Bostadsbidrag och bostadsanpassningsbidrag

Betänkande 1993/94:BoU16

Bostadsutskottets betänkande 1993/94:BOU16

Bostadsbidrag och bostadsanpassningsbidrag

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionerna
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1993/94
BoU16

Sammanfattning

Bostadsutskottet tillstyrker de förändringar i lagen om
bostadsbidrag som regeringen i proposition 1993/94:144
föreslagit skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1995.
Förändringarna innebär bl.a. att såväl den övre
bostadskostnadsgränsen som gränsen för lägsta bidragsgrundande
bostadskostnad höjs. Vidare höjs inkomstgränsen för oreducerat
bostadsbidrag.

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till anslag
för bostadsbidrag samt för bostadsanpassningsbidrag.

Med anledning av en motion (c) föreslås riksdagen göra ett
tillkännagivande om möjligheten att bevilja bostadsbidrag i
vissa fall. Frågan gäller möjligheten att bevilja bostadsbidrag
då makar lever åtskilda och den ene maken uppbär kommunalt
bostadstillägg. Övriga motionsyrkanden som behandlas i detta
betänkande avstyrks av utskottet.

Till betänkandet har fogats 6 reservationer (s) resp. (nyd)
och en meningsyttring (v).

FEMTE HUVUDTITELN

Propositionerna

Regeringen har i proposition 1993/94:100 bilaga 6
(Socialdepartementet) föreslagit att riksdagen

1. i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till
Bostadsbidrag för budgetåret 1994/95 beräknar ett förslagsanslag
på 6 570 000 000 kr,

2. till Bostadsanpassningsbidrag m.m. för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 4 900 000 kr.

Regeringen har i proposition 1993/94:144 föreslagit att
riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1993:737) om bostadsbidrag,

2. till Bostadsbidrag för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 7 200 000 000 kr.

Motionerna

I betänkandet behandlas

dels de under allmänna motionstiden 1994 väckta motionerna

1993/94:Bo217 av Marianne Jönsson och Elving Andersson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ändring av reglerna för
bostadsbidrag i vissa fall.

1993/94:Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
13. att riksdagen till Bostadsbidrag för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 6 070 000 000 kr.

1993/94:So610 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
9. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna
för bostadsbidrag enligt vad i motionen anförts om båda
föräldrarnas rätt till bostadsbidrag vid skilsmässa.

dels de med anledning av proposition 1993/94:144 väckta
motionerna

1993/94:Bo16 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar om ändring i lagen om bostadsbidrag i syfte att även
mindre bostadsbidragsbelopp än 100 kr utbetalas.

1993/94:Bo17 av Lars Werner och Eva Zetterberg (v) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag till regler för hur
familjer med mer än tre barn skall få bostadsbidrag enligt vad i
motionen anförts om kompensation för slopandet av
flerbarnstilläggen.

1993/94:Bo18 av Margareta Winberg (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om vidgning av kretsen av bidragsberättigade fr.o.m. den 1
januari 1995.

1993/94:Bo19 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen till Bostadsbidrag för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 6 690 000 000 kr.

Utskottet

Inledning

I betänkandet behandlas anslagsförslag i årets
budgetproposition om bostadsanpassningsbidrag (prop. 1993/94:100
bil. 6), motionsförslag om bostadsbidrag från årets allmänna
motionstid samt förslag framlagda i proposition 1993/94:144 om
bostadsbidrag för år 1995 och motioner väckta med anledning av
denna proposition. Anslagsförslaget i budgetpropositionen
avseende bostadsbidragen var endast framlagt i avvaktan på en
särskild proposition i ämnet och behandlas därför inte vidare i
detta betänkande. Med propositionen avses således
forsättningsvis proposition 1993/94:144.

Ändrade regler för bostadsbidrag till barnfamiljer

Förslag om ändrade bostadskostnadsgränser och inkomstgräns för
bostadsbidrag till barnfamiljer läggs fram i propositionen. Som
utgångspunkt för förslagen hänvisar regeringen till det mål för
bostadsbidragsgivningen som riksdagen lade fast år 1987 (prop.
1986/87:48, bet. 1986/87:BoU20, rskr. 1986/87:248). Detta mål
innebär att bostadsbidragen på sikt skall byggas ut så att
familjer skall kunna hålla sig med moderna bostäder med ett eget
rum för varje barn. För att riksdagens mål för bidragsgivningen
skall gälla även dem som bor i nyare bostäder anser regeringen
att det är nödvändigt att gränsen för den högsta
bidragsgrundande bostadskostnaden höjs för samtliga hushåll
inför bidragsåret 1995.

Den övre bostadskostnadsgränsen föreslås höjas per månad med
400 kr för familjer med ett eller två barn och med 500 kr för
övriga barnfamiljer. Av systemtekniska skäl föreslås även
bostadskostnadsgränsen över vilken bidrag lämnas med 50 % av
bostadskostnaden höjas med 100 kr för familjer med två barn. För
att möjliggöra dessa förstärkningar av stödet till hushåll med
högre bostadsutgifter föreslås i propositionen att även gränsen
för lägsta bidragsgrundande bostadskostnad höjs med 100 kr per
månad. För att bostadsbidragen skall anpassas till
inkomstutvecklingen föreslås inkomstgränsen för oreducerat
bostadsbidrag höjas med 5 000 kr till 115 000 kr per år.
Övriga gällande beloppsgränser för beräkning av bostadsbidrag
för barnfamiljer föreslås kvarstå oförändrade. Detta gäller även
för det särskilda bidraget för hemmavarande barn (det s.k.
grundbeloppet).

De föreslagna förändringarna innebär bostadskostnadsgränser
(kr/mån) enligt nedanstående tablå fr.o.m. den 1 januari 1995.

00>Hushåll med

27>Lägsta bidrags-
grundande
bostadskostnad

53>Bidrag med
75 % upp till
en bostads-
kostnad av

77>Bidrag med
50 % upp till
en bostads-
kostnad av

00>1 barn 27>1 900 53>3 000
77>5 200
00>2 barn 27>1 900 53>3 300
77>5 800
00>3 eller flera barn 27>1 900 53>3 600
77>6 500

Bostadsutskottet har vid upprepade tillfällen understrukit
bostadsbidragens betydelse som en del i det bostadspolitiska
stödsystemet. Bostadsbidragen kompletterar de generella
bostadssubventionerna genom att de riktas mot hushåll med behov
av stöd. För att bidragens betydelse inte skall urholkas och för
att de uppsatta målet på sikt skall kunna förverkligas krävs,
som framhålls i propositionen, att bostadskostnadsgränserna
justeras inför år 1995.

De föreslagna förändringarna av reglerna för bostadsbidrag
till barnfamiljer innebär framför allt att bidragen till
hushållen med de högsta bostadskostnaderna ökar. Utskottet delar
regeringens bedömning att en sådan prioritering är nödvändig för
att även boende i nyare bostäder skall kunna efterfråga en
tillräckligt stor bostad.

Inga invändningar mot de föreslagna förändringarna av
gränserna för bostadskostnad resp. inkomst har framförts i
motioner eller under utskottets beredning av ärendet.
Bostadsutskottet tillstyrker således förslaget i propositionen i
vad avser bostadsbidrag till barnfamiljer.

De ovan behandlade reglerna för bostadsbidrag till
barnfamiljer behöver enligt vad som anförs i motion Bo17 (v)
kompletteras med regler som innebär att familjer med fler än tre
barn kompenseras för en i budgetpropositionen föreslagen
förändring av barnbidragen som innebär att flerbarnstilläggen
sänks. Motionärerna hade förväntat sig att denna sänkning skulle
kompenseras med en höjning av bostadsbidragen för
flerbarnsfamiljer. Eftersom inga sådana förslag läggs fram i den
nu aktuella propositionen föreslår motionärerna att riksdagen
hos regeringen skall begära förslag om regler som innebär en
höjning av bostadsbidragen för familjer med fler än tre barn.

Socialutskottet har nyligen tillstyrkt de av regeringen
föreslagna förändringarna av flerbarnstilläggen (1993/94:SoU20).
Varken regeringen eller socialutskottet har förutsatt att denna
förändring skulle följas av en kompensation inom
bostadsbidragssystemet. Bostadsutskottet delar denna
uppfattning. Utskottet anser således inte att de diskuterade
förändringarna i barnbidragssystemet bör föranleda någon begäran
om förslag om kompensation till flerbarnsfamiljer inom
bostadsbidragssystemet. Motion Bo17 (v) avstyrks.

I den under allmänna motionstiden väckta partimotionen So610
från Vänsterpartiet föreslås i yrkande 9 att rikdagen hos
regeringen begär en översyn av vissa regler för bostadsbidrag
vid skilsmässa. Motionärerna anser att reglerna skall ändras så
att bidrag skall kunna utgå till båda parter för en bostad med
utrymme för barn.

Som utskottet uppfattat motionsförslaget åsyftas reglerna i 11
och 15 §§ i lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Dessa regler
innebär att den bostadsanknutna delen av bostadsbidraget kan
utgå till båda föräldrarna om de inte bor tillsammans men har
gemensam vårdnad om barnet. Den icke bostadsanknutna delen av
bidraget tillfaller dock endast den av föräldrarna hos vilken
barnet är folkbokfört.

Bostadsutskottet har flera gånger tidigare (senast i bet.
1992/93:BoU21 s. 16) behandlat motsvarande motionsyrkande och
därvid anfört att det inte finns tillräckliga skäl att föreslå
riksdagen en ändring av reglerna för bostadsbidrag efter
separation. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga
och avstyrker därmed Vänsterpartiets partimotion So610 yrkande
9.

Ändrade regler för bostadsbidrag till hushåll utan barn

Bostadsbidrag för hushåll utan barn har för ungdomar kunnat
utgå sedan år 1988 och för övriga hushåll sedan år 1991. I
propositionen föreslås vissa ändringar av beräkningsreglerna för
bostadsbidrag till hushåll utan barn fr.o.m. den 1 januari 1995.
Förslagen anges vara begränsade till sådana justeringar som
krävs för att anpassa stöden till ändrade inkomster och
bostadskostnader.

För samtliga hushållstyper föreslås i propositionen den övre
bostadskostnadsgränsen höjas med 200 kr och den undre med 100
kr. Den gräns över vilken bostadsbidrag till ungdomshushåll
lämnas med 50 % av bostadskostnaden föreslås behållas
oförändrad. Förslaget innebär att bostadskostnadsgränserna
(kr/mån) efter höjningen kommer att ligga på den nivå för olika
hushåll som framgår av nedanstående tablå.

00>Hushåll21>Lägsta 39>Bidrag med 61>Bidrag
med81>Bidrag med
00> 21>bidrags- 39>75 % upp till61>50 % upp
till81>30 % upp till
00> 21>grundande39>en bostads- 61>en
bostads-81>en bostads-
00> 21>bostads- 39>kostnad av 61>kostnad av
81>kostnad av
00> 21>kostnad

00>Ungdomar 21>1 700 39>2 600 61>3 600
00>(18--28 år)

00>Andra hus- 21>1 700 81>3 700
00>håll utan
00>barn

För att bostadsbidragen inte skall urholkas föreslås vidare i
propositionen att inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag
höjs. För ungdomshushåll föreslås denna gräns höjas med 2 000
kr till för ensamboende 40 000 kr per år och för
makar/sammanboende 57 000 kr per år samt för andra hushåll
utan barn med 3 000 kr till 83 000 kr per år.

Ny demokrati har i två motioner, Bo250 yrkande 13 från
allmänna motionstiden och Bo19 väckt med anledning av den
aktuella propositionen, båda yrkandena i berörd del, lagt fram
förslag som innebär att bostadsbidragen till hushåll utan barn
bör avvecklas.

Bostadsbidragen till hushåll utan barn bör behållas. Utskottet
anser att dessa bidrag fyller en viktig bostadspolitisk uppgift
genom att de underlättar för de aktuella hushållen att
efterfråga en lämplig bostad. De två partimotionerna från Ny
demokrati avstyrks i berörda delar. De av regeringen föreslagna
förändringarna av bostadskostnads- resp. inkomstgränser för
bostadsbidrag till hushåll utan barn tillstyrks av
utskottet.

Kretsen av bidragsberättigade

För närvarande gäller enligt 3 § i lagen om bostadsbidrag att
med makar jämställs, om inte skäl visas för annat, man och
kvinna som utan att vara gifta med varandra lever tillsammans
och har eller har haft gemensamma barn eller är folkbokförda på
samma adress. Detta innebär att bostadsbidrag till sammanboende
av samma kön endast kan utgå enligt de regler som avser
ensamhushåll. Frågan om lämpligheten av en sådan ordning har vid
flera tillfällen övervägts av utskottet, senast våren 1993 (se
bet. 1992/93:BoU21 s. 11--13).

Utskottets överväganden ledde fram till slutsatsen att
regeringen så snart det erforderliga förberedelsearbetet
avslutats, borde förelägga riksdagen ett förslag om en vidgning
av bidragskretsen. Utskottet redovisade som sin principiella
uppfattning att den eventuella vidgningen av bidragskretsen
borde ske så att den avser personer av samma kön utan beaktande
av samlevnadsform. Vidare förordades att de ekonomiska
aspekterna på denna fråga skulle övervägas. Riksdagen följde
utskottet och gav som sin mening regeringen till känna vad
utskottet anfört.

I motion Bo18 (s) hänvisas till bostadsutskottets
ställningstagande våren 1993. Det konstateras att regeringen i
propositionen inte lämnat något förslag om en vidgning av
bidragskretsen och inte heller i övrigt tagit upp denna frågan.
Motionären anser att regeringens agerande i frågan tyder på
nonchalans mot riksdagen och på likgiltighet mot dem som skulle
fått möjlighet att erhålla bostadsbidrag om lagen hade ändrats i
enlighet med riksdagens förslag. Mot denna bakgrund föreslås att
riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen upprepar sin
begäran och därvid framhåller att riksdagen bör föreläggas ett
förslag i sådan tid att ändringen i bostadsbidragslagen kan
tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1995.

Bostadsutskottet vidhåller sin uppfattning att frågan om en
vidgning av bidragskretsen bör bli föremål för överväganden av
regeringen. I årets budgetproposition förutskickas också sådana
överväganden. Resultaten av detta beredningsarbete bör avvaktas.
Det får förutsättas att regeringen i lämpligt sammanhang
redovisar sitt ställningstagande i frågan samt lägger fram
förslag till ändringar i bostadsbidragslagen. Något förnyat
tillkännagivande från riksdagen i enlighet med förslaget i
motion Bo18 (s) kan inte anses erforderligt. Motionen avstyrks.

Övriga frågor

Enligt 22 § lagen om bostadsbidrag betalas bidrag ut
månadsvis. Bidrag under 100 kr betalas dock inte ut. Denna regel
ifrågasätts i motion Bo16 (s). Det påpekas att även små belopp
är viktiga för många hushåll. Motionären hänvisar också till att
gränsen för utbetalning av bostadstillägg till pensionärer av
regeringen föreslagits fastställas till 25 kr per månad.
Riksdagen föreslås mot denna bakgrund ändra lagen om
bostadsbidrag så att den antingen överensstämmer med reglerna
för bostadstillägg eller så att mindre belopp kan sammanföras
till en gemensam utbetalning för en lämplig period.

Den diskuterade regeln om att bidragsbelopp under 100 kr inte
utbetalas infördes år 1988 på förslag av den dåvarande
socialdemokratiska regeringen. Före år 1988 gällde 50 kr som
gräns för utbetalning av bidrag. Bostadsutskottet ansåg
höjningen från 50 kr till 100 kr vara motiverad av bl.a.
administrativa skäl (BoU 1986/87:10).

Utskottet har förståelse för uppfattningen att
utbetalningsgränsen kan upplevas som mindre väl vald. Det kan
dock i sammanhanget erinras om att inflationen sedan år 1988
gjort att utbetalningsgränsen räknat i fast penningvärde sjunkit
betydligt. Den nuvarande gränsen för utbetalning av bidrag
på 100 kr bör behållas tills vidare. Motion Bo16 (s) avstyrks
således.

I motion Bo217 (c) beskrivs konsekvenserna av vissa regler i
bostadsbidragslagen samt myndigheternas tillämpning av dessa
regler. Motionärerna anser att bl.a. 12 § lagen om bostadsbidrag
kommit att tillämpas på ett sätt som i enskilda fall får
orimliga konsekvenser. Enligt 12 § bostadsbidragslagen lämnas
inte bostadsbidrag till hushåll utan barn om sökanden eller
dennes make får kommunalt bostadstillägg (KBT). I 2 § anges dock
att med makar avses i lagen makar som lever tillsammans. Detta
till trots hävdar motionärerna att 12 § tillämpas på makar som
varaktigt lever på skilda håll och har skilda hushåll.

Denna tillämpning av lagen om bostadsbidrag får enligt vad
som beskrivs i motionen följande konsekvens i vissa fall då
makar lever åtskilda. Om den ene maken varaktigt bor på
servicehus och där uppbär KBT kan inte den andre maken samtidigt
uppbära bostadsbidrag för sitt boende trots att
inkomstförhållanden och bostadskostnader är sådana att bidrag
hade utgått om denne hade betraktats som ensamstående. För att
bidrag skall utgå krävs i princip att makarna begär
äktenskapsskillnad eller av skattemyndigheterna taxeras som två
ensamstående personer. Motionärerna föreslår mot denna bakgrund
att reglerna ändras eller klargörs så att bidrag kan utgå i det
beskrivna typfallet.

Bostadsutskottet har vid beredningen av detta ärende kunnat
konstatera att en viss oklarhet synes råda om hur den nuvarande
lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall tolkas och tillämpas i
fall liknande det nu aktuella. Den nuvarande lagen om
bostadsbidrag trädde i kraft vid det senaste årsskiftet. Någon
egentlig praxis till följd av överklagade ärenden har därför
ännu inte hunnit utvecklas. Vid tillämpning av den lag som
gällde fram till årsskiftet (SFS 1988:786) har dock fall
liknande det nu aktuella prövats genom överklaganden. Boverket,
som var högste överklagandeinstans enligt den tidigare gällande
ordningen, har i vissa sådana fall beviljat bidrag. Enligt den
nya lagen kan försäkringskassornas beslut överklagas till
allmän förvaltningsdomstol enligt den ordning som gäller i
socialförsäkringsmål.

Bestämmelsen i nuvarande lag som innebär att bostadsbidrag
inte utgår till hushåll utan barn om bidragssökanden eller
dennes make får KBT hade i princip samma lydelse i den tidigare
gällande lagen. Även om avsikten således inte torde ha varit att
ändra det materiella innehållet i det aktuella avseendet i den
nuvarande lagen i förhållande till den tidigare kan det inte
uteslutas att utrymme för en delvis annan tolkning givits genom
den nya lagens något annorlunda uppbyggnad.
Riksförsäkringsverket har i sina rekommendationer gjort en
tolkning av lagen om bostadsbidrag och dess förarbeten som kan
få de i motionen beskrivna följderna.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte kan
vara rimligt att makar som på grund av ålders- eller
sjukdomsskäl varaktigt bor i skilda bostäder skall behöva ansöka
om äktenskapsskillnad för att bostadsbidrag skall kunna utgå. I
den genom motionen aktualiserade frågan och i andra liknande
fall bör det vid regeltillämpningen finnas utrymme för att
beakta att särskilda omständigheter finns som innebär att makar
lever åtskilda.

Bostadsutskottet har vid beredningen av ärendet inte haft
tillräckligt underlag att bedöma om den nuvarande lagen ger
utrymme för en sådan flexibel tillämpning av de aktuella
reglerna som utskottet anser önskvärd eller om en lagändring
erfordras. Det bör därför ankomma på regeringen att närmare
överväga frågan samt i lämpligt sammanhang redovisa sin syn på
den och, om så bedöms vara lämpligt, lägga fram förslag till
lagändring.

Vad utskottet nu anfört om bostadsbidrag i vissa fall bör
riksdagen med anledning av motion Bo217 (c) som sin mening ge
regeringen till känna.

Anslag till bostadsbidrag

I proposition 1993/94:144 föreslås riksdagen anvisa ett
förslagsanslag på 7 200 miljoner kronor till täckande av
kostnaderna för bostadsbidrag under budgetåret 1994/95.

I Ny demokratis partimotion Bo19 föreslås i berörd del att
anslaget till bostadsbidrag skall bestämmas till 6 690 miljoner
kronor. Anslaget är i motionen beräknat med utgångspunkt i att
riksdagen beslutar att avveckla bostadsbidrag till hushåll utan
barn. Förslaget i Bo19 (nyd) överensstämmer i princip med ett
motsvarande anslagsförslag i Ny demokratis partimotion från
allmänna motionstiden Bo250 yrkande 13.

Utskottet har ovan avstyrkt förslaget från Ny demokrati om att
avveckla bostadsbidraget till hushåll utan barn. Även de nu
aktuella motionsförslagen om anslagsberäkningen avstyrks
således. Regeringsförslaget om anslaget till bostadsbidrag
tillstyrks av utskottet.

Anslag till bostadsanpassningsbidrag

Bostadsutskottet behandlar i detta betänkande även ett förslag
i budgetpropositionen (prop. 1993/94:100, bilaga 6) om anslag
till bostadsanpassningsbidrag. Anslagsförslaget avser kostnader
för bidrag som beviljats före den 1 januari 1993. Efter detta
datum svarar kommunerna för bidragsgivningen.

Bostadsutskottet tillstyrker regeringens förslag om att
anslaget till bostadsanpassningsbidrag för budgetåret
1994/95 bestäms till 4,9 miljoner kronor.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bostadsbidrag till barnfamiljer
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:144 antar
13, 14 och 15 §§ i regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

2. beträffande kompensation till flerbarnsfamiljer
att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo17,
men. (v) - delvis

3. beträffande reglerna för bostadsbidrag efter
separation
att riksdagen avslår motion 1993/94:So610 yrkande 9,
men.(v) - delvis

4. beträffande bostadsbidrag till hushåll utan barn
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:144 avslår
motionerna 1993/94:Bo19 och 1993/94:Bo250 yrkande 13, båda
motionsyrkandena i motsvarande del, samt antar 16 och 17 §§ i
regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag,
res. 1 (nyd)

5. beträffande en vidgning av bidragskretsen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo18,
res. 2 (s)
res. 3 (nyd) - motiv. - villk. res. 1

6. beträffande gränsen för utbetalning av bidrag
att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo16,
res. 4 (s)

7. beträffande bostadsbidrag i vissa fall
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Bo217 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 5 (nyd) - villk. res. 1

8. beträffande anslaget till bostadsbidrag
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:144 avslår
motionerna 1993/94:Bo19 och 1993/94:Bo250 yrkande 13, båda
motionsyrkandena i motsvarande del, samt till Bostadsbidrag
för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
7 200 000 000 kr,
res. 6 (nyd) - villk. res. 1

9. beträffande anslaget till bostadsanpassningsbidrag
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 6
till Bostadsanpassningsbidrag m.m. för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 4 900 000 kr.

Stockholm den 21 april 1994

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit:

Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Magnus Persson (s), Lennart Nilsson (s), Sören
Lekberg (s), Ulf Björklund (kds), Bo G Jenevall (nyd), Britta
Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Inga
Berggren (m), Lars Stjernkvist (s) och Kjell-Arne Welin (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Werner (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Bostadsbidrag till hushåll utan barn (mom. 4)

Bo G Jenevall (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Bostadsbidragen till" och slutar med "av utskottet" bort ha
följande lydelse:

Bostadsutskottet delar Ny demokratis inställning till
bostadsbidragen till hushåll utan barn. Genom en konsekvent
politik som syftar till att minska bidragsberoendet för olika
grupper blir denna bidragsform möjlig att avveckla.

Utskottet tillstyrker med det anförda Ny demokratis
partimotioner Bo250 yrkande 13 och Bo19, båda motionsyrkandena i
berörda delar. Riksdagen bör hösten 1994 föreläggas ett förslag
i frågan så att bidragen kan avvecklas vid utgången av detta år.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
4. beträffande bostadsbidrag till hushåll utan barn
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Bo19 och
1993/94:Bo250 yrkande 13, båda motionsyrkandena i motsvarande
delar, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. En vidgning av bidragskretsen (mom. 5)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören
Lekberg, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Bostadsutskottet vidhåller" och slutar med "motionen
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet instämmer i vad som anförts i motion Bo18
(s). Det är uppseendeväckande att regeringen underlåtit att
tillgodose eller på annat sätt besvara riksdagens enhälliga
begäran om ett förslag om en vidgning av bidragskretsen.
Utskottet anser det inte acceptabelt att frågan ytterligare
förhalas utan förordar att riksdagen nu upprepar sin begäran
från våren 1993 (se bet. 1992/93:BoU21 s. 11--13). Regeringen
bör förelägga riksdagen ett förslag i frågan under år 1994 i
sådan tid att den nu förordade ändringen i bostadsbidragslagen
kan tillämpas för bidrag fr.o.m. den 1 januari 1995.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
5. beträffande en vidgning av bidragskretsen
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Bo18 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. En vidgning av bidragskretsen (mom. 5, motiveringen)
Under förutsättning av bifall till reservation 1

Bo G Jenevall (nyd) anser att den del av utskottets yttrande
som på s. 6 börjar med "Bostadsutskottet vidhåller" och slutar
med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan förordat att bostadsbidrag till hushåll
utan barn skall avvecklas. Några överväganden om ändringar av
reglerna för dessa bidrag blir vid ett sådant ställningstagande
inte aktuella att göra. Motion Bo18 (s) avstyrks således.

4. Gränsen för utbetalning av bidrag (mom. 6)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören
Lekberg, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Den diskuterade" och på s. 7 slutar med "avstyrks således"
bort ha följande lydelse:

Som påpekas i motionen kan även bidrag med små belopp ha stor
betydelse för hushåll med en ansträngd ekonomi. Den nuvarande
gränsen för utbetalning av bidrag innebär att vissa hushåll
under ett år går miste om ett sammanlagt bidrag på över 1 000
kr. Utskottet delar motionärens uppfattning att detta kan
uppfattas som utmanande.

Motionären anvisar två alternativa möjligheter att utge bidrag
som per månad uppgår till mindre belopp än 100 kr. Antingen kan
bostadsbidragslagen ändras så att gränsen för utbetalning sänks
till 25 kr eller så kan en möjlighet att sammanföra mindre
bidragsbelopp till en gemensam utbetalning för en längre period
införas. Utskottet anser att båda dessa möjligheter kan
accepteras och förordar att den metod som är lättast att
administrera införs. Regeringen bör överväga denna fråga och
förelägga riksdagen ett förslag i sådan tid att de nya
utbetalningsreglerna kan börja tillämpas fr.o.m. den 1 januari
1995.

Vad utskottet ovan med anledning av motion Bo16 (s) anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
6. beträffande gränsen för utbetalning av bidrag
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Bo16 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Bostadsbidrag i vissa fall (mom. 7)
Under förutsättning av bifall till reservation 1

Bo G Jenevall (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Bostadsutskottet har" och på s. 8 slutar med "till känna"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan förordat att bostadsbidrag till hushåll
utan barn skall avvecklas. Några överväganden om ändringar av
reglerna för dessa bidrag blir vid ett sådant ställningstagande
inte aktuella att göra. Motion Bo217 (c) avstyrks således.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
7. beträffande bostadsbidrag i vissa fall
att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo217,

6. Anslaget till bostadsbidrag (mom. 8)
Under förutsättning av bifall till reservation 1

Bo G Jenevall (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Utskottet har" och slutar med "av utskottet" bort ha
följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslagen i de aktuella
motionerna från Ny demokrati om att bostadsbidragen till hushåll
utan barn bör avvecklas vid utgången av år 1994. Detta innebär
även att anslaget för bostadsbidrag bör beräknas enligt
förslaget i motion Bo19 (nyd). Riksdagen bör således anvisa ett
anslag på 6 690 miljoner kronor till bostadsbidrag för
budgetåret 1994/95. Förslaget i Ny demokratis partimotion Bo250
yrkande 13 i motsvarande del är därmed i princip tillgodosett.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
8. beträffande anslaget till bostadsbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Bo19 i
motsvarande del samt med anledning av proposition 1993/94:144
och motion 1993/94:Bo250 yrkande 13 i motsvarande del till
Bostadsbidrag för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 6 690 000 000 kr,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant för Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Lars Werner (v) anför:

Jag ansluter mig till de till betänkandet fogade
s-reservationerna.

Jag vill dessutom anföra vad gäller:

Kompensation till flerbarnsfamiljer (mom. 2)

Förändringar inom bostadsbidrags- resp. barnbidragssystemen
har vid ett flertal tillfällen under senare år samordnats.
Samordningen har avsett bidragen till flerbarnsfamiljer och
inneburit att en sänkning av bidragsnivån för dessa grupper inom
det ena systemet kompenserats genom en höjning inom det andra.
Som beskrivs i motion Bo17 (v) föreslås emellertid i
budgetpropositionen nu en sänkning av flerbarnstilläggen inom
barnbidragssystemet utan att denna förändring följs upp med en
motsvarande höjning av bostadsbidragen.

Socialutskottet har nyligen behandlat och tillstyrkt
regeringens förslag om sänkta flerbarnstillägg. För att inte
flerbarnsfamiljernas ekonomiska situation kraftigt skall
försämras bör därför en kompensation utgå genom att
beräkningsgrunderna för bostadsbidrag till de aktuella grupperna
förändras.

Jag anser mot denna bakgrund att riksdagen hos regeringen bör
begära ett förslag till regler som innebär att familjer med fler
än tre barn inom bostadsbidragssystemet kompenseras för
sänkningen av flerbarnstilläggen. Förslaget bör läggas fram för
riksdagen i sådan tid att de nya reglerna kan börja tillämpas
fr.o.m. den 1 januari 1995.

Vad jag ovan anfört med anledning av motion Bo17 (v) bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Reglerna för bostadsbidrag efter separation (mom. 3)

Det är enligt min mening självklart att samhället på olika
sätt bör bidra till att stödja människor i en krissituation. Det
är vidare nödvändigt att barnen även efter en separation har
möjlighet att upprätthålla en naturlig kontakt med båda
föräldrarna. Detta förutsätter bl.a. att båda föräldrarna efter
skilsmässan skall ha råd med en bostad med utrymmen för barn.
Mot denna bakgrund ansluter jag mig till förslaget i
Vänsterpartiets partimotion So610 yrkande 9 om att riksdagen hos
regeringen bör begära en översyn av reglerna för bostadsbidrag
efter skilsmässa.

Vad jag ovan anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
2 och 3 borde ha hemställt:

2. beträffande kompensation till flerbarnsfamiljer
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Bo17 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande reglerna för bostadsbidrag efter separation
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:So610 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Regeringens av utskottet tillstyrkta lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag

Bilaga