrks sålunda.

Utskottet hemställer

1. beträffande ett upphävande av förköpslagen (1967:868) att riksdagen
avslår motionen 1975:301, yrkandet a,

2. beträffande förköpsrätt m. m. för hyresgäster att riksdagen avglår
motionerna 1975:300, yrkandet 1 i motsvarande del, och
1766,

3. beträffande förköp av aktier i fastighetsaktiebolag, m. m., att
riksdagen avslår motionen 1975:303, yrkandet C delvis,

4. beträffande förköpsrätt av bostadssociala skäl att riksdagen avslår
motionen 1975:973,

5. beträffande förköp av fastighet för fritidsfiske att riksdagen
avslår motionen 1975:972,

6. beträffande prisprövning vid förköp att riksdagen avslår motionen
1975:303, yrkandet C i vad det inte behandlats under
3,

7. beträffande utredningar om åtgärder mot markprisstegring,
m. m., att riksdagen avslår motionerna 1975:964 och 967,

8. beträffande skyldighet att lämna förhandsbesked att riksdagen
avslår motionen 1975:975.

Stockholm den 15 april 1975
På civilutskottets vägnar
ELVY OLSSON

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s), Petersson
i Nybro (s), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Henrikson (s). Strömberg i Botkyrka
(fp), Mattsson i Skee (c), Adolfsson (m), Olof Johansson i Stockholm (c),
Claeson (vpk), fru Landberg (s), herrar Persson i Karlstad (s), Håkansson
i Trelleborg (s) och fru Diesen (m).

CU 1975:16

6

Reservationer

1.* beträffande ett upphävande av förköpslagen av herr Adolfsson (m) och
fru Diesen (m) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Förslaget
i” och slutar med "flera tillfällen” bort ha följande lydelse:

Som nu tidigare utvecklats i motioner från moderata samlingspartiet är
även förköpslagen ett uttryck för strävanden att på doktrinära grunder skapa
ett kommunalt markmonopol. Vidgningen år 1974 och nya förslag om ytterligare
vidgningar av ändamålsbestämningarna är djupt oroande. En utgångspunkt
för markpolitiken måste vara att legalt skapade intressen skall kunna
påräkna ett legalt skydd och att nödvändiga inskränkningar i enskilds rätt
till fast egendom skall kunna göras endast efter domstolsprövning i enlighet
med före år 1971 gällande expropriationsregler. Förköpslagen bör därför snarast
upphävas. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna.

Motionen 1766 (fp) behandlas nedan. Med utskottets ställningstagande
blir en ytterligare prövning av övriga här upptagna motioner inte aktuell.
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ett upphävande av förköpslagen (1967:868) att riksdagen
med bifall till motionen 1975:301, yrkandet a,

a. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b. avslår motionerna 1975:303, yrkandet C, 964, 967, 972, 973
och 975,

2. beträffande förköpsrätt m. m. för hyresgäster

a. av herr Adolfsson (m) och fru Diesen (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Frågor om”
och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den uppfattning som i denna del hävdats i
motionen 300, yrkandet 1 (delvis). Utskottet förordar att formerna för att
främja de däri framförda önskemålen ytterligare bereds och att förslag därefter
föreläggs riksdagen. Därmed tillgodoses i väsentliga delar även syftet
med förslagen i motionen 1766. Det måste anses som synnerligen angeläget
att ta ytterligare steg mot en boendedemokrati på ägandetsoch bostadsrättens
grund.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande förköpsrätt m. m. för hyresgäster att riksdagen med
bifall till motionen 1975:300, yrkandet 1 i motsvarande del,
och i anledning av motionen 1975:1766 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

*Vid bifall till reservationen 1 förfaller utskottets hemställan under 3-8 och reservationerna
2 b, 3 och 4.

CU 1975:16

7

b. av herr Strömberg i Botkyrka (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 2 som börjar med "Frågor om"
och slutar med "avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

I anslutning till den prövning som sker inom boendeutredningen av bostadsrättens
roll i boendedemokratin bör enligt utskottets mening prövas
även förslagen i motionen 1766. Det är enligt utskottets mening mycket
angeläget att skapa former för en boendedemokrati där en majoritet av hyresgästerna
kan uppnå ett direkt inflytande utan att en eventuell minoritets
intressen träds för nära. Riksdagen bör därför genom att som sin mening
ge regeringen till känna vad utskottet anfört påkalla en sådan utredning
som omfattar även de delar av motionsförslaget som eljest inte skulle omfattas
av boendeutredningens arbete. Förslaget i motionen 300 (m), yrkandet
1 i denna del, avstyrks.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande förköpsrätt m. m. för hyresgäster att riksdagen med
bifall till motionen 1975:1766 och med avslag på motionen
1975:300, yrkandet 1 i motsvarande del, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande prisprövning vid förköp av herr Claeson (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Utskottet
har” och slutar med "vid tvångsförvärv” bort ha följande lydelse:

Erfarenheterna av förköpslagens tillämpning - belysta i motionerna 303
(vpk), 964 (s) och 967 (s) - visar tydligt att förköpslagens avsedda innehåll
urholkas genom att markprisutvecklingen inte kan hållas tillbaka. I många
fall tvingas kommuner avstå från legal förköpsrätt av dessa skäl. Enligt
utskottets mening bör sålunda i förköpsfallen stå till buds en administrativt
enkel prisprövningsmöjlighet formellt knuten till förköpslagen eller expropriationslagen.
Värderingsgrunderna bör självfallet vara lika vid samtliga
tvångsförvärv. Därmed aktualiseras också en härtill anknuten översyn av
expropriationslagens värderingsgrunder. Målet måste vara att värdering skall
ske på sådant sätt att inträffade höjningar av förväntningsvärdena tillförs
samhället, så att en acceptabel prisnivå uppnås. Vad utskottet anfört bör
ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande prisprövning vid förköp att riksdagen med bifall
till motionen 1975:303, yrkandet C i vad det inte behandlats
under 3, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. beträffande skyldighet ali lämna förhandsbesked av herr Adolfsson (m) och
fru Diesen (m) som anser att

CU 1975:16

8

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Motionsförslaget
knyter” och slutar med "avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motionen 975 (m) framförda meningen att det är
otillfredsställande att kommun kan underlåta att på begäran lämna förhandsbesked
enligt 4 5 andra stycket förköpslagen. Detta kan innebära att fastighetsöverlåtelse,
som skulle ha lett till ostridigt önskvärda åtgärder, inte
kommer till stånd. Lagrummet bör därför ändras så, att kommun åläggs
att inom viss tid ge besked om den ämnar utnyttja sin förköpsrätt eller
inte. Förslag bör snarast läggas fram för riksdagen.

dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande skyldighet att lämna förhandsbesked att riksdagen
med bifall till motionen 1975:975 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

beträffande överlåtelse av aktier eller andelar i fastighetsbolag av herr Claeson
(vpk) som anför:

Utskottet har förutsatt att ytterligare överväganden görs inom justitiedepartementet
i syfte att upphäva möjligheterna att genom bolagsägande
kringgå förköpslagens syften. Utskottet har vidare förutsatt att eventuellt
lämpliga lösningar föreläggs riksdagen. Ställningstagandet innebär att utskottet
endast med hänsyn till att fullständiga administrativa lösningar ännu
inte lagts fram avstått från att förorda ett riksdagens beslut om ändring
av förköpslagen. Det bör emellertid framhållas att en teknisk lösning enligt
syftet bakom motionen 303 (vpk), yrkandet C i denna del, bör kunna presteras
utan alltför långt dröjsmål. Utskottets bedömning av frågan torde
alltså innebära att förslag bör kunna påräknas till 1975/76 års riksmöte.

GOTAB 75 9334 s Slockholm 1975