Civilutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:1 i vad avser anslag för budgetåret 1973/74 till centralnämnden för fastighetsdatajämte motioner

Betänkande 1973:CU8

CU 1973:8

6

Nr 8

Civilutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:1 i vad
avser anslag för budgetåret 1973/74 till centralnämnden för fastighetsdatajämte
motioner.

Propositionen

Kungl. Maj:t har i propositionen 1973:1 bilaga 4 (justitiedepartementet)
föreslagit riksdagen att till Centralnämnden för fastighetsdata för
budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 13 790 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionerna 1973:

537 av herr Tobé (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar ge Kungl.
Maj:t till känna att en redovisning för kostnader och kostnadsansvar vid
ett fullföljande av databanksprojektet snarast bör lämnas riksdagen,

879 av herr Turesson (m) vari hemställs

1. att riksdagen måtte som sin mening uttala att fastighetsregisterreformens
försöksverksamhet med driftsystem 1 begränsas till Uppsala län
med start av formell drift den 1 juli 1974, varvid fastighets- och
inskrivningsregistren i databanken blir officiella och de manuella registren
upphör att föras,

2. att riksdagen måtte som sin mening uttala att inga ytterligare
områden utöver Uppsala län ansluts till eller förbereds för anslutning till
driftsystem 1 innan erfarenheter vunnits och utvärdering genomförts av
den formella driften i Uppsala,

3. att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att 2 miljoner kr. av de
medel som friställs genom att Stockholms och Malmöhus län tills vidare
inte omläggs ställs till statskontorets och centralnämndens för fastighetsdata
förfogande i samråd för en försöksverksamhet med utvärdering av
regional fastighetsdatabehandling enligt riktlinjer i statskontorets tidigare
åberopade yttrande,

4. att riksdagen måtte uttala att staten skall ersätta kommunala
merutgifter för de kommuner som berörs av driftsystem 1,

5. att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära en
översyn av de möjligheter som finns att rationalisera verksamheten inom
de fastighetsdomstolar som inte ansluts till ADB-system,

6. att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära att
lantmäteristyrelsen övertar ansvaret för koordinatsättningsfrågorna, samt

7. att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära en
utredning angående frågor om fastighetsregisterreformens huvudmannaskap,
innefattande även frågan om sammanslagning av centralnämnden
för fastighetsdata med statens lantmäteriverk,

CU 1973:8

7

958 av herr Svanström m. fl. (c, s, fp, m, vpk) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om en omprövning av fastighetsregisterreformen
i enlighet med i motionen framförda förslag, såvitt avser
prövning av möjligheten att decentralisera fastighetsdata till ett antal
regioner,

1557 av herr Fälldin m. fl. (c) vari föreslås att riksdagen hos Kungl.
Maj.t uttalar sig för en omprövning av principbeslutet om en central
enhet för fastighets- och inskrivningsdata och att förutsättningarna för en
decentraliserad registeradministration på fastighets- och inskrivningsregistreringens
område snarast blir föremål för utredning, med beaktande
av ekonomiska konsekvenser och effektivitets- och säkerhetssynpunkter,

1573 av herr Ringaby m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär en förnyad prövning av riksdagens tidigare beslut om
en central databank för fastighetsregister i enlighet med vad som i
motionen anförts.

Utskottet

Utskottet har i detta ärende inhämtat upplysningar och synpunkter
bl. a. genom företrädare för justitie- och civildepartementen, centralnämnden
för fastighetsdata (CFD), lantmäteristyrelsen, statskontoret,
Svenska kommunförbundet och personalorganisationerna vid CFD.

Riksdagen har genom beslut åren 1968 och 1970 godkänt att ett nytt
fastighetsregister respektive ett nytt inskrivningsregister skulle föras med
användande av automatisk databehandling (ADB) vid en central anläggning.
Försöksverksamhet har bedrivits och bedrivs fortfarande.

CFD, som har till uppgift att förbereda uppbyggnad av registren, har i
april 1972 bl. a. föreslagit att försöken skall fortsätta och från och med
den 1 juli 1974 beträffande Uppsala län avlösas av ett driftsystem 1 med
officiella dataregister. Detta första driftsystem skall enligt förslaget
successivt utvidgas att gälla Gävle kommun, Stockholms län, delar av
Malmöhus län samt delar av Göteborgs och Bohus län. Systemet föreslås
avlösas av ett driftsystem 2 för hela landet i slutet av år 1976.

