Bevillningsutskottets betänkande nr 7 år 1967
1
Nr 7
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om successiv avveckling av dubbelbeskattningen
av aktiebolag.
(2:a avd.)
I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: 161 av herr Ottosson m. fl. och II: 197 av herr Nordgren
in. fl. har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
hemställa att motionerna överlämnas till företagsskatteutredningen att tagas
i beaktande vid fullgörandet av dess uppdrag.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen II: 197.
Gällande bestämmelser
Ifrågavarande dubbelbeskattning innebär enligt gällande regler att aktiebolagens
och de ekonomiska föreningarnas vinster beskattas dels hos bolagen
och föreningarna och dels hos delägarna, när vinstmedlen utdelas till
dessa. Bolagen och föreningarna äger, med visst undantag för kooperativa
föreningar, vid taxeringen inte göra avdrag för belopp som utdelas. Eftersom
avdrag inte medges för vinstutdelningarna, beskattas fonderad och utdelad
vinst i princip efter samma grunder.
För att undvika att bolagens och föreningarnas vinster beskattas mer än
två gånger gäller i princip sedan år 1928 att, om ett aktiebolag eller en ekonomisk
förening uppbär utdelning från annat svenskt bolag eller annan
svensk ekonomisk förening, det bolag eller den förening, som uppbär utdelningen,
inte är skattskyldig för denna. Från skattefriheten har emellertid
gjorts betydelsefulla undantag, vilka har avseende å aktiebolag och ekonomiska
föreningar, som driver bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse,
samt de s. k. svarta familjebolagen, d. v. s. sådana familjebolag,
som inte i skälig omfattning utdelar sin vinst till aktieägarna.
Giltigheten av nu berörda bestämmelser är i viss utsträckning begränsad
vid 1963—1977 års taxeringar genom den av 1960 års höstriksdag antagna
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 7
2 Bevillningsutskottets betänkande nr 7 år 1967
förordningen med provisoriska bestämmelser om beskattningen av aktiebolags
och ekonomisk förenings inkomst i vissa fall, den s. k. Annell-lagen
(SFS 658/1960). Ursprungligen gällde denna provisoriska lagstiftning
t. o. in. 1973 års taxering, men genom beslut av 1964 års riksdag (SFS 80/
1964) har giltighetstiden förlängts med fyra år, d. v. s. t. o. m. 1977 års taxering.
Enligt den s. k. Annell-lagen har svenska aktiebolag erhållit rätt att
åtnjuta visst avdrag för utdelning å nyemissioner. Härjämte har bl. a. inskränkning
skett i aktiebolagens och de ekonomiska föreningarnas frikallelse
från skattskyldighet för utdelningar från sådana företag. Vad gäller
rätten till avdrag för utdelning avser den sådana aktier, för vilka inbetalning
sker under tiden den 1 januari 1961—den 31 december 1970 i samband
med bolagsbildande eller vid ökning av aktiekapital. Avdraget är begränsat
till 4 procent av det vid beskattningsårets utgång för de nya aktierna
inbetalade kapitalet. För rätt till avdrag krävs att bolagets aktier vid
beskattningsårets utgång inte till mer än 50 procent tillsammans ägdes
av sådana svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, som är
frilcallade från skattskyldighet för utdelning från bolaget.
Rätten till avdrag är tidsbegränsad — utom i ovan nämnt hänseende —
även på det sätt att avdrag får åtnjutas vid taxeringen t. o. in. femte taxeringsåret
efter det, då avdrag för utdelning å aktierna i fråga första gången
medgivits, d. v. s. under sammanlagt högst sex år.
Vad angår inskränkningarna i skattefriheten för utdelning innebär den
tillfälliga lagstiftningen att bolag och föreningar, som driver rörelse, jordbruk
eller skogsbruk, blir skattskyldiga för utdelning å aktier och andelar,
som anskaffas i kapitalplaceringssyfte. För förvaltningsföretag, d. v. s.
bolag eller föreningar, vilkas verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande
består i förvaltning av annan fastighet, värdepapper eller annan
därmed likartad lös egendom, inträder skattskyldighet för uppburen utdelning
i den mån sammanlagda beloppet därav överstiger den av bolaget för
beskattningsåret beslutade egna utdelningen. Den utdeiningsinkomst som
fonderas blir således beskattad. Om förvaltningsföretagets verksamhet uteslutande
består i förvaltning av värdepapper och därmed likartad lös egendom
och det är en väsentlig uppgift för företaget att genom ett välfördelat
värdepappersinnehav erbjuda aktie- och andelsägare riskfördelning samt
slutligen aktierna eller andelarna i företaget ägs av ett stort antal fysiska
personer, gäller särskilda regler. Dylika förvaltningsföretag, d. v. s. främst
de börsnoterade investmentbolagen, blir skattskyldiga för uppburen utdelning
i den mån sammanlagda beloppet därav överstiger 125 procent av den
av bolaget för beskattningsåret beslutade utdelningen.
Den nya lagstiftningen innebär även att företag, som driver byggnadsrörelse,
tomtstyckningsrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter,
blir skattskyldiga för utdelning å aktier och andelar, som utgör lager i rörelsen.
Bevillningsutskottets betänkande nr 7 år 1967 3
Riksskattenämnden äger, om särskilda skäl föreligger, medge att företag,
som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk, skall behandlas som förvaltningsföretag
vid tillämpningen av den provisoriska lagstiftningen.
Frågans tidigare behandling
Samma motionsyrkande som det förevarande prövades av riksdagen år
1966 men avvisades. I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 13/1966
fiamhöll utskottet, att det i direktiven för företagsskatteutredningen särskilt
understrykes att en speciell fråga för utredningen är att bygga vidare
på de erfarenheter som kan vinnas vid tillämpningen av den s. k. Annelllagen.
Det måste därför antas, att utredningen under sitt fortsatta arbete
kommer att ta ställning till spörsmålet om dubbelbeskattning av aktiebolag
och ekonomiska föreningar. Med hänsyn därtill ansåg sig utskottet inte kunna
biträda yrkandet om att motionerna av Kungl. Maj :t måtte överlämnas
till företagsskatteutredningen för att tagas i beaktande vid fullgörandet av
dess uppdrag.
Motionerna
I motionerna fiamhalles att dubbelbeskattningen motverkar företagens
villighet att genom nyemissioner anskaffa nytt riskvilligt kapital. I vissa
länder, t. ex. England, medges aktiebolagen avdrag för den del av vinsten
som utdelas, medan i Västtyskland motsvarande vinstandel träffas av en
lägi e skattesats än den del som fonderas. Skälet för en differentiering är
att man vill öka tillströmningen av långsiktiga sparmedel till kapitalmarknaden
samtidigt som man önskar nå eu spridning av de riskvilliga kapitalinsatserna.
I Sverige förekommer endast en tillfällig och mycket begränsad
rätt till avdrag för utdelad vinst.
Dubbelbeskattningen motverkar nyföretagsamhet, rörlighet och konkurrens
i det ekonomiska livet. Flertalet av aktiebolagen i vårt land utgörs av
familjebolag eller s. k. egenföretag. För dessa företag torde enligt motionärernas
mening en successiv avveckling av dubbelbeskattningen komma att
till en början få ringa betydelse, eftersom de på grund av den betungande
dubbelbeskattningen sällan redovisar vinst. Detta har i sin tur medfört ett
ringa intresse för placering av riskvilliga medel i familjebolagen. En avveckling
av dubbelbeskattningen skulle innebära att dessa företag bereddes
tillgång till emissionsmarknaden och därmed också möjlighet till en effektivare
kapitalförsörjning. Förslaget skulle innebära ett uppfyllande av önskemålet
om en spridning av det riskvilliga kapitalet på ett större antal
ägare.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 7 år 1967
Utskottet
Aktiebolag och ekonomiska föreningar är i princip underkastade beskattning
två gånger, nämligen dels hos bolagen och föreningarna och dels hos
delägarna, i den mån vinstmedlen utdelas till dessa. Bolagen och föreningarna
får vid taxeringen inte göra avdrag för utdelade belopp, vilket innebär
att fonderad och utdelad vinst beskattas lika. I fråga om de kooperativa
föreningarna gäller dock att avdrag medges för utdelning i form av
pristillägg, rabatter eller dylikt i förhållande till gjorda inköp och försäljningar.
För att förhindra att företagens inkomster beskattas mer än två
gånger har införts en regel av innebörd, att svenska aktiebolag och svenska
ekonomiska föreningar inte är skattskyldiga för utdelning från andra
svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar. Från denna skattefrihet
har emellertid undantagits aktiebolag och ekonomiska föreningar,
som driver bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse. Dock
är aktiebolag och ekonomiska föreningar, som driver bank eller annan
penningrörelse eller sådan rörelse jämte annan verksamhet, frilcallade från
skattskyldighet för utdelning på aktier och andelar, vilka innehas som ett
led i organisationen av bolagens eller föreningarnas verksamhet till den
del denna avser annat än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan
därmed likartad lös egendom. Vidare äger aktiebolag, som driver sjuk-,
olycksfalls- eller skadeförsäkringsrörelse, åtnjuta skattefrihet för utdelning
på aktier, som innehas som ett led i organisationen av sådan verksamhet.
Speciella regler gäller för familjeföretagen. Genom den s. k. Annell-lagens
bestämmelser är vidare utdelning på kapitalplaceringsaktier skattepliktig.
I de förevarande motionerna förordar motionärerna ett upphävande av
dubbelbeskattningen av aktiebolag och ekonomiska föreningar för att dessa
skall kunna beredas tillgång till emissionsmarknaden och därmed möjlighet
till en effektivare kapitalförsörjning. En sådan reform skulle enligt
motionärernas mening även främja en spridning av det riskvilliga kapitalet
på ett större antal ägare.
Genom den s. k. Annell-lagen föreligger en begränsad rätt till avdrag för
utdelad vinst. Denna lagstiftning antogs av 1960 års riksdag och var ursprungligen
avsedd att gälla vid 1963—1973 års taxeringar men förlängdes
av 1964 års riksdag att gälla t. o. in. 1977 års taxering. Lagstiftningen
medger svenska aktiebolag, som bedriver rörelse, jordbruk eller skogsbruk,
rätt till avdrag för utdelning på sådana aktier, för vilka inbetalning sker
under tiden den 1 januari 1961—den 31 december 1970 i samband med bolags
bildande eller vid nyemission av aktier. Avdraget är maximerat till
fyra procent av det vid beskattningsårets utgång för de nya aktierna inbetalade
kapitalet. Vidare gäller att rätten till avdrag är tidsbegränsad på
så sätt, att avdrag kan erhållas vid taxeringen t. o. m. femte taxeringsåret
Bevillningsutskottets betänkande nr 7 år 1967 5
efter det, då avdrag för utdelning på aktierna i fråga första gången medgivits,
d. v. s. under sammanlagt sex år.
I syfte att ytterligare öka företagens möjligheter till kapitalanskaffning
föreslås i proposition nr 17 till årets riksdag att bestämmelserna i den s. k.
Annell-lagen får permanent karaktär och delvis inarbetas i kommunalskattelagen.
Samtidigt föreslås att rätten till avdrag för utdelningar på nyemissioner
höjs från fyra till fem procent och att avdrag får ske under tio
år i stället för som nu under sex år. Avdragsrätten enligt propositionens
förslag skall avse nyemissioner efter den 30 juni 1966. I propositionen
har även intagits ett förslag till förordning om avdrag vid inkomsttaxeringen
för avsättning till särskild nyanskaffningsfond, in. m. Kungl. Maj :t
skall således få medge avdrag vid inkomsttaxeringen med belopp motsvarande
vinst vid avyttring av rörelse eller del av rörelse. Förutsättning är
att försäljningen kan anses utgöra ett led i en strukturrationalisering som
är önskvärd från allmän synpunkt och att den skattskyldige har för avsikt
att efter försäljningen göra betydande investeringar för utvidgning av
sin återstående verksamhet eller för en ny verksamhet. Fonden skall då
användas för avskrivningar på nyinvesteringar i den kvarvarande rörelsen
eller i en ny rörelse.
Den avdragsrätt för utdelning på nyemitterade aktier, som tillkommit
genom den s. k. Annell-lagen, har redan visat sig vara av betydelse för företagens
kapitalanskaffning. Om proposition nr 17 antages av riksdagen
kommer detta att innebära ytterligare lättnader i dubbelbeskattningen av
bolagens vinster.
Frågan om en successiv avveckling av dubbelbeskattningen av aktiebolag
har under senare år upprepade gånger prövats av riksdagen. Utskottet har
därvid erinrat om att den omprövning av företagsbeskattningen, som skall
verkställas av företagsskatteutredningen, även berör frågan om dubbelbeskattningen
av aktiebolag och ekonomiska föreningar. Under sådana förhållanden
anser utskottet sig böra avstyrka bifall till motionerna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna I: 161 av herr Ottosson
m. fl. och II: 197 av herr Nordgren m. fl. om successiv avveckling
av dubbelbeskattningen av aktiebolag icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 7 mars 1967
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 7 år 1967
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Yngve
Nilsson, Wärnberg, Tage Johansson, Gösta Jacobsson, Lundström, Erik
Filip Petersson, Sundin och Arne Pettersson; samt
från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg,
Engkvist, Vigelsbo, Asp, Andersson i Essvik, fru Nettelbrandt, herrar
Eriksson i Bäckmora, Carlsson i Västerås och Nyström.
Reservationer
1) av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson och Magnusson i Borås, vilka
—• under åberopande av innehållet i motionerna I: 161 och II: 197 —
ansett, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna
I: 161 av herr Ottosson m. fl. och II: 197 av herr Nordgren
m. fl., måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att
motionerna överlämnas till företagsskatteutredningen att
tagas i beaktande vid fullgörandet av dess uppdrag.
2) av herrar Lundström, Erik Filip Petersson, Sundin, Gustafson i Göteborg,
Vigelsbo, fru Nettelbrandt och herr Eriksson i Bäckmora.
MARCUS BOKTR. STHLMI967 670028