Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen 1972:1 gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1972/73 inom civildepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Betänkande 1972:CU7

Civilutskottets betänkande nr 7 år 1972 CU 1972:7

Nr 7

Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Majrts i propositionen
1972:1 gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1972/73
inom civildepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

TOLFTE HUVUDTITELN
Civildepartementet m. m.

1. Civildepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i
propositionen 1972:1 bil. 14 s. 6—8 framlagda förslag (punkterna
A 1 - A 4 i utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för den 3
januari 1972) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Civildepartementet ett förslagsanslag av 5 286 000 kr.,

2. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 4 000 000
kr.,

3. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 135 000 kr.,

4. till Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. ett
reservationsanslag av 50 000 kr.

Länsstyrelserna m. m.

2. Länsstyrelserna m. fl. anslag. Kungl. Majit har (punkterna Bl—B3 s.
9-87) föreslagit

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för organisationen av exekutionsväsendet
som förordats i statsrådsprotokollet,

2. att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

a. till Länsstyrelserna ett förslagsanslag av 556 710 000 kr.,

b. till Lokala skattemyndigheterna ett förslagsanslag av 159 881 000
kr„

c. till Kronofogdemyndigheterna ett förslagsanslag av 141 582 000 kr.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1972:

285 av herr Sjöholm (fp) vari hemställs att riksdagen måtte besluta att
med godkännande i övrigt av de riktlinjer för organisationen av
exekutionsväsendet som departementschefen förordat i bilaga 14 till
statsverkspropositionen hos Kungl. Majit begära att ett särskilt, fristående
organ skall vara centralmyndighet för exekutionsväsendet,

1445 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
uttalar att inga förändringar i kronofogdedistriktsindelningen bör ske
innan frågan prövats av riksdagen.

1 Riksdagen 1972. 19 sami. Nr 7

CU 1972:7

2

Utskottet. I statsverkspropositionen (prop. 1972:1 bil. 14 s. 14—31)
behandlas frågor om centralorgan inom exekutionsväsendet
samt landets indelning i kronofogdedistrikt. I betänkandet
Centralorgan inom exekutionsväsendet — Översyn av landets indelning i
kronofogdedistrikt (Ds C 1971:2) föreslås att det blivande centralorganet
skall utföra alla de uppgifter som f. n. ankommer på exekutionsväsendets
organisationsnämnd (EON) samt dessutom från länsstyrelserna överta i
huvudsak personalfrågor. Dessutom föreslås centralorganet överta vissa
arbetsuppgifter från andra myndigheter bl. a. justitiekanslem.

Vad i betänkandet sålunda föreslagits har vunnit Kungl. Maj:ts
anslutning. Inte heller utskottet har funnit anledning till annan bedömning.

Beträffande val av centralorgan inom exekutionsväsendet anser utskottet
i likhet med departementschefen att två alternativ främst kan
komma i fråga nämligen antingen ett fristående organ eller inlemmande i
riksskatteverket (RSV).

Kungl. Maj:ts förslag att lägga centralmyndighetsuppgifterna på RSV
är grundat på att sambandet mellan taxering och uppbörd, å ena sidan,
och indrivning å den andra, ansetts fordra särskilda samordningsåtgärder
främst i fråga om myndighetssamverkan men också när det gäller
prioritering och planering på central nivå. Departementschefen anför att
skatteindrivningen och indrivningen av andra offentliga medel representerar
och kommer under överskådlig framtid att representera den övervägande
delen av verksamheten hos kronofogdemyndigheterna.

Enligt vad utskottet erfarit uppgår antalet gäldenärer i de allmänna
mål som har anknytning till RSV:s verksamhet till ca 280 000 medan i
övriga allmänna mål samt enskilda mål gäldenärerna uppgår till ca
620 000, vartill kommer över 200 000 borgenärer.

Utskottet har funnit att önskad samverkan mellan taxerings- och
indrivningsmyndigheterna i fråga om informationsutbyte på det lokala
planet i viss mån kan tala för ett samordnat centralorgan även om
betydelsen därav inte bör överdrivas. Då det gäller prioritering och
planering är också en samordning önskvärd, sett ur skatteuppbördssynpunkt.
För en samordning inom RSV talar vidare bl. a. önskvärdheten av
samverkan i fråga om ADB samt viss utbildning. Med hänsyn till det
anförda anser sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i denna
del och sålunda avstyrka motionen 1972:285.

Det förhållandet att kronofogdemyndigheternas arbete har en speciell
och för allmänna och enskilda fordringar gemensam rättslig reglering bör
dock beaktas. Vidare bör noteras att en omläggning av förfarandet med
centrala första krav på oguldna skatter kan ytterligare förskjuta uppgifternas
tyngd mot den judiciella sektorn. Detsamma blir förhållandet om i
framtiden till exekutionsväsendet överförs uppgifter i fråga om betalningsförelägganden,
konkurser m. m. Den nämnda möjliga utvecklingen,
ytterligare tänkbara reformer och länsberedningens arbete kan leda till
ställningstaganden som inte får bindas av den med hänsyn till nu rådande
förhållanden valda organisationsformen. Detta talar i sin tur för att

centralmyndighetsuppgifterna även inom RSV bör anförtros en särskild
avdelning e. d. Riksdagen bör som sin mening ge Kungl. Majit till känna
vad utskottet ovan anfört.

I propositionen behandlas även frågan om indelningen i
kronofogdedistrikt. Utredningen föreslog att antalet distrikt
minskas från 81 till 35. Sammanlagt 19 län föreslogs bilda ett distrikt.
Stockholms län skulle få sju distrikt och Malmöhus län tre medan
Göteborgs och Bohus län, Östergötlands län och Älvsborgs län föreslogs
få två distrikt vartdera.

Departementschefen anför att väntade reformer inom exekutionsväsendet
kommer att ställa ökade krav på en bättre arbetsorganisation med
bl. a. ökad specialisering. Vidare bör bättre möjligheter skapas att anpassa
personalorganisationen till växlingar i arbetsbelastningen. Dessa mål kan
endast nås genom att skapa större enheter, dock får den föreslagna
distriktsindelningen inte medföra försämrad service gentemot allmänhet
eller kommuner. Därför föreslås att den exekutiva fältverksamheten på
ort som genom ändrad distriktsindelning upphör att vara centralort i
kronofogdedistrikt skall bedrivas med i huvudsak samma personalstyrka
som f. n. disponeras för sådan verksamhet på orten. Tidpunkten för
genomförandet av en ändrad distriktsindelning bör bedömas sedan
tillräckliga erfarenheter vunnits av försöksverksamheten med ADB inom
exekutionsväsendet. Kungl. Majit meddelar föreskrifter om indelningen i
kronofogdedistrikt.

I motionen 1972:1445 framhålls bl. a. att det torde vara mycket svårt
att göra rationaliseringsvinster genom att skapa alltför stora enheter.
Vidare anser motionärerna distriktsindelningsfrågorna vara av så stor
betydelse att Kungl. Majit bör bereda riksdagen möjlighet att ta ställning
i varje särskilt fall. Slutligen begärs ett riksdagens uttalande att några
förändringar i kronofogdedistriktsindelningen inte bör äga rum förrän
frågan prövats av riksdagen.

Utskottet instämmer i allt väsentligt med vad utredningen och
departementschefen anfört om de framlagda riktlinjerna för översyn av
distriktsindelningen. Utskottet anser emellertid att det av flera orsaker
kan bli nödvändigt att modifiera de föreslagna principerna. Bl. a. kan det
av geografiska skäl visa sig behövligt att inrätta flera distrikt än
utredningen föreslagit i län med stort ytinnehåll. Inte minst viktigt torde
vara att företagare utan alltför tidsödande resor får möjligheter att vid
behov kunna komma i kontakt med chefen för kronofogdemyndigheten.
Vidare anser utskottet att distrikten bör dimensioneras så att arbetsvolymen
inom varje distrikt blir avpassad på ett sådant sätt att den av
departementschefen väntade rationaliseringsvinsten ej förloras. Av utskottet
föreslagna jämkningar bör tas i beaktande vid det fortsatta
indelningsarbetet. Utskottet vill slutligen understryka vad departementschefen
anfört om personalorganisationen på centralorter som genom den
nya indelningen kommer att upphöra att vara sådana. Utskottet är mot
bakgrund av vad ovan anförts inte berett tillstyrka förslaget i motionen
1972:1445 om ett riksdagens uttalande beträffande förändringar i

1 * Riksdagen 1972. 19 sami. Nr 7

CU 1972:7

4

distriktsindelningen. Vad utskottet anfört om distriktsindelningen bör
ges Kungl. Majit till känna.

Beträffande användningen av anslaget till länsstyrelserna i vad avser
diverse ändamål för uppgifter som har samband med ett centralt
personregister kommer utskottet senare att avge betänkande.

Vad i övrigt anförts om anslag till länsstyrelserna, lokala skattemyndigheterna
samt kronofogdemyndigheterna har inte gett utskottet
anledning till erinran. Förslagen tillstyrks.

Utskottet hemställer

1. beträffande val av centralorgan inom exekutionsväsendet att
riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1972:285 som sin mening ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfört,

2. beträffande kronofogdedistriktsindelningen att riksdagen i
anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen 1972:1445
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört,

3. beträffande riktlinjer för organisationen av exekutionsväsendet
i vad de inte behandlats under 1 och 2 ovan att riksdagen
godkänner vad som förordats i statsrådsprotokollet,

4. att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

a. till Länsstyrelserna ett förslagsanslag av 556 710 000 kr.,

b. till Lokala skattemyndigheterna ett förslagsanslag av
159 881 000 kr.,

c. till Kronofogdemyndigheterna ett förslagsanslag av
141 582 000 kr.

Planväsendet

3. Statens planverk. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten
C 1 s. 88—90) och hemställer

att riksdagen till Statens planverk för budgetåret 1972/73
anvisar ett förslagsanslag av 11 201 000 kr.

4. Bidrag till översiktlig planering m. m. Kungl. Maj:t har (punkten C 2 s.
90—91) föreslagit riksdagen att till Bidrag till översiktlig planering m. m.
för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 10 140 000 kr.

Utskottet. 1971 års riksdag (CU 1971:7) har godkänt ändringar av
riktlinjerna för bidrag och förskott till upprättande av regionplaner enligt
byggnadslagen. Ändringarna innebar att detta finansiella stöd skulle
avvecklas inom i princip de tre närmaste åren. Avvecklingen skulle ske
genom att förskotten — tidigare i regel 50 % av kostnaderna —
begränsades. Takten i avvecklingen skulle bestämmas efter en prövning av
omständigheterna i varje särskilt fall. Bidragsgivningen skulle i anslutning
därtill avvecklas genom att utgå endast för avlösning av utestående
förskott.

Förskott har avsetts beräknas för kalenderår i anslutning till berörda
regionplaneförbunds budgetperiod. Denna utgångspunkt får enligt utskottets
mening fortfarande anses böra gälla även om beslut om förskott
meddelas eller förskott söks först efter utgången av det år då kostnaderna

CU 1972:7

5

uppstått. Detta bör sålunda innebära att den beslutade avvecklingen i
princip avser kostnader under kalenderåren 1972—1974.

Avvecklingen skall vidare ske genom att förskotten bestäms efter en
prövning av omständigheterna i varje särskilt fall. Bland dessa omständigheter
torde få ingå bl. a. hänsyn till omfattningen av tidigare lämnat stöd
och önskemål om att stimulera en fullföljd av arbetet i vart fall intill
eventuellt uppsatta etappmål. Med hänsyn därtill får medelsberäkningar
för anslagen tills vidare göras utan schematiska nedräkningar för att inte
Kungl. Maj:ts prövning av främst ansökan om förskott skall bindas av
brist på disponibla medel.

Enligt utskottet mening bör riksdagen som sin mening ge Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört om avvecklingen av det finansiella stödet
till regionplanering enligt byggnadslagen.

Utskottet har ingen erinran mot det förslag om anslag för bidrag som
läggs fram i statsverkspropositionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört om avvecklingen av det finansiella stödet till
regionplanering enligt byggnadslagen,

2. att riksdagen till Bidrag till översiktlig planering m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av
10 140 000 kr.

Lantmäteriväsendet

5. Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter m. fl. anslag. Kungl. Majit har
(punkterna D 1—D 4 s. 94—99) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1972/73 anvisa

1. till Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter ett förslagsanslag av
18 385 000 kr.,

2. till Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

3. till Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.,

4. till Lantmäteriet: Utrustning ett reservationsanslag av 1 150 000 kr.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionen 1972:1446 av
herr Nordgren m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit
hemställer om översyn av lantmäteritaxan i syfte att sänka den enskildes
kostnader för legala fastighetsbildningsförrättningar.

Utskottet. Förslaget i motionen 1972:1446 om en översyn av lantmäteritaxan
avstyrks med hänvisning till riksdagens beslut i december 1971
(prop. 1971:170, CU 32) om grunder för taxesättningen i lantmäteriverksamheten
m. m. Beslutet innebar bl. a. anslutning till civilutskottets
enhälliga godtagande av principen om full kostnadstäckning.

CU 1972:7

6

Utskottet har ingen erinran mot medelsberäkningarna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1972:1446,

2. att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

a. till Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter ett förslagsanslag av
18 385 000 kr.,

b. till Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

c. till Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.,

d. till Lantmäteriet: Utrustning ett reservationsanslag av
1 150 000 kr.

Kartväsendet

6. Kartverket: Allmänna kartarbeten. Kungl. Maj.t har (punkten E 1 s.
101 — 103) föreslagit riksdagen att till Kartverket: Allmänna kartarbeten
för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 30 215 000 kr.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionen 1972:1440 av
herrar Magnusson i Borås (m) och Komstedt (m) vari hemställs att
riksdagen beslutar att avtalet, som reglerar förhållandena mellan rikets
allmänna kartverk och statens reproduktionsanstalt, ändras så att
statsverket tillförs årliga royaltyinkomster på kartförsäljningen.

Utskottet. I brev den 16 juni 1966 angående vissa frågor rörande
kartförsörjningen regleras förhållandet mellan rikets allmänna kartverk
(RAK) och Svenska reproduktions aktiebolaget (SRA).

1 kartprisutredningens betänkande med förslag till prissättning på de
allmänna kartorna m. m. (Stencil C 1970:5) föreslås att avtal träffas
mellan RAK och SRA. Enligt utredningen innebär förslaget att statsverkets
resultat på kartförsäljningen bör kunna uppskattas till 3,4—5,1 milj.
kr. år 1975. Kartprisutredningens betänkande bereds i departementet.
Resultat av beredningen beräknas kunna redovisas under våren 1972.

Med hänvisning till förestående prövning avstyrks motionen
1972:1440.

Utskottet har ingen erinran mot medelsberäkningen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Kartverket:Allmänna kartarbeten för budgetåret
1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 30 215 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1972:1440.

7. Kartverket: Försvarsberedskap m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 2—E 4 s. 103—105) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Kartverket: Försvarsberedskap ett reservationsanslag av
674 000 kr.,

CU 1972:7

7

2. till Kartverket: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av
1 000 kr.,

3. till Kartverket: Utrustning ett reservationsanslag av
1 000 000 kr.

Räddningstjänst m. m.

8. Statens brandinspektion. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj.ts förslag
(punkten F 1 s. 106-107) och hemställer

att riksdagen till Statens brandinspektion för budgetåret
1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 1 060 000 kr.

9. Statens brandskola. Kungl. Maj:t har (punkten F 2 s. 107—108)
föreslagit riksdagen att till Statens brandskola för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 2 237 000 kr.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionen 1972:162 av
herr Johansson i Trollhättan m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller att Kungl. Majit genomför sådana ändringar i
behörighetsvillkoren för inträde i statens brandskolas brandmannaklass
och brandförmansklass att styrelsen kan bevilja dispens för inträde för
deltidsanställda.

Utskottet. 1 stadgan för statens brandskola (SFS 1965:854 ändrad
1970:114) fastslås att behörig att vinna inträde i brandmannaklassen vid
brandskolan är den som under minst tolv månader innehaft och
fortfarande har heltidsanställning i brandtjänst vid statlig eller kommunal
brandkår. För inträde i brandförmansklassen vid skolan fordras sex års
heltidsanställning vid statlig eller kommunal brandkår samt avgångsbetyg
från brandmannaklassen vid skolan.

I motionen 1972:162 anförs att svårigheter kan uppstå i brandförsvarssammanhang
vid kommunsammanläggningar eftersom — p. g. a.
uppställda kompetenskrav — tidigare deltidsanställda brandbefäl inte kan
förordnas som heltidsanställda.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att möjlighet bör införas
för brandskolans styrelse att på dispens bevilja inträde i brandmannaklassen
eller brandförmansklassen för personer som ej haft heltidsanställning
men kan styrka mångårig väl meriterad deltidstjänst.

Medelsberäkningen har inte föranlett någon utskottets erinran.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Statens brandskola för budgetåret 1972/73
anvisar ett förslagsanslag av 2 237 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till motionen 1972:162 som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

CU 1972:7

8

10. Bidrag till förebyggande och släckning av brand. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten F 3 s. 108) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till förebyggande och släckning av brand
för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av
2 500 000 kr.

11. Bidrag till kostnader för kommunal beredskap. Kungl. Maj:t har
(punkten F 4 s. 109) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kostnader för
kommunal beredskap för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionen 1972:161 av
herrar Eriksson i Ulfsbyn (c) och Åsling (c) vari hemställs att riksdagen
vid behandlingen av årets statsverksproposition, civildepartementet,
punkt F 4, till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap för
budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 2 600 000 kronor.

Utskottet. Riksnämnden för kommunal beredskap förordar att beredskapsplanläggningen
bör genomföras under perioden 1971/72-1975/76.
Kostnaderna härför beräknas till 2,6 milj. kr. per budgetår för den
återstående delen av planläggningsperioden.

I motionen anförs bl. a. att det med den av civilministern föreslagna
medelsberäkningen skulle ta ungefär tio år innan alla kommuner
hunnit få sina beredskapsplaner klara. Motionärerna ifrågasätter om en
sådan planläggningstakt kan godtas med hänsyn till de krav som bör
ställas på totalförsvarets samlade beredskap.

Utskottet instämmer med motionärerna i fråga om vikten av den
kommunala beredskapsplanläggningen. I rådande statsfinansiella läge är
emellertid utskottet inte berett förorda någon ökning av det av Kungl.
Maj:t föreslagna anslaget.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motionen 1972:161 till Bidrag till
kostnader för kommunal beredskap för budgetåret 1972/73
anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

12. Beredskap för oljebekämpning till sjöss. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkten F 5 s. 110-111) och hemställer

att riksdagen till Beredskap för oljebekämpning till sjöss för
budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 5 500 000
kr.

Statens allmänna fastighetsfond

13. Byggnadsarbeten för länsstyrelserna. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkten 11:19 s. 112—113) och hemställer

att riksdagen till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna för budgetåret
1972/73 anvisar ett investeringsanslag av 29 000 000 kr.

CU 1972:7

9

Fonden för förlag till statsverket

14. Förskott till vissa plankostnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkten
V11:2 s. 114—115) föreslagit riksdagen att till Förskott till vissa
plankostnader m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 kr.

Utskottet. Föreslaget formellt anslagsbelopp är tillräckligt även med
hänsyn till en medelsberäkning enligt vad utskottet anfört under p. 4 om
riktlinjerna för en avveckling av det finansiella stödet.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Förskott till vissa plankostnader m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisar ett investeringsanslag av 1 000
kr.

Uppskjuten fråga

15. Uppskjuten fråga. Utskottet kommer senare under sessionen att
yttra sig beträffande användningen av anslaget Länsstyrelserna i vad avser
diverse ändamål för uppgifter som har samband med ett centralt
personregister, vilket utskottet här

anmäler.

Stockholm den 16 mars 1972
På civilutskottets vägnar
ERIK GREBÄCK

Närvarande i vad ej gäller anslag till Länsstyrelserna: herrar Grebäck
(c), Bergman (s), Tobé (fp), Kristiansson i Örkelljunga (s), fröken
Ljungberg (m), herrar Petersson i Nybro (s), Andersson i Knäred (c),
Lindkvist (s), Henrikson (s), fru Olsson i Hölö (c), herrar Högström (s),
Wennerfors (m), Engström (vpk), Ångström (fp) och Brännström (s).

Närvarande i vad gäller anslag till Länsstyrelserna: herrar Grebäck (c),
Bergman (s), Kristiansson i Örkelljunga (s), Petersson i Nybro (s),
Lindkvist (s), Henrikson (s), fru Olsson i Hölö (c), herrar Wennerfors (m),
Engström (vpk), Jadestig (s), Åkerfeldt (c), Ångström (fp) och
Brännström (s).

CU 1972:7

10

Reservationer

1. vid punkten 2 (Länsstyrelserna m. m.) beträffande val av centralorgan
inom exekutionsväsendet av herr Tobé (fp), fröken Ljungberg (m),
herrar Wennerfors (m) och Ångström (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 3 slutar med ”ovan anfört” bort lyda:

”Utskottet har funnit att de till stöd för en inordning av centralmyndighetsuppgifterna
i RSV åberopade skälen inte kan anses ha den tyngd
att de kan motivera en tillstyrkan till Kungl. Maj:ts förslag i denna del.
Samverkan mellan taxerings- och indrivningsmyndigheterna är i allt
väsentligt en fråga om ett vanligt informationsutbyte mellan myndigheter
på det lokala planet. Prioritering och planering kan inte heller totalt
främjas genom samordning. Snarare föreligger risk för att den fiskala
uppdragskretsen med anknytning till RSV kan komma att överbetonas i
jämförelse med kronofogdemyndigheternas övriga uppgifter. I fråga om
övriga kontaktpunkter, t. ex. ADB, kan samverkan mellan olika myndigheter
förutsättas även i detta fall.

Den schematiska syn från vilken förslaget i propositionen utgår tar
inte heller hänsyn till det ur exekutionsväsendets synpunkt sett väsentliga
förhållande, att den rättsliga regleringen av utsökningsväsendet är
densamma för både allmänna och enskilda fordringar m. m. Inte heller
synes, såvitt redovisats, något bedömande ha gjorts av hur kronofogdemyndighetens
ställning kan uppfattas då skatteanspråk konkurrerar med
enskilt anspråk. Denna fråga om allmänhetens uppfattning av myndigheten
har samma principiella aktualitet här som vid tidigare beslut om
länsskatterättens frigörande från länsstyrelsen.

Slutligen synes vederbörlig hänsyn inte ha tagits till det förhållande att
kronofogdemyndigheternas arbetsuppgifter inom en inte alltför avlägsen
framtid kan komma att ändras och få en än mera judiciell prägel.

Utskottet hävdar, i huvudsaklig anslutning till vad som anförts i
motionen 1972:285, därför att ett fristående organ för exekutionsväsendet
bör inrättas. Anledning finns inte att anta annat än att ett sådant verk
— liksom hittills EON enligt departementschefens bedömande — skulle
sköta sina uppgifter på ett utmärkt sätt och få centralmyndighetsfunktionen
att löpa smidigt och effektivt.”

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

”1. beträffande val av centralorgan inom exekutionsväsendet att
riksdagen med avslag på Kungl. Maj :ts förslag och med bifall
till motionen 1972:285 som sin mening ger Kungl. Majd till
känna vad utskottet anfört,”

2. vid punkten 6 (Kartverket: Allmänna kartarbeten) beträffande royaltyinkomster
på kartförsäljningen av fröken Ljungberg (m) och herr
Wennerfors (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Med hänvisning”
och slutar med ”motionen 1972:1440” bort lyda:

CU1972:7

11

”Utskottet förutsätter att den pågående beredningen leder fram till
resultat i huvudsaklig överensstämmelse med vad som förordats i motionen
1972:1440.”

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

”2. att riksdagen i anledning av motionen 1972:1440 som sin
mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört.”

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1176 S