Bibelfråga

Betänkande 1993/94:KrU7

Kulturutskottets betänkande 1993/94:KRU07

Bibelfråga

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionen
• Utskottet
• Hemställan

1993/94
KrU7

Sammanfattning

I betänkandet behandlas en motion som syftar till att den
statliga bibelkommissionen skall ges i uppdrag att på lämpligt
sätt komplettera nyöversättningen av Bibeln med ett förord eller
en skrift om Bibelns kvinno- och människosyn.

Utskottet avstyrker motionen.

Motionen

1992/93:Kr406 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att den statliga bibelkommissionen ges i
uppdrag att på lämpligt sätt komplettera nyöversättning av
Bibeln med förord/skrift om Bibelns kvinno- och människosyn.

Bibelkommissionens uppdrag

I slutet av år 1972 tillkallades en kommitté,
Bibelkommissionen (U 1972:07) med uppgift att nyöversätta Nya
testamentet (dir. 1974 års riksdagsberättelse U 46). År 1975
fick Bibelkommissionen genom tilläggsdirektiv (1976 års
kommittéberättelse U 25) i uppdrag att nyöversätta även Gamla
testamentet. Slutligen fick kommissionen år 1977 genom
ytterligare tilläggsdirektiv (1978 års kommittéberättelse del II
U:11) i uppdrag att -- när översättningen av Nya testamentet
avslutats -- inleda arbetet med nyöversättning av Gamla
testamentets apokryfer. I direktiven till Bibelkommissionen
uttalades att det måste anses rimligt att staten tar ansvar för
att vi på svenska äger en tillförlitlig, tidsenlig version av
Bibeln. I direktiven erinrades bl.a. om att 1968 års beredning
om kyrka och stat i sitt slutbetänkande (SOU 1972:36) Samhälle
och trossamfund framhållit att spörsmålet om en
bibelöversättning inte enbart kan anses som en inomkyrklig
angelägenhet och att staten -- från allmänkulturella
utgångspunkter -- har ett intresse av att tillse att en
användbar bibelöversättning finns tillgänglig.

Bibelkommissionen har sedan sin tillkomst en särskild styrelse
med företrädare för olika verksamhetsgrenar, traditioner och
meningsriktningar inom samhälls-, kultur- och kyrkoliv.
Företrädare för politiska partier ingår i styrelsen. Ett
fyrtiotal experter är för närvarande knutna till
Bibelkommissionen.

Bibelkommissionen har hitintills avgett tre betänkanden,
nämligen (Ds U 1977:3) Att översätta apokryferna och (SOU
1981:56) Bibeln. Nya testamentet samt (SOU 1986:45)
Bibeln. Tillägg till Gamla testamentet. De apokryfa eller
deuterokanoniska skrifterna. Bibelkommissionen har också under
åren 1975 till 1984 presenterat provöversättningar av ett antal
bibelböcker i Nya och Gamla testamentet.

Bibelkommissionen beräknas avsluta sitt arbete år 1999.

Då det gäller Bibelkommissionens första uppdrag, som
fullbordades genom att en nyutgåva av Nya testamentet
presenterades i ny översättning (SOU 1981:56), hade uppdraget
varit att göra en ny svensk översättning, utformad som en
standardutgåva med noter, parallellhänvisningar, register,
kartor m.m. De viktigaste principerna för översättningen var --
enligt Bibelkommissionens egen sammanfattning -- att originalets
innehåll skulle återges korrekt och fullständigt, originalets
stil skulle återspeglas, inte minst de för olika författare och
framställningssätt karakteristiska egenskaperna, och
översättningen skulle utformas så att textens innehåll blev
tillgängligt för en nutida normalskolad vuxen läsare och så att
den kunde göra tjänst i olika väsentliga sammanhang.

Direktiven för översättningen av Gamla testamentet har lagts
fast på grundval av vad som föreslagits av sakkunniga -- 1971
års bibelkommitté för Gamla testamentet -- i betänkandet (SOU
1974:33) Att översätta Gamla testamentet. Texter, kommentarer,
riktlinjer. De sakkunniga föreslog att den nya översättningen, i
motsats till den nu gällande, skulle baseras på en text som hade
fastställts enligt gängse textkritiska regler. Som huvudprincip
borde gälla att den medeltida hebreiska standardtexten skulle
utgöra grundvalen. Texten i en kommande utgåva föreslogs av de
sakkunniga bli redigerad efter de regler som angetts i
direktiven för det nytestamentliga arbetet, med bl.a. noter till
texten. Arbetet borde utföras av en särskild översättningsenhet
och utmynna i en standardutgåva, försedd med en begränsad mängd
hjälpinformation. De sakkunnigas förslag remissbehandlades. I
direktiven för översättningsarbetena anför föredragande statsråd
att han delar den åsikt som kommit till uttryck i de
ursprungliga direktiven till Bibelkommissionen, nämligen att
staten -- från allmänkulturella utgångspunkter -- har ett
intresse av att en användbar bibelöversättning finns
tillgänglig. I direktiven till översättningsarbetet anför han
bl.a. att han finner de sakkunnigas förslag till riktlinjer och
organisation väl underbyggda. Förslagen bör därför läggas till
grund för översättningsarbetet under beaktande av smärre
modifikationer som remissinstanserna förordat i fråga om
öppenhet för kristologiska tolkningar och för bruk av
hebraismer. Enligt direktiven bör arbetet inriktas på en
standardutgåva med en begränsad mängd informationsmaterial
utöver själva texten. De avgörande besluten om textens
redigering bör fattas av kommissionens styrelse.

Enligt direktiven för översättning av Gamla testamentet bör
arbetet inriktas på en standardutgåva med en begränsad mängd
informationsmaterial utöver själva texten. Det material som
därutöver kan komma fram vid översättningen bör dock i
möjligaste mån samlas, registreras och systematiseras för
eventuell publicering.

I direktiven avseende den nytestamentliga översättningen
anfördes att fortlöpande noter med sakupplysningar och
förklaringar av svårbegripliga ord och vändningar bör förekomma
vid sidan av noter om olika tolkningar och läsvarianter. Vissa
upplysningar som annars skulle behöva upprepas ofta eller som
kräver utförligare framställning bör samlas i särskilt register.

Till översättningarna har fogats, såväl i betänkandet
Bibeln. Nya testamentet som i betänkandet Bibeln. Tillägg
till Gamla testamentet. De apokryfa eller deuterokanoniska
skrifterna, särskilda uppslagsdelar med utförligare
förklaringar av ord och företeelser.

Tidigare riksdagsbehandling

Kulturutskottet behandlade våren 1990 en motion som syftade
till att, då den pågående nyöversättningen av Gamla testamentet
slutförts, testamentet skulle tryckas tillsammans med
kommentarer som ger den historiska bakgrunden till kvinnosynen i
detta testamente. I det av riksdagen godkända betänkandet
1989/90:KrU13 avstyrkte utskottet motionen med i huvudsak
följande motivering.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att de 39 skrifter, som
enligt svensk tradition ingår i Gamla testamentet, tillkommit
under en tidrymd av flera hundra år och innehållsmässigt hänför
sig till en avsevärt längre tidrymd. Mot denna bakgrund skulle
kommentarer av det slag som motionen främst synes syfta till
uppenbarligen bli av betydande omfattning om vetenskapliga krav
på en redovisning av kvinnobilden i Gamla testamentet skulle
ställas. Det är enligt utskottets mening självklart att sådana
krav måste ställas i arbetet med den kommande utgåvan. Därtill
kommer att det inte skulle kunna accepteras att en översättning
av Gamla testamentet, som görs bl.a. av allmänkulturella skäl,
skulle få en utformning där en viss historisk aspekt tillmäts en
vikt, som skulle vara ägnad att begränsa utrymmet för andra
väsentliga avsnitt. I detta hänseende kan man som exempel peka
på att det i Gamla testamentet finns en helt annan syn än dagens
på straffrättsliga och civilrättsliga frågor, bl.a. på
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, liksom på
frågor om förhållandet mellan föräldrar och barn. Även synen på
förhållandet mellan människan och naturen är en annan än dagens.

Utskottet konstaterar att bibelkommissionen har i uppgift att
svara för en översättning av Gamla testamentet och därtill
fogade kommentarer. Översättningen kan sedan utnyttjas av bl.a.
svenska kyrkan och andra trossamfund för att ge ut Gamla
testamentet separat eller tillsammans med det redan översatta
Nya testamentet. Utskottet konstaterar också att trossamfunden
-- liksom nu är fallet i fråga om Nya testamentet -- kommer att
ha full frihet att förse de översättningar som framdeles
tillhandahålls genom bibelkommissionens arbete med vilka
kommentarer och tillägg de önskar.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att enligt avtal
mellan staten och bl.a. Svenska Bokförläggareföreningen en viss
ersättning för varje utgivet exemplar av bibelkommissionens
översättningar av Nya och Gamla testamentet skall erläggas till
Svenska Bibelsällskapet för förvaltning i en särskild fond
avsedd för bl.a. forskning kring bibeln, bibelbruk och
översättningsfrågor (prop. 1978/79:21, bet. LU7, rskr. 85).