Vad justitieministern anför i propositionen (s. 23-25) innebär att för
driftsystem 1 bör väljas ett terminalbaserat centralt system, knutet till
datorutrustning i Gävle. Denna utrustning förutsätts tillhandahållas
genom datamaskincentralen för administrativ databehandling. Datorfrågan
kommer att beröras i finansutskottets betänkande FiU 1973:1 1.
Civilutskottet har ingen invändning mot den sålunda förordade systemuppbyggnaden
i driftsystem 1.

Enligt tidigare beslut skall fastighets- och inskrivningsregister ingå i
centrala system. Justitieministern anför dock att alternativa lösningar för
driftsystem 2 bör undersökas och åberopar därvid den snabba tekniska
utvecklingen. Vidare erinras om att arbetet inom datasamordningskommittén
(DASK) kan påverka frågan om hur driftsystem 2 bör byggas upp.

I motionerna 1973:958, 1557 och 1573 framställs yrkanden i skild
utformning som alla syftar till att slå fast att tidigare principbeslut om att

CU 1973:8

8

registren skall förläggas till en central dator inte får hindra att andra
alternativ — främst med regional registeradministration - kan övervägas.

Ändrade förhållanden har redan lett till att utvecklingsarbetet
omfattar flera alternativ. Datasamordningskommitténs direktiv, justitieministerns
uttalanden till statsrådsprotokollet och de nämnda motionernas
huvudsyfte innebär sålunda anslutning till meningen att statsmakterna,
när frågan om ett definitivt beslut aktualiseras, skall stå obundna
av 1968 och 1970 års beslut, i vad avser centrala system.

Härtill anknyter förslaget i motionen 1973:537 om att en redovisning
för kostnader och kostnadsramar vid ett fullföljande av databanksprojektet
snarast bör lämnas riksdagen.

Riksdagen kommer att få ta ställning till hur projektet slutligen skall
genomföras i ett driftsystem 2. De förslag som därvid föreläggs riksdagen
avses grundade på en bedömning av skilda alternativa lösningar - även ur
kostnadssynpunkt. Dessa bedömningar kräver ytterligare underlag. Utskottet
utgår från att då dessa förslag läggs fram för riksdagen också bästa
möjliga kostnadskalkyler m. m. presenteras. Mot denna bakgrund finns
inte anledning till ett särskilt riksdagens beslut enligt motionsförslaget,
vars syfte kan väntas bli tillgodosett dessförutan.

Motionen 1973:879 innehåller även hemställan att riksdagen måtte
uttala att staten skall ersätta kommunala merutgifter inom driftsystem 1.
Motionen synes närmast avse kommunal fastighetsregistermyndighets
totala medverkan i uppläggningen av det nya fastighetsregistret och inte
endast vad som direkt anknyter till den tekniska överföringen. Det finns
nu kommunal fastighetsregistermyndighet i 37 kommuner. Av dessa
ligger en, Uppsala, inom Uppsala län. Inom de områden som i övrigt
nämnts som aktuella för driftsystem 1 ligger 13 kommunala fastighetsregistermyndigheter.

Kungl. Maj:t har tidigare lämnat länsstyrelserna uppdrag som bl. a.
syftar till en undersökning av om ytterligare organisationsförändringar
bör ske innan det nya fastighetsregistret lagts upp. Kungl. Majit torde
inom kort anmoda länsstyrelserna att redovisa detta uppdrag. Frågan om
de indirekta kostnader kommunerna kan åsamkas genom fastighetsbetecknings-
och fastighetsregisterreformerna utreds inom civildepartementet.

Enligt utskottets mening bör riksdagen inte genom ett yrkat uttalande
med avsteg från allmänna regler om fördelning av kostnaden efter
huvudmannaskap föregripa de undersökningar som nu görs. Utgångspunkten
för dessa undersökningar ger anledning till antagande att de
statliga och kommunala intressena kan förenas.

De undersökningar av alternativa lösningar som väntas ge underlag för
ett kommande slutligt avgörande skall enligt propositionen ingå som ett
led - och ett mycket viktigt sådant - iCFDis arbete på utvecklingen av
driftsystem 2. I motionen 1973:958 har förordats att ett utredningsuppdrag
skulle ges statskontoret medan motionen 1973:879 innehåller ett
konkret yrkande om att 2 milj. kr. av anslaget skulle uttryckligen
reserveras för en utvärdering genom statskontoret och CFD av regional
fastighetsdatabehandling.

