Betänkande 1995/96:BoU2

Betänkande 1995/96:BoU2

Bostadsutskottets betänkande

1995/96:BoU2

Ökade medel för vissa bostadsförbättrings-
åtgärder

1995/96

BoU2

Sammanfattning

Bostadsutskottet tillstyrker regeringens förslag om att upp till 500 miljoner
kronor av de medel som enligt tidigare riksdagsbeslut beräknats till invest-
eringsbidrag för nyproduktion i stället får användas för bidrag till bostads-
förbättringsåtgärder. Utskottet framhåller därvid vikten av att bidragsgiv-
ningen för bostadsförbättringsåtgärder skall kunna fullföljas i enlighet med
riksdagens beslut från december 1994.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1995/96:67 föreslagit riksdagen att godkänna
vad regeringen förordat om användningen av tionde huvudtitelns reserva-
tionsanslag Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Bakgrund

Propositionen innehåller förslag om en omfördelning mellan medel avsed-
da för bidrag till bostadsförbättringsåtgärder och medel för investeringsbi-
drag för nybyggnad. I det följande redovisas kortfattat vissa beslut som
under det senaste året fattats rörande dessa stödformer.

Extra statligt stöd för förbättring av bostäder: Regeringen redovisade i
november 1994 i proposition 1994/95:25 vissa förslag om akuta insatser
mot arbetslösheten. Som en del av dessa satsningar ingick ett investerings-
program med åtgärder inom miljöområdet och kulturområdet samt för s.k.
ROT-insatser i bl.a. skolor och bostäder. För att finansiera investerings-
programmet samt vissa övriga åtgärder föreslogs riksdagen anvisa ca 3
miljarder kronor på tilläggsbudget till anslaget för Arbetsmarknadspolitis-
ka åtgärder. Detta reservationsanslag kom därigenom att uppgå till drygt
28 miljarder kronor för budgetåret 1994/95.

Bland åtgärderna i det föreslagna investeringsprogrammet ingick ett ex-
tra statligt stöd om 15 % för reparations-, ombyggnads- och tillbyggnads-
åtgärder avseende bostäder. Kostnaden för detta stöd beräknades till 1 500
miljoner kronor.

i Riksdagen 1995/96. 19 saml. BoU2

Vid beredningen av propositionen i bostadsutskottet och finansutskottet
formulerades vissa huvudsakliga villkor för bostadsförbättringsstödet (se
1994/95 :FiUl, BoUly). Efter förslag av finansutskottet begränsades bi-
dragsgivningen i tid till att gälla åtgärder som påbörjats före den 1 oktober
1995 och slutförts senast under år 1996. Riksdagsbeslutet innebar en an-
slutning till finansutskottets förslag samt i övrigt ett bifall till regeringens
förslag vad gäller bostadsförbättringsstödet.

De närmare villkoren för bidragsgivningen beslutades av regeringen den
20 december 1994 genom förordningen (1994:1994) om extra statligt stöd
för förbättring av bostäder. Regeringen har därefter i juni 1995 beslutat om
ett tillägg till denna förordning med innebörden att bidrag till bostadsför-
bättring endast lämnas inom en ram om 1 500 miljoner kronor.

I mitten av oktober 1995 hade till länsstyrelserna inkommit ansökningar
om bidrag avseende totalt ca 920 000 lägenheter. Beslut hade vid denna
tidpunkt fattats om att bevilja bidrag på sammanlagt ca 990 miljoner kro-
nor till bostadsförbättringsåtgärder i 340 000 lägenheter. Medelsbehovet
om alla inkomna ansökningar skulle beviljas och leda till åtgärder kan
enligt en redovisning från Boverket beräknas till ca 2 900 miljoner kronor.