Vad utskottet har att ta ställning till med anledning av
motionen är därför om det finns skäl för riksdagen att förorda
ändringar eller tillägg i direktiven för bibelkommissionen.

Motionärerna framhåller bl.a. att det är mycket viktigt att
översättningen av Gamla testamentet innehåller en motsvarighet
till de kommentarer -- därmed torde avses
uppslagsdelen -- och den notapparat som ingår i utgåvan av Nya
testamentet.

Med hänsyn till innehållet i bibelkommissionens direktiv för
översättningen av Gamla testamentet kan man utgå från att
motionärernas önskemål i angivna hänseende kommer att
tillgodoses utan något riksdagens initiativ. Att riksdagen, som
motionärerna synes mena, skulle uttala sig för innehållet i
visst avseende i kommentarerna, skulle enligt utskottets mening
innebära att den vetenskapliga integriteten i bibelkommissionens
arbete inte respekterades.

Med anledning av vad som ytterligare anförs i motionen,
nämligen att exempelvis en uppsats om kvinnosynen skulle fogas
in i den kommande utgåvan av Gamla testamentet, vill utskottet
framhålla följande.

Ett bifall till önskemålen skulle innebära att riksdagen
skulle förorda en helt annan utformning av den kommande utgåvan
av Gamla testamentet än vad som nu anges i utredningsdirektiven,
något som också skulle innebära att utgåvan av Gamla testamentet
skulle komma att väsentligt skilja sig från 1981 års utgåva av
Nya testamentet. Det skulle nämligen -- i anknytning till vad
som inledningsvis sagts -- då med fog kunna göras gällande att
utförliga framställningar även i andra avseenden än i fråga om
kvinnosynen måste tas in i utgåvan. Utskottet anser därför att
en ändrad utformning av utgåvan i enlighet med vad som förordas
i motionen skulle innebära att översättningen av Gamla
testamentet måste ändra karaktär. Den skulle komma att innehålla
ett material som hitintills inte -- vare sig i svensk eller
internationell praxis -- ansetts tillhöra själva
översättningsarbetet. Utskottet kan inte biträda
motionsförslaget.

Utskottet

I motion Kr406 (v) påpekas att trots att Bibeln är en helig
skrift för många människor i vårt land är det många som reagerar
på dess kvinno- och människosyn. Motionären anser att med ett
kort förord skulle förutsättningarna för en djupare och bredare
förståelse av Bibeln kunna uppnås. Bibelkommissionen skulle
också, enligt motionären, kunna författa en kort skrift som
kunde distribueras tillsammans med nyöversättningen, men inte
formellt ingå i Bibeln.

Utskottet konstaterar att syftet med den nu aktuella motionen
är vidare än syftet med en motion på området som utskottet
behandlade våren 1990. I sistnämnda motion begränsades yrkandet
till att avse Bibelns kvinnosyn.

Utskottet har inhämtat att Bibelkommissionen avser att till
översättningen av Gamla testamentet foga en uppslagsdel,
liknande dem som fogats till de avslutade översättningarna.
Uppslagsdelen kommer att innehålla utförligare förklaringar av
ord och företeelser. Enligt Bibelkommissionens mening kan man
härigenom också belysa vissa generella problem för
textförståelsen, vilka har sin grund i bl.a. en annan kulturs
människosyn.

Utskottet hänvisar vidare till vad utskottet anförde år 1990
vid behandlingen av den ovan åsyftade motionen. Därvid vill
utskottet särskilt erinra om trossamfundens möjlighet att till
de översättningar som tillhandahålls av Bibelkommissionen själva
foga de kommentarer eller upplysningar de önskar.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks
således.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr406.

Stockholm den 11 november 1993

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte
Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja
Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders
Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie
Frebran (kds), Richard Ulfvengren (nyd), Ingegerd Sahlström (s),
Björn Kaaling (s) och Birgitta Wistrand (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.