CU 1973:8

9

Utskottet, som tagit del av dels de yttranden från statskontoret som
utgör utgångspunkt för flera av de motionsförslag som framförts, dels
statskontorets nu sammanfattade ståndpunkter, har inte funnit anledning
förorda att riksdagen nu tar ställning till utredningsarbetets närmare
uppläggning. Kungl. Maj:t bör ge de föreskrifter som erfordras för att
godtagbar utredning skall kunna läggas till grund för statsmakternas
kommande beslut.

I frågan om vilka områden som skall ingå i driftsystem 1 anförs i
propositionen att utbyggnaden bör ske i etapper och att systemet bör
omfatta Uppsala län fr. o. m. den 1 juli 1974. Det bör ankomma på
Kungl. Maj:t att besluta om vilka ytterligare områden driftsystem 1 skall
omfatta. Härtill anknyter det förslag till lag om ändring i jordabalken
som lagts fram i prop. 1973:13 och som behandlas i utskottets
betänkande CU 1973:9.

Mot vad sålunda anförts i statsverkspropositionen har invändning
gjorts genom motionen 1973:879. Däri hemställs att riksdagen bl. a.
skulle uttala sig för en begränsning av driftsystem 1 till Uppsala län med
start av formell drift, i enlighet med vad även justitieministern anfört,
den 1 juli 1974.

Vid utskottsbehandlingen har konstaterats enighet om att ett system i
formell drift behövs för att ge ytterligare erfarenheter av transaktionsvolymer
och rationaliseringseffekter under olika förhållanden. Någon
invändning har inte heller rests beträffande en utbyggnad av driftsystem
1 för Uppsala län.

Förslaget att begränsa driftsystem 1 till Uppsala län utgår från att
utvärdering av den formella driften i detta län bör föregå beslut om att
tillämpa systemet i ytterligare områden. Det har vidare förts fram
farhågor att, om driftsystem 1 med sitt formellt centrala system tillämpas
beträffande en stor andel av landets fastigheter, detta kan tas till intäkt
för att omläggning till regional registeradministration är ogenomförbar,
dyr och eljest olämplig.

Anslagsberäkningen utgår från att arbete med överföring av ytterligare
uppgifter från manuella register till ADB-register skall ske redan under
innevarande år för att möjliggöra att uppgifterna används i formell drift
med början efter den 1 juli 1974. Motionsyrkandet, i vad det hänvisar till
kostnadsbesparingar, skulle kunna tolkas så att även detta arbete skulle
avbrytas. Detta skulle medföra onödiga kostnader utan motsvarande
fördelar.

Enligt vad utskottet erfarit utgår arbetet med den tekniska reformdelen
från att konvertering till annat maskinsystem skall vara möjlig. Mot
bakgrund vidare av den ovan angivna ståndpunkten att statsmakterna i
sitt slutliga avgörande skall kunna göra av tidigare beslut obundna
bedömningar har utskottet inte anledning förutsätta annat än att även
Kungl. Maj:ts beslut om en etappvis utbyggnad av driftsystem 1 utgår
från samma förutsättningar.

Utskottet kan sålunda inte ansluta sig till ett yrkande som innebär
annan begränsning av den etappvisa utbyggnaden av driftsystem 1 än att

CU 1973:8

10

utvecklingen inte får låsas. Med hänsyn till det anförda har utskottet
därför ingen invändning mot att denna utbyggnad även utanför Uppsala
län får ske enligt Kungl. Maj:ts beslut.

Vad i motionen 1973:879 hemställts angående översyn av ytterligare
rationaliseringsmöjligheter vid vissa fastighetsdomstolar har inte föranlett
utskottet till annat uttalande än att syftet torde i möjlig mån beaktas
utan någon riksdagens åtgärd.

Vidare har i motionen 1973:879 förordats att lantmäteristyrelsen
skulle överta ansvaret för koordinatregistreringen. Denna registrering har
nu genomförts beträffande alla för driftsystem 1 aktuella områden utom
Malmöhus län. Motionärens hänvisning till statskontorets remissvar anger
att syftet är att om möjligt införa koordinatuppgifterna i fastighetsbeskattningsregistren.
Härmed avses möjlighet ges att utnyttja koordinatuppgifterna
utan att avvakta fastighetsregistrets uppbyggnad. Motionären
anför dock tvivel angående dessa koordinatvärdens nytta för länsplanerarna.

Utskottet har — trots en positiv uppfattning om koordinatuppgifternas
värde för länsstyrelserna m. fl. inom även den fysiska planeringens
område — inte funnit sådant samband mellan det angivna syftet och
förslaget om ändrat huvudmannaskap att anledning finns att tillstyrka
motionen i denna del.

Slutligen hemställs i motionen 1973:879 att riksdagen skall begära
utredning om huvudmannaskapet för fastighetsregisterreformen, innefattande
även frågan om sammanslagning av CFD med det blivande
lantmäteriverket. Nu anförda motiv för utredningsyrkandet utgörs i allt
väsentligt av skäl som anses tala för att lantmäteriverket inträder som
chefsmyndighet.

Utskottet har för sin del inte övertygats om att sålunda anförda skäl
bör aktualisera den begärda utredningen. Det till såväl fastighetsregistret
som inskrivningsregistret — med skilda huvudmän — anknutna arbetet är i
många fall av speciell natur. Med hänsyn därtill och till att detta viktiga
arbete och de anställdas personliga planeringsmöjligheter inte bör störas
av radikala organisatoriska överväganden avstyrks motionsyrkandet.

Mot anslagsberäkningen har i motionerna inte gjorts annan invändning
än den som kan ligga i det ovan behandlade yrkandet i motionen
1973:879 om en utvärdering av driftsystem 1 för Uppsala län. Utskottet
finner inte anledning till särskilt uttalande.

Utskottet hemställer

1. beträffande alternativa lösningar för driftsystem 2 att riksdagen
lämnar motionerna 1973:958, i denna del, 1557 och
1573 utan ytterligare åtgärd,

2. beträffande redovisning för kostnader m. m. att riksdagen
avslår motionen 1973:537,

3. beträffande kommunala merutgifter att riksdagen avslår
motionen 1973:879, yrkandet 4,

4. beträffande sättet för undersökningar av alternativa lösningar
för driftsystem 2 att riksdagen avslår motionen 1973:879,

CU 1973:8

yrkandet 3, och 958, i vad motionen inte behandlats i
utskottets betänkande CU 1973:7 eller under 1 ovan,

5. beträffande områden som skall ingå i driftsystem 1 att
riksdagen avslår motionen 1973:879, yrkandena 1 och 2,

6. beträffande viss rationalisering att riksdagen avslår motionen
1973:879, yrkandet 5,

7. beträffande ansvaret för koordinatregistreringen att riksdagen
avslår motionen 1973:879, yrkandet 6,

8. beträffande huvudmannaskapet för fastighetsregisterreformen
att riksdagen avslår motionen 1973:879, yrkandet 7,

9. beträffande anslag att riksdagen till Centralnämnden för
fastighetsdata för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag
av 13 790 000 kr.

Stockholm den 6 mars 1973

På civilutskottets vägnar

ERIK GREBÄCK

Närvarande: se under betänkandet CU 1973:7.

Reservation

beträffande områden som skall ingå i driftsystem 1

av herrar Grebäck (c), Tobé (fp), fröken Ljungberg (m), fru Olsson i Hölö
(c) herrar Åkerfeldt (c), Annerås (fp) och Adolfsson (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Enligt
vad” och på s. 10 slutar med ”Kungl. Maj:ts beslut” bort ha följande
lydelse:

Ett fastighetsdatasystem i formell drift med inövade rutiner och
anslutna terminaler innebär både ekonomiskt och psykologiskt en
kapitaltillgång. Ju fler fastigheter som ingår i systemet, ju högre uppfattas
värdet av denna tillgång. Om därtill läggs en naturlig motvilja mot täta
förändringar kan ett driftsystem 1 av stor omfattning och med stark
anknytning till tätortsområden med hög användningsfrekvens uppfattas
som ett starkt skäl för att se kritiskt på alternativa lösningar. På så sätt
kan en utbyggnad av driftsystem 1 enligt de förslag som torde komma att
leda Kungl. Maj:ts bedömningar innebära en faktisk om än inte avsedd
begränsning av det obundna val mellan alternativa lösningar för ett
driftsystem 2 som statsmakterna bör förbehålla sig. Riksdagen bör därför
i detta sammanhang uttala att vidgningar av driftsystem 1 utanför
Uppsala län och Gävle kommun skall ske endast efter riksdagens hörande.
1 betänkandet CU 1973:9 behandlas frågan om ett fästande av denna
princip vid lagstiftningen. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen
som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna.

CU 1973:8

12

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande områden som skall ingå i driftsystem 1 att
riksdagen i anledning av motionen 1973:879, yrkandena 1
och 2, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört,