Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (förnyad behandling av tidigare betänkande 1998/99:KrU08)

Betänkande 1999/2000:KrU2

Kulturutskottets betänkande 1999/2000:KRU02

Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (förnyad behandling)

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1999/2000

KrU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motionsyrkanden om bl.a.
biblioteks- och litteraturfrågor, informationsteknik
och svenska språket. Motionerna väcktes under
allmänna motionstiden hösten 1998.

Förslag som syftar dels till att upphäva, dels till
att ändra bibliotekslagen avstyrks. Likaledes
avstyrks förslag på informationsteknikens område.
Med hänvisning bl.a. till den kommunala
självstyrelsen avstyrker utskottet ett yrkande som
syftar till att regeringen skall lägga fram förslag
om hur samarbetet mellan de lokala bokhandlarna,
skolan och folkbiblioteken skall stimuleras. Även en
begäran som syftar dels till en komplettering av det
statliga distributionsstödet av utgivningsstödd
litteratur, dels till en jämförelse mellan
effekterna av distributionsstödet och en eventuellt
sänkt bokmoms avstyrks. Förslag att stödja
utgivningen av Min första bibel på sydsamiska
avstyrks, liksom förslag som syftar till att
tidningen Samefolket skall få presstöd och att
reglerna för kulturtidskriftsstödet skall ändras så
att tidskrifter på samiska, finska och romani chib
särskilt beaktas när bidrag beviljas.

Utskottet, som ser en risk för en språkutarmning
hos vissa delar av befolkningen, tillstyrker ett
motionsförslag som innebär att en parlamentarisk
språkutredning skall tillsättas. Utredningen bör få
i uppgift att med utgångspunkt bl.a. i ett förslag
från Svenska språknämnden föreslå ett
handlingsprogram som dels syftar till att främja
svenska språket, dels syftar till att alla i Sverige
- oavsett språklig och social bakgrund - utifrån
sina förutsättningar skall ges likvärdiga
möjligheter att tillägna sig svenska språket.
Utskottet anser att de nationella kulturpolitiska
målen bör utgöra en plattform för kommitténs arbete
men att den i övrigt skall arbeta
förutsättningslöst.

Till betänkandet har fogats fem reservationer och
tre särskilda yttranden.

Motionerna

1998/99:Kr238 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett säkrat
kulturutbud särskilt för barn och ungdom i språkliga
minoritetsgrupper och att projektet Min första bibel
på sydsamiska kan förverkligas.

1998/99:Kr254 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik
(fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om avskaffandet av
bibliotekslagen,

1998/99:Kr256 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att den tekniska
utvecklingen kommer att innebära nya möjligheter för
kultur och medier,

1998/99:Kr274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en skärpning av
bibliotekslagen så att avgiftsfria lån helt kan
garanteras,

1998/99:Kr275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

18. att riksdagen i enlighet med vad i motionen
anförts uppdrar åt regeringen att snarast återkomma
med förslag till kvalitetssäkring av folkbiblioteken
enligt betänkande 1996/97:KrU1,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att det svenska
och nordiska biblioteksnätverket bör utvidgas till
ett europeiskt nätverk för kunskapsinhämtning,

20. att riksdagen i enlighet med vad i motionen
anförts ger regeringen i uppdrag att inför
budgetåret 2000 återkomma med förslag om hur stödet
för litteraturen skall utformas med invägande av
förslagen om sänkt bokmoms och ökat
distributionsstöd,

22. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att i
enlighet med vad i motionen anförts tillsätta en
parlamentarisk utredning som lägger upp ett
handlingsprogram för svenska språket,

1998/99:Kr276 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v)
vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att samhället bör
ansvara för att medborgarna får utbildning i IT och
möjlighet att utnyttja tekniken via lokala
mediecentrum på folkbibliotek och skolor.

1998/99:Sk628 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen begär att regeringen återkommer
med förslag till hur samarbete mellan bokhandel,
skola och folkbibliotek kan stimuleras.

1998/99:MJ257 av Ulf Björklund och Ulla-Britt
Hagström (kd) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tidningen
Samefolket.

Utskottet

I betänkande 1998/99:KrU8 Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter behandlade utskottet motioner om
bl.a. biblioteks- och litteraturfrågor samt om
svenska språket. Samtliga motioner hade väckts under
allmänna motionstiden år 1998.

Under kammarbehandlingen den 28 april 1999 yrkades
att ärendet skulle återremitteras till
kulturutskottet för fortsatt beredning. Riksdagen
beslutade den 29 april 1999 i enlighet härmed. Det
återremitterade ärendet omfattar samtliga de frågor
som behandlades i betänkande 1998/99:KrU8.

Bibliotekslagen

I tre motionsyrkanden behandlas frågor som rör
bibliotekslagen (1996:1596)1. Ett av yrkandena
syftar till att lagen skall avskaffas, medan de två
övriga yrkandena innehåller förslag om ändringar av
lagen.

Motionärerna bakom motion Kr254 (fp) föreslår att
bibliotekslagen skall avskaffas. Motionärerna
hänvisar främst till att det finns en risk att
bibliotekslagen stimulerar kommunerna till minskad
satsning på biblioteksverksamhet i enlighet med
lagens minimikrav (yrkande 6).

Riksdagen beslutade hösten 1996 att med vissa
ändringar anta förslaget till bibliotekslag i 1996
års kulturpolitiska proposition (prop. 1996/97:3,
bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Lagen trädde
i kraft den 1 januari 1997.

Utskottet erinrar om att ett av skälen till lagens
tillkomst var de kraftiga besparingar som ägt rum i
kommunerna och som hotade biblioteksbeståndet,
bibliotekens medieinköp och öppethållandetider. I
vissa kommuner hade förslag väckts om att införa
avgifter på boklånen. Utskottet ansåg att det mot
den bakgrunden var tillfredsställande att en lag
skulle införas som angav vissa grundläggande
principer för det svenska offentliga
bibliotekssystemet och som markerade betydelsen av
den verksamhet som bedrivs inom biblioteksväsendet.
Utskottet underströk i sammanhanget särskilt
betydelsen av att avgiftsfriheten för boklån skulle
lagfästas.

Utskottet har inte funnit någon anledning att ändra
sitt ställningstagande i denna fråga.
Motionsyrkandet avstyrks därför.

Ett förslag i motion Kr275 (v) syftar till att en
regel om kvalitetssäkring skall införas i
bibliotekslagen och att kommunerna skall åläggas att
upprätta handlingsplaner för
folkbiblioteksverksamheten. Motionärerna bakom
motionen erinrar om riksdagens tidigare
ställningstagande i denna fråga och yrkar att
regeringen skall få i uppdrag att snarast utarbeta
förslag i detta hänseende (yrkande 18).

Som framgår av motionen har utskottet vid tidigare
tillfällen, första gången hösten 1996, behandlat ett
motionsförslag liknande det nu aktuella. Utskottet
fann det naturligt att kommunerna utvärderar folk-
och skolbibliotekens verksamhet i förhållande till
uppsatta mål och uttalade bl.a. följande (bet.
1996/97:KrU1 s. 74).

Utskottet anser att det finns skäl som talar för att
det i lagen skall finnas en bestämmelse som anger
att huvudmännen skall göra upp planer för
biblioteksverksamheten, i vilka redovisas olika
kvalitetsbegrepp. Utskottet anser därför att
regeringen ytterligare bör överväga denna fråga och
- om regeringen kommer fram till att en lagreglering
av frågan bör ske - förelägga riksdagen förslag till
ändring av bibliotekslagen. Utskottet vill tillägga
att regeringens överväganden bör ske med beaktande
av principen om den kommunala självstyrelsen. En
eventuell lagregel om huvudmännens planer bör
således inte få en utformning som innebär en
styrning av huvudmännens biblioteksverksamhet.

1 Bibliotekslagen har omtryckts (1998:1249) med rätt
lydelse av 7 §.

Riksdagen beslutade därefter att i enlighet med
kulturutskottets förslag ge regeringen till känna
vad utskottet anfört om översyn av bibliotekslagen i
vad avser upprättande av planer för
biblioteksverksamheten (rskr. 1996/97:129).

Inom Regeringskansliet pågår en översyn av
bibliotekslagen. Enligt utskottets uppfattning bör
detta översynsarbete inte föregripas. Yrkandet, som
således redan är tillgodosett, avstyrks därför.

Eftersom många bibliotek tar ut avgifter för olika
tjänster, t.ex. för böcker som måste beställas från
andra bibliotek, anser motionärerna bakom motion
Kr274 (mp) att det krävs en skärpning av
bibliotekslagen, så att avgiftsfria lån kan
garanteras. Ett alternativ till lagändring vore -
menar motionärerna - att höja anslaget till regional
biblioteksverksamhet (yrkande 31).

Utskottet konstaterar att en skärpning av
bibliotekslagen i enlighet med motionsyrkandet
skulle innebära att kommunerna får stå för
tillkommande kostnader, vilka i detta fall främst
torde avse kostnader för porto.

Utskottet, som under 1997/98 års riksmöte avstyrkte
ett yrkande liknande det nu aktuella, erinrar om att
bibliotekslagen stadgar att allmänheten avgiftsfritt
får låna litteratur för viss tid på folkbiblioteken
(bet. 1997/98:KrU3). Bestämmelsen hindrar inte att
ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering,
porto och andra liknande tjänster. Inte heller
hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare
inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har
lånat (3 §).

Vidare erinrar utskottet - liksom under 1997/98 års
riksmöte - om att det i den i kulturpropositionen
intagna författningskommentaren till lagen anförs
att den mest grundläggande bestämmelsen i lagen är
att boklån skall vara avgiftsfria samt att
bestämmelsen enbart tar sikte på litteratur.
Informationssökning i databaser m.m. regleras inte i
lagen. Folkbiblioteken får kompensera sig för vissa
kostnader trots att de har samband med boklån.
Enligt författningskommentaren torde undantagen vara
ganska självskrivna, men de har för att undvika
missförstånd ändå angivits i lagen. Med andra
liknande tjänster avses t.ex. en avgift som
biblioteket tvingas betala för att få låna en bok
från ett utländskt bibliotek (prop. 1996/97:3 s.
207).

Utskottet kan inte finna att det finns skäl för
riksdagen att begära en ändring av bibliotekslagen i
enlighet med motionärernas förslag.

Motionsförslagets alternativ till en lagändring,
nämligen att det statliga regionala biblioteksstödet
skall ökas, innebär att staten skall tillskjuta
medel för att täcka portokostnaderna. Enligt
utskottets uppfattning får en eventuell uppräkning
av det regionala biblioteksanslaget vägas mot andra
behov i framtida budgetprövning.

Utskottet är inte berett att ta något initiativ med
anledning av motion Kr274 (mp) yrkande 31, som
därmed avstyrks.

Frågor om informationsteknik

Som bakgrund till utskottets behandling av tre
motionsyrkanden om informationstekniken (IT) på
kulturområdet, främst på biblioteken, refereras här
kortfattat vissa delar av regeringens skrivelse
1998/99:2 Informationssamhället inför 2000-talet,
vilken behandlats av trafikutskottet (bet.
1998/99:TU4). I skrivelsen lämnas en utförlig
redogörelse för den nationella IT-strategin och de
initiativ som regeringen tagit med stöd av det av
riksdagen år 1996 godkända handlingsprogrammet för
informationsteknik. Bl.a. anges att en
huvudinriktning för den nationella IT-strategin är
att stimulera medborgarna att använda
informationstekniken. Vidare skall en marknadsmässig
utveckling av nät, tillämpningar och
informationssystem samt valfrihet för användarna
förenas med politiskt fastställda mål och riktlinjer
för hur samhällets kommunikations- och
informationssystem skall fungera. Målet är att alla
skall ha lika möjligheter att använda
informationsteknik som ett medel för ökad kunskap,
demokrati och rättvisa (skr. s. 4).

Några av de åtgärder som vidtagits inom ramen för
det statliga handlingsprogrammet för IT har
betydelse för utskottets behandling av nu aktuella
motionsyrkanden och refereras därför i korthet.
Uppgifterna är i huvudsak hämtade från nyss nämnda
skrivelse.

På utbildningsområdet kan nämnas den satsning om
1,49 miljarder kronor som görs under åren 1999-2001
på IT i skolan och som omfattar förskoleklassen, den
obligatoriska skolan samt gymnasieskolan. Vidare kan
nämnas att ett stort antal studenter och anställda
vid universitet och högskolor är anslutna till det
svenska universitetsdatornätet SUNET (Swedish
University Computer Network), vilket innebär att de
kan söka forskningsrapporter och
litteraturreferenser, söka i databaser, delta i
distansundervisning m.m. Då det gäller
vuxenutbildning görs satsningar på en ny statlig
myndighet, nämligen ett utvecklingscentrum för
distansutbildning baserad på modern
informationsteknik som skall etableras i Härnösand.
Utbildningsanordnare skall kunna vända sig till
centrumet för att få stöd och hjälp i samband med
sina projekt. Centrumet skall även kunna ha egen
produktion av generellt användbara IT-läromedel.

Genom beslut av riksdagen hösten 1996 har
huvudbiblioteken i alla kommuner i Sverige,
länsbiblioteken samt länsmuseerna erbjudits en
avgiftsfri tvåårig anslutning till det svenska
universitetsdatornätet, SUNET (prop. 1996/97:100
utg.omr. 16, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100).
Anslutna institutioner har genom SUNET tillgång till
Internet. Satsningen har betydelse ur både kultur-
och utbildningsperspektiv.

En mer renodlad kultursatsning utgörs av Kulturnät
Sverige som - i enlighet med förslag från Kulturnät
Sverige-utredningens betänkande Inför ett svenskt
kulturnät (SOU 1996:110) - drivs i projektform fram
till årtusendeskiftet med ekonomiskt stöd från
Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling,
Stiftelsen Framtidens kultur och Riksbankens
Jubileumsfond. Projektets främsta syfte är att med
hjälp av informationsteknik öka tillgängligheten
till svensk kultur.

En särskild satsning på att utveckla ny teknik i
syfte att öka tillgängligheten till kulturutbudet
och det gemensamma kulturarvet görs under åren
1998-2000. Satsningen som aviserades i proposition
1997/98:62 Regional tillväxt - för arbete och
välfärd uppgår till sammanlagt 30 miljoner kronor.
Statens kulturråd, som fördelar medlen, skall vid
bidragsfördelningen verka för att samspelet mellan
teknikutveckling och möten med det levande
kulturutbudet lyfts fram. Projekt med god lokal
förankring, som bedöms ge långsiktiga effekter och
som syftar till utveckling av modern
informationsteknik och förbättrad kommunikation, bör
prioriteras.

Utöver SUNET-satsningen och Kulturnät Sverige bör
nämnas att även andra åtgärder har vidtagits för att
tillgängliggöra kulturarvet och underlätta
kulturarvsinstitutionernas utnyttjande av
informationsteknik. Ett exempel härpå är den s.k.
Sesam-satsningen som bl.a. inneburit att åtskilliga
svenska museer digitalt kunnat registrera sina
samlingar. Ett annat exempel är det s.k. Kulturarvs-
IT-projektet, som påbörjas innevarande år och som
även det är en arbetsmarknadspolitisk satsning.
Projektet kommer bl.a. att inriktas på att göra
fotografier, arkivmaterial m.m. tillgängliga genom
digital registrering, inläsning och bearbetning.

På medieområdet kan nämnas de satsningar som
riksdagen efter förslag från regeringen har beslutat
om då det gäller digital marksänd TV och digitala
ljudradiosändingar.

Ett yrkande i motion Kr256 (m) syftar till att
riksdagen skall ge regeringen till känna att den
tekniska utvecklingen kommer att innebära nya
möjligheter för kultur och medier. Som exempel nämns
den ökade friheten i etern som ger oss möjlighet att
välja i ett ständigt växande utbud. Denna utveckling
kommer enligt motionärerna att fortsätta och måste
leda till förändringar av den svenska
mediepolitiken. Vidare anförs att IT på
kulturområdet ger dramatiska möjligheter att
utveckla nya arbetsformer och öka tillgängligheten
till kulturarvet. Motionärerna finner det
anmärkningsvärt att regeringen i budgetpropositionen
för år 1999 inte följt upp den i 1998 års
vårproposition aviserade satsningen på IT inom
kulturområdet. Vidare framhålls i motionen
bibliotekens roll för att bredda IT-användningen
under de närmaste åren (yrkande 2).

Utskottet konstaterar att regeringen inom ramen för
den nationella IT-politiken visat sig vara väl
medveten om de frågor som tas upp i motionen, vilket
bl.a. framgår av den redovisning av utvecklingen på
IT-området som årligen lämnas till riksdagen. Av den
i det föregående lämnade redovisningen av
regeringens skrivelse 1998/99:2
Informationssamhället inför 2000-talet framgår även
att en rad åtgärder vidtagits från statens sida på
kultur- och medieområdena. Reformer inom området
måste dock ske i den takt som det statsfinansiella
läget och de av riksdagen godkända utgiftsramarna
tillåter.

Enligt utskottets uppfattning är det i detta
sammanhang angeläget att understryka att den
nationella IT-strategin - så som den återgivits i
trafikutskottets betänkande med anledning av ovan
nämnda regeringsskrivelse - syftar till att
stimulera användningen av informationsteknik på ett
sätt som befrämjar kreativitet, tillväxt och
sysselsättning. Statsmakternas roll är att vara
katalysator och pådrivare och att underlätta
utvecklingen genom att anpassa regelverket till de
nya förutsättningarna. I statsmakternas roll ingår
dessutom att genom olika åtgärder försöka förhindra
att IT-utvecklingen skapar nya klyftor i samhället.
De nuvarande klyftorna bör i stället överbryggas
(bet. 1998/99:TU4 s. 8).

Då det gäller motionärernas påpekande om att
regeringen inte fullföljt den i 1998 års
vårproposition aviserade satsningen på IT inom
kulturområdet erinrar utskottet om att regeringen i
budgetpropositionen för år 1999 anmält att
satsningen skjutits upp till år 2000, då ett
särskilt treårigt stöd till IT-utveckling inom
kulturområdet beräknas bli inrättat.

Det finns i sammanhanget även anledning att påminna
om de s.k. ABM-institutionernas (arkiv-, biblioteks-
och museiinstitutionernas) eget ansvar, inom givna
ekonomiska ramar, för samordning, utveckling,
rådgivning, utbildning, information etc.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion Kr256 (m) yrkande 2.

I motion Kr276 (v) behandlas frågan om medborgarnas
tillgång till informationstekniken. Samhället bör
enligt motionen ansvara för att medborgarna dels
skall få utbildning i informationsteknik, dels få
möjlighet att utnyttja tekniken via lokala
mediecentrum och på bibliotek och i skolor (yrkande
9).

Utskottet kan - då det gäller den del av yrkandet
som rör statens ansvar för medborgarnas IT-
utbildning - konstatera att stora insatser görs från
statens sida i detta hänseende, vilket redovisats i
inledningen till detta avsnitt. Motionsförslaget är
således i detta hänseende i allt väsentligt redan
tillgodosett.

Då det gäller den andra delen av yrkandet, dvs.
medborgarnas möjligheter att utnyttja tekniken via
folkbibliotek och skolor, vill utskottet anföra
följande.

Bibliotekslagen (1996:1596) stadgar att
folkbiblioteken skall verka för att databaserad
information görs tillgänglig för alla medborgare (2
§). Vidare skall folk- och skolbiblioteken ägna
särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom
att erbjuda böcker, informationsteknik och andra
medier anpassade till deras behov för att främja
språkutveckling och stimulera till läsning (9 §).

Den ovan nämnda satsningen på att erbjuda
huvudbiblioteken i alla kommuner i Sverige och
länsbiblioteken att under två år utan kostnad
ansluta sig till SUNET och därmed också till
Internet gjordes med tanke på att biblioteken har en
central roll i informationsförsörjningen i
samhället. Medborgarna kan härigenom oavsett var de
bor få tillgång till effektiv datakommunikation för
studieändamål och allmän informationssökning.
Utskottet har inhämtat att hittills endast ett
sextiotal kommuner har antagit erbjudandet för sitt
bib-lioteks räkning. Erbjudandet fortsätter att
gälla fram till november 1999 för de kommuner som
ännu inte bestämt sig för en anslutning.

I den mån motionsyrkandet även syftar till att
samhälleliga satsningar skall göras på att utveckla
s.k. lärcentrum hänvisar utskottet till
Distansutbildningskommitténs betänkande Flexibel
utbildning på distans (SOU 1998:84). Av betänkandet
framgår att ett stort antal kommuner har byggt upp
s.k. lärcentrum, vilka fungerar som stödjepunkter
för de distansstuderande i kommunen. Huvudsyftet har
ofta varit att ge invånarna i kommunen möjlighet att
på hemmaplan bedriva högskolestudier, men
kompletterande motiv har varit att erbjuda
möjligheter till yrkesutbildning och även utbildning
i allmänna ämnen. En del lärcentrum är placerade i
skolor, andra i bibliotek. Några lärcentrum finns i
egna lokaler. I flertalet fall är kommunerna
huvudmän för verksamheten. Enligt kommittén bör
kommunerna fortsätta att bygga ut denna verksamhet.
Betänkandet har remitterats. Beredning av ärendet
pågår inom Regeringskansliet.

Enligt utskottets uppfattning bör motionsförslaget
i väsentlig utsträckning kunna bli tillgodosett även
i den del som avser medborgarnas möjlighet att
utnyttja tekniken vid lokala lärcentrum och på
bibliotek och i skolor.

Med hänvisning till det anförda är utskottet inte
berett att föreslå riksdagen att vidta någon åtgärd
med anledning av motionsyrkandet, som därmed
avstyrks.

Det svenska och nordiska biblioteksnätverket bör
byggas ut till ett europeiskt nätverk för
kunskapsinhämtning, föreslår motionärerna bakom
motion Kr275 (v), yrkande 19.

Utskottet har i det föregående redovisat de
möjligheter som erbjudits folkbiblioteken i Sverige
att under två år gratis ansluta sig till SUNET. De
bib-liotek som har tillgång till SUNET har också
tillgång till SUNET:s nordiska motsvarighet,
NORDUNET, och till Internet. Således finns
möjligheten för biblioteksväsendet att redan nu ingå
i ett globalt elektroniskt nätverk. Som också
redovisats i det föregående har hittills endast ett
sextiotal folkbibliotek anslutit sig till SUNET.
Enligt utskottets uppfattning skulle det givetvis
vara glädjande om erbjudandet kunde accepteras av
betydligt fler kommuner, som därigenom visar sin
vilja att ta ekonomiskt ansvar för anslutningen
efter de två första åren. Det ankommer emellertid på
kommunerna att själva avgöra hur den lokala IT-
strategin skall utformas.

Enligt utskottets uppfattning är det självklart att
det vid sidan om det elektroniska nätverket måste
finnas ett mänskligt nätverk, bestående av fackfolk
med gemensamt intresse av att främja utvecklingen av
kunskapsinhämtningen på bibliotek. Utskottet
förutsätter att det arbete som bedrivs inom den
internationella bibliotekssammanslutningen IFLA
(International Federation of Library Associations)
har en sådan inriktning.

Enligt utskottets uppfattning är motionsyrkandet i
allt väsentligt tillgodosett, varför det avstyrks.

Samarbete mellan bokhandeln, skolan och
folkbiblioteken

I motion Sk628 (mp) föreslås att regeringen skall
lägga fram förslag till riksdagen om hur samarbete
mellan de lokala bokhandlarna, skolan och
folkbiblioteken - med Norge som förebild - skall
kunna stimuleras (yrkande 3). Många kommuner i
Sverige har minskat sina inköp i bokhandeln till
förmån för direktinköp från förlag eller inköp via
en läromedelscentral. I Norge måste kommunerna köpa
läromedel genom sin lokala bokhandel, anförs det.
Vidare - påpekar motionärerna - har Norge inte någon
bokmoms.

Utskottet avstyrkte vid 1997/98 års riksmöte ett
motionsyrkande liknande det nu aktuella med följande
motivering.

Utskottet erinrar om den grundlagsfästa principen om
kommunal självstyrelse och om att kommunernas
befogenheter regleras av kommunallagen (1991:900),
lagen om offentlig upphandling (1992:1528) och
konkurrenslagen (1993:20). Utskottet är inte berett
att i strid med de grundläggande principerna i de
nämnda lagarna förorda lagändringar i syfte att
styra kommunernas läromedelsinköp. Utskottet vill
emellertid framhålla följande. Lagen om offentlig
upphandling ger ett utrymme för kommunerna att även
ta hänsyn till andra faktorer än priset (se 1 kap.
22 §). Självfallet är det viktigt att kommunerna, då
de tar fram upphandlingsunderlag, överväger behovet
och önskvärdheten av bl.a. kvalificerad service och
lagerhållning. Om sådana krav ställs, har den lokala
bokhandeln i många fall goda möjligheter att hävda
sig vid avgörandet av upphandlingsärendet (bet.
1997/98:KrU15 s. 9).

Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt.

Det bör tilläggas att frågor om bokmoms ingår i
skatteutskottets beredningsområde. I ett följande
avsnitt i detta betänkande kommer utskottet dock att
beröra bokmomsfrågan.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion Sk628 (mp) yrkande 3.

Litteraturstödsfrågor

Riksdagen beslutade under 1997/98 års riksmöte att
det statliga utgivningsstödet skulle kompletteras
med ett distributionsstöd. De förlag som erhållit
statligt stöd för sin utgivning blir därmed skyldiga
att åta sig att tillhandahålla ett visst antal
exemplar av varje utgivningsstödd titel för
distribution till folkbibliotek och bokhandel.
Förlagen kompenseras för distributionen inom ramen
för utgivningsstödet med 50 % av förlagsnettopriset.
Varje kommun erhåller ett exemplar av varje
utgivningsstödd titel. Likaledes kan 100 bokhandlar
få var sitt exemplar av de utgivningsstödda
titlarna. Sammanlagt fördelas ca 270 000 volymer
gratis till kommunerna och de 100 bokhandlarna
(prop. 1997/98:86, bet. 1997/98:KrU15, rskr.
1997/98:240). Medel för distributionsstödet har
anvisats fr.o.m. år 1999 under anslaget C 2
Litteraturstöd (prop. 1998/99:1 utg.omr. 17, bet.
1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55).

Motionärerna bakom motion Kr275 (v) är i och för
sig positiva till att utgivningsstödet kompletterats
med ett distributionsstöd men anser att stödet är
otillräckligt. Vidare saknar de förslag till
åtgärder då det gäller spridning av nordisk
litteratur och stöd till en nordisk bokkatalog.
Slutligen, menar motionärerna, bör riksdagens beslut
om distributionsstöd ställas mot effekten av en
eventuellt sänkt moms på allmänlitteratur (yrkande
20).

Utskottet erinrar om att distributionsstödet för de
utgivningsstödda titlarna infördes först den 1
januari 1999 och således tillämpats endast nio
månader. Utskottet som under 1997/98 års riksmöte
avstyrkte ett yrkande av innehåll liknande det nu
aktuella intar alltjämt samma ståndpunkt. Det
innebär att utskottet utgår från att stödformen -
efter att den har varit i kraft en tid - kommer att
utvärderas och att regeringen, om den finner det
nödvändigt, kommer att föreslå riksdagen eventuella
ändringar av stödvillkoren. Vidare innebär
ställningstagandet att utskottet inte är berett att
förorda att övriga nordiska länders bokutgivning
skall omfattas av det svenska distributionsstödet.
Det kan nämnas att det inom ramen för det nordiska
samarbetet finns en stödordning för att främja en
ökad utgivning av värdefull nordisk litteratur i
översättning i andra nordiska länder. En särskild
stödordning för att främja nordiskt samarbete på
folkbiblioteksområdet finns också. Utskottet är inte
heller berett att ta initiativ till en jämförelse
mellan det nu inrättade distributionsstödet och de
effekter som kan förväntas om momsen på böcker
skulle sänkas. (Jfr bet. 1997/98:KrU15 s. 6.)

Vidare erinras om att Kulturrådet i 1999 års
regleringsbrev har fått regeringens uppdrag att
fr.o.m. innevarande budgetår följa utvecklingen på
litteratur- och tidskriftsområdet genom att
utveckla, framställa och presentera statistik.
Utskottet uttalade vid 1997/98 års riksmöte i ovan
nämnda betänkande, bet. 1997/98:KrU15, att det råder
osäkerhet om storleken på statens inkomster av
momsen på böcker och kulturtidskrifter. Utskottet
utgick från att det statistikuppdrag som Kulturrådet
skulle få skulle innebära att statistiken för den
totala försäljningen av böcker och kulturtidskrifter
blir tillförlitlig och att en tydlig bild därmed kan
ges av statens inkomster av moms på detta område.
Utskottet har inhämtat att Kulturrådet påbörjat
uppdraget. En lägesrapport om uppläggningen av
arbetet har nyligen lämnats till regeringen.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion
Kr275 (v) yrkande 20 således.

Utskottet vill tillägga att motionsförslag som
syftar till minskad bokmoms behandlades av
skatteutskottet under våren 1999. Skatteutskottet
konstaterade att en minskad moms på böcker skulle
innebära ett bortfall av skatteinkomster. Storleken
på ett sådant bortfall bör - menade skatteutskottet
- närmare studeras inom ramen för de skattesamtal
som förs mellan regeringen och övriga politiska
partier. Skatteutskottet ansåg det därför inte vara
lämpligt att ta ställning till frågan innan
resultatet av samtalen föreligger (bet.
1998/99:SkU12 s. 10).

Förslaget i motion Kr238 (fp) syftar till att
projektet att ge ut Min första bibel på sydsamiska
skall förverkligas och att det sydsamiska
kulturutbudet för barn och ungdom skall säkras.

Då det gäller förslaget om utgivning av Min första
bibel erinrar utskottet om att Statens kulturråd
prövar frågor om och fördelar stöd till utgivning av
bl.a. litteratur på minoritets- och invandrarspråk
enligt förordningen (1998:1469) om statligt
litteraturstöd. Bidrag kan även sökas hos
Sametinget, som enligt sametingslagen (1992:1433)
fördelar medel som via statsbudgeten anslås till
samisk kultur. Sametinget fördelar även medel till
samisk kultur från Samefonden.

Vidare erinrar utskottet om att
Minoritetsspråkskommittén i betänkandet Steg mot en
minoritetspolitik (SOU 1997:192) föreslagit att
åtgärder skall vidtas för att statliga stöd som i
olika former utgår till litteratur och olika slag av
kultur skall utformas så att litteratur och annat
material samt andra kulturyttringar på samiska,
finska och romani chib och den kultur som hänger
samman med språken får en tillräcklig andel av de
statliga stöd som i dag utgår till olika slag av
kulturell verksamhet. Regeringen har i proposition
1998/99:143 Nationella minoriteter i Sverige gjort
bedömningen att de nationella minoriteterna -
däribland samerna - särskilt bör beaktas vid
fördelningen av de statliga stöden till litteratur
och kulturtidskrifter samt till övrig
kulturverksamhet. I propositionen aviseras en viss
höjning av stöden för dessa ändamål fr.o.m. år 2000
(prop. s. 63). Propositionen kommer att beredas av
konstitutionsutskottet under hösten 1999.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion
Kr238 (fp).

Fråga om kulturtidskriftsstöd m.m.

Förslaget i motion MJ257 (kd) syftar till att
tidningen Samefolket skall få presstöd och att
reglerna för kulturtidskriftsstödet skall ändras så
att tidskrifter på samiska, finska och romani chib
särskilt beaktas när bidrag beviljas (yrkande 8).

Utskottet erinrar om att frågor om det statliga
presstödet bereds inom konstitutionsutskottet. Här
kan dock nämnas att Samefolket är en månadstidning
och att presstöd därför inte med gällande regelverk
kan utgå till tidningen. Enligt uppgift finns vissa
planer på att införa en tätare utgivning av
tidningen. Det ankommer på Presstödsnämnden att
avgöra om tidningen under sådana omständigheter
skulle kunna erhålla presstöd.

Det kan tilläggas att regeringen i den i det
föregående nämnda propositionen om nationella
minoriteter i Sverige (prop. 1998/99:143)
understryker vikten av att dagstidningar på bl.a.
samiska skall ges tillräckligt stöd. Nuvarande
presstödsregler uppfyller detta krav sägs det i
propositionen (prop. s. 69).

Med hänvisning till det anförda avstyrks
motionsyrkandet.

Parlamentarisk utredning om
handlingsprogram för svenska språket

Motionärerna bakom motion Kr275 (v) erinrar om det
förslag till handlingsprogram för att främja svenska
språket som Svenska språknämnden har utarbetat på
regeringens uppdrag. Enligt motionärerna är det av
avgörande betydelse att ett handlingsprogram för att
främja svenska språket får en bra utformning.
Motionärerna anser nämligen att en utarmning av
svenska språket breder ut sig i samhället, främst
bland ungdomar men även bland vuxna som bor i
områden med mycket hög andel invånare med utländsk
bakgrund och i andra socialt utsatta områden.
Språkutarmningen utgör ett socialt och ett
demokratiskt problem, anför motionärerna, som vill
ha ett handlingsprogram för svenska språket som
tydligt vänder sig till både myndigheter och
aktuella medborgargrupper. Handlingsprogrammet
skulle kunna genomföras i Svenska språknämndens regi
i samarbete med andra aktörer i samhället. Förslaget
i motionen syftar till att en parlamentarisk
utredning skall tillsättas för att utarbeta förslag
till ett handlingsprogram för att främja svenska
språket (yrkande 22).

Utskottet har under senare år vid olika tillfällen
utförligt behandlat frågor om främjande av svenska
språket, bl.a. under 1997/98 års riksmöte. Utskottet
har bl.a. uttalat att det talade och skrivna språket
är den främsta kulturbäraren och utgör en av de
viktigaste förutsättningarna för människans
kulturella identitet. Utskottet har också
understrukit betydelsen av att svenska språket
vårdas och att dess ställning stärks. Vidare har
utskottet framhållit att det är språkvårdens uppgift
att kunna ge besked om vad som kan anses vara
gällande språknormer, att ge förslag till nya ord
och uttryck som passar in i det svenska
språksystemet och att minska de språkliga hindren
mellan samhällsgrupper. Utskottet har konstaterat
att det är språkvårdens uppgift att följa språkets
utveckling och att språkvården i vårt alltmer
internationaliserade svenska samhälle står inför
stora utmaningar. Skolans roll i språkutvecklingen
och språkvården har starkt understrukits av
utskottet liksom lärarutbildningens betydelse
härför. (Jfr bet. 1997/98:KrU5 s. 2-3.)

Som framgår av motionen har Svenska språknämnden på
regeringens uppdrag utarbetat ett förslag till
handlingsprogram för att främja svenska språket.
Programförslaget överlämnades i mars 1998 till
regeringen.

Språknämnden framhåller bl.a. att språkvården i
Sverige alltid har gått en mellanväg mellan
centraliserad språkstyrning och fullkomligt fri
tävlan mellan olika uttryckssätt och språkarter,
vilket är en rimlig balansgång i ett litet autonomt
land där en demokratisk syn på nationalspråket
råder. Men, säger Språknämnden, förhållanden kan
ändras. Svenska språket har i dag en undanskymd
plats i svensk lag, vilket inte anses vara
förvånande eftersom svenskans ställning länge varit
så självklar. Nu är emellertid världen en annan och
de tidigare nationalspråkens ställning är inte lika
självklar. Det är därför rimligt, menar
Språknämnden, att svenska språkets ställning
stadfästs i lag som huvudspråk i Sverige.
Språknämnden formulerar sin ståndpunkt på följande
sätt:

Svenska skall fortsätta att vara det samhällsbärande
språket utan inskränkningar i Sverige samt ett
officiellt språk i EU. Svenska skall vara ett
komplett språk i Sverige.

Kravet på svenskan som samhällsbärande språk utan
inskränkningar i Sverige bör specificeras för
situation efter situation med hänsyn till tal och
skrift, i utbildning, i regeringens och
riksdagens arbete, inom myndigheter och mellan
myndigheter och medborgare, i rättsväsendet. Inte
minst i förhållande till den europeiska unionen
gäller det att ha en klar språkpolitisk linje.
Detta mål är viktigt för att upprätthålla ett
demokratiskt samhälle där alla har möjlighet att
delta i de gemensamma angelägenheterna. Målet
bidrar också till att stärka svenskans roll som
symbolisk tillgång och bärare av nationell
identitet.

Kravet på svenska som samhällsbärande språk måste
kombineras med möjligheter för alla
samhällsmedlemmar att lära sig det språket, särskilt
de som har ett annat modersmål. Dessutom måste
generösa utbildningsmöjligheter kombineras med tolk-
och översättarservice i olika sammanhang. Detta
följer av det demokratiska kravet att alla
medborgare skall kunna delta i diskussion och beslut
om gemensamma angelägenheter.

- Vidare föreslår Språknämnden en rad enskilda
åtgärder. Bl.a. kan följande nämnas.
-
- Det bör garanteras att svenskan förblir ett
officiellt språk i EU.
-
- Språket i grundskola och gymnasium skall normalt
vara svenska och ett godkänt avgångsbetyg i svenska
skall innebära att eleven väl behärskar svenska
språket i tal och skrift. Fullgod behärskning av
svenska bör också vara ett behörighetskrav för fast
anställda lärare. Om en skola inför s.k. bilingval
undervisning skall den kunna garantera att
elevernas förmåga att på svenska i tal och skrift
behandla ämnesstoffet inte eftersätts.
Undervisningen i svenska som andraspråk skall ges
nödvändiga resurser och det skall garanteras att
undervisningen bedrivs av lärare med full kompetens
inom detta ämne.
-
- TV- och radiokanaler bör i samband med
koncessionsgivning åläggas se till att en
tillräcklig andel svenskspråkiga program ingår i
programutbudet liksom att översättningstexter
håller godtagbar kvalitet. Journalistutbildningen i
svenska bör stärkas. Språkvården bör ges ökade
möjligheter att snabbt nå ut till de inflytelserika
språkanvändarna. Det är angeläget att
samarbetsgrupper bildas med syfte att ge impulser
till förbättrad språkvård i enskilda företag eller
i grupper av företag.
-
- De datorprogram som ger språkstöd skall
kontinuerligt granskas av språkvården.
Multimedieprogram för skolbruk skall normalt vara
översatta till svenska.
-
- Samtidigt med olika riktade satsningar måste den
språkvård som vänder sig till allmänheten stärkas.
Det är viktigt att svenskarnas känsla och intresse
för det egna språket stimuleras.
-

Utöver vad som sagts i Språknämndens rapport om
svenska språket i EU kan nämnas att svenska språkets
ställning inom EU varje år berörs i regeringens
verksamhetsberättelse till riksdagen om Europeiska
unionen. I regeringens skrivelse 1998/99:60
Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen
under 1998 redovisades bl.a. att det förekommer
brister när det gäller tolkning till det svenska
språket samt att svenska språkets ställning som ett
av de officiella språken är av stor betydelse för
Sverige. I sitt betänkande över skrivelsen
konstaterade utrikesutskottet att ett stort antal
åtgärder för att stärka det svenska språkets
ställning inom EU:s institutioner vidtagits (bet.
1998/99:UU10).

I budgetpropositionen för år 1999 anförde
regeringen att Språknämndens rapport påvisar en
oroande tendens som skulle kunna leda till att
svenska språkets ställning på sikt försvagas. Det
finns därför - menar regeringen - anledning att med
utgångspunkt i nämndens förslag gå vidare i arbetet
med att främja svenska språket.

Utskottet vill med anledning av den nu aktuella
motionen än en gång understryka att den talade och
skrivna svenskan är vår främsta kulturbärare och
utgör en av de viktigaste förutsättningarna för vår
kulturella identitet. Självklart är det av största
vikt att språket vårdas och att dess ställning
stärks. Det är därför glädjande att Språknämnden på
regeringens uppdrag utarbetat ett förslag för att
främja det svenska språket. Av den i det föregående
lämnade redovisningen av förslaget framgår att det
spänner över flera samhällssektorer och att åtgärder
för att främja språket bör sättas in på flera
områden. Utskottet har noterat att frågan på senare
tid i ökad utsträckning även aktualiserats och
debatterats i nyhetsmedier, tidskrifter m.m.

Utskottet konstaterar att ansträngningar görs inom
olika samhällssektorer - t.ex. på kulturens,
utbildningens och integrationens områden - för att
till dem som bor i landet förmedla känsla för och
kunskaper i svenska språket och därmed bl.a. skapa
delaktighet i samhället. Likväl har utskottet i
enlighet med vad som anförs i den nu aktuella
motionen, Kr275 (v), funnit att det finns fog för
att ytterligare betona de demokratiska aspekterna då
det gäller individernas tillgång till svenska
språket och möjligheter att tillägna sig svenskan. I
likhet med motionärerna anser utskottet att det kan
finnas risk för språkutarmning hos delar av
befolkningen. Det har t.ex. hävdats att en
torftighet i språket breder ut sig bland eleverna i
skolan på ett sätt som inte står i överensstämmelse
med de riktlinjer som angivits i läroplanen om att
varje elev skall utveckla ett rikt och nyanserat
språk. I regeringens proposition 1998/99:115 På
ungdomars villkor redovisas att mellan 5 000 och 10
000 elever lämnar grundskolan varje år utan att
kunna läsa och skriva tillräckligt bra för att kunna
klara ett aktivt samhällsliv (prop. s. 17). En
försvagning av svenska språkets ställning i
samhället skulle strida mot de av riksdagen antagna
kulturpolitiska målen som bl.a. syftar till att
värna yttrandefriheten och att skapa reella
förutsättningar för alla att använda den. En sådan
språkutarmning kan - menar utskottet - efter hand
komma att resultera i ett demokratiskt problem, där
vissa individer ställs eller själva ställer sig
utanför samhället. Mot denna bakgrund anser
utskottet att motåtgärder bör vidtas. Förmågan att
behärska det svenska språket är nämligen av central
betydelse för alla individer i det svenska samhället
och särskilt för dem som på grund av sin språkliga
eller sociala bakgrund eller på grund av
funktionella språkhandikapp (t.ex. dyslexi) inte
behärskar det svenska språket tillräckligt väl.
Språket är ett hjälpmedel för människor att få
inflytande över den egna tillvaron och över
samhället i stort samtidigt som det är en källa till
kunskap och glädje.

Utskottet har från olika, här antydda perspektiv på
språket - nämligen dels ett mer traditionellt s.k.
kulturarvsperspektiv, dels ett demokratiperspektiv -
funnit att en parlamentarisk språkpolitisk utredning
om främjande av det svenska språket bör tillsättas
av regeringen. Utskottet förordar att denna
parlamentariska utredning får i uppgift att med
utgångspunkt bl.a. i Språknämndens förslag och de
undersökningar, kartläggningar m.m. som utredningen
initierar föreslå ett handlingsprogram som dels
syftar till att främja svenska språkets ställning,
dels syftar till att alla i Sverige - oavsett
språklig och social bakgrund - utifrån sina
förutsättningar skall ges likvärdiga möjligheter att
tillägna sig svenska språket. Vidare bör de
nationella kulturpolitiska målen utgöra en plattform
för kommitténs arbete. Som anförs i motionen bör
programmet vända sig både till myndigheter och andra
aktörer i samhället och till olika medborgargrupper.

Utredningsarbetet skall vara förutsättningslöst.

Utredningen bör som angivits ovan vara
parlamentarisk. Mot bakgrund av att utredningens
arbete i enlighet med motionen bl.a. skall utgå från
Språknämndens förslag kommer flera samhällssektorer
att beröras. Det är därför angeläget att expertis
från olika områden bistår utredningen. Självfallet
bör även språkvården vara företrädd i arbetet.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med
bifall till motion Kr275 (v) yrkande 22 som sin
mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avskaffande av
bibliotekslagen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr254 yrkande 6,

res. 1 (m, c, fp)

2. beträffande en regel om
kvalitetssäkring i bibliotekslagen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 18,

3. beträffande avgiftsfria lån

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 31,

4. beträffande den tekniska utvecklingens
möjligheter för kultur och medier

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr256 yrkande 2,

5. beträffande medborgarnas tillgång till
informationstekniken

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr276 yrkande 9,

6. beträffande det svenska och nordiska
biblioteksnätverket

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 19,

7. beträffande samarbete mellan de lokala
bokhandlarna, skolan och folkbiblioteken

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk628 yrkande 3,

res. 2 (mp)

8. beträffande distributionsstöd

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 20,

res. 3 (v)

9. beträffande projektet Min första bibel
på sydsamiska

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr238,

res. 4 (fp)

10. beträffande fråga om
kulturtidskriftsstöd m.m.

att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ257 yrkande 8,

res. 5 (kd, mp)

11. beträffande en parlamentarisk
utredning om handlingsprogram för svenska
språket

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkande
22 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Stockholm den 21 september 1999

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke
Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta
Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L
Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson
(s), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars
Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Ewa Larsson (mp),
Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp), Roy
Hansson (m) och Gunilla Tjernberg (kd).

