Boverket, den regionala bostadspolitiska administrationen samt reglering av vissa bostadslån

Betänkande 1992/93:BoU20

Bostadsutskottets betänkande 1992/93:BOU20

Boverket, den regionala bostadspolitiska administrationen samt reglering av vissa bostadslån

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionerna
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1992/93
BoU20

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i allt väsentligt regeringens förslag om
den övergripande målsättningen för den kommande treårsperioden
av den verksamhet som Boverket ansvarar för. Med anledning av
tre motioner avstyrker utskottet regeringens förslag om att
flytta handläggningen av stöd till icke-statliga kulturlokaler
från Boverket till Statens kulturråd. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om att länsbostadsnämnderna skall läggas ned
vid utgången av år 1993 och att länsstyrelserna därefter svarar
för den regionala administrationen av statens stöd för
bostadsfinansieringen. Slutligen tillstyrker utskottet ett
regeringsförslag som gör det möjligt för regeringen att flytta
förvaltningsansvaret av vissa statliga bostadslån till Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB.

Två reservationer har fogats till betänkandet.

SJUNDE HUVUDTITELN

Propositionerna

Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 8
(Finansdepartementet) föreslagit att riksdagen

1. i avvaktan på särskild proposition i ämnet till Boverket:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 beräknar ett
ramanslag på 144787000 kr,

2. i avvaktan på särskild proposition i ämnet till Boverket:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 beräknar ett
obetecknat anslag på 1000 kr,

3. i avvaktan på särskild proposition i ämnet till
Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1993/94 beräknar ett
ramanslag på 126 066 000 kr,

4. till Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 16 000 000 kr,

till Statens Bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Regeringen har därefter i proposition 1992/93:172 föreslagit
dels att riksdagen godkänner

1. att den övergripande målsättningen för verksamheterna inom
Boverkets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad i
propositionen förordats (avsnitt 2),

2. vad i propositionen förordats i fråga om godkännande- och
certifieringsverksamheten inom byggområdet (avsnitt 2),

3. att ansvaret för handläggningen av stödet till
icke-statliga kulturlokaler flyttas i enlighet med vad i
propositionen förordats (avsnitt 2),

4. vad i propositionen förordats i fråga om avgift för
nettoavisering av räntebidrag enligt äldre regler (avsnitt 2),

7. vad i propositionen förordats i fråga om ändrad
länsmyndighet för den regionala bidragsadministrationen m.m.
(avsnitt 3),

dels att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar

5. till Boverket: Förvaltningskostnader ett ramanlag på
144000000 kr,

6. till Boverket: Uppdragsverksamhet ett anslag på 1000 kr,

8. till Länsbostadsnämnderna ett förslagsanslag på
83000000 kr.

Regeringen har i proposition 1992/93:167 föreslagit att
riksdagen antar de i propositionen intagna förslagen till

1. lag om rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag,
SBAB att besluta i frågor om förvaltningen av statligt reglerade
lån för bostadsändamål m.m.

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Motionerna

I betänkandet behandlas

dels de med anledning av proposition 1992/93:172 väckta
motionerna

1992/93:Bo39 av Lars Svensk och Åke Carnerö (kds) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om handläggning av statens stöd till
icke-statliga kulturlokaler.

1992/93:Bo40 av Rune Thorén och Stina Eliasson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om handläggningen av statens stöd till
icke-statliga kulturlokaler.

1992/93:Bo41 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjligheter till ytterligare besparingar i
Boverkets anslag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om reglerade rådgivande organ till Boverket,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om målformuleringen för Boverkets verksamhet.

1992/93:Bo42 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om frågor som berör Socialdepartementets
ansvarsområde i Boverket,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om mål och inriktning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Swedeplan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Typgodkännandeverksamheten,

5. att riksdagen avslår propositionens förslag om överföring
av handläggningen av icke-statliga kulturlokaler till
Kulturrådet.

dels den under allmänna motionstiden 1993 väckta motionen

1992/93:Bo211 av Nils T Svensson (s) vari yrkas (delvis) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om -- -- -- Kreditgarantinämnden [yrkandet i
övrigt har behandlats i betänkandet 1992/93:BoU11].

Utskottet

Inledning

I proposition 1992/93:172 behandlas frågan om mål och
inriktning för den kommande treårsperioden av den verksamhet som
Boverket ansvarar för. Som grund för regeringens förslag ligger
dels en av statskontoret utförd kartläggning av Boverkets
kontaktytor mot andra myndigheter, dels en utredning som i
betänkandet Boverket -- uppgifter och verksamhet (SOU 1992:127)
redovisat sitt uppdrag. Betänkandet har remissbehandlats.

Utredningen identifierar i princip fyra verksamhetsområden för
verket. Det är Byggd miljö och hushållning med naturresurser,
Fysisk planering, Byggande samt Boende. Utredningen har vidare
identifierat följande typer av verksamheter, nämligen
myndighetsutövning enligt förvaltningslagen, tillsyn och
uppsikt, styrinformation--basinformation och allmänna råd,
rådgivning och kunskapsförmedling. Allmänna råd är enligt
utredningen en myndighetsspecifik form av information som kan
ges av vem som helst med undantag för sådana allmänna råd som
anger hur myndigheten avser att tillämpa en rättsregel. Som
utredningen också anfört anger allmänna råd hur en myndighet
avser att tillämpa en rättsregel utan att regeln därför anses
hindrande. Denna omständighet kan, enligt utskottets
uppfattning, också uttryckas så att allmänna råd ger information
om hur någon kan handla.

I propositionen föreslås vidare att länsbostadsnämnderna läggs
ned och att uppgiften att sköta den regionala administrationen
av statens stöd för bostadsfinansieringen i stället läggs på
länsstyrelserna.

Verksamhetens mål och inriktning

Den övergripande målsättningen för den verksamhet som Boverket
ansvarar för under den kommande treårsperioden formuleras i
propositionen sammanfattningsvis på följande sätt.

Boverket skall verka för enhetlighet och effektivitet i
tillämpningen av regler och stödsystem inom verksamhetsområdena
Byggd miljö och hushållning med naturresurser, Fysisk planering
Byggande samt Boende.

Boverket skall också arbeta för

att den fysiska planeringen främjar en god hushållning med
naturresurser och en god bebyggelsemiljö och
ett effektivt, säkert och hälsosamt byggande.

Boverkets verksamhet skall inriktas på myndighetsutövning,
inkl. sådan tillsyn och uppsikt som direkt följer av lag eller
förordning. I denna myndighetsutövning ingår också att analysera
olika ekonomiska och andra konsekvenser av befintliga samt
föreslagna nationella och internationella regler och stödsystem.

Den huvudsakliga grunden för verksamheten anges i
propositionen utgöras av dels PBL/NRL, dels administrationen av
statens stöd till bostäder. När EES-avtalet trätt i kraft kommer
även byggproduktlagen att vara en viktig grund för verksamheten.

Utredningens förslag vinner i allt väsentligt gehör i
propositionen såvitt gäller mål och uppgifter för verksamheten
samt att den bör omfatta de i föregående avsnitt nämnda
verksamhetsområdena. Samtidigt är det emellertid, enligt
propositionen, med hänsyn till den statsfinansiella situationen
och kravet på en stram finanspolitik helt nödvändigt att nu
koncentrera verksamheten till i första hand myndighetsutövning.
Det innebär allmänt att verksamheten bör inriktas på dels
myndighetsutövning enligt förvaltningslagen, dvs.
verkställighetsföreskrifter, förvaltningsbeslut och
överklagningsärenden, dels sådan tillsyn och uppsikt med
tillhörande utvecklings- och informationsarbete som följer av
lag eller förordning. Styr- och basinformation bör utarbetas i
den utsträckning som behövs som underlag för myndighetsutövning
och för att följa upp statsfinansiella konsekvenser av olika
åtgärder. Övrig information bör i ökad utsträckning
intäktsfinansieras.

Riksdagen föreslås godkänna att den övergripande målsättningen
för verksamheterna inom Boverkets ansvarsområde skall vara i
enlighet med vad i propositionen förordats.

I två motioner tas upp den övergripande målsättningen.

I motion Bo42 (s) anförs beträffande målformuleringen om
bostadspolitikens inriktning att vissa väsentliga inslag saknas.
Sammanfattningsvis och med hänvisning till den vikt motionärerna
fäster vid den sociala bostadspolitiken anser de att ett tillägg
till den övergripande målformuleringen bör göras av innebörden
att alla skall ha rätt till en god bostad till rimlig kostnad.
Vidare anförs i motionen att förslaget i propositionen om att
verksamheten bör inriktas på myndighetsuppgifter samt på viss
tillsyn och uppsikt innebär en kraftig begränsning i förhållande
till vad nu gäller. Boverkets utredningar är allmänt uppskattade
och bör få bedrivas som tidigare. Ett tillkännagivande av vad nu
redovisats föreslås i yrkande 2 i motionen.

I motionen anförs vidare att det är anmärkningsvärt att de
frågor som sorterar under Socialdepartementet helt förbigås med
tystnad. Det gäller bostadsbidrag, bostadsanpassning och
äldreboende. Antingen bedömer regeringen dessa som oviktiga
eller också är det ett rent förbiseende. Frågorna har en central
bostadspolitisk roll. Det är därför viktigt att Boverket även
fortsättningsvis behåller ansvaret för regelsystem och
tillämpningsföreskrifter. Riksdagen bör uttala att dessa frågor
liksom tidigare skall ligga under Boverket. Vad nu redovisats om
frågor som berör Socialdepartementets verksamhetsområde
motsvarar motionens yrkande 1 i vilket förordas ett
tillkännagivande i frågan.

Målformuleringen behandlas också i motion Bo41 (fp) yrkande 3.
Motionären anser det olämpligt att det i de övergripande målen
för Boverket ingår att som myndighetsuppgift analysera olika
ekonomiska och andra konsekvenser av befintliga samt föreslagna
nationella och internationella regler och stödsystem. Motionären
anser att frågorna är mycket politiska och att det därför inte
är möjligt för ett verk att frigöra sig från en
departementslednings uppfattning så mycket att sådana analyser
blir meningsfulla.

Utskottet behandlar inledningsvis förslagen i propositionen
och i motion Bo42 (s) yrkande 2. Motionärernas uppfattning om
att målformuleringen skall omfatta också "att alla skall ha rätt
till en god bostad till rimlig kostnad" ger utskottet anledning
erinra om att vad motionärerna ger uttryck för närmast är att
anse som en ambitionsnivå avseende bostadspolitikens allmänna
utformning och inriktning. Inriktningen av denna politik
behandlar utskottet och riksdagen årligen och senast den 15
april 1993 (bet. 1992/93:BoU11).

Utan att här återge vad i betänkandet anförts konstaterar
utskottet att stor enighet råder om det grundläggande politiska
målet för bostadspolitiken. Utskottet finner det däremot
främmande att den bostadspolitiska ambitionen uttryckt enligt
vad i motionen förordats skulle tas in i Boverkets instruktion.
Det kan erinras om att det inte heller för närvarande i verkets
instruktion finns en målformulering av den lydelse motionärerna
önskar. Utskottet vill därutöver erinra om vad i propositionen
anförts om att i målformuleringen för Boverkets
myndighetsutövning bör ingå att analysera olika ekonomiska
konsekvenser av befintliga samt föreslagna nationella och
internationella regler och stödsystem.

Med anledning av vad i motionen anförts om att
målformuleringen kan medföra en inskränkning genom att
verksamheten inriktas på tillsyn och uppsikt vill utskottet
hävda att regeringens förslag får anses innebära att sådan
utredningsverksamhet som motionärerna efterfrågar kan tas fram
även om vissa andra för en myndighet mera naturliga
verksamhetsområden i en valsituation bör prioriteras. Med det
anförda avstyrker utskottet motion Bo42 (s) yrkande 2 om den
övergripande målformuleringen och tillstyrker propositionen i
motsvarande del.

De farhågor som kommer till uttryck i motion Bo41 (fp)
yrkande 3 om att viss analysverksamhet skulle begränsa
verkets självständighet kan utskottet inte dela. Utskottet ser
tvärtom positivt på möjligheten för verket att genom analyser
öka kunskapen om nationella och internationella stödsystem m.m.
Propositionen tillstyrks i motsvarande del. Motionen avstyrks.

Förslaget i motion Bo42 (s) yrkande 1 om att Boverket även
fortsättningsvis skall behålla ansvaret för frågor avseende
Socialdepartementets verksamhetsområde, dvs. enligt motionärerna
frågor om bostadsbidrag, bostadsanpassning och äldreboende, ger
utskottet anledning erinra om att riksdagen senare under våren
kommer att behandla frågan om ansvaret på central nivå
beträffande bostadsbidragen. Det kan för övrigt upplysas om att
i den proposition i vilken denna fråga behandlas (prop.
1992/93:174) föreslås att Riksförsäkringsverket bör samråda och
samverka med Boverket i frågor där Boverket har särskild
kompetens. Vad rör övriga ärendegrupper avseende
Socialdepartementets beredningsområde inom på central
myndighetsnivå handläggs av Boverket finns, såvitt utskottet har
sig bekant, inga förslag om ändrat ansvar. Ett tillkännagivande
enligt förslaget i motion Bo42 (s) yrkande 1 kan därför inte
anses erforderligt.

Vad i propositionen förordats om den övergripande
målsättningen för verksamheterna inom Boverkets ansvarsområde i
övrigt har inte givit utskottet anledning till erinran eller
särskilt uttalande. Propositionen tillstyrks i motsvarande del.

Byggd miljö, hushållning med naturresurser och fysisk
riksplanering

Inom de i rubriken angivna verksamhetsområdena skall verket
enligt propositionen följa tillämpningen av lagstiftningen inom
PBL/NRL-området och ta de initiativ som behövs för att
lagstiftningens syften skall uppnås. I uppgiften ingår också
att förmedla kunskaper och erfarenheter och att utveckla
metoder inom området samt att verka för samordning av de
statliga myndigheternas arbete. Verkets arbete bör framför allt
inriktas på metoder för uppföljning och utvärdering samt på
utveckling av effektiva och ändamålsenliga besluts- och
planeringsprocesser.

Till de nu redovisade verksamhetsområdena hör också
Stadsmiljörådets verksamhet och Swedeplans
tjänsteexportverksamhet.

Beträffande Stadsmiljörådet har den inledningsvis nämnda
utredningen föreslagit att det avskiljs från Boverket.
Ytterligare överväganden behövs dock enligt propositionen. I
avvaktan härpå föreslås inga ändringar i rådets uppgifter och
verksamhet.

I motion Bo41 (fp) yrkande 2 tas upp de till verket knutna
rådgivande organen t.ex. bostadsmarknadsrådet, byggrådet och
konstruktionsrådet. Motionären anser att råden bör upphöra och
ersättas av referens- eller arbetsgrupper vars arbetsområden får
definieras utifrån de projekt som bör bedrivas.

Utskottet delar inte motionärens uppfattning om att råden bör
upphöra. Detta hindrar naturligtvis inte att arbetet inom verket
kan organiseras på projektbasis. En ordning med ett antal råd
står enligt utskottets mening således inte i motsättning till
den av motionären önskade arbetsmetodiken. Den kunskap och
erfarenhet som tillförs Boverket genom de personer som är
medlemmar i råden bör tas till vara och tjäna som grund för
utvecklingen av verksamheten inom resp. område. Med det anförda
avstyrker utskottet motion Bo41 (fp) yrkande 2 om avskaffande
av de rådgivande organen.

Beträffande Swedeplan har utredningen föreslagit att
tjänsteexportverksamheten stegvis skall ges ekonomisk
självständighet och bolagiseras. I propositionen anförs att
frågan om Boverkets tjänsteexport bör prövas i ett vidare
sammanhang.

Frågan om bolagiseringen av Swedeplan tas upp i motion Bo42
(s) yrkande 3. Motionärerna riktar inga invändningar mot att en
bolagisering genomförs men vill betona det nödvändiga i
Swedeplans koppling till Boverket. Ett tillkännagivande till
regeringen föreslås.

Det får anses naturligt att Swedeplan även vid en bolagisering
behåller en koppling till Boverket. Vid en sådan uppfattning är
det inte erforderligt med ett tillkännagivande om bolagisering
av Swedeplan. Motion Bo42 (s) yrkande 3 avstyrks.

Byggande

Verksamheten inom området Byggande kommer enligt propositionen
under de närmaste åren att domineras av effekterna av
EES-avtalet och förberedelserna inför ett svenskt medlemskap i
de Europeiska gemenskaperna (EG). I centrum står framför allt
ett genomförande av EG:s byggproduktdirektiv. Boverkets insatser
inom området skall också inriktas på att medverka till en
europeisk harmonisering av byggregler.

Till verksamhetsområdet hör också de uppgifter inom
godkännande- och certifieringsområdet som i dag utförs av
verkets typgodkännandeenhet. Utredningen, som föreslår att dessa
uppgifter avskiljs från Boverket och förs till ett självständigt
godkännandeorgan, har motiverat sitt förslag bl.a. med att det
måste anses olämpligt att en föreskrivande myndighet verkar inom
det konkurrensutsatta system för godkännande av byggprodukter
som kommer att gälla inom EES-området.

I propositionen föreslås att uppgifter inom godkännande- och
certifieringsområdena avskiljs från Boverket. Riksdagen föreslås
godkänna vad i propositionen förordats om verksamheten avseende
godkännande och certifiering. I propositionen anförs vidare att
regeringen i annat sammanhang under våren 1993 ämnar återkomma i
frågan om hur verksamheten inom godkännande- och
certifieringsområdet bör organiseras och bedrivas. Regeringen
har sedermera i proposition 1992/93:239 aktualiserat denna
fråga. I propositionen föreslås bl.a. att Boverkets
Typgodkännandekontor förs över till det nya aktiebolag som blir
följden av att Statens provningsanstalt ombildas till
aktiebolag.

Såvitt frågan behandlas i detta betänkande -- proposition
1992/93:172 -- föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad i
propositionen förordats i fråga om godkännande- och
certifieringsverksamheten inom byggområdet.

Frågan tas upp också i motion Bo42 (s) yrkande 4. Motionärerna
accepterar att typgodkännandeverksamheten avskiljs från Boverket
men förutsätter att verksamheten kommer att vara lokaliserad
till Karlskrona. Ett tillkännagivande till regeringen förordas.

Enligt vad utskottet erfarit finns inga planer på att
omlokalisera verksamheten. Motion Bo42 (s) yrkande 4 om
lokaliseringen av typgodkännandeverksamheten avstyrks.

Boende

Beträffande verksamhetsområdet Boende föreslås i propositionen
att verkets sektors- och uppföljningsansvar inriktas på att
förenkla och effektivisera den regionala administrationen av
statens stöd för bostäder och att tillhandahålla material för
information om stödsystemen. Prognos- och statistikarbetet inom
verksamhetsområdet begränsas till sådan information som behövs
för att kunna bedöma och beräkna statens utgifter på de
sakanslag som verket disponerar eller som regeringen i särskild
ordning begär. Därutöver förväntas verket bara upprätthålla en
beredskap kompetensmässigt för att kunna biträda regeringen med
att via konsulter eller forskningsorgan ta fram underlag för
bedömning av utvecklingstendenser m.m. inom boendeområdet.

Utskottet har ovan i avsnittet Verksamhetens mål och
inriktning behandlat frågan om den övergripande inriktningen av
Boverkets verksamhet. Utskottet, som hänvisar till vad där
anförts, finner det angeläget att i nu förevarande sammanhang
erinra om den avstämning som skall göras efter år 1995
beträffande utfallet av det nya bostadsfinansieringssystemet.
Det är angeläget att den förutsatta avstämningen baseras på ett
vederhäftigt grundmaterial, allt i avsikt att göra det möjligt
för statsmakterna att bedöma effekterna av det nya
bostadsfinansieringssystemet och utvecklingen av det. Utan att
binda formerna för denna avstämning får det, enligt utskottets
mening, anses naturligt att Boverkets erfarenheter avseende
finansieringssystemet kommer att vara av värde.

Med anledning av riksdagens tillkännagivande 1992 om
ytterligare överväganden om nettoaviseringssystemet föreslås i
propositionen att nettoaviseringen av räntebidrag enligt äldre
regler behålls men avgiftsbeläggs. Riksdagen föreslås godkänna
att så sker. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner
propositionen i denna del.

Handläggningen av statens stöd till icke-statliga
kulturlokaler

Sedan budgetåret 1990/91 kan bidrag utgå för ny- och ombyggnad
av icke-statliga kulturlokaler. Frågor om bidrag prövas av
Boverkets samlingslokaldelegation efter hörande av Statens
kulturråd. I sin anslagsframställning för budgetåret 1993/94
föreslår Kulturrådet att handläggningen av stödet övertas av
rådet.

I propositionen föreslås att Kulturrådet tar över
handläggningen den 1 juli 1993. Enligt kulturministern har rådet
en bred erfarenhet och kunskap om kulturlivet och därför goda
möjligheter att göra de bedömningar och prioriteringar som är
nödvändiga i samband med detta stöd. Överföringen ger också
möjligheter att kombinera stödet till icke-statliga
kulturlokaler med andra bidrag som fördelas av rådet. Riksdagen
föreslås godkänna en överflyttning av ansvaret för
handläggningen till Kulturrådet.

Frågan om handläggningen av stödet tas upp i motionerna Bo39
(kds), Bo40 (c) och Bo42 (s) yrkande 5. I samtliga motioner
föreslås att den nuvarande ordningen behålls och att Boverkets
samlingslokaldelegation även efter den 30 juni 1993 skall pröva
frågor om bidrag till icke-statliga kulturlokaler.

Motionärerna anser att det är en stor fördel att stödet till
allmänna samlingslokaler och till icke-statliga kulturlokaler
handläggs av samma myndighet eftersom man då får en total
överblick av utbudet av lokaler för kulturverksamheten på en
ort. Vidare anförs att olika kompetenser krävs för hanteringen
av stödet. Vid sidan av de kulturpolitiska bedömningarna behövs
god kunskap när det gäller de byggnadstekniska frågorna liksom
finansieringsfrågorna för att bedöma olika projekts
genomförbarhet. Samlingslokaldelegationen har enligt
motionärerna denna kompetens.

I en av motionerna erinras också om vad i budgetpropositionen
(bil. 12 s. 39) anförts om att Kulturrådets framtida roll och
arbete kommer att analyseras inom ramen för den parlamentariska
översynen av kulturpolitiken. Vidare erinras om vad
civilministern anfört i budgetpropositionen (bil. 14 s.
112--113). Där anförs att en utredning bör tillsättas för att se
över stödet till allmänna samlingslokaler. Utskottet vill i
detta sammanhang erinra om sitt nyligen avgivna betänkande om
anslag m.m. till allmänna samlingslokaler (bet. 1992/93:BoU15 s.
5). Där anförs att det finns skäl överväga om i den av
civilministern aviserade utredningen om de allmänna
samlingslokalerna inte också borde ingå vissa frågor som rör
stödet till de icke-statliga kulturlokalerna.

Förslaget i propositionen och i motionerna om en överflyttning
av ansvaret för handläggning av stödet till icke-statliga
kulturlokaler ger utskottet också anledning anföra följande.

Utskottet, som i och för sig har förståelse för uppfattningen
i propositionen om att en överflyttning kan ge ökade möjligheter
att kombinera det nu diskuterade bidraget med andra bidrag som
fördelas av Kulturrådet, vill emellertid liksom motionärerna
hävda att även andra faktorer måste tillmätas stor vikt när det
gäller att bedöma handläggningen av stödet. Det måste sålunda
anses viktigt att bedöma inte bara det samlade behovet och
tillgången på "kulturlokaler". En bedömning bör också göras av
det totala behovet av samlingslokaler m.m., dvs. av de
lokalformer som handläggs av Boverkets samlingslokaldelegation.
Dessutom fäster utskottet stor vikt vid vad i motionerna anförts
om att inom Boverkets samlingslokaldelegation finns god
kompetens både vad gäller de byggtekniska frågorna och
finansieringsfrågorna. Genom att Samlingslokaldelegationen --
innan frågan om bidrag prövas -- skall inhämta yttrande från
Kulturrådet blir det möjligt att bedöma dessa frågor i
kombination med de kulturpolitiska frågorna. Slutligen finner
utskottet det viktigt att avvakta resultatet av de båda
ovannämnda utredningarna och den kommande beredningen av dem.

Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen med anledning
av motionerna Bo39 (kds), Bo40 (c) och Bo42 (s) yrkande 5 som
sin mening bör ge regeringen till känna att handläggningen av
statens stöd till icke-statliga kulturlokaler inte bör flyttas
över till Statens kulturråd. Denna uppfattning låter sig inte
förenas med vad i propositionen förordats.

Ändrad länsmyndighet för den regionala bidragsadministrationen
av statens stöd för bostadsfinansiering m.m.

Förslaget i propositionen avseende ändrad länsmyndighet
innebär sammanfattningsvis följande.

Länsbostadsnämnderna läggs ner vid utgången av år 1993.

Fr.o.m. den 1 januari 1994 svarar länsstyrelserna för den
regionala administrationen av statens stöd för
bostadsfinansiering. Uppgiften innefattar att bevilja statliga
räntesubventioner för ny- och ombyggnad av bostäder enligt
särskilda föreskrifter, att besluta om utbetalning av sådana
bidrag samt att administrera bidragsgivningen under
bidragstiden.

Från samma tidpunkt tillförs länsstyrelserna resurser
motsvarande 210 årsarbetskrafter. Vidare tillförs
länsstyrelserna en funktion som länsexpert för
bostadsfinansieringsfrågor.

Prövningen av frågor om ränte- och amorteringsfria tilläggslån
för ombyggnad och förbättringslån överförs till Boverket den 1
januari 1994.

De förändringar av statens stöd för bostadsfinansieringen som
beslutats innebär vidare att nämndernas befattning med lån och
låneförvaltning i princip upphörde i och med utgången av år
1991. Låneförvaltningen tas nu successivt över av Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB. Denna fråga behandlar
utskottet nedan.

Vad i propositionen i denna del anförts har inte föranlett
invändningar i motioner. Utskottet vill emellertid för sin del
betona vikten av att de i sammanhanget aktuella personalfrågorna
inom ramen för den personalpolitiska lagstiftningen kan lösas
smidigt och rationellt. Utskottet har noterat att civilministern
avser att återkomma till regeringen med förslag till närmare
riktlinjer för hur verksamheten vid länsbostadsnämnderna skall
inordnas i länsstyrelserna. Utskottet vill också fästa
uppmärksamheten på vad i propositionen anförts om att det är
viktigt att den kunskap och erfarenhet som finns hos nämndernas
personal tas till vara vid en överflyttning till länsstyrelserna
av frågor om den statliga bidragsgivningen till bostäder.

Utöver vad nu anförts har utskottet inte funnit anledning till
särskilt uttalande beträffande frågan om ändrad länsmyndighet
för den regionala bidragsadministrationen. Utskottet föreslår
att riksdagen godkänner vad i propositionen i denna del
förordats.

I detta sammanhang vill utskottet även erinra om att frågan om
behovet av personal vid länsbostadsnämnderna/länsstyrelserna
vidare kan komma att behöva övervägas med anledning av
riksdagens beslut nyligen om ett ROT-program (ROT = reparation,
om- och tillbyggnad) bl.a. för bostäder (bet. 1992/93:BoU10).
Frågan har motivledes tagits upp i motion Bo42 (s). Programmet
var inte beslutat när den nu behandlade propositionen
överlämnades till riksdagen. Därför har i propositionen hänsyn
inte tagits till de förstärkningar som på den regionala nivån
kan behövas för att genomföra programmet. Enligt vad utskottet
erfarit övervägs för närvarande i regeringens kansli och i
Boverket frågan om de personalresurser vid
nämnderna/länsstyrelserna som kan bli aktuella med anledning av
det ovan nämnda riksdagsbeslutet.

Beslut i frågor om statligt reglerade lån för bostadsändamål,
m.m.

Den rubricerade frågan behandlas i proposition 1992/93:167.
Som framgått av föregående avsnitt innebär riksdagens beslut
hösten 1991 om förändringarna av statens stöd för
bostadsfinansiering bl.a. att låneförvaltningen skall flyttas
över till SBAB. I propositionen läggs fram förslag med detta
syfte.

Förslaget i propositionen innebär att regeringen bemyndigas
att till SBAB överlämna att fatta beslut som innebär
myndighetsutövning i frågor om förvaltningen av statligt
reglerade räntebärande lån som beviljats under medverkan av
Bostadsstyrelsen eller en länsbostadsnämnd samt i frågor om lån
enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för
bostadsändamål.

Enligt 11 kap. 6 § regeringsformen kan förvaltningsuppgift
överlämnas till bolag, förening, samfällighet, stiftelse eller
enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsutövning skall
dock enligt samma lagrum överlämnandet ske med stöd av lag.

Med hänvisning bl.a. till denna omständighet föreslås i
propositionen att riksdagen antar en lag om rätt för regeringen
att till SBAB överlämna att fatta beslut i frågor som innebär
myndighetsutövning om förvaltning av sådana lån som angivits
ovan. I avsikt att bevara principen om handlingsoffentlighet
även vid en överflyttning av låneförvaltningen till SBAB
föreslås riksdagen även anta ett förslag till lag om ändring i
sekretesslagen.

Utskottet föreslår att riksdagen antar de lagförslag som
intagits i propositionen. Förslagen har som bilaga fogats till
detta betänkande.

Anslagsfrågor m.m.

Boverket

I propositionen föreslås att verksamheten inom Boverket
bedrivs inom en årlig resursram om 136 miljoner kronor för den
kommande treårsperioden. Anslaget för det kommande budgetåret
har emellertid beräknats till 144 miljoner kronor dels för att
täcka kostnaderna för Stadsmiljörådets verksamhet ytterligare
ett år, dels för att ge verket möjligheter att genomföra de
personella och andra förändringar som behöver göras för att
anpassa verksamheten till en lägre resursram.

I motion Bo41 (fp) yrkande 1 föreslås att verket i
besparingssyfte skall genomföra en avveckling av vissa
arbetsgrupper.

Utskottet finner inte anledning föreslå riksdagen att göra ett
tillkännagivande enligt motionärens förslag. Det finns inte skäl
anta annat än att verket mer eller mindre kontinuerligt prövar
sina verksamhetsformer i avsikt att med en så rationell
organisation som möjligt uppnå målet för verksamheten.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till
Boverket för budgetåret 1993/94 i enlighet med vad i
propositionen föreslagits.

Länsbostadsnämnderna

Förslaget i propositionen innebär, som framgått ovan, att
länsbostadsnämnderna även under första hälften av nästa budgetår
skall svara för den regionala bidragsadministrationen som avser
bostadsbyggandet. Kostnaderna härför liksom för vissa
avvecklingskostnader under tiden januari--juni 1994 beräknas
till 83 miljoner kronor sammanlagt.

I propositionen anförs att chefen för Civildepartementet i
samband med 1993 års kompletteringsproposition återkommer till
regeringen beträffande anslaget B 1. Länsstyrelserna m.m. för
budgetåret 1993/94. Det totala medelsbehovet för den verksamhet
som länsstyrelserna tar över beräknas till 86 miljoner kronor på
årsbasis. Detta innebär en anslagsökning för länsstyrelserna på
43 miljoner kronor för budgetåret 1993/94.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om anslag
till Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1993/94.

Statens bostadskreditnämnd

Det övergripande målet för Statens bostadskreditnämnd (BKN) är
att arbeta för en effektiv och fungerande garantigivning för
finansiering av bostadsbyggande. BKN har till uppgift att bevaka
att kreditförsörjningen vid ny- och ombyggnad av bostäder sker i
erforderlig omfattning. Nämnden skall ta de initiativ som krävs
i detta syfte och lämna kreditgarantier till kreditinstituten.
BKN skall även förvalta och redovisa lämnade garantier.

I motion Bo211 (s) i motsvarande del föreslås ett riksdagens
tillkännagivande av innebörd att BKN bör inordnas i Boverket.

Utskottet kan inte dela motionärens uppfattning att BKN som
inrättades år 1990 bör inordnas i Boverket. Mot bakgrund av den
verksamhet nämnden har ett ansvar för får det anses vara av
värde att den har en självständig ställning. Att nu överväga
frågan om dess ställning är enligt utskottets mening varken
erforderligt eller lämpligt. Enligt utskottets mening bör
bostadskreditfrågorna även i fortsättningen handläggas av
Bostadskreditnämnden. Utskottet avstyrker med det anförda
motion Bo211 (s) i motsvarande del om att BKN skall inordnas i
Boverket.

Vad i budgetpropositionen (bil. 8 s. 117--121) föreslagits om
anslag till Bostadskreditnämnden tillstyrks av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den övergripande målformuleringen
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:172 yrkande
1 i motsvarande del och med avslag på motion 1992/93:Bo42
yrkande 2 godkänner vad i propositionen förordats,
res. 1 (s)

2. beträffande viss analysverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:172 yrkande
1 i motsvarande del och med avslag på motion 1992/93:Bo41
yrkande 3 godkänner vad i propositionen förordats,

3. beträffande ärendegrupper avseende Socialdepartementets
verksamhetsområde
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo42 yrkande 1
res. 2 (s)

4. beträffande den övergripande målsättningen för
verksamheterna inom Boverkets ansvarsområde i övrigt
att riksdagen bifaller proposition 1992/93:172 yrkande 1 i de
delar yrkandet inte behandlats under 1 och 2 ovan,

5. beträffande avskaffande av de rådgivande organen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo41 yrkande 2,

6.beträffande bolagiseringen av Swedeplan
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo42 yrkande 3,

7.beträffande godkännande- och certifieringsverksamheten
inom byggområdet
att riksdagen bifaller proposition 1992/93:172 yrkande2,

8.beträffande lokaliseringen av
typgodkännandeverksamheten
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo42 yrkande 4,

9.beträffande nettoaviseringen av räntebidrag enligt äldre
regler
att riksdagen bifaller proposition 1992/93:172 yrkande4,

10.beträffande handläggningen av statens stöd till
icke-statliga kulturlokaler
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo39,
1992/93:Bo40 och 1992/93:Bo42 yrkande 5 och med avslag på
proposition 1992/93:172 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

11.beträffande ändrad länsmyndighet för den regionala
bidragsadministrationen
att riksdagen bifaller proposition 1992/93:172 yrkande7,

12.beträffande lagförslag om förvaltningen av vissa
bostadslån m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:167 antar
regeringens förslag till lag om rätt för Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om
förvaltningen av statligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m.
och förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) med
den lydelse som framgår av bilaga 1,

13.beträffande avveckling av vissa arbetsgrupper
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo41 yrkande 1,

14.beträffande anslag till Boverket
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:172
yrkandena 5 och 6 för budgetåret 1993/94 anvisar till
a) Boverket: Förvaltningskostnader ett ramanslag på
144000000 kr,
b) Boverket: Uppdragsverksamhet ett anslag på 1000 kr,

15.beträffande anslag till Länsbostadsnämnderna
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:172 yrkande
8 till Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1993/94 anvisar
ett förslagsanslag på 83000000 kr,

16. beträffande Bostadskreditnämnden
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo211 i motsvarande del,

17. beträffande anslag till Bostadskreditnämnden
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 8
för budgetåret 1993/94 anvisar till
a) Statens Bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader ett
ramanslag på 16000000 kr,
b) Statens Bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet ett
förslagsanslag på 1000 kr.

Stockholm den 15 april 1993

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist
(s), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Lennart Nilsson
(s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s),
Ulf Björklund (kds), Dan Eriksson i Stockholm (nyd), Britta
Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Inga
Berggren (m) och Siw Persson (fp).

Reservationer

1. Den övergripande målformuleringen (mom. 1)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören
Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Utskottet behandlar" och slutar med "motsvarande del" bort
ha följande lydelse:

Som anförs i motion Bo42 (s) yrkande 2 har den sociala
bostadspolitiken inneburit att vi i Sverige har kommit längre än
de flesta andra länder på vägen mot ett rättvist och jämlikt
boende. Det måste anses både välbetänkt och framåtsyftande att
låta denna politik vara en av grundstenarna när det gäller att
formulera Boverkets verksamhet för de kommande tre åren.

Inte minst med hänvisning till den nuvarande regeringens
bostadspolitik med tydliga marknadsinriktade inslag är det av
stor vikt att ett bostadsocialt synsätt även i fortsättningen
får prägla bostadspolitiken.

Riksdagen bör med anledning av motionen och propositionen som
sin mening ge regeringen till känna att också den sociala
bostadspolitiken skall ligga till grund för Boverkets arbete
inom verksamhetsområdet "Boende".

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:1. beträffande den övergripande målformuleringen
att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:172 yrkande
1 i motsvarande del och motion 1992/93:Bo42 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Ärendegrupper avseende Socialdepartementets
verksamhetsområde (mom. 3)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören
Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Förslaget i" och slutar med "anses erforderligt" bort ha
följande lydelse:

I motion Bo42 (s) tas upp frågan om Boverkets verksamhet i vad
avser de frågor som i regeringens kansli handläggs i
Socialdepartementet. Som motionärerna påpekar förbigås dessa
frågor med tystnad. Det gäller frågan om bostadsbidrag,
bostadsanpassningsbidrag och äldreboende. I bästa fall rör det
sig i propositionen om ett förbiseende.

Genom ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med
yrkande 1 i motionen bör riksdagen ge uttryck för sin
uppfattning att dessa frågor är av central bostadspolitisk
betydelse och att de på central myndighetsnivå därför bör
administreras av Boverket.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:3. beträffande ärendegrupper avseende
Socialdepartementets verksamhetsområde
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo42 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

I proposition 1992/93:167 intagna och av utskottet
tillstyrkta lagförslag

Bilaga