Investeringsbidrag för nybyggnad av bostäder: Som en del av regeringens
förslag våren 1995 i proposition 1994/95:218 om en effektivare arbets-
marknadspolitik ingick ett förslag om ett investeringsbidrag för nyproduk-
tion av bostäder. Bidrag föreslogs utgå för arbeten som utförs under tiden
den 20 april 1995-den 31 december 1996 och för vilka ansökan om bidrag
inkommit senast den 1 oktober 1995. Enligt förslaget skulle bidragsgiv-
ningen rambegränsas och bidrag lämnas högst intill ett belopp av 2 miljar-
der kronor. Medel för bidraget föreslogs anvisas över anslaget för Arbets-
marknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1995/96.

Efter förslag av bostadsutskottet (1994/95:BoU21) gjordes vissa för-
ändringar i regeringens förslag beträffande beräkningsgrunderna för bidra-
get. Riksdagen beslutade i övrigt i enlighet med regeringens förslag vad
gäller tiden för bidragsgivningen och rambegränsningen.

De närmare villkoren för bidraget finns i förordningen (1995:801) om
statligt investeringsbidrag för nybyggnad av bostäder.

I mitten av oktober 1995 hade ansökningar om bidrag inkommit avseen-
de byggande av totalt ca 48 000 lägenheter. Länsstyrelserna hade vid den-
na tidpunkt beviljat investeringsbidrag på sammanlagt ca 900 miljoner
kronor för nybyggnad av ca 14 000 lägenheter. Det teoretiska medelsbeho-
vet om alla ansökningar skulle beviljas och leda till att bostäderna byggs
kan utifrån uppgifter från Boverket beräknas till sammanlagt över tre mil-
jarder kronor. Det bör dock i sammanhanget understrykas att varken de
inkomna eller beviljade ansökningarna kan tas som mått på medelsbehovet
vad gäller det slutliga utnyttjandet av tillgänglig ram för bidragsgivningen
eller anslagsbelastningen. Ett projekt som beviljats bidrag skall påbörjas
senast inom fyra månader från dagen för beslut. Detta innebär att säkrare
uppgifter om utnyttjat bidrag endast successivt kan erhållas i takt med att
fyramånadersperioderna löper ut för de olika bidragsbesluten.

1995/96:BoU2

Förslaget i proposition 1995/96:67

Regeringen föreslår att upp till 500 miljoner kronor av de medel som un-
der anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder har beräknats till investe-
ringsbidrag för nyproduktion av bostäder får användas för bidrag till bo-
stadsförbättringsåtgärder.

Motivet till förslaget är att efterfrågan på stödet till bostadsförbättrings-
åtgärder har stigit kraftigt under sommaren 1995. Regeringen bedömer att
anspråken på detta bidrag väsentligt kommer att överstiga det belopp om
1,5 miljarder kronor som låg till grund för riksdagens beslut om anslag på
tilläggsbudget hösten 1994. För att sådana byggprojekt som redan på kort
sikt kan ge väsentliga bidrag till byggsysselsättningen skall kunna genom-
föras utan onödig fördröjning föreslås att ytterligare medel ställs till förfo-
gande för bidrag till bostadsförbättring. För att inte kostnaderna för de
samlade investeringsprogrammen skall överstiga vad som slutligt är finan-
sierat genom riksdagens beslut med anledning av 1995 års kompletterings-
proposition föreslås en motsvarande begränsning av ramen för investe-
ringsbidrag för nybyggnad.

I propositionen redovisas också vissa uppgifter om sysselsättningen in-
om byggnadsindustrin. Enligt statistik från Svenska Byggnadsarbetarför-
bundet hade antalet arbetslösa medlemmar i augusti 1995 minskat med
nära 6 300 personer jämfört med samma tidpunkt ett år tidigare. Fortfaran-
de stod dock över 33 000 byggnadsarbetare - eller 28 % av den aktuella
arbetslöshetskassans medlemmar - utanför den reguljära arbetsmarknaden.

Utskottet

Riksdagsbeslutet om det extra statliga stödet till förbättring av bostäder
fattades mot bakgrund av de omfattