Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m.

Betänkande 1993/94:TU32

Trafikutskottets betänkande 1993/94:TU32

Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Förslag till riksdagsbeslut
• Reservation
• Innehållsförteckning

1993/94

TU32

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i
proposition 1993/94:180 att Vägverkets produktionsdivision
ombildas till ett av staten helägt aktiebolag den 1 januari 1996
och om bemyndigande för regeringen att genomföra bolagiseringen
så att det nya bolaget kan arbeta på ett konkurrensneutralt och
konkurrenskraftigt sätt. Vidare ställer sig utskottet bakom
regeringens förslag att produktionsdivisionen bör ges möjlighet
att fr.o.m. den 1 januari 1995 agera inom ett utökat
verksamhetsområde i syfte att stärka konkurrenskraften inför
bolagiseringen. Utskottet är inte nu berett att stödja
regeringens uppfattning att bolaget bör vara fristående från
Vägverket utan förordar att regeringen ägnar
huvudmannaskapsfrågan ytterligare överväganden och därefter
redovisar sitt ställningstagande för riksdagen, i god tid före
genomförandet.
I likhet med regeringen understryker utskottet att Vägverket
även efter bolagiseringen av produktionsdivisionen skall verka
för uppnåendet av de trafikpolitiska mål som för närvarande
gäller för verket.
Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag att den bör
bemyndigas att avyttra aktier i ett av Vägverkets intressebolag.
I sammanhanget ställer sig utskottet också bakom regeringens
förslag om att den bör bemyndigas godkänna ändringar i
bolagsordningarna för vissa av Vägverkets bolag.
Utskottets ställningstagande medför att en s-motion och en
v-motion, båda med yrkanden om avslag på propositionen,
avstyrks.

I en reservation och en meningsyttring framhåller
s-ledamöterna resp. v-suppleanten att propositionen bör avslås.
Nyd-ledamoten betonar i ett särskilt yttrande vikten av att den
nämnda huvudmannaskapsfrågan ägnas fortsatta överväganden.

Propositionen

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1993/94:T70 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen avslår proposition 1993/94:180 Bolagisering av
Vägverkets produktionsdivision m.m.

1993/94:T71 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen avslår proposition 1993/94:180.

Motioner avgivna under den allmänna motionstiden i januari
1994

1993/94:T220 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Vägverkets produktionsresurser
tills vidare kvarstår under Vägverkets kontroll,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förslag till en eventuell
bolagisering bör framläggas först när en samlad bedömning av
vägsektorns framtida organisation gjorts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning av den framtida
organisationen av produktionsverksamheten inom trafikverken.

1993/94:T336 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utvärdera de statliga verk som
prövar s.k. beställar--utförar-modellen.

Utskottet

1 Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m.

1.1 Bakgrund

Vägverket är central förvaltningsmyndighet för väghållning,
dvs. byggande och drift av vägar. Huvuduppgiften är att svara
för statens väghållning.
Riksdagen beslutade år 1991 om en förändring av Vägverkets
organisation (prop. 1990/91:87, bet. TU26, rskr. 326). Vägverket
delades in i en beställardel -- väg- och trafikdivisionen --
samt en produktionsdel -- produktionsdivisionen. I samband med
denna organisationsförändring gjordes även en ändring av
Vägverkets regionala förvaltning. Den nya organisationen
infördes den 1 januari 1992. Vidare beslutade riksdagen år 1992
att inrätta en särskild enhet -- bolagsenheten -- för den
kommersiella verksamhet som är skild från myndighetsuppgifterna
(prop. 1991/92:100 bil. 7, bet. TU15, rskr. 248). Enhetens
uppgift är att förvalta aktier i verkets dotterbolag och bedriva
nödvändig affärsutveckling.
År 1992 beslutade riksdagen om en avveckling av dåvarande
Trafiksäkerhetsverket och att dess uppgifter skulle övertas av
Vägverket (prop. 1992/93:2, bet. TU4, rskr. 58). Denna
organisationsförändring har nu genomförts fullt ut. Vägverket
har sålunda numera ett övergripande ansvar inte bara för
väghållningsuppgifterna utan också för det samlade
trafiksäkerhetsarbetet. Vidare har verket sedan tidigare ett
sektorsansvar för ett miljöanpassat vägtransportsystem. Dessutom
har Vägverket ansvar för frågor som rör kollektivtrafik på väg
avseende bl.a. handikappanpassning, yrkestrafik, internationella
transporter samt föreskrifter för handikappanpassning av
handikappfordon.
Våren 1993 ställde sig riksdagen bakom vissa uttalanden i
fjolårets budgetproposition om marknadsanpassning och
bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet (prop.
1992/93:100 bil. 7, bet. TU24, rskr. 272). Enligt dessa
uttalanden gäller i huvudsak följande. Vägverkets
produktionsverksamhet bör helt marknadsanpassas och utsättas för
full konkurrens. Beställarfunktionen bör under år 1993 upphandla
minst 75 % av Vägverkets nyinvesteringar i konkurrens. Fr.o.m.
år 1994 bör samtliga verkets nyinvesteringar upphandlas i
konkurrens. Motsvarande siffra för drift- och
underhållsverksamheten bör under under år 1994 uppgå till 50 %.
Åtskiljandet av beställare och utförare bör fortsätta genom att
produktionsdivisionen bolagiseras. Tidpunkten härför bör
inriktas mot år 1995. Bolaget bör vara fristående från Vägverket
men ägas av staten i ett första skede. När bolaget arbetar på
helt kommersiell grund och på en fungerande marknad, bör en
privatisering övervägas.

1.2 Regeringens överväganden och förslag

1.2.1 Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision

I propositionen framhålls att både den tidigare och den
nuvarande regeringen i olika sammanhang uttalat en principiell
inställning till frågan i vilken verksamhetsform statlig
konkurrensutsatt verksamhet bör bedrivas. Sålunda framhöll den
tidigare regeringen i 1991 års budgetproposition (prop.
1990/91:100 bil. 2) att ren konkurrensutsatt verksamhet inte bör
bedrivas i myndighetsform. I stället borde bolagsformen
övervägas. Vid sådana överväganden borde alltid prövas om
verksamheten bör bedrivas i statlig regi. I normalfallet var det
-- enligt den dåvarande regeringen -- inte lämpligt med bolag
under myndigheter.
Vidare framhålls att den nuvarande regeringen i proposition
1991/92:38 om inriktningen av den ekonomiska politiken
redovisade sin strategi för statens förmögenhetsförvaltning. En
viktig del av strategin är att staten endast i undantagsfall och
då med bestämda motiv bör uppträda som ägare av verksamheter som
har kommersiella förutsättningar. Verksamheter som i dag bedrivs
på konkurrensutsatta och i övrigt väl fungerande marknader bör
inte ägas av staten utan säljas till privata ägare. Ett motiv
till ett fortsatt statligt ägande kan vara olika typer av
brister hos marknaden. I dessa fall bör, om möjligt,
förändringar av regelverk och strukturella åtgärder vidtas.
Genom dessa åtgärder kan förutsättningar skapas för att överlåta
även sådana verksamheter till privata ägare. Statens ägande bör
således begränsas till områden och funktioner där marknaden
själv inte förmår skapa de bästa förutsättningarna för en
fungerande samhällsekonomi.
Regeringen framhåller att det i dag i princip är möjligt att
på den befintliga marknaden köpa samtliga de tjänster som
Vägverket behöver inom projekteringsområdet och inom
nybyggnadsverksamheten. På marknaden för drift och underhåll
finns det i dag inte någon möjlighet för Vägverket att handla
upp tjänster i tillräcklig omfattning i effektivt verkande
konkurrens. Det pågår emellertid för närvarande ett intensivt,
och hittills mycket lovande, arbete inom Vägverket med att
utveckla upphandlings- och uppföljningssystem, vilket är en
förutsättning för att få till stånd en fungerande marknad.
Mot den angivna bakgrunden föreslår regeringen att riksdagen
godkänner att Vägverkets produktionsdivision ombildas till ett
av staten helägt aktiebolag den 1 januari 1996. Med hänsyn till
konkurrensneutraliteten mellan olika företag som kommer att
utbjuda väghållningstjänster till Vägverket bör bolaget ägas
direkt av staten och inte av Vägverket.
Vidare föreslår regeringen att den av riksdagen ges vissa
bemyndiganden. Regeringen bör sålunda få genomföra
bolagiseringen och överföra delar av Vägverkets verksamhet med
tillgångar och skulder till det nybildade bolaget. Överföringen
skall innefatta de pensionsåtaganden som vid
bolagiseringstillfället har upparbetats i produktionsdivisionen.
Regeringen bör också få ge produktionsdivisionen möjlighet att
fr.o.m. den 1 januari 1995 agera inom ett utökat
verksamhetsområde som avser arbeten inom mark- och
anläggningsområdet och som rör vägar, järnvägar, flygplatser,
hamnar, parker samt vatten- och avloppsledningar. Till stöd för
förslaget framhåller regeringen att produktionsdivisionen måste
skaffa sig kunder utanför Vägverket för att den skall kunna
verka och långsiktigt överleva på anläggningsmarknaden.

1.2.2 Vägverkets dotterbolag

Vägverket bedriver vissa delar av sin verksamhet i bolagsform.
Vägverkets Investerings Aktiebolag (Väginvest) är ett
holdingbolag för Vägverkets samtliga dotterbolag och
intressebolag med undantag för Svensk-Danska broförbindelsen
Svedab Aktiebolag (Svedab). Väginvest, som också bedriver viss
utredningsverksamhet, förvaltar statens andel av aktierna i
Stockholmsleder AB (SLAB, 80 %), Rödöbron AB (15 %) och
Swedish National Road Consulting AB (Sweroad, 100 %). Härtill
kommer att Vägverket förvaltar hälften av aktierna i det av
staten ägda Svensk-Danska broförbindelsen Aktiebolag (Svedab).
Vidare förvaltar Sweroad statens andel av aktierna i Road Survey
Technology Sweden AB (RST, 40 %)
Den angivna strukturen illustreras i propositionen med
följande figur.

Utredningsbetänkandet På väg (SOU 1994:15), som ligger till
grund för regeringens förslag om en bolagisering av Vägverkets
produktionsdivision, omfattar också en översyn av ägarfunktionen
för Vägverkets dotterbolag. I propositionen återges i ett
avsnitt med rubriken Vägverkets dotterbolag vad som sägs i
betänkandet om de olika bolagens ändamål och verksamhet m.m.
Regeringens förslag i anslutning till det nämnda
propositionsavsnittet är att den av riksdagen bemyndigas
dels att avyttra aktier i Road Survey Technology Sweden AB,
dels att godkänna de ändringar i bolagsordningarna för
Vägverkets bolag som är nödvändiga till följd av regeringens
förslag.
Till stöd för förslaget om bemyndigande för regeringen att
avyttra aktier i RST anförs i propositionen följande. RST är ett
högteknologiföretag som bildades år 1986. Staten äger 40 % av
bolagets aktier, vilka förvaltas av Sweroad. RST är därmed att
betrakta som ett intressebolag för Vägverket. De övriga ägarna
är Volvo Transport AB och AB Färdig Betong, som vardera äger
30 % av bolaget. Varu- och tjänsteutbudet består av mätningar
av vägars och gators tillstånd samt olika programvaror för
dataöverföring och åtgärdsplanering till följd av den
information som samlats in vid mätningarna. Bolagets verksamhet
är i första hand inriktad på Norden, övriga Europa, Nordamerika
och Australien. Verksamheten på de två sistnämnda marknaderna
bedrivs av helägda dotterbolag. I RST-koncernen ingår ett
ytterligare antal hel- och delägda dotterbolag enligt vad som
närmare framgår av en i propositionen återgiven figur. År 1992
var resultatet i RST-koncernen 1,8 miljoner kronor och
omsättningen 79 miljoner kronor. Omsättningen fördelades på
olika delmarknader enligt följande.

- Sverige 69 %
- Nordamerika 22 %
- Västeuropa 4 %
- Australien 3 %
- Östeuropa 1 %
- Mellanöstern 1 %

Regeringen framhåller att det kan ifrågasättas om det ligger i
Vägverkets intresse att verket skall förvalta statens andelar i
ett bolag som bedriver affärsverksamhet på så avlägsna marknader
som det här är fråga om. Risken i dessa verksamheter måste
ställas mot möjligheterna att få tillbaka nedlagda
utvecklingskostnader. Det förhållandevis stora antalet helägda
dotterbolag inom RST-koncernen kan också ifrågasättas. Mot
bakgrund av det anförda säger sig regeringen ha för avsikt att
uppdra åt Vägverket att under år 1994 redovisa en plan för hur
statens ägarengagemang i RST successivt kan minskas. Regeringen
bör dock redan nu -- framhålls det i propositionen -- bemyndigas
att avyttra aktier i RST och, som en följd härav, att godkänna
ändringar i bolagsordningarna för Vägverkets bolag efter förslag
härom från Vägverket.

2 Motionsförslag

I motionerna T70 (v) och T71 (s) yrkas avslag på
propositionen.

I s-motionen framhålls till en början att regeringens förslag
inte beretts på ett tillfredsställande sätt. Det
utredningsbetänkande, På väg (SOU 1994:15), som ligger till
grund för regeringens förslag, har sålunda inte remissbehandlats
på sedvanligt sätt utan endast diskuterats vid en hearing med
berörda intressenter. Regeringen har också frångått betänkandet
på flera väsentliga punkter, bl.a. genom att föreslå att det
bolag som bildas av Vägverkets produktionsdivision bör ägas
direkt av staten och vara fristående från Vägverket.
Motionärerna betonar att de står fast vid ståndpunkten att
en bolagisering av produktionsverksamheten bör prövas. En sådan
prövning måste dock visa att vissa mycket viktiga villkor för en
bolagisering kan uppfyllas. Ett sådant villkor är att de av
riksdagen fastställda trafikpolitiska målen om trafiksäkerhet,
kvalitet, miljö, regional balans och effektivitet inte
äventyras. I sammanhanget framhåller motionärerna att det finns
skäl att noga pröva om vinterväghållning är en verksamhet som
lämpar sig för upphandling i konkurrens. Så gott som all
kompetens på området finns ju hos Vägverket. Härtill kommer att
samhällets intresse av trafiksäkra och framkomliga vägar
riskerar att kollidera med företagens lönsamhetsintresse.
Bolagiseringen måste också ske på ett sådant sätt --
fortsätter motionärerna -- att det nybildade bolaget får reella
förutsättningar för en framgångsrik verksamhet. Dagens
entreprenadmarknad kännetecknas av oligopolliknande karteller.
På vissa delmarknader, t.ex. på asfalts- och beläggningssidan,
råder närmast monopol. För att det nybildade bolaget skall kunna
nå framgång och leva vidare på en sådan marknad måste det redan
från starten ha en stark balansräkning och soliditet. Då måste
också Vägverkets beställarkompetens ha hunnit utvecklas och de
privata entreprenörernas kunskap, inte minst om drifts- och
underhållsarbete, vara väl dokumenterad. Detta har en avgörande
betydelse för att trafiksäkerhets-, kvalitets- och
framkomlighetsmålen skall kunna nås.
Avslutningsvis framhåller motionärerna att frågan om
tidpunkten för en bolagisering närmare måste belysas och
utvärderas innan beslut därom kan fattas. En annan fråga är om
det bör vara riksdagen som -- efter sådana studier -- skall
fastställa tidpunkten.

Även i motion T70 (v) yrkas, som nämnts, avslag på
propositionen. Motionärerna framhåller att det tidigare har
funnits en samsyn om att infrastrukturen, till vilken Vägverket
bidrar, är av så grundläggande betydelse för välfärden och
sysselsättningen att dess tillgänglighet inte skall styras av
marknadskrafterna. Genom propositionen ändras detta synsätt i
grunden. De långsiktiga effekterna av att genomföra det
föreslagna systemskiftet blir omfattande. Motionärerna betonar
att de inte kan acceptera att marknadskrafterna skall avgöra
tillgången till den infrastruktur vi alla bidragit till att
bygga upp genom skatter och politiska beslut.

I motion T220 (s), som väcktes under den allmänna motionstiden
i år, framhålls att Vägverkets produktionsresurser tills vidare
bör kvarstå under Vägverkets kontroll. Vidare erinrar
motionärerna om att Vägverket till regeringen har framfört att
man vill införa en ny modell för finansiering av väghållningen
och om att regeringen inte nu är beredd att ta ställning till
verkets förslag. Det är enligt motionärernas uppfattning fel att
förändra Vägverkets organisation och struktur innan man tagit
ställning till hur vägväsendet framöver skall finansieras.
Slutligen framhåller motionärerna att en utredning bör
tillsättas om den framtida produktionsverksamheten inom
trafikverken.

I motion T336 (s), som även den väcktes under den allmänna
motionstiden i år, framhålls att den s.k.
beställare--utförare-modellen, sådan den tillämpas i vissa
affärsverk, bör utvärderas. Motionärerna betonar att modellen
brister i helhetsansvar och överblick samt att de fackliga
organisationerna är kritiska. Risken är uppenbar -- understryks
det -- att demokratin minskar, "snuttifieringen" ökar och att
arbetstryggheten minskar.

3 Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till de allmänna överväganden som
enligt regeringen talar för att Vägverkets produktionsverksamhet
bör bolagiseras. Till bemötande av de invändningar mot
regeringens förslag som framförs i motionerna vill utskottet
anföra följande.

3.1 Ärendets beredning

Propositionen baseras som nämnts på utredningsbetänkandet På
väg, som i januari 1994 avgavs av en kommitté med företrädare
för regeringskansliet och Vägverket. Av propositionen framgår
att en hearing om betänkandet ägde rum i februari 1994 med
företrädare för myndigheter och organisationer som berörs av
kommitténs förslag. Dessa fick då möjlighet att lämna synpunkter
på förslagen. Sådana synpunkter redovisas också i propositionen
i ett flertal sammanhang. Utskottet har för sin del ingen
erinran mot att regeringen i detta ärende valt den angivna
beredningsmetoden.

3.2 Bolagiseringens förenlighet med de trafikpolitiska målen

Regeringen erinrar om att det övergripande målet för
trafikpolitiken enligt 1988 års riksdagsbeslut är att
medborgarna och näringslivet i landets olika delar skall
erbjudas en tillfredsställande, säker och miljövänlig
trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad
(prop. 1987/88:50 bil. 1, bet. TU13, rskr. 159). Detta mål
utvecklas i fem delmål, nämligen:

tillgänglighet; transportsystemet skall utformas så att
näringslivets och medborgarnas grundläggande transportbehov
tillgodoses,
effektivitet; transportsystemet skall utformas så att det
bidrar till ett effektivt resursutnyttjande i samhället som
helhet,
säkerhet; transportsystemet skall utvecklas så att det
motsvarar högt ställda krav på säkerhet i trafiken,
miljö; transportsystemet skall utvecklas så att en god miljö
och hushållningen med naturresurser främjas,
regional balans; transportsystemet skall byggas upp så att det
bidrar till regional balans.

Regeringen framhåller att delmålen om tillgänglighet,
effektivitet och regional balans inte i och för sig berörs av en
bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet. Arbetet med
att bidra till uppfyllelsen av dessa mål ligger nämligen till
största delen inom myndighets- och beställarfunktionen och har
främst sin utgångspunkt i planeringssystemet och de politiska
direktiv som ligger till grund för detta. Delmålet om
effektivitet påverkas dock indirekt, eftersom bolagiseringens
syfte är att utnyttja samhällets resurser effektivare. Uppgifter
inom väghållningen som efter en bolagisering kommer att utföras
av entreprenörer har däremot en direkt inverkan på delmålen om
trafiksäkerhet och en god miljö. Det är därför av stor vikt --
framhåller regeringen -- att de avtal som träffas mellan
beställaren och entreprenören innehåller kraftfulla incitament
som säkerställer att trafiksäkerheten upprätthålls, att den
negativa miljöpåverkan begränsas och att kvaliteten på det
utförda arbetet hålls på en hög nivå.
Utskottet delar regeringens uppfattning och vill erinra om
att riksdagen nyligen uttalat att Vägverket har ett samlat
ansvar för att åstadkomma ett effektivt vägtransportsystem som
uppfyller högt ställda krav på säkerhet med hänsyn tagen till
miljö och regional balans (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. TU26,
rskr. 279). Detta ansvar ligger fast, vill utskottet
understryka, även efter en bolagisering av
produktionsdivisionen.

3.3 Bolagets konkurrensförutsättningar

Regeringen framhåller att till det nybildade bolaget bör
endast överföras tillgångar och skulder som svarar mot vad som
är rimligt med hänsyn till bolagets marknadsförutsättningar. För
att nå detta krävs ett omfattande rationaliseringsarbete inom
produktionsdivisionen. Arbetet bör kunna fullföljas i en sådan
takt att organisationen den 1 januari 1996 med avseende på
resurser, kompetens och finansiell styrka är fullständigt
anpassad till en bolagisering.
Regeringen föreslår som nämnts att produktionsdivisionen
fr.o.m. den 1 januari 1995 ges möjlighet att agera inom ett
utvidgat verksamhetsområde som avser vissa arbeten inom mark-
och anläggningsområdet. Vidare framhåller regeringen att
bolagets kapitalstruktur bör ge en solid bas för dess framtida
verksamhet samt möjligheter att uppnå en uthållig lönsamhet.
Soliditeten bör vid tidpunkten för bolagiseringen uppgå till
20 % för att successivt öka till minst 30 %. En soliditet på
20 % kräver ett aktiekapital på 580 miljoner kronor. Härtill
behövs ett kapitaltillskott för att täcka bl.a. de skulder och
skatter som uppstår som en effekt av bolagiseringen. I samband
med en bolagisering skall, i enlighet med de principer riksdagen
beslutat om (prop. 1991/92:150 bil. I.1), de i den bolagiserade
verksamheten uppsamlade pensionsåtagandena föras över till det
nybildade bolaget för att ge en rättvisande bild av
kapitalstrukturen och för att bolaget skall bära sina egna
kostnader för pensioner. Detta är en förutsättning -- betonar
regeringen -- för att man skall kunna jämföra den egna
verksamheten med branschen i övrigt och åstadkomma
konkurrensneutralitet. Bolaget bör dock inte belastas med en
skuldbörda som kan anses ligga utanför den skuld som en
konkurrensutsatt verksamhet skulle ha haft. En del av
pensionsskulden läggs därför som en ansvarsförbindelse på sätt
som närmare anges i propositionen.
Utskottet vill i likhet med regeringen -- och motionärerna
-- betona att bolagiseringen bör ske på ett sådant sätt att det
nybildade bolaget får reella möjligheter till en framgångsrik
verksamhet. Regeringens bedömningar och förslag synes utskottet
väl ägnade att tillgodose detta önskemål.

3.4 Vägverkets beställarkompetens

Regeringen framhåller att det för närvarande inte finns
tillräckligt många leverantörer som har den specialkompetens som
utförande av drifts- och underhållstjänster kräver.
Begränsningen i möjligheten att handla upp dessa tjänster beror
också på den bristande erfarenhet som finns hos beställaren.
Vägverket har emellertid nu, i enlighet med riksdagens beslut,
börjat upphandla drifts- och underhållsarbeten i konkurrens.
Följden härav blir att ett antal företag kommer att bygga upp
kompetens, erfarenhet och kapacitet på denna marknad, något som
även kommer att göra dessa företag konkurrenskraftiga inom den
kommunala sektorn. Vägverket arbetar, som nämnts, intensivt med
att utveckla upphandlings- och uppföljningssystem för drifts-
och underhållsverksamhet. Detta arbete har visat sig mycket
lovande. Regeringen betonar att utvecklingen av
beställarorganisationen är av avgörande betydelse för att skapa
goda marknadsförutsättningar så att Vägverket som en kompetent
beställare skall kunna bidra till att uppfylla riksdagens
trafikpolitiska mål och till att utveckla marknaden. Utskottet
delar denna regeringens -- och motionärernas -- uppfattning.

3.5 Tidpunkten för en bolagisering

Regeringen framhåller att hittillsvarande arbete och
erfarenheter tyder på att Vägverket till den 1 januari 1996 bör
ha stärkt sin beställarkompetens i erforderlig utsträckning.
Därigenom bör en effektiv upphandling kunna ske av det samlade
behovet av väghållningstjänster och -produkter i hela landet med
utgångspunkt i uppfyllandet av de trafikpolitiska målen.
Utskottet finner för sin del den föreslagna tidpunkten för
bolagiseringen väl avvägd.

3.6 Huvudmannaskapet för det nya bolaget

Regeringen anser som nämnts att bolaget bör vara fristående
från Vägverket och ägas direkt av staten. En rad olika
synpunkter på huvudmannaskapet har framförts bl.a. i
utredningsbetänkandet, under hearingen med anledning av
betänkandet, i motionerna och direkt till utskottet under
ärendets beredning. Utskottet är för sin del inte nu berett att
ta ställning i denna fråga. Regeringen bör därför ytterligare
överväga vem som skall vara huvudman för det nya bolaget och i
god tid före genomförandet för riksdagen redovisa sitt
ställningstagande. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

3.7 Sammanfattning av utskottets ställningstagande

Av utskottets ovan redovisade ställningstaganden följer att
riksdagen bör godkänna att Vägverkets produktionsdivision
ombildas till ett av staten helägt aktiebolag den 1 januari
1996. Vidare bör riksdagen bevilja regeringen de begärda
bemyndigandena att genomföra bolagiseringen och att ge
produktionsdivisionen möjlighet att verka inom ett utökat
verksamhetsområde. Frågan om huvudmannaskap för det nya bolaget
bör dock övervägas ytterligare.
Utskottet tillstyrker även förslagen i propositionen om
bemyndiganden för regeringen att få avyttra aktier i Road Survey
Technology Sweden AB och att få godkänna ändringar i
bolagsordningarna för Vägverkets bolag.
Av utskottets ställningstagande följer slutligen att
motionerna T70 (v), T71 (s), T220 (s) och T336 (s) yrkande 2
avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande bolagisering av Vägverkets produktionsdivision
m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med
avslag på motionerna 1993/94:T70, 1993/94:T71, 1993/94:T220 och
1993/94:T336 yrkande 2
dels godkänner att Vägverkets produktionsdivision
ombildas till ett av staten helägt aktiebolag den 1 januari
1996,
dels bemyndigar regeringen att genomföra en bolagisering
av Vägverkets produktionsdivision och överföra delar av
Vägverkets verksamhet med tillgångar och skulder till det
nybildade bolaget varvid överföringen skall innefatta de
pensionsåtaganden som vid bolagiseringstillfället har
upparbetats i produktionsdivisionen,
dels bemyndigar regeringen att ge produktionsdivisionen
möjlighet att fr.o.m. den 1 januari 1995 agera inom ett utökat
verksamhetsområde som avser arbeten inom mark- och
anläggningsområdet och rör vägar, järnvägar, flygplatser,
hamnar, parker samt vatten- och avloppsledningar,
dels bemyndigar regeringen att avyttra aktier i Road
Survey Technology Sweden AB,
dels bemyndigar regeringen att godkänna de ändringar i
bolagsordningarna för Vägverkets bolag som är nödvändiga till
följd av regeringens förslag om avyttring av aktier i Road
Survey Technology Sweden AB,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om huvudmannaskapet för en bolagiserad
produktionsdivision.
res. (s)

Stockholm den 17 maj 1994

På trafikutskottets vägnar

Sven-Gösta Signell

I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf
Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Sten-Ove Sundström
(s), Elving Andersson (c), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m),
Anita Jönsson (s), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars
Björkman (m), Ulrica Messing (s), Hugo Bergdahl (fp) och Kenneth
Lantz (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i
proposition 1993/94:180 om bolagisering av Vägverkets
produktionsdivision m.m.

1. att riksdagen godkänner att Vägverkets produktionsdivision
ombildas till ett av staten helägt aktiebolag den 1 januari
1996,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen
att genomföra en bolagisering av Vägverkets
produktionsdivision och överföra delar av Vägverkets verksamhet
med tillgångar och skulder till det nybildade bolaget varvid
överföringen skall innefatta de pensionsåtaganden som vid
bolagiseringstillfället har upparbetats i produktionsdivisionen,
att ge produktionsdivisionen möjlighet att fr.o.m. den 1
januari 1995 agera inom ett utökat verksamhetsområde som avser
arbeten inom mark- och anläggningsområdet och rör vägar,
järnvägar, flygplatser, hamnar, parker samt vatten- och
avloppsledningar,
att godkänna de ändringar i bolagsordningarna för Vägverkets
bolag som är nödvändiga till följd av regeringens förslag,
att avyttra aktier i Road Survey Technology Sweden AB.

Reservation

Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m.

Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita
Jönsson, Jarl Lander och Ulrica Messing (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Utskottet ansluter" och på s. 11 slutar med "yrkande 2
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motion T71 (s) uttalade uppfattningen
att regeringen inte har berett ifrågavarande ärende på ett
tillfredsställande sätt.
Regeringen har inte heller kunnat visa att en bolagisering
av Vägverkets produktionsdivision är förenlig med de av
riksdagens fastställda målen rörande trafiksäkerhet, kvalitet,
miljö, regional balans och effektivitet. Det är vidare tveksamt
om vägunderhåll över huvud taget är lämpligt för upphandling i
konkurrens. Vinterväghållningen t.ex. är en mycket grannlaga
uppgift från trafiksäkerhets- och framkomlighetssynpunkt. Den
övervägande kompetensen på detta område finns i dag hos
Vägverket. Det är enligt utskottet tveksamt om det är ekonomiskt
intressant för de privata företagen att skaffa sig tillräcklig
kompetens. Samhällets intresse av trafiksäkra och framkomliga
vägar riskerar att kollidera med företagens lönsamhetsintresse.
Målet om regional balans blir också svårare att uppnå med
stigande antal väghållningsbolag över landet.
Vidare vill utskottet, i likhet med de motionärer som står
bakom motion T71 (s), betona att en eventuell bolagisering måste
ske på ett sådant sätt att det nybildade bolaget får reella
förutsättningar för en framgångsrik verksamhet. För att bolaget
skall kunna hävda sig på en marknad, som i stor utsträckning
präglas av oligopol eller nära nog monopol, måste det redan från
starten ha inte minst en stark balansräkning och soliditet.
Utskottet vill också understryka att Vägverkets
beställarkompetens vid en eventuell bolagisering måste ha hunnit
utvecklas. Därvid bör även de privata entreprenörernas kunskap,
särskilt i fråga om drifts- och underhållsarbete, vara väl
dokumenterad. Detta är av avgörande betydelse för att främst
målen om trafiksäkerhet, kvalitet och framkomlighet skall kunna
uppfyllas.
Utskottet anser sammanfattningsvis att de överväganden och
förslag som framställs i propositionen inte garanterar att de
villkor som enligt utskottets mening är avgörande för en
bolagisering kan uppfyllas. Utskottet kan inte heller ställa sig
bakom förslagen i propositionen om bemyndiganden för regeringen
att få avyttra aktier i Road Survey Technology Sweden AB och att
få godkänna ändringar i bolagsordningarna för Vägverkets bolag.
Av det anförda följer att utskottet avstyrker propositionen och
tillstyrker motionerna T71 (s) och T70 (v). Syftet med
motionerna T220 (s) och T336 (s) yrkande 2 torde genom
utskottets ställningstagande få anses tillgodosett.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

beträffande bolagisering av Vägverkets
produktionsdivision m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:T70 och
1993/94:T71 samt med anledning av motionerna 1993/94:T220 och
1993/94:T336 yrkande 2 avslår proposition 1993/94:180.

Särskilt yttrande

Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m.

Kenneth Attefors (nyd) anför:

Jag är övertygad om att en bolagisering av Vägverkets
produktionsdivision skapar goda förutsättningar för att öka
effektiviteten i hela den bransch som är verksam inom
väghållningsområdet. Därvidlag hyser jag ingen annan
uppfattning än regeringen och utskottsmajoriteten. Till skillnad
från regeringen anser jag emellertid att man inom
regeringskansliet inte har den erfarenhet och kompetens som
krävs för att utöva ägarrollen i ett kommersiellt bolag. Jag har
därför varit angelägen om att medverka till att frågan om
huvudmannaskapet för det nya bolaget ägnas förnyade
överväganden.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m.

Jag biträder hemställan i reservationen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1
Propositionen2
Förslag till riksdagsbeslut2
Motionerna2
Motioner väckta med anledning av propositionen2
Motioner avgivna under den allmänna motionstiden
i januari 19942
Utskottet3
1 Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m.3
1.1 Bakgrund3
1.2 Regeringens överväganden och förslag4
1.2.1 Bolagisering av Vägverkets produktions-
division4
1.2.2 Vägverkets dotterbolag5
2 Motionsförslag7
3 Utskottets ställningstagande8
3.1 Ärendets beredning8
3.2 Bolagiseringens förenlighet med de trafik-
politiska målen8
3.3 Bolagets konkurrensförutsättningar9
3.4 Vägverkets beställarkompetens10
3.5 Tidpunkten för en bolagisering10
3.6 Huvudmannaskapet för det nya bolaget11
3.7 Sammanfattning av utskottets ställningstagande11
Hemställan11
Reservation12
Särskilt yttrande13
Meningsyttring av suppleant14