Bilprovningen, fordonskontrollen och trafiksäkerheten

Betänkande 2000/01:TU14

Trafikutskottets betänkande 2000/01:TU14

Bilprovningen, fordonskontrollen och trafiksäkerheten

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Utskottets överväganden
• Utskottets förslag till riksdagsbeslut
• Reservationer

2000/01

TU14

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlar utskottet Riksdagens
revisorers förslag (2000/01:RR9) angående
Bilprovningen, fordonskontrollen och
trafiksäkerheten jämte motioner, dels dem som väckts
med anledning av förslaget, dels sådana som väckts
under den allmänna motionstiden år 2000. Till grund
för revisorernas överväganden och förslag ligger en
granskningsrapport (2000/01:2) samt remissyttranden
över rapporten.

Revisorernas granskning har omfattat tre aspekter
på AB Svensk Bilprovning, nämligen dels företagets
verksamhet och effektivitet, dels avgränsningen av
den konkurrensutsatta verksamheten och dels ägarnas
styrning av företaget. Härutöver har polisens
verksamhet med s.k. flygande inspektioner granskats.

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet Riksdagens
revisorers förslag angående Bilprovningen,
fordonskontrollen och trafiksäkerheten (2000/01:RR9)
samt motioner som väckts med anledning av förslaget
eller under den allmänna motionstiden hösten år
2000.

Utgångspunkten för revisorernas överväganden och
förslag har varit att riksdagens beslut år 1996 om
fortsatt ensamrätt för AB Svensk Bilprovning -
Bilprovningen - ligger fast. Också utskottet anser
att Bilprovningen skall ha fortsatt ensamrätt att
utföra periodisk kontrollbesiktning av motorfordon
och släpvagnar till sådana fordon. Följaktligen
avstyrks motionsyrkanden (m, kd och fp) om
avveckling av det s.k. bilprovningsmonopolet.

Vad gäller Bilprovningens verksamhet och
effektivitet föreslås riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört om att
tyngdpunkten i Bilprovningens effektivitetsmätningar
bör ligga på jämförelser mellan stationer och att
SWEDAC:s tillsynsansvar för Bilprovningens
verksamhet bör ses över. Detta innebär att
revisorernas förslag i motsvarande delar tillstyrks.

Vidare föreslår utskottet ett tillkännagivande
till regeringen med anledning av revisorernas
förslag om avgränsningen av Bilprovningens
konkurrensutsatta verksamhet. Innebörden är att
Bilprovningens underlag för kostnadsfördelning och
prissättning bör förbättras.

Utskottet har ingen erinran mot revisorernas
förslag om att ägarstyrningen i bolaget bör
utvecklas. Också i denna fråga föreslås ett
tillkännagivande till regeringen.

Utskottet delar revisorernas uppfattning att flera
problem är förknippade med polisens
fordonskontroller på väg, de s.k. flygande
inspektionerna. Mot den bakgrunden tillstyrker
utskottet revisorernas förslag dels om en analys av
orsakerna till att verksamheten inte fått avsedd
omfattning och till att verksamhetsutfallet uppvisar
stora länsvisa skillnader, dels om åtgärder för en
förstärkt samordning av verksamheten samt dels om
möjligheterna till en ytterligare utglesning av den
periodiska fordonskontrollen.

Utskottets ställningstaganden och förslag har
föranlett tre reservationer.

Utskottets överväganden

Bilprovningsmonopolet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att Bilprovningen skall ha
fortsatt ensamrätt att utföra periodisk
kontrollbesiktning av motorfordon och
släpvagnar till sådana fordon.
Motionsyrkanden (m, kd och fp) om ett
upphävande av det s.k. bilprovningsmonopolet
avstyrks följaktligen. Jämför reservation 1
(m, kd, fp).

Bakgrund

AB Svensk Bilprovning - Bilprovningen - bildades år
1963. Sedan år 1965 bedriver bolaget med ensamrätt
periodisk kontroll av motorfordon och släpvagnar.
Syftet med verksamheten är att genom kontroll av
fordonsstandarden främja trafiksäkerhet och miljö.
Bilprovningen samägs av staten, motorbranschens
organisationer och bilförsäkringsföretagen. Statens
ägarandel är 52 %. Förutom kontrollbesiktning
bedriver Bilprovningen viss konkurrensutsatt
verksamhet i fyra dotterbolag. Koncernen har totalt
ca 2 200 medarbetare. Vid moderbolagets 175
besiktningsstationer runt om i landet utförs
sammanlagt ca 5 500 000 förrättningar per år. År
2000 uppgick koncernens omsättning till 1 165
miljoner kronor. Resultatet var negativt, -43
miljoner kronor, att jämföra med -113 miljoner
kronor år 1999.

Motionsförslag

I motion T5 uttalar Kenth Skårvik m.fl. (fp) att
revisorerna inte har tagit upp den viktiga frågan om
konkurrensutsättning av AB Svensk Bilprovnings
kärnverksamhet. Monopolet måste avvecklas, anser
motionärerna (yrkande 1).

I motion T211 redovisar Kenth Skårvik m.fl. (fp)
att köerna till Bilprovningen blir allt längre. På
grund av de långa väntetiderna hinner många
privatbilister inte få sina bilar besiktigade före
semesterresan. Det finns exempel på att
yrkesförare tvingas ställa sina bilar därför att de
inte får tid för kontrollbesiktning. Lösningen på
problemet är, anser motionärerna, att monopolet
avvecklas. Regeringen bör skyndsamt lägga fram
förslag av denna innebörd (yrkande 3).

Det bästa sättet att undvika de av revisorerna
uppmärksammade problemen med fördelning av kostnader
på olika verksamheter samt med statliga
monopolföretags näringsverksamhet på
konkurrensmarknader vore att konkurrensutsätta också
kärnverksamheten. Det hävdar Per-Richard Molén m.fl.
(m) i motion T6 (yrkande 1). Om så inte sker bör
enligt motionärerna den konkurrensutsatta
verksamheten helt avskiljas från kärnverksamheten
och bedrivas i dotterbolagsform (yrkande 2).

Som motiv för ett bibehållande av monopolet har
anförts att det annars skulle bli problem med
kvalitetskontrollen samt att priserna skulle gå upp
i glesbygd. Dessa farhågor är överdrivna, hävdar
Anita Sidén och Cecilia Magnusson (båda m) i motion
T429. Ackreditering av bilverkstäder, även sådana i
glesbygd, med noggrant utformade krav skulle
garantera kvaliteten och bidra till rimliga
prisnivåer. En avveckling av monopolet skulle enligt
motionärerna öka serviceutbudet och därmed gynna
svenska bilägare.

De långa väntetiderna är Bilprovningens största
problem. Detta problem löses bäst om verksamheten
konkurrensutsätts. Det anser Cristina Husmark-
Pehrsson och Ewa Thalén Finné (båda m), som i motion
T437 föreslår att staten frigörs från sitt
majoritetsägande i AB Svensk Bilprovning.

Roy Hansson (m) erinrar i motion T442 om att
riksdagen år 1991 fattade principbeslut om
privatisering av vissa statligt ägda företag, bl.a.
AB Svensk Bilprovning. Nyligen har Posten AB fått
regeringens bemyndigande att sälja Postgirot. Nu bör
man gå vidare på den inslagna vägen och genomföra
privatiseringen av Bilprovningen, anser motionären
(yrkande 1). På 1970-talet drevs frågan om
etablering av en bilprovningsanläggning i Hemse på
Gotland. AB Svensk Bilprovning sade blankt nej till
förslaget. Nu anser motionären tiden vara mogen för
en sådan anläggning, driven i samarbete med privata
aktörer (yrkande 2).

AB Svensk Bilprovning fungerar dåligt, hävdar
Johnny Gylling m.fl. (kd) i motion T7.
Produktiviteten är låg liksom effektiviteten.
Förlusterna är stora, 123 miljoner kronor år 1999
efter finansiella poster. Utvecklingen har varit
negativ även i fråga om väntetider och
kunduppskattning. Den tekniska kvaliteten har
försämrats. Det är bra att revisorerna har granskat
verksamheten. Men det är beklagligt att revisorerna
inte har tagit upp grundproblemet, nämligen bolagets
monopolställning. Hela verksamheten bör
konkurrensutsättas, anser motionärerna (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

I samtliga nu behandlade motioner krävs att den
periodiska fordonskontrollen skall
konkurrensutsättas. Mot den bakgrunden vill
utskottet kort erinra om riksdagens tidigare
ställningstaganden i denna fråga. Våren 1994
godkände riksdagen ett regeringsförslag om att
fristående, ackrediterade besiktningsföretag i
konkurrens skulle få utföra sådan kontrollbesiktning
av fordon som AB Svensk Bilprovning hade monopol på
(prop. 1993/94:167, bet. 1993/94: TU35, rskr.
1993/94:433). På hösten 1994 uttalade riksdagen med
anledning av den nytillträdda socialdemokratiska
regeringens förslag att monopolet borde avvecklas
först den 1 januari 1996, inte den 1 januari 1995,
vilket regeringen föreslagit (prop. 1994/95:69, bet.
1994/95:TU8, rskr. 1994/95:137). På hösten 1996
beslutade riksdagen efter förslag av regeringen att
monopolet skulle bibehållas (prop. 1996/97:1
utg.omr. 22, bet. 1996/97:TU1, rskr. 1996/97:115).
Utskottet framhöll i sitt betänkande att en
omreglering av kontrollbesiktningen inte fick leda
till att trafiksäkerheten, miljön eller servicen
försämrades eller till att kostnaderna ökade.
Intresset av att främja en hög trafiksäkerhet, en
god miljö och en regional balans talade för en
fortsatt ensamrätt för AB Svensk Bilprovning att
utföra kontrollbesiktningar. I likhet med regeringen
underströk utskottet vikten av att verksamheten
uppfyllde minst samma kravnivå som gällde för övriga
aktörer på provnings- och kontrollmarknaden.

Utskottet vidhåller sin uppfattning om hur den
periodiska kontrollbesiktningen bör vara organiserad
och är mot den bakgrunden inte berett att förorda en
förändring av den innebörd motionärerna föreslår.
Följaktligen avstyrks motionerna T5 (fp) yrkande 1,
T6 (m) yrkandena 1 och 2, T7 (kd) yrkande 1 i nu
behandlad del, T211 (fp) yrkande 3, T429 (m), T437
(m) och T442 (m).

Bilprovningens verksamhet och
effektivitet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen, med
anledning av revisorernas förslag om
Bilprovningens verksamhet och effektivitet,
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om effektivitetsmätningar
genom jämförelser mellan stationer samt om
SWEDAC:s tillsynsansvar för Bilprovningens
verksamhet. Revisorernas förslag om ändring
av systemet för kallelse till
kontrollbesiktning bör - bl.a. till följd av
en nyligen genomförd ändring av
fordonskungörelsen (1972:595) - inte
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Revisorernas förslag

Mål och måluppfyllelse

Enligt revisorerna bör det försämrade resultatet för
AB Svensk Bilprovning under senare år ses mot
bakgrunden av att driftkostnaderna ökat starkt,
samtidigt som avgifterna varit oförändrade under i
stort sett hela 1990-talet. Bolagets begäran år 1998
att få höja avgifterna avslogs av regeringen med
hänvisning till bolagets höga soliditet.

Under senare år har bolaget arbetat inom fem
målområden, nämligen kunderna, medarbetarna, nya
affärer, resultatet och den tekniska kvaliteten. För
år 1999 redovisas följande måluppfyllelse inom dessa
områden.

--------------------------------------------------------------
|Målområde |Mål för år 1999 |Utfall år |
| | |1999 |
| | | |
--------------------------------------------------------------
|Kunderna |88 % nöjda kunder |85 % |
--------------------------------------------------------------
|Medarbetarna | 5,2 i välbefinnande på en | 3,8 |
| |sjugradig skala | |
--------------------------------------------------------------
|Nya affärer | 5 % i omsättning av | 4 % |
| |kärnverksamheten | |
--------------------------------------------------------------
|Resultat |24 % i rörelsemarginal i |20,5 % |
| |fältverksamheten | |
--------------------------------------------------------------
|Teknisk |19 poäng enligt upplagt |18 poäng |
|kvalitet |kvalitetsprogram | |
--------------------------------------------------------------

I rapporten konstateras att det fanns stora skillnader över
landet när det gäller stationernas resultat för de fem målen.
Exempelvis varierade andelen nöjda kunder mellan 74 % och 91
%. Den tekniska kvaliteten varierade mellan 12,7 poäng och
20,1 poäng.

Ett annat nyckeltal som används inom Bilprovningen är
arbetsproduktiviteten vid stationerna, mätt som antalet
besiktningar per arbetad persondag. Så mätt har
produktiviteten ökat kontinuerligt, från 12,4 år 1994 till
13,0 år 1999.

Effektivitetsjämförelser

Revisorerna erinrar om att regeringen i budgetpropositionen
för år 1997 uttalat att effektiviteten i hela Bilprovningens
verksamhet årligen bör jämföras med bl.a. motsvarande
verksamheter i andra länder. En sådan internationell
jämförelse har också genomförts, nämligen med Bilprovningens
motsvarigheter i Belgien, Finland och Tyskland. Men
revisorerna konstaterar att det är svårt att dra slutsatser
av denna studie, eftersom förutsättningarna i de jämförda
länderna skiljer sig åt i viktiga hänseenden. I stället
pekar revisorerna på att det inom ramen för Bilprovningens
egen organisation finns ett omfattande underlag för
jämförelser av effektivitet och produktivitet, nämligen den
omfattande statistik som tas fram vid Bilprovningens 175
stationer. Revisorerna anser att tyngdpunkten i det fortsatta
arbetet med effektivitetsjämförelser skall ligga på
systematiska jämförelser mellan stationerna.

Väntetidsproblemet

Av revisorernas rapport framgår att Bilprovningen använder
två mått för att redovisa väntetider. Ett mått är den
genomsnittliga väntetiden räknat på alla stationer. Det andra
måttet är ett viktat genomsnittsvärde, där hänsyn har tagits
till stationernas storlek. I början av år 1997 steg
väntetiderna kraftigt. Kulmen nåddes under veckorna 11-12 då
väntetiden uppgick till ca 40 dagar. Efter nyanställning av
besiktningsmän kunde väntetiderna nedbringas till 15 dagar
under sommaren. Under hösten 1999 steg väntetiderna på nytt
och under år 2000 har problemen accelererat ytterligare. I
maj sistnämnda år uppgick väntetiden i genomsnitt till drygt
30 dagar. I augusti var den genomsnittliga väntetiden 19
dagar, vilket kan jämföras med 11 dagar vid samma tid år
1999. Bilprovningen har, redovisar revisorerna, vidtagit en
rad åtgärder för att komma till rätta med väntetidsproblemen.
Men enligt revisorerna finns det dessutom anledning att ändra
nuvarande system för kallelse till kontrollbesiktning så att
belastningen över året jämnas ut. Sålunda bör bolaget få
ansvar för att - inom de ramar som fordonskungörelsen ger -
styra när i tiden kallelse skall gå ut.

SWEDAC:s tillsynsansvar

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC)
utövar tillsyn över verksamhet som avses i lagen (1994:2043)
om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet. Med
ackreditering avses en förklaring att ett organ är kompetent
att utföra den verksamhet som ackrediteringen avser. Eftersom
Bilprovningen har ensamrätt att utföra kontrollbesiktning av
motorfordon m.m. behöver bolaget ingen ackreditering för
denna del av verksamheten. Men Bilprovningen fick år 1996 en
s.k. kompetensbekräftelse av SWEDAC vilken i praktiken
motsvarar en ackreditering. I budgetpropositionen för år 1997
anförde regeringen att SWEDAC:s kompetensprövning av
Bilprovningens besiktningsverksamhet borde drivas vidare och
utvecklas. Behållandet av monopolställningen innebar enligt
regeringen att det inte kunde bli fråga om en ackreditering
inom det vanliga systemet. Men regeringen avsåg att i samband
med en kommande översyn av Bilprovningens framtida
verksamhetsinriktning klarlägga vissa frågor rörande
kvalitetssäkring och tillsyn i samband med en översyn av
bolagets framtida verksamhetsinriktning. Av revisorernas
rapport framgår att SWEDAC i olika sammanhang framfört till
regeringen att dess roll som tillsynsmyndighet över
Bilprovningen måste klargöras. SWEDAC har ett tillsynsansvar
men saknar sanktionsmöjligheter om tillsynen visar att det
finns brister i verksamheten. SWEDAC kan ta ifrån en privat
verkstad ackrediteringen men saknar alltså motsvarande
befogenhet i fråga om Bilprovningens stationer. Mot den
angivna bakgrunden föreslår revisorerna att regeringen skall
klarlägga SWEDAC:s tillsynsansvar för Bilprovningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar inledningsvis att Bilprovningens
resultat för år 2000 fortfarande är negativt, även om
underskottet har kunnat minskas påtagligt jämfört med år
1999. Sålunda redovisas för moderbolaget en förlust på
48 miljoner kronor, medan hela koncernens underskott uppgick
till 43 miljoner kronor. Resultatmålet var satt till 25 %
rörelsemarginal för fältverksamheten. Utfallet blev 17,3 %.
Soliditeten, dvs. summa eget kapital i förhållande till total
balansomslutning, minskade från 46,1 % år 1999 till 42,9 %.
Andelen nöjda kunder uppgick till 85 %, att jämföra med målet
86 %. Under år 2000 uppgick väntetiden till i genomsnitt 22
dagar, det sämsta resultatet någonsin.

Beträffande Bilprovningens resultatutveckling bedömer
utskottet att den höjning av avgifterna som regeringen
nyligen beslutat om, i kombination med de
effektiviseringsåtgärder bolaget vidtar, öppnar möjligheter
för ett mer positivt resultat framöver.

Statsmakterna har tidigare (prop. 1996/97:1 utg.omr. 22,
bet. 1996/97: TU1, rskr. 1996/97:115) uttalat att
Bilprovningen inte bara bör göra interna utan också
internationella effektivitetsjämförelser. Sedan det nu visat
sig att sådan internationell s.k. benchmarking inom
bilprovningsverksamhet är mindre meningsfull bedömer
utskottet, i likhet med revisorerna, att tyngdpunkten i
arbetet med effektivitetsmätningar i fortsättningen bör ligga
på systematiska jämförelser mellan Bilprovningens stationer.
Som revisorerna anför bör dessa stationer såväl antalsmässigt
som på annat sätt utgöra ett tillfredsställande underlag för
sådana jämförelser.

Revisorerna föreslår att nuvarande system för kallelse till
kontrollbesiktning bör förändras så att en jämnare belastning
över året åstadkoms och så att Bilprovningen kan styra när i
tiden kallelse skall gå ut. Av revisorernas rapport framgår
att Bilprovningen funnit att problemet med långa väntetider
primärt ligger i systemet för att kalla fordonen till
besiktning. Detta system har medfört att det under våren
råder brist på såväl lokaler som besikt-ningspersonal medan
kapaciteten under höst- och vintermånaderna är fullt
tillräcklig. Den fråga som revisorerna aktualiserat har
nyligen övervägts av Utredningen om fordonsbestämmelser (dir.
1999:66). I sitt betänkande (SOU 2001:29) konstaterar
utredningen att problemet med långa kötider på våren har
flera orsaker. Dels besiktigas då ett stort antal
vinteravställda fordon, dels finns det betydligt fler bilar
med slutsiffror motsvarande vårmånader än motsvarande
höstmånader. Slutsiffrorna 6, 7 och 8 är nämligen
underrepresenterade för bilar till följd av att Vägverket
tidigare gav dessa slutsiffror huvudsakligen till
motorcyklar. Utredningen redovisar att regeringen på förslag
av Vägverket nyligen har beslutat om en ändring av 78 §
fordonskungörelsen (1972:595). Ändringen, som trätt i kraft
den 1 februari 2001, innebär att inställelseterminen för
slutsiffra 5 är maj-september med juli som inställelsemånad.
Detta medför en avlastning för Bilprovningen under våren.
Dessutom har Bilprovningen inlett försöksverksamhet med
ändrade rutiner för kallelse, bland annat innebärande att
fordonsägaren föreslås en viss tid för besiktning. Med
hänvisning härtill föreslår utredningen att systemet med
slutsifferstyrning behålls. Utredningens betänkande bereds
för närvarande inom Regeringskansliet. Mot den redovisade
bakgrunden bedömer utskottet att syftet med revisorernas
förslag om en förändring av systemet för kallelse till
kontrollbesiktning kommer att tillgodoses utan någon särskild
åtgärd från riksdagens sida.

Vad revisorerna föreslår beträffande SWEDAC föranleder inga
erinringar från utskottets sida. Utskottet föreslår sålunda
att regeringen klarlägger SWEDAC:s tillsynsansvar för
Bilprovningen.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen med
anledning av revisorernas förslag rörande Bilprovningens
verksamhet och effektivitet som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om effektivitetsjämförelser
och SWEDAC:s tillsynsansvar.

Avgränsningen av den konkurrensutsatta
verksamheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen, med anledning av
revisorernas förslag, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om kostnadsfördelning
och prissättning inom Bilprovningen.

Revisorernas förslag

Kostnadsfördelning och prissättning inom AB Svensk
Bilprovning

I samband med riksdagsbeslutet hösten 1996 om fortsatt
ensamrätt för Bilprovningen (prop. 1996/97:1 utg.omr. 22,
bet. 1996/97:TU1, rskr. 1996/97: 115) uttalades att
Bilprovningen måste åstadkomma en klar avgränsning mellan
monopolverksamheten och konkurrensutsatta verksamheter. Dessa
sistnämnda borde bedrivas i dotterbolag. Av rapporten framgår
att konkurrensutsatt verksamhet numera bedrivs i fyra
dotterbolag, varav tre bildades år 1998. Dessa är
Motortestcenter MTC AB, som är specialiserat på
kostnadseffektiva system för minskade avgasemissioner och
reducerad bränsleförbrukning, Bilprovningen International AB,
vars affärsidé är att exportera moderbolagets kunskap,
erfarenheter och system till andra länder, Addict i
Skellefteå AB, med uppgift att utveckla Bilprovningens IT-
verksamhet samt Bilprovningen Test och Information AB (BTI
AB), som svarar för all den konkurrensutsatta verksamhet som
bedrivs vid Bilprovningens 175 stationer. Det finns dock en
avvikelse från principen om organisatorisk åtskillnad mellan
monopolverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet. Sålunda
kan den efterkontroll hos Bilprovningen som får föreskrivas
med stöd av 84 § första stycket fordonskungörelsen (1972:595)
ersättas av provning av fordonet vid ackrediterad verkstad.
Efterkontrollerna är således numera konkurrensutsatta men
bedrivs ändå inom ramen för moderbolagets verksamhet.

Revisorerna har närmare granskat hur Bilprovningen
avgränsar den konkurrensutsatta verksamheten från
monopolverksamheten. Granskningen i denna del har omfattat
verksamheten vid ett av dotterbolagen, BTI-AB. Bilprovningen
använder den s.k. ABC-kalkylen (Activity-Based-Costing) för
produktkalkylering, en etablerad metod att fördela direkta
och indirekta kostnader mellan olika produkter i ett företag.
Tillämpningen av denna metod har emellertid enligt
revisorerna visat sig medföra att kostnaden för vissa
produkter överstigit priset, vilket indikerar att
korssubventioneringar förekommer. Även om inkomster från
monopolverksamheten inte skulle ha använts inom den
konkurrensutsatta verksamheten är förhållandena enligt
revisorernas mening inte acceptabla, eftersom Bilprovningen
för olika tjänster konkurrerar med olika företag. Mot denna
bakgrund anser revisorerna att underlaget för fördelning av
kostnader bör förbättras och användas för prissättning av
konkurrensutsatta produkter samt för strategiska beslut om
produktsortimentet.

Myndigheters och statliga monopolföretags
näringsverksamhet på konkurrensutsatta marknader

Enligt vad som uttalas i granskningsrapporten anser
Konkurrensverket att reglerna är oklara vad gäller
myndigheters och statliga monopolföretags rätt att driva
näringsverksamhet på en konkurrensmarknad. I sammanhanget har
verket också framhållit svårigheterna att fördela en
myndighets eller ett bolags gemensamma kostnader på olika
verksamheter. Revisorerna anser för sin del att dessa
svårigheter inte får hindra att ett företag som t.ex.
Bilprovningen utövar viss konkurrensutsatt verksamhet som
ligger i linje med bolagets ändamål. Om Bilprovningen kan
producera tjänster inom områdena trafiksäkerhet, miljö och
fordonsekonomi till lägre kostnader än konkurrenterna blir
resultatet en samhällsekonomisk vinst. Men då krävs också att
företaget har en mycket hög ambition att på ett rättvisande
sätt fördela gemensamma kostnader så att inte misstankar om
korssubventionering uppkommer.

Revisorerna anser det positivt att regeringen har aviserat
ett uppdrag till Ekonomistyrningsverket (ESV) att föreslå
regler för statliga myndigheters konkurrensutsatta
verksamhet. Men enligt revisorerna bör det finnas motsvarande
regler också för statligt hel- eller delägda monopolföretag.

Utskottets ställningstagande

Kostnadsfördelning och prissättning inom AB Svensk
Bilprovning

Som revisorerna anför är det av stor vikt att prissättningen
i ett företag som bedriver såväl verksamhet med ensamrätt som
konkurrensutsatt verksamhet grundas på en korrekt
kostnadskalkylering. Med anledning av att det vid ett närmare
studium visat sig att vissa priser inom Bilprovningens
dotterbolag understiger produktionskostnaden finns det, som
revisorerna uttalar, skäl att Bilprovningen förbättrar
underlaget för fördelning av direkta och indirekta kostnader.
Enligt utskottets mening är det viktigt att regeringen som
representant för majoritetsägaren med uppmärksamhet följer
detta arbete. Vad utskottet nu anfört med anledning av
revisorernas förslag bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Myndigheters och statliga monopolföretags
näringsverksamhet på konkurrensutsatta marknader

Utskottet har med anledning av revisorernas förslag inhämtat
följande. I den s.k. konkurrenspolitiska propositionen
(1999/2000:140) meddelade regeringen att den - mot bakgrund
bl.a. av Konkurrensrådets arbete och EU:s s.k.
transparensdirektiv - avsåg att ge ESV i uppdrag att föreslå
närmare regler för statliga myndigheters avgiftsfinansierade
och konkurrensutsatta verksamhet. För ca ett år sedan
diskuterade ESV uppdraget med Näringsdepartementet. Det
klargjordes då att uppdraget enbart skulle omfatta
myndigheter, inte bolag. Meningen var att ESV skulle få
uppdraget i början av år 2001. Men förutsättningarna
ändrades, bl.a. fick Konkurrensrådet tilläggsdirektiv till en
utredning och ett förslag till ändring i konkurrenslagen
försenades. ESV har nu för yttrande fått ett betänkande från
Konkurrensrådet och en departementsstencil med förslag till
ändring av konkurrenslagen. Enligt ESV torde något uppdrag
att utreda regler för myndigheters avgiftsfinansierade och
konkurrensutsatta verksamhet inte bli aktuellt förrän
beredningen av Konkurrensrådets förslag och förslaget till
ändring i konkurrenslagen är slutförd. Utskottet, som
instämmer i revisorernas bedömning om behovet av preciserade
regler också för statliga monopolföretags näringsverksamhet
på konkurrensutsatta verksamheter, förutsätter att regeringen
noga överväger om det kommande uppdraget till ESV bör vidgas
i enlighet med revisorernas förslag. Något initiativ från
riksdagens sida torde inte erfordras.

Ägarnas styrning av bolaget

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen, med anledning av
revisorernas förslag, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om behovet av att
utveckla ägarstyrningen i Bilprovningen. Revisorernas
förslag om Bilprovningens bolagsordning och
avgiftssättning bör inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Revisorernas förslag

Bilprovningens bolagsordning

Det övergripande syftet med verksamheten är formulerat i
bolagsordningen. Av denna framgår (3 §) att bolaget till
föremål för sin verksamhet har att utföra i
vägtrafiklagstiftningen föreskriven teknisk fordonskontroll.
Syftet skall vara att främja trafiksäkerhet och miljö genom
kontroll av fordonsstandarden. Enligt det tillägg till
paragrafen som infördes genom beslut i maj 1999 skulle
bolaget härutöver - även med användande av vinstmedel -
kunna bedriva andra aktiviteter för främjande av
trafiksäkerhet och miljö. I sitt förslag konstaterar
revisorerna att regeringen ännu i september 2000 inte godkänt
bolagsordningen i den nya lydelsen. Detta är enligt
revisorerna ett uttryck för att regeringen och staten som
ägare varit otydliga när det gäller verksamhetens inriktning.
Revisorerna föreslår att regeringen snarast tar ställning
till Bilprovningens bolagsordning.

Bilprovningens avgiftssättning

I sin rapport uttalar revisorerna att det behövs tydligare
riktlinjer för avgiftssättningen när det gäller
Bilprovningens besiktningsverksamhet. Sedan länge gäller
principen om självkostnadsprissättning. Men det finns inga
riktlinjer för hur denna princip skall tillämpas. Mot den
bakgrunden ser revisorerna positivt på att
Ekonomistyrningsverket (ESV) i september 2000 fick
regeringens uppdrag att föreslå en ny modell för beräkning av
avgifter för den återkommande fordonskontrollen. Revisorerna
har tagit del av ESV:s förslag till ny beslutsmodell för
Bilprovningens avgifter. De anser att förslaget ger underlag
för regeringen att ange riktlinjer för bolagets
avgiftssättning samt för att se över formerna för beslut om
avgiftssättning.

Ägarstyrningen inom samägda företag

I sin rapport belyser revisorerna de svårigheter som funnits
när det gäller att styra AB Svensk Bilprovning. Enligt
revisorerna understryker remissinstanserna slutsatsen att det
finns behov av att utveckla ägarstyrningen när det gäller
samägda företag. Det kan avse t.ex. formerna för samverkan
mellan ägarna, frågor om avgifter och om utdelningspolicy.
Revisorerna föreslår att regeringen närmare överväger denna
fråga.

Utskottets ställningstagande

Bilprovningens bolagsordning

Enligt vad utskottet inhämtat är den av revisorerna
aktualiserade frågan om godkännande av den utvidgade s.k.
föremålsbeskrivningen i bolagsordningen inte längre aktuell.
Bolagsstämman har nämligen nyligen beslutat att stryka
tillägget om möjligheten att bedriva andra aktiviteter.
Revisorernas förslag på denna punkt bör därför inte föranleda
någon åtgärd från riksdagens sida.

Bilprovningens avgiftssättning

Utskottet konstaterar att regeringen genom förordning
(2001:17) om förrättningsavgifter för vissa besiktningsorgan
på fordonsområdet har delegerat rätten att besluta om bl.a.
Bilprovningens avgifter till Vägverket. Förordningen trädde i
kraft den 1 mars 2001. Av förordningen framgår (2 §) att
avgifterna skall vara kostnadsbaserade. Härmed avses att
avgifterna skall beräknas så att full kostnadstäckning vid
effektivt resursutnyttjande uppnås. Verksamheten skall på
längre sikt varken ge överskott eller underskott. Med stöd av
förordningen har Vägverket efter förslag av Bilprovningen
beslutat om föreskrifter (VVFS 2001:1) om
förrättningsavgifter för Aktiebolaget Svensk Bilprovning. I
dessa föreskrifter, som trädde i kraft den 8 mars 2001, anges
de högsta avgifter Bilprovningen får ta ut för olika
förrättningar. Den 27 mars samma år har Vägverket beslutat om
vissa ändringar i föreskrifterna (VVFS 2001:15) att gälla
fr.o.m. den 1 april 2001. Genom Vägverkets föreskrifter har
avgifterna för Bilprovningens förrättningar höjts generellt.
Exempelvis har den högsta tillåtna avgiften för besiktning av
personbil höjts från 184 kr (exkl. mervärdesskatt) till 208
kr (exkl. mervärdesskatt). Mot bakgrund av inhämtad
information finner utskottet att syftet med revisorernas
förslag om Bilprovningens avgiftssättning är tillgodosett.
Förslaget bör därför inte föranleda någon åtgärd från
riksdagens sida.

Ägarstyrningen

Utskottet noterar att revisorerna vid sin granskning av
Bilprovningen funnit problem förknippade med ägarstyrningen
av bolaget, vad gäller bl.a. avgiftssättning och
utdelningspolicy. Utskottet föreslår att regeringen i
lämpligt sammanhang tar upp den av revisorerna aktualiserade
frågan till övervägande. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Flygande inspektioner och ökad
trafiksäkerhet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen, med anledning av
revisorernas förslag, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört dels om en analys av
orsakerna till att verksamheten inte fått avsedd
omfattning och till att verksamhetsutfallet uppvisar
stora länsvisa skillnader, dels om åtgärder för en
förstärkt samordning av verksamheten samt dels om
möjligheterna till en ytterligare utglesning av den
periodiska fordonskontrollen. Motionsyrkanden (m, kd,
fp) om bl.a. inspektionsverksamhetens omfattning,
ansvaret för ökad samordning samt antalet av polisen
förordnade bilinspektörer avstyrks. Jämför
reservation 2 (m) och reservation 3 (kd, fp).

Bakgrund

Bestämmelser om flygande inspektion finns i 91-96 §§
fordonskungörelsen (1972:595) samt i Vägverkets föreskrifter
(VVFS 2000:102). Syftet med flygande inspektion är att
kontrollera motorfordons och släpfordons beskaffenhet och
utrustning. Inspektionen skall förrättas av polisman eller
bilinspektör som Rikspolisstyrelsen förordnat.
Förrättningsmannen får biträdas av tekniker som förordnats av
Rikspolisstyrelsen. Enligt Vägverkets föreskrifter skall
flygande inspektion föregås av en bedömning av fordonets
allmänna skick. Om fordonet bedöms vara i gott skick och en
noggrannare kontroll inte ter sig motiverad skall inte
flygande inspektion utföras.

Inspektionsverksamhetens omfattning har visst samband med
den periodiska fordonskontrollen. År 1993 godkände riksdagen
vad regeringen anförde om att intervallen för
kontrollbesiktning skulle glesas ut och att i stället antalet
flygande inspektioner skulle öka kraftigt (prop. 1992/93:161,
bet. 1992/93:TU29, rskr. 1992/93:426). Enligt beslutet borde
det årliga antalet inspektioner fr.o.m. år 1994 uppgå till
120 000. År 1996 beslutade riksdagen om en ytterligare
utglesning av de årliga kontrollbesiktningarna (prop.
1996/97:1 utg.omr. 22, bet. 1996/97:TU1, rskr. 1996/97:115).
Våren 1998 konstaterade trafikutskottet (bet. 1997/98:TU8)
att målet för antalet flygande inspektioner inte hade nåtts.
Utskottet upprepade sin uppfattning att utglesningen av
intervallen för kontrollbesiktning borde medföra en ökning av
antalet flygande inspektioner. Enligt Rikspolisstyrelsens
statistik har antalet inspektioner minskat från 88 248 år
1999 till 63 779 år 2000.

Sedan år 1995 har Vägverket svarat för polisens
merkostnader för fordonskontrollerna på väg. Sedan dess har
Vägverket och Rikspolisstyrelsen årligen träffat avtal om
inspektionernas inriktning och/eller omfattning. Dessa
ramavtal har kompletterats med regionala avtal mellan
Vägverkets regioner och polismyndigheterna i respektive län.
För åren 2000 och 2001 har inga kvantifierade mål för
inspektionsverksamheten lagts fast i avtalen.

Revisorernas förslag

Revisorerna konstaterar att flera problem är förknippade med
inspektionsverksamheten. År 2000 var särskilt problemfyllt,
menar revisorerna, eftersom Vägverket fått direktiv om att
omfördela medel inom givna anslag för att öka
trafiksäkerhetseffekterna av verkets satsning. Detta medförde
dels att Vägverket halverade medlen för att täcka polisens
merkostnader, dels att den centrala överenskommelsen mellan
Vägverket och Rikspolisstyrelsen fördröjdes och
undertecknades först vid halvårsskiftet. Detta förde dock med
sig det positiva att Vägverket och polisväsendet för första
gången blev eniga om att koncentrera inspektionerna till
fordonens väsentligaste brister.

Revisorerna konstaterar att verksamheten aldrig fått den
omfattning som statsmakterna har förordat. Vidare har
revisorerna funnit att polismyndigheterna tillämpar olika
definitioner av begreppet flygande inspektion. I Vägverkets
föreskrifter (punkt 5.1) uttalas att en flygande inspektion
skall föregås av en bedömning av fordonets allmänna skick. Om
fordonet bedöms vara i gott skick och en noggrannare kontroll
inte är motiverad, skall flygande inspektion inte utföras.
Trots detta redovisas i vissa län även de översiktliga
bedömningarna som flygande inspektioner. Enligt revisorerna
finns stora skillnader mellan olika län också när det gäller
utfallet av de flygande inspektionerna. En genomgång av
utfallet för år 1999 visar sålunda att andelen inspekterade
fordon som inte fick någon anmärkning varierade mellan 8 och
50 %. Andelen fordon som fick påpekanden varierade på
motsvarande sätt mellan 24 och 68 %. Andelen förelägganden om
kontrollbesiktning inom viss tid uppgick i ett län till 3 %
och i ett annat till 15 %. Mot bakgrund av dessa förhållanden
anser revisorerna det förvånande att varken
polismyndigheterna eller Rikspolisstyrelsen har gjort någon
analys av vad skillnaderna beror på.

Revisorerna drar av sina iakttagelser slutsatsen att
Rikspolisstyrelsens samordningsroll när det gäller de
flygande inspektionerna bör stärkas. En gemensam
ledningsorganisation för verksamheten bör utredas. Vidare bör
polismyndigheterna i samverkan med Rikspolisstyrelsen och
Vägverket analysera skillnaderna mellan olika län när det
gäller utfallet av de flygande inspektionerna. Ett tredje
förslag innebär att regeringen i regleringsbrevet till
Vägverket, efter förslag av verket, bör fastställa
verksamhetens omfattning. Slutligen föreslår revisorerna att
frågan om en ytterligare utglesning av den periodiska
kontrollbesiktningen övervägs. Sistnämnda förslag motiveras
bl.a. med att Statens väg- och transportforskningsinstitut
(VTI) i en studie funnit att det i en mycket liten andel av
trafikolyckorna är fordonsfel som bidragit till
olycksuppkomsten eller förvärrat olyckans konsekvenser. Ett
sätt att åstadkomma denna utglesning skulle enligt
revisorerna kunna vara att de fordonsägare som har väl
underhållna fordon premieras genom att perioden till nästa
kontrollbesiktning förlängs.

Motionsförslag

Kenth Skårvik m.fl. (fp) uttalar i motion T5 att en
fordonsägare måste hålla bilen i trafiksäkert skick även
mellan besiktningarna. Därför är de flygande inspektionerna
ett viktigt komplement till de periodiska
fordonskontrollerna. Av trafiksäkerhetsskäl måste
verksamheten nå upp till det kvantitativa mål om 120 000
inspektioner per år som statsmakterna ställt upp (yrkande 2).

Enligt vad Per-Richard Molén m.fl. (m) anför i motion T6
visar revisorernas granskning att det är meningslöst att
sätta upp kvantitativa mål för flygande inspektioner. Inte
minst av resursskäl bör målen i stället avse inspektionernas
kvalitet (yrkande 3). Vidare visar VTI:s studie enligt
moderaterna att de periodiska fordonskontrollerna kan glesas
ut (yrkande 4). I motionen aktualiseras också frågan om
samordningen av inspektionsverksamheten mellan
Rikspolisstyrelsen och Vägverket. Motionärerna delar
uppfattningen att samordningen behöver förstärkas. Ansvaret
för denna förstärkning bör dock läggas på Rikspolisstyrelsen,
inte på Vägverket. Dessutom bör extramedlen för de flygande
inspektionerna fördelas via polisens budget, inte Vägverkets
(yrkande 5).

I motion T7 av Johnny Gylling m.fl. (kd) avvisas
revisorernas förslag att Vägverket skall få föreslå
inspektionsverksamhetens omfattning och att detta förslag
sedan skall bekräftas i regleringsbrevet för Vägverket.
Eftersom Vägverket har redovisat en sänkt ambitionsnivå bör
det inte ligga på verkets ansvar att de facto ställa upp
målen för trafiksäkerhetsarbetet. En sådan ordning skulle
enligt motionärerna kunna äventyra uppfyllandet av målet om
120 000 inspektioner per år (yrkande 2). I stället bör det
ankomma på regeringen att i regleringsbreven till Vägverket
lägga fast att 120 000 inspektioner per år skall genomföras
(yrkande 3).

I motion T212 uttalar Johnny Gylling m.fl. (kd) att
minskningen av antalet bilinspektörer inte är acceptabel.
Utan den specialkompetens som dessa inspektörer
representerar blir det mycket svårare för polisen att stoppa
de trafikfarliga bilarna, vilket i sin tur innebär att
trafiksäkerheten försämras. Enligt motionärerna bör riksdagen
uttala att någon minskning av antalet inspektörer inte kan
accepteras (yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Trafikutskottet har vid flera tillfällen uttalat att antalet
flygande inspektioner bör hållas på den nivå som regeringen
förordade år 1993, dvs. 120 000 per år. Senast våren 1998
betonade utskottet att flygande inspektioner borde genomföras
i planerad omfattning och förutsatte att regeringen verkade
för att så skulle bli fallet (bet. 1997/98:TU8). Det uppsatta
målet har emellertid, som revisorerna redovisar, aldrig
nåtts. Dessutom framgår att verksamheten har dragits ner
kraftigt under de senaste två åren, från drygt 93 000 år 1998
till knappt 64 000 år 2000. Utskottet kan tänka sig flera
förklaringar till utvecklingen. En kan vara att polisens
resurser inte räcker till, särskilt inte sedan Vägverket
minskat sina bidrag till verksamheten. En annan förklaring
kan vara att de berörda myndigheterna, dvs. Vägverket med
sina regioner samt Rikspolisstyrelsen och de regionala
polismyndigheterna, velat ge verksamheten en mer kvalitativ
inriktning.

Som redovisats ovan pekar revisorerna också på andra
problem när det gäller inspektionsverksamheten. Exempelvis
konstateras att polismyndigheterna tycks definiera begreppet
flygande inspektion på varierande sätt. Vidare tycks det
förekomma svårförklarade länsvisa skillnader i
inspektionsverksamhetens utfall.

Utskottet delar revisorernas uppfattning att förhållandena
inom verksamheten flygande inspektioner i vissa viktiga
hänseenden inte är tillfredsställande. Mot den bakgrunden
anser utskottet att regeringen närmare bör analysera de av
revisorerna aktualiserade frågorna om orsakerna till att
verksamheten inte fått avsedd omfattning och till redovisade
regionala skillnader i verksamhetsutfall samt om behovet av
en förstärkt samordning av verksamheten. Utskottet har heller
ingen erinran mot revisorernas förslag att regeringen i
sammanhanget närmare bör se över möjligheterna till en
ytterligare utglesning av den periodiska fordonskontrollen.

Vad utskottet nu anfört med anledning av revisorernas
förslag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Nu behandlade motioner (m, kd och fp) om antalet
flygande inspektioner, om ansvaret för ökad samordning av
inspektionsverksamheten samt om antalet av polisen förordnade
bilinspektörer avstyrks.

Kontroll av fordonsidentitet

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till det sameuropeiska arbete som
under namnet EUCARIS inletts i syfte att förhindra
att fordon ges nya identiteter när de exporteras till
annat land avstyrks en motion (kd) om utökad
skyldighet för Bilprovningen att kontrollera
fordonshandlingars äkthet.

Motionsförslag

Enligt vad Per Landgren (kd) anför i motion L909 blir det
allt vanligare att bilar som stjäls runt om i Europa
förvandlas till "legala" svenska fordon genom att
registreringshandlingar förfalskas samt genom att
chassinumren ändras och förs in i registreringshandlingarna.
Motionären anser att AB Svensk Bilprovning bör åläggas
skyldighet att kontrollera fordonshandlingarnas äkthet
(yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har med anledning av motionen inhämtat att
Bilprovningen, när en bil inställs till besiktning, gör en
bedömning av registreringshandlingens och chassinumrets
äkthet. Men enligt Bilprovningen är vissa förfalskningar så
skickligt utförda att de undgår upptäckt. Det kan, menar
Bilprovningen, inte vara en uppgift för företaget att göra de
noggranna undersökningar som skulle krävas för att avslöja
alla manipulationer. Emellertid har det, enligt vad utskottet
inhämtat, inletts ett samarbete som går under namnet EUCARIS
och vars syfte är att förhindra att fordon ges nya
identiteter när de exporteras till annat land. Avsikten är
att Vägverket skall företräda Sverige i detta samarbete som
omfattar inte bara EU-länder utan också andra europeiska
nationer. Utskottet finner mot denna bakgrund att syftet med
det nu behandlade mo-tionsyrkandet torde bli tillgodosett
utan någon särskild åtgärd från riksdagens sida. Yrkandet
avstyrks följaktligen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Bilprovningsmonopolet

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T5 yrkande
1, 2000/01:T6 yrkandena 1 och 2, 2000/01:T7
yrkande 1, 2000/01:T211 yrkande 3, 2000/01:T429,
2000/01:T437 och 2000/01:T442.

Reservation 1 (m, kd, fp)

2. Bilprovningens verksamhet och
effektivitet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om AB Svensk
Bilprovnings verksamhet och effektivitet.
Riksdagen bifaller därmed delvis Riksdagens
revisorers förslag punkt 1.

3. Avgränsningen av den konkurrensutsatta
verksamheten

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om kostnadsfördelning
och prissättning inom AB Svensk Bilprovning.
Riksdagen bifaller därmed delvis Riksdagens
revisorers förslag punkt 2.

4. Ägarnas styrning av bolaget

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om behovet av att
utveckla ägarstyrningen i AB Svensk Bilprovning.
Riksdagen bifaller därmed delvis Riksdagens
revisorers förslag punkt 3.

5. Flygande inspektioner och ökad
trafiksäkerhet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört. Riksdagen bifaller
därmed delvis Riksdagens revisorers förslag
punkt 4 samt avslår motionerna 2000/01:T5 yrkande
2, 2000/01:T6 yrkandena 3-5, 2000/01:T7 yrkandena
2 och 3 samt 2000/01:T212 yrkande 9.

Reservation 2 (m)

Reservation 3 (kd, fp)

6. Kontroll av fordonsidentitet

Riksdagen avslår motion 2000/01:L909 yrkande 3.

Stockholm den 15 maj 2001

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Monica
Öhman (s), Per-Richard Molén (m), Jarl Lander (s),
Hans Stenberg (s), Karin Svensson Smith (v), Johnny
Gylling (kd), Krister Örnfjäder (s), Lars Björkman
(m), Monica Green (s), Inger Segelström (s), Stig
Eriksson (v), Tuve Skånberg (kd), Birgitta Wistrand
(m), Mikael Johansson (mp), Kenth Skårvik (fp), Jan-
Evert Rådhström (m) och Viviann Gerdin (c).

Reservationer

Utskottets ställningstaganden och förslag till riksdagsbeslut
har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas.

1. Bilprovningsmonopolet (punkt 1)

av Per-Richard Molén (m), Johnny Gylling (kd), Lars
Björkman (m), Tuve Skånberg (kd), Birgitta Wistrand (m),
Kenth Skårvik (fp) och Jan- Evert Rådhström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha
följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed
motionerna 2000/01:T5 yrkande 1, 2000/01:T6 yrkandena 1
och 2, 2000/01:T7 yrkande 1, 2000/01:T211 yrkande 3,
2000/01:T429, 2000/01:T437 och 2000/01: T442 yrkande 1 och
avslår motion 2000/01:T442 yrkande 2.

Ställningstagande

Riksdagens revisorers granskning visar att AB Svensk
Bilprovning fungerar dåligt. Produktiviteten är låg liksom
effektiviteten. Bolaget redovisar stora förluster. De allt
längre väntetiderna innebär stora olägenheter för landets
fordonsägare. Enligt vår uppfattning hänger Bilprovningens
problem i allt väsentligt samman med bolagets ensamrätt att
utföra periodiska fordonskontroller. Som föreslås i
motionerna T5 (fp), T6 (m), T7 (kd), T211 (fp), T429 (m),
T437 (m) och T442 (m) bör det s.k. bilprovningsmonopolet
avvecklas. Yrkande 2 i sistnämnda motion, om etablering av en
besiktningsanläggning i Hemse på Gotland, bör inte föranleda
någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.

2. Flygande inspektioner och ökad trafiksäkerhet
(punkt 5)

av Per-Richard Molén (m), Lars Björkman (m) och Birgitta
Wistrand (m) och Jan-Evert Rådhström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha
följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed
motion 2000/01:T6 yrkandena 3-5 samt delvis Riksdagens
revisorers förslag punkt 4 och avslår motionerna
2000/01:T5 yrkande 2, 2000/01:T7 yrkandena 2 och 3 och
2000/01:T212 yrkande 9.

Ställningstagande

Inom ramen för Riksdagens revisorers granskning har Statens
väg- och transportforskningsinstitut (VTI) närmare undersökt
sambandet mellan trafik-olyckor och fordonens skick. VTI
konstaterar att fordonsbrister endast i en procent av fallen
bidragit till uppkomsten av olyckor. Mot den bakgrunden anser
vi att de flygande kontrollerna kan minska i antal och i
första hand inriktas mot högriskfordon. Som anförs i motion
T6 (m) är det meningslöst att sätta upp kvantitativa mål för
inspektionsverksamheten. Inte minst av resursskäl bör målen i
stället avse kvaliteten. Av detta ställningstagande följer
att förslaget i motionerna T5 (fp) och T7 (kd), om ett
fasthållande av målet 120 000 inspektioner per år, avstyrks.

VTI:s studie talar också för en fortsatt utglesning av de
periodiska fordonskontrollerna, något som också revisorerna
föreslår skall övervägas.

Revisorerna efterlyser i sitt förslag åtgärder för en
förstärkt samordning mellan Rikspolisstyrelsen (RPS) och
Vägverket. Enligt vår uppfattning, redovisad i motion T6 (m),
lämnar redan nuvarande instruktion för RPS utrymme för en
sådan förstärkt samordning. Ansvaret för att samordningen
förbättras bör läggas på RPS, inte på Vägverket.

Vårt ställningstagande innebär att utskottet tillstyrker
motion T6 (m) yrkandena 3-5.

3. Flygande inspektioner och ökad trafiksäkerhet
(punkt 5)

av Johnny Gylling (kd), Tuve Skånberg (kd) och Kenth
Skårvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha
följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed
motionerna 2000/01:T5 yrkande 2, 2000/01:T7 yrkandena 2
och 3 och 2000/01:T212 yrkande 9 samt delvis Riksdagens
revisorers förslag punkt 4 och avslår motion 2000/01:T6
yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Det är angeläget att bilar och andra fordon hålls i
trafiksäkert skick även mellan besiktningarna. Polisens
flygande inspektioner är därför ett viktigt komplement till
de periodiska fordonskontrollerna. Som föreslås i motionerna
T5 (fp) och T7 (kd) måste antalet flygande inspektioner komma
upp till den nivå som statsmakterna har fastlagt, nämligen
120 000 per år. Det bör ankomma på regeringen att i
regleringsbrev lämna föreskrifter härom. Vi avvisar
revisorernas förslag om att Vägverket skall föreslå
verksamhetens omfattning, eftersom verket tidigare redovisat
en sänkt ambitionsnivå, bland annat genom att minska bidragen
till polisen.

De av polisen förordnade bilinspektörerna utgör en viktig
resurs i fordonskontrollen på väg. Utan deras
specialkompetens blir det mycket svårare för polisen att
stoppa de trafikfarliga bilarna, vilket i sin tur försämrar
trafiksäkerheten. Som föreslås i motion T212 (kd) bör
riksdagen uttala att någon minskning av antalet
bilinspektörer inte kan accepteras.

Vårt ställningstagande innebär att utskottet tillstyrker
motionerna T5 (fp) yrkande 2, T7 (kd) yrkandena 2 och 3 samt
T212 (kd) yrkande 9.

BILAGA

Förteckning över behandlade förslag

Riksdagens revisorers förslag

I Riksdagens revisorers förslag 2000/01:RR9 Bilprovningen,
fordonskontrollen och trafiksäkerheten föreslås

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad revisorerna anfört om bolagets verksamhet och
effektivitet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad revisorerna anfört om avgränsningen av den
konkurrensutsatta verksamheten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad revisorerna anfört om ägarnas styrning av bolaget,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad revisorerna anfört om målen om fler flygande inspektioner
och ökad trafiksäkerhet.

Motioner med anledning av förslaget

2000/01:T5 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om behovet av konkurrensutsättning av AB
Svensk Bilprovnings kärnverksamhet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om nivån på de flygande inspektionerna.

2000/01:T6 av Per-Richard Molén m.fl. (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att konkurrensutsätta Svensk Bilprovning
AB.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om avgränsningen av den konkurrensutsatta
verksamheten.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om flygande besiktningar.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om utglesning av fordonskontrollerna.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om Rikspolisstyrelsens roll och ansvar.

2000/01:T7 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att hela verksamheten i AB Svensk
Bilprovning konkurrensutsätts.

2. Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag om att
Vägverket får föreslå vilken omfattning verksamheten flygande
inspektioner skall ha och att den bekräftas i
regleringsbreven.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att regeringen i regleringsbreven till
Vägverket fastslår kvantitativa mål för verksamheten flygande
inspektioner.

Motioner från allmänna motionstiden hösten
2000

2000/01:T211 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till
en avmonopolisering av fordonsprövningen.

2000/01:T212 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om polisens bilinspektörer.

2000/01:T403 av Jan-Evert Rådhström och Elizabeth Nyström
(båda m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en konkurrensutsatt fordonskontroll.

2000/01:T429 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (båda m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att
monopolet på kontrollbesiktning av bilar avvecklas i enlighet
med vad som anförs i motionen.

2000/01:T437 av Cristina Husmark Pehrsson och Ewa Thalén
Finné (båda m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
nödvändigheten av att frigöra staten från ett
majoritetsägande i AB Svensk Bilprovning i enlighet med vad
som anförs i motionen.

2000/01:T442 av Roy Hansson (m) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:

1. Riksdagen beslutar att AB Svensk Bilprovning del- eller
helprivatiseras i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen beslutar att Gotland får utgöra försöksområde
för att bilprovningen med privata aktörer etablerar en
bilprovningsfilial.

2000/01:L909 av Per Landgren (kd) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ge Svensk Bilprovning AB
i uppdrag att vid importregistrering göra identitetskontroll
och pröva om uppvisade handlingar är förfalskade.