Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner dels angående omorganisation av lantmäteriverksamheten m. m. (1971:57), dels med förslag till lag om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet (1971:58), jämte motioner

Betänkande 1971:CU15

Civilutskottets betänkande nr 15 år 1971

CU 1971:15

Nr 15

Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner
dels angående omorganisation av lantmäteriverksamheten m. m. (1971:
57), dels med förslag till lag om kommunal fastighetsbildningsmyndighet
och fastighetsregistermyndighet (1971:58), jämte motioner.

Propositionerna

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen 1971:1 (bilaga 14, punkterna Dl —
D 4) beräknat medel för lantmäteriet har Kungl. Maj:t i propositionen
1971:57 under åberopande av utdrag ur statsrådsprotokollet över civilärenden
för den 5 mars 1971 föreslagit riksdagen att

1. godkänna de i statsrådsprotokollet förordade riktlinjerna för lantmäteristyrelsens
organisation,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att byta ut nuvarande tjänst med beteckningen
o för verkschefen mot en tjänst med beteckningen p,

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid lantmäteristyrelsen inrätta en extra
ordinarie tjänst för chef för byrå,

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de övergångsåtgärder som behövs
i anledning av omorganisationen,

5. för budgetåret 1971/72 på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln
anvisa

a. till Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter ett förslagsanslag av

16 000 000 kr.,

b. till Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

c. till Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.,

d. till Lantmäteriet: Utrustning ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen 1971:58 under åberopande av
utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för den 5 mars 1971
föreslagit riksdagen

att antaga ett inom civildepartementet upprättat, vid propositionen
fogat förslag till lag om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och
fastighetsregistermyndighet.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionerna nr 1971:

1170 av herrar Nilsson i Agnäs och Nordgren (m) vari hemställs att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening framför att
eventuella justeringar av traktnamn i en framtid sker i nära samråd med

Riksdagen 1971. 19 sami Nr 15

CU 1971:15

2

invånarna på orten,

1171 av herr Nordgren m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Majit måtte hemställa om översyn av lantmäteritaxan i syfte
att sänka den enskildes kostnader för legala fastighetsbildningsförrättningar,

1177 av herr Svanström (c) vari föreslås att riksdagen beslutar uttala
att vid arbetet med genomförande och uppläggning av nytt fastighetsregister
största möjliga hänsyn tages för att kunna bibehålla gamla hävdvunna,
traditionsrika ortnamn och garantera ägarinflytandet i sammanhanget,
samt

1271 av herr Tobé (fp) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av
proposition nr 57 måtte beakta vad som i motionen anförts.

Tidigare principbeslut m. m.

Det statliga lantmäteriets nuvarande organisation beslutades vid 1960
års riksdag (prop. 1960:74, JoU 19). Med utgångspunkt däri har utfärdats
instruktionen (1965:794) för lantmäteristyrelsen och lantmäteristaten
(lantmäteriinstruktionen).

År 1968 fattades principbeslut om införande av nytt fastighetsregister
(prop. 1968:1, bil. 4, p. A 12, 3LU 5). Kungörelsen (1968:379) om
uppläggandet av nytt fastighetsregister m. m. (registeruppläggningskungörelsen)
utfärdades i anslutning därtill.

Fastighetsbildningslagen (1970:988) (FBL) (prop. 1969:128, 3LU 35)
och lagen (1970:989) om införandet av fastighetsbildningslagen (prop.
1970:144, 3LU 92) träder i kraft den 1 januari 1972 och ersätter då
lagen (1926:326) om delning av jord å landet (JDL) och lagen
(1917:269) om fastighetsbildning i stad (FBLS). Därmed berörs också
kungörelsen (1936:367) med vissa föreskrifter om mätningsväsendet och
fastighetsregisterväsendet i rikets städer (omtryckt 1966:101, ändrad senast
1968:707).

1970 års riksdag antog riktlinjer för en partiell omorganisation av den
statliga länsförvaltningen (prop. 1970:103, KU 34, SU 132). Dessa
riktlinjer har fullföljts genom beslut vid 1971 års riksdag (prop. 1971:1,
bil. 14, litt. B, CU 8). Omorganisationen skall ske den dag Kungl. Majit
förordnar.

Vid 1970 års riksdag antogs vidare riktlinjer för omorganisation av
lantmäteriverksamheten (prop. 1970:188, SU 208). De här behandlade
propositionerna innebär en fullföljd av det nyssnämnda principbeslutet.
Kungl. Majit har genom kungörelsen (1971:45) om lantmäteridistrikt och
specialenheter för fastighetsbildning m. m. förordnat om den lokala
förrättningsorganisationen.

Kungl. Majit har den 26 februari 1971 beslutat uppdra åt länsstyrelserna
att göra utredningar och föra överläggningar med kommunerna i vissa
lantmäterifrågor. Uppdraget omfattar i fråga om mätningsverksamheten
överläggningar med kommunerna om denna verksamhets bedrivande samt

CU 1971:15 3

\

förslag om ytterligare lokalkontor m. m. och skall i denna del redovisas
senast den 14 maj 1971. I fråga om fastighetsregistreringen skall länsstyrelserna
efter samråd med kommunerna lämna förslag om i vilken utsträckning
och i vilken takt kommunala register och arkiv skall föras över
till länsstyrelserna. I samband därmed skall länsstyrelsernas resursbehov
anges. Denna del av uppdraget skall redovisas senast den 1 juli 1971.

Utskottets yttrande

Kommunalt huvudmannaskap m. m.

Enligt 1970 års principbeslut angående organisationen av lantmäteriverksamheten
skall för fastighetsbildningen finnas en statlig basorganisation.
Vidare skall under vissa förutsättningar inrättas specialenheter för
fastighetsbildningsuppgifter, dels för uppgifter som sammanhänger med
jordbrukets och skogsbrukets rationalisering m. m., dels för uppgifter
som rör utveckling av tätbebyggelse. För sådan specialenhet som avser
tätbebyggelseutveckling och vars verksamhetsområde helt faller inom en
kommuns gränser skall kommun som så önskar vara huvudman.

Kungl. Majit har förordnat om organisationen och därvid bl. a. angivit
42 kommuner i vilka specialenheter för tätbebyggelseutveckling skall
finnas. Samtliga dessa kommuner har förklarat sig vilja utöva huvudmannaskapet
för specialenheterna.

Lagförslaget anger bl. a. (1 §) de förutsättningar som enligt 1970 års
principbeslut skall föreligga för att kommunalt huvudmannaskap skall
komma i fråga: att angiven specialenhet skall finnas enligt beslut och att
kommunen begär att få vara huvudman för verksamheten. Utskottet har
ingen erinran mot förslaget i denna del.

De mätningstekniska uppgifter som ingår som ett led i fastighetsbildningen
utövas i regel av respektive fastighetsbildningsmyndighet. Det har
förutsatts att kommun med resurser därför skall kunna ges möjlighet att
— t. ex. i ärende som rör kommunal mark — utföra nyssnämnda uppgifter
även om fastighetsbildningen ligger på statlig myndighet. Härtill anslutande
frågor ingår i ett utredningsuppdrag som lämnats till länsstyrelserna.

Den fristående mätningsverksamhet som nu utförs som service vid bebyggelseplanering
och byggande har i 1970 års beslut förutsatts kunna
som förut utföras av kommunalt organ. Den statliga förrättningsorganisationen
skall dock dimensioneras så att kommun som så önskar därifrån
kan få denna service mot ersättning. Även dessa frågor skall närmare
utredas av länsstyrelserna i samråd med kommunerna.