Reservationer

1. Avskaffande av bibliotekslagen (mom. 1)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan
Backman (m), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats
(fp) och Roy Hansson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Bibliotekslagen som börjar med "Utskottet
erinrar" och slutar med "avstyrks därför" bort ha
följande lydelse:

Utskottet konstaterar att bibliotekslagen som
funnits i drygt två år i stort sett är till intet
förpliktande för kommunerna. Som framhålls i motion
Kr254 (fp) finns det dessutom stor risk för att
lagen får den effekten att kommunerna inskränker
sina satsningar på biblioteksverksamhet till den
miniminivå som lagen anger. Utskottet kan inte finna
att det finns något skäl till att bibehålla en
verkningslös lag som dessutom strider mot principen
om kommunal självstyrelse. Bibliotekslagen bör
således upphävas och utskottet tillstyrka bifall
till motion Kr254 (fp) yrkande 6.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande avskaffande av bibliotekslagen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr254 yrkande 6
antar följande lagförslag

Lag om upphävande av bibliotekslagen
(1996:1596)

Härigenom föreskrivs att bibliotekslagen (1996:1596)
skall upphöra att gälla vid utgången av december
månad 1999.

2. Samarbete mellan de lokala bokhandlarna,
skolan och folkbiblioteken (mom. 7)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Samarbete mellan bokhandeln, skolan och
folkbiblioteken som börjar med "Utskottet avstyrkte"
och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom
motion Sk628 (mp) att åtgärder bör vidtas för att
stödja den lokala bokhandeln. Regeringen bör
överväga vilka insatser som behöver göras och
därefter snarast återkomma till riksdagen med
förslag till åtgärder i denna fråga.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med
bifall till motion Sk628 (mp) yrkande 3 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha
följande lydelse:

7. beträffande samarbete mellan de lokala
bokhandlarna, skolan och folkbiblioteken

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk628 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. Distributionsstöd (mom. 8)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v)
anser

dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Litteraturstödsfrågor som börjar med
"Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 20
således" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr275 (v)
anser utskottet att det är angeläget att antalet
volymer som skall distribueras till folkbiblioteken
utökas väsentligt. Vidare är det med tanke på den
nordiska gemenskapen viktigt att regeringen - som
föreslås i samma motion - lämnar förslag till hur
ett stöd skall utformas dels för distribution av
nordisk litteratur, dels för en katalog över nordisk
litteratur.

Utskottet anser också liksom motionärerna bakom
motion Kr275 (v) att regeringen skall göra en
jämförelse mellan effekterna av det nyligen införda
distributionsstödet och de effekter som kan
förväntas om mervärdesskatten på böcker skulle
sänkas.

Regeringen bör - i enlighet med vad utskottet här
har anfört - presentera förslag för riksdagen med
det snaraste.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med
bifall till motion Kr275 (v) yrkande 20 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha
följande lydelse:

8. beträffande distributionsstöd

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkande 20
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Projektet Min första bibel på sydsamiska
(mom. 9)

Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Litteraturstödsfrågor som börjar med "Då
det gäller" och slutar med "motion Kr238 (fp)" bort
ha följande lydelse:

I likhet med motionären bakom motion Kr238 (fp)
anser utskottet att det är angeläget att säkra det
sydsamiska kulturutbudet för barn och ungdomar. Det
är därför glädjande att regeringen nu lämnat förslag
till riksdagen som innebär kommande satsningar på
bl.a. samisk kultur. Vidare anser utskottet att det
är angeläget att projektet Min första bibel på
sydsamiska kan förverkligas.

Regeringen bör därför snarast presentera förslag
för riksdagen som innebär att ett särskilt belopp
beräknas inom ramen för anslaget Litteraturstöd för
utgivning av Min första bibel på sydsamiska.

Vad utskottet således anfört bör riksdagen med
bifall till motion Kr238 (fp) som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha
följande lydelse:

9. beträffande projektet Min första bibel på
sydsamiska

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Kr238 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

5. Fråga om kulturtidskriftsstöd m.m.
(mom. 10)

Inger Davidson (kd), Ewa Larsson (mp) och Gunilla
Tjernberg (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Fråga om kulturtidskriftsstöd m.m. som
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med
"avstyrks motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförs i motion MJ257 (kd)
anser utskottet att tidningen Samefolket bör ha
statligt presstöd. Regeringen bör snarast lämna
förslag till riksdagen härom.

Vidare bör regeringen lämna förslag till riksdagen
som innebär att reglerna om statligt stöd till
kulturtidskrifter utformas så att stöd till
tidskrifter på samiska, finska och romani chib
särskilt beaktas när bidrag beviljas.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med
bifall till motion MJ257 (kd) yrkande 8 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha
följande lydelse:

10. beträffande fråga om kulturtidskriftsstöd
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:MJ257 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Avgiftsfria lån (mom. 3)

Ewa Larsson (mp) anför:

Bibliotekslagen tillåter folkbiblioteken att ta ut
avgifter från den enskilde låntagaren för att bl.a.
täcka portokostnader i samband med bokbeställningar.
Jag har valt att inte reservera mig till förmån för
Miljöpartiets motion Kr274 yrkande 31, vari en
lagändring krävs för att förbjuda sådana avgifter.
Jag vill dock påpeka att det råder stor osäkerhet om
hur portokostnaderna fördelar sig över landet mellan
olika bibliotek och om det i detta hänseende råder
orättvisa mellan bibliotek belägna i glesbygd
respektive mer tättbebyggda områden.

2. Distributionsstöd (mom. 8)

Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda kd)
anför:

Vi erinrar om att vi i vår motion Kr272 (kd)
uttalade att all litteratur så snart som möjligt bör
undantas från moms. Som ett första steg i detta
hänseende föreslog vi att undantaget skulle gälla
barnböcker, en reform som vi beräknade skulle kosta
60 miljoner kronor (yrkande 7). Vi föreslog också
att regeringen skulle tillsätta en utredning som
skulle få till uppgift att göra en översyn av
möjligheten att sänka eller helt avskaffa momsen på
böcker (yrkande 8). Skatteutskottet har under våren
1999 avstyrkt våra förslag i betänkande
1998/99:SkU12. Våra synpunkter utvecklas i
reservation 5 i betänkandet.

3. Distributionsstöd (mom. 8)

Ewa Larsson (mp) anför:

Jag erinrar om att Miljöpartiet i olika sammanhang
under innevarande riksmöte har uttalat sig för en
fullständig avveckling av momsen på alla böcker.
Våra förslag i motionerna Sk628 (yrkande 1) och
Kr272 (yrkandena 7 och 8) har avstyrkts av
skatteutskottet i betänkande 1998/99:SkU12.