Chefsförsörjningen inom polisväsendet

Betänkande 1998/99:JuU18

Justitieutskottets betänkande 1998/99:JUU18

Chefsförsörjningen inom polisväsendet

---

Innehåll

• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1998/99

JuU18

Propositionen

I proposition 1998/99:47 har regeringen
(Justitiedepartementet) föreslagit att riksdagen
antar regeringens förslag att avskaffa kravet på
juridisk examen för högre chefer inom polisen.

Utskottet

Ärendet

Av 7 kap. 9 och 10 §§ polisförordningen (1984:730)
framgår att det för anställning som
polischefsaspirant och till vissa högre befattningar
inom polisväsendet krävs att sökanden har avlagt
juris kandidatexamen eller jurist-examen. Utskottet
behandlar i detta ärende ett förslag från regeringen
att avskaffa detta krav.

Regeringen beslutade i juli 1995 att tillsätta en
arbetsgrupp för att se över rekryteringen och
utbildningen av chefer inom polisväsendet.
Arbetsgruppen redovisade sitt arbete i
departementspromemorian Vidareutbildning av poliser
(Ds 1997:5). Promemorian har remissbehandlats.
Remissyttrandena finns tillgängliga i regeringens
ärende Ju97/394.

Rikspolisstyrelsen fick i mars 1998 i uppdrag att -
med utgångspunkt i arbetsgruppens förslag och
styrelsens remissyttrande - lämna förslag till
utformning av en ny chefsutbildning och ett nytt
system för rekrytering till denna utbildning.
Uppdraget redovisades i september 1998 i rapporten
Chefsförsörjning inom polisen. Regeringens förslag
bygger på det häri redovisade underlaget.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas riktlinjer för hur
rekryteringen och utvecklingen av chefer inom
polisväsendet skall anpassas till kraven på
polisväsendets behov av chefskompetens, och där
föreslås också att det begränsande kravet på
juridisk examen för högre chefer tas bort.

Bakgrund

Regeringen har för avsikt att under våren 1999 fatta
beslut om den modell som skall gälla för rekrytering
och utveckling av chefer inom polisväsendet. En
förutsättning för det beslutet är att riksdagen tar
ställning i frågan om rekryteringen av högre chefer
inom polisen även fortsättningsvis skall begränsas
av ett krav på juridisk examen. Anledningen härtill
är att riksdagen tidigare tagit ställning i frågan
och tillkännagivit att en fullständig
juristutbildning bör krävas för tillträde till
polischefsbanan. Utskottet ställde sig då bakom 1975
års polisutrednings och den dåvarande
departementschefens bedömning att kravet på en
fullständig juristutbildning för polischefsbanan
borde behållas (SOU 1979:6 s. 265 f, prop.
1980/81:13 s. 121 f, JuU24 s. 19 f). Som skäl härför
angavs bl.a. att det från skilda utgångspunkter var
angeläget att cheferna inom en så väsentlig sektor
av rättsväsendet som polisen har de grundläggande
insikter i juridik som förutsätts för tillträde till
andra banor inom rättsväsendet.

Frågan diskuterades på nytt i samband med
behandlingen av budgetpropositionen för år 1999.
Utskottet uttalade härvid att utskottet delade
regeringens uppfattning om inriktningen på arbetet
med att bredda rekryteringsbasen för chefer inom
polisväsendet, men att detta ställningstagande inte
innebar att avkall får göras på de höga krav på
juridisk kompetens som måste ställas på en modern
och rättssäker polisorganisation. Utskottet
föreslog, i sitt av riksdagen godkända betänkande,
ett tillkännagivande till regeringen om att
regeringen snarast skall återkomma till riksdagen
med förslag till riktlinjer för rekrytering och
utbildning av chefer inom polisväsendet (bet.
1998/99:JuU1 s. 21 f).

Överväganden

Polisväsendet har genomgått stora förändringar under
senare år. Polismyndigheterna har blivit större, har
fler arbetsuppgifter och erhåller större resurser än
tidigare. Myndigheterna har ett totalansvar för
verksamheten inom sitt område, och de har också ett
omfattande ansvar för sin personal- och
ekonomiadministration.

Regeringen har som skäl för sitt förslag anfört
bl.a. följande. Samhällsutvecklingen och
förändringarna inom polisväsendet har skapat krav på
en större kunskapsbredd inom varje polismyndighet.
Polischefens roll som jurist har fått en relativt
sett mindre betydelse samtidigt som myndighetens
uppgifter kräver betydande kompetens också på andra
områden än juridikens, t.ex. ekonomi, teknik och
personalledning. Ledningen av polisverksamheten
ställer också högre krav på strategisk ledning och
planering. En förutsättning för att skapa en bred
kompetens i respektive myndighets ledningsgrupp är
att de individer som ingår i gruppen har olika
utbildning och bakgrund. Det bör på sikt också bli
möjligt för polisen att, i högre grad än i dag,
tillgodose sitt behov av chefer på alla nivåer genom
en rekrytering som börjar med den polisiära
grundutbildningen, även om extern rekrytering också
i fortsättningen kommer att behövas. Det är viktigt
att utarbeta en modell för chefsförsörjning som
tillåter att rekryteringen och utvecklingen av
chefer anpassas till polisväsendets kompetensbehov.
Det förhållandet att nästan alla högre chefstjänster
i dag är förbehållna dem som har
polischefsutbildning gör det svårt att tillgodose
kravet på tillräcklig kompetensbredd i
ledningsgruppen och chefskollektivet i övrigt. Det
föranleder också spänningar i polisorganisationen
och är ägnat att försvåra rekryteringen till den
polisiära grundutbildningen. För att anpassa
rekryteringen och utvecklingen av högre chefer till
kraven på en bredare kompetens bör det begränsande
kravet på juridisk examen alltså tas bort.

Kraven på större kompetens inom nya områden får
emellertid inte undanskymma att också kraven på
myndigheternas juridiska kompetens har ökat. I denna
del understryker regeringen att polisverksamheten
till stor del består i tillämpning av rättsregler.
Varje polisman måste därför vara väl insatt i de
regler som gäller inom den dagliga verksamheten.
Likaså måste varje chef inom polisväsendet ha en
ingående kännedom om rättsreglerna inom det egna
ansvarsområdet. En stor del av cheferna måste
således ha juridiska baskunskaper, insikt i juridisk
metodik och problemlösning samt rättslig kultur. De
flesta behöver dock inte för det dagliga arbetet
behärska alla de områden som juristutbildningen
omfattar. Kunskaper om de delar av rättsordningen
som är relevanta för den egna verksamheten är
tillräckliga. Polisens roll medför emellertid att
det vid varje polismyndighet måste finnas
allmänjuridisk kompetens som svarar mot samma höga
krav som gäller för rättsväsendets övriga
myndigheter. För att tillgodose ett sådant
kompetenskrav kan det ofta bli aktuellt att inrätta
en funktion som myndighets- eller chefsjurist.

I dessa uttalanden kan utskottet i princip
instämma.

Utskottet delar uppfattningen att
samhällsutvecklingen medfört ett större krav på
specialister av olika slag på ledningsnivå inom
polisen. Organisationsförändringarna inom polisen
har också bidragit till denna utveckling. Det kan
enligt utskottets mening knappast anses självklart
att de högsta chefstjänsterna måste förbehållas
jurister; i stället bör chefsegenskaperna få vara
avgörande. Samtidigt vill utskottet emellertid
understryka att utskottet anser att det på
ledningsnivå inom polismyndigheterna skall finnas
kvalificerad allmänjuridisk kompetens. Dessutom
måste det självklart på olika nivåer inom
organisationen finnas den specialistkompetens också
på den juridiska sidan som polisverksamheten kräver.
Ett minskat inslag av arbetsledare med juridisk
examen kan därför komma att innebära ett utökat
behov av juridiska inslag i polisutbildningen,
särskilt när det gäller sådana områden som har
betydelse för rättssäkerheten. Med dessa ord
tillstyrker utskottet regeringens förslag.

I övrigt har utskottet ingenting att anföra med
anledning av propositionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande chefsförsörjningen inom
polisväsendet

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:47 antar
regeringens förslag att avskaffa kravet på
juridisk examen för högre chefer inom polisen.

Stockholm den 9 mars 1999

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Ingvar
Johnsson (s), Märta Johansson (s), Margareta
Sandgren (s), Alice Åström (v), Ingemar Vänerlöv
(kd), Anders G Högmark (m), Ann-Marie Fagerström
(s), Maud Ekendahl (m), Helena Frisk (s), Morgan
Johansson (s), Yvonne Oscarsson (v), Ragnwi
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Kia Andreasson
(mp), Gunnel Wallin (c) och Siw Persson (fp).