I fråga om fastighetsregistreringen innehöll 1970 års beslut att länsstyrelserna
i princip skall fungera som fastighetsregistermyndighet men att
kommunalt huvudmannaskap kan komma i fråga för vissa större kommuner
där organisatoriska fördelar och samordningsintresset kan motivera
det.

Det enhetliga fastighetsregister som enligt 1968 års principbeslut skall
föras på en central dataanläggning för hela landet kan inte införas vid

CU 1971:15

4

omorganisationen den 1 januari 1972. Utrednings- och förberedelsearbetet
fortsätter. Registeruppläggningskungörelsen (1968:379) innehåller
även särskilda bestämmelser om jordregister och s. k. stadsregister för
tiden till dess nytt fastighetsregister upplagts.

I lagförslaget (2 §) läggs beslutanderätten i fråga om kommunalt
huvudmannaskap för fastighetsregistreringen på Kungl. Maj:t eller myndighet
som Kungl. Maj :t bestämmer.

Länsstyrelserna har fått i uppdrag att i samråd med kommunerna
utreda i vilken utsträckning och i vilken takt nuvarande kommunala
fastighetsregister och därtill hörande arkiv skall föras över till länsstyrelsen.
För nästa budgetår har i det av riksdagen till länsstyrelserna anvisade
anslaget beräknats 2,0 milj. kr. för länsstyrelsernas kostnader för att
fullfölja sålunda övertagna registreringsuppgifter.

Inte heller i denna del har utskottet någon erinran.

Lagförslaget tar vidare upp (3 §) frågor om de kommunala tjänstemännens
opartiskhet då kommunala intressen berörs och jävsfrihet då
fastighetsregistermyndighet utövar viss kontroll över fastighetsbildningen.

Utskottet har ingen erinran mot lagförslaget i denna del. Utskottet har
förutsatt att Kungl. Majit beaktar den osäkerhet som nu kan råda om en
förvaltningslags (prop. 1971:30) jävsbestämmelser i fråga om tvåinstansjäv
m. m. och om dessa blir tillämpliga på fastighetsregistermyndighet.

Vad som föreslagits om tillsyn m. m. har inte gett utskottet anledning
till erinran.

I samband med det förutsatta överförandet av uppgifter från kommunerna
till staten — och i vissa fall även från staten till kommuner — har
aktualiserats vissa samrådsfrågor m. m.

Departementschefen anmäler att frågor om statens övertagande av
utrustning och lokaler från kommunerna bör lösas genom förhandlingar.
Formerna därför torde få bestämmas sedan de kommunala synpunkterna
i fråga om bl. a. mätningsverksamheten inhämtats.

De frågor som ansluter sig till kommuns medverkan i förberedelser för
det nya enhetliga fastighetsregistret torde likaledes få lösas efter kontakter
med representanter för kommunerna. Centralnämnden för fastighetsdata
har, enligt vad utskottet inhämtat, inlett överläggningar i detta ämne.

I motionen nr 1271 anmäls farhågor för att de kommunala fastighetsregister
som kommer att övertas vid en senare tidpunkt inte ägnas
önskvärt intresse om inte förhandlingar snarast tas upp med kommunerna
och medel ställs till förfogande för de kommuner som är villiga att
underlätta övertagandet.

Enligt utskottets mening får motionärens syfte anses i allt väsentligt
tillgodosett genom ovan angivna överläggningar mellan kommunrepresentanter
och centralnämnden för fastighetsdata angående formerna för
kommunal registermyndighets medverkan vid uppläggande av nytt fastighetsregister.
Svenska kommunförbundets i motionen återgivna inställning
tar också sikte på vid dessa överläggningar aktuella förhållanden. Vidare
har som ovan angetts länsstyrelserna fått i uppdrag att i samråd med

CU 1971:15

5

kommunerna utreda vilka fastighetsregister som skall överföras till länsstyrelserna
och när detta lämpligen bör ske. Utskottet har förutsatt att
statens och kommunernas gemensamma intresse av fastighetsregistreringen
utgör en garanti för att övergångsfrågorna kan lösas på ett tillfredsställande
sätt.

Organisationen på länsplanet

Länsorganisationen har ovan berörts i fråga om fastighetsregistreringen.

Länsstyrelsereformen och principbeslutet om organisationen av lantmäteriverksamheten
på länsplanet innebär bl. a. att överlantmätaren och
länslantmäterikontoret inordnas i länsstyrelsen, som skall svara för att
även fastighetsbildningen samordnas med länsstyrelsens översiktliga planeringsuppgifter.
Överlantmätaren har dock att ensam besluta i frågor
som rör ledningen av den lokala förrättningsorganisationen och andra
frågor utan direkt samband med nämnda planeringsuppgifter. I proposition
1970:188 klargjordes bl. a. att överlantmätarens befogenhet att
fullfölja talan mot fastighetsbildningsbeslut och att ta initiativ till vissa
fastighetsregleringar skulle överföras till länsstyrelsen. Erforderlig ändring
i FBL skulle anmälas i annat sammanhang. Statsutskottet anförde vid
1970 års riksdag (SU 1970:208, s. 6) bl. a. att det får anses uppenbart,
att överlantmätarens nuvarande självständiga medverkan vid domstol
bibehålls.

Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1971:57 innefattar inga ändringar
i tidigare principbeslut och inte heller enligt ovan aviserade ändringar i
FBL. Vad i motionen nr 1271 anförts om förfarandet enligt FBL föranleder
därför inte något utskottets uttalande.

Länsstyrelseanslaget för nästa budgetår har beräknats bl. a. med
utgångspunkt i att till länsstyrelsen överförs 334 tjänster, motsvarande de
delar av lantmäterikontoret som helt eller praktiskt taget helt ombesörjer
uppgifter som kommer att åvila länsstyrelsen. Länslantmäterikontoren
förutsätts hållas samman. Serviceenheter till förrättningsorganisationen
och personal till överlantmätarens disposition för uppgifter såväl inom
som utom länsstyrelsen — nu något över 100 personer — har förutsatts
böra formellt höra till förrättningsorganisationen och sålunda avlönas
från det programbudgetberäknade anslaget Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag har detta anslag beräknats bl. a.
med hänsyn till en förstärkning av organisationen på länsplanet med 21
kvalificerade tjänster.

Utskottet, som förutsatt att länsstyrelsernas omorganisation genomförs
senast den 1 januari 1972, tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Lan tmäteristyrelsens organisation

Genom 1970 års beslut har riksdagen godkänt att lantmäteristyrelsen
får en lekmannastyrelse och att dess organisation i övrigt skall bygga på

CU 1971:15

6

en indelning efter uppgifternas sakliga natur.

Utskottet har ingen erinran mot de nu förordade ytterligare riktlinjerna
för omorganisationen och vad därmed har samband. I detta sammanhang
får utskottet — liksom departementschefen — stryka under att
lantmäteriet inte får engagera sig i värderingsärenden på sådant sätt att
det kan medföra bindningar till partsintressen.

Personalfrågor m. m.

Departementschefen anmäler sin avsikt att föreslå en särskild tillsättningsnämnd
för de tjänster som nyinrättas i samband med omorganisationen.

I motionen nr 1271 efterlyses konkreta uppgifter om hur de nödvändiga
omflyttningarna skall ske.

Viss information har redan lämnats bl. a. personalorganisationerna.
Utskottet har anledning utgå från att tillsättnings- och stationeringsfrågorna
behandlas under beaktande av personalens intressen och att
ytterligare information i dessa frågor lämnas så snart det är möjligt.

Kungl. Maj :ts förslag i fråga om övergångsåtgärder tillstyrks.

Anslagsfrågor

Utskottet har ingen erinran mot Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.
Som angetts i samband med behandlingen av mätningsverksamheten
är beräkningarna av personalbehovet och kostnaderna för programmet
Förrättnings- och uppdragsverksamhet dock ännu osäkra. Utskottet vill i
detta sammanhang också erinra om vad statsutskottet anförde till 1970
års riksdag (SU 1970:208, s. 7) angående fortbildningsfrågorna.

Ändrade fastighetsbeteckningar

I registeruppläggningskungörelsen (1968:379) har tagits in bestämmelser
angående beslut om traktnamn, vilket jämte blocknummer och
enhetsnummer kommer att ugöra registerbeteckning för fastighet. Beslut
härom skall fattas av lantmäteristyrelsen, som kan delegera denna rätt till
registerförare. Innan beslut meddelas skall berörda fastighetsägare underrättas
på lämpligt sätt. I vissa fall skall behövligt samråd ske med
kommunen. Hittills har beslut fattats endast i fråga om områden som
berörs av pågående försöksverksamhet. I övrigt har endast förberedande
åtgärder vidtagits. Ortnamnsarkivet i Uppsala medverkar i dessa åtgärder.

Motionerna nr 1170 och 1177 tar upp de fall då ett i nuvarande
registerbeteckning ingående bynamn inte kommer att ingå som traktnamn
i den nya registerbeteckningen. Detta blir förhållandet främst då,
om bynamnet behölls, flera trakter inom registerområdet skulle få samma
beteckning. Motionärerna föreslår samråd med ortsinvånarna i syfte att
bevara hävdvunna ortnamn.

Enligt utskottets mening får motionärernas syfte anses tillgodosett

CU 1971:15

7

genom redan gällande bestämmelser som ger utrymme för det önskade
samrådet. Utskottet har därvid förutsatt att tillämpningen av dessa
bestämmelser blir sådan att bl. a. det i motionerna angivna intresset
beaktas så långt det över huvud taget är möjligt samt att ortnamnsarkiven
kan medverka även i det fortsatta arbetet.

Lantmäteritaxan

Förslaget i motionen nr 1171 avstyrks med erinran om att översyn av
lantmäteritaxan påkallades redan av 1970 års riksdag (SU 1970:208, s.
7). En i ämnet gjord utredning har verkställts och remissbehandlas f. n.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen

a. godkänner de i statsrådsprotokollet förordade riktlinjerna för
lantmäteristyrelsens organisation,

b. bemyndigar Kungl. Maj:t att byta ut nuvarande tjänst med
beteckningen o för verkschefen mot en tjänst med beteckningen
P,

c. bemyndigar Kungl. Majit att vid lantmäteristyrelsen inrätta en
extra ordinarie tjänst för chef för byrå,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Majit att vidta de övergångsåtgärder
som behövs i anledning av omorganisationen av lantmäteriverksamheten,

3. för budgetåret 1971/72 på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln
anvisar

a. till Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter ett förslagsanslag av
16 000 000 kr.,

b. till Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

c. till Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.,

d. till Lantmäteriet: Utrustning ett reservationsanslag av

2 000 000 kr.,

4. att riksdagen för sin del antager det vid propositionen 1971:58
fogade förslaget till lag om kommunal fastighetsbildningsmyndighet
och fastighetsregistermyndighet,

5. att riksdagen lämnar motionen nr 1271 utan åtgärd,

6. att riksdagen avslår motionerna nr 1170 och 1177,

7. att riksdagen avslår motionen nr 1171.

Stockholm den 20 april 1971
På civilutskottets vägnar
ERIK GREBÄCK

CU 1971:15

8

Närvarande: herrar Grebäck (c), Bergman (s), Almgren (s), Tobé (fp),
Kristiansson i örkelljunga (s), fröken Ljungberg (m), herrar Petersson i
Nybro (s), Lindkvist (s), Henrikson (s), Högström (s), Engström (vpk),
Karlsson i Mariefred (c), Strömberg (fp), Åkerfeldt (c) och Adolfsson
(m).

Göteborgs Offsettrycken AB, Sthlm 71.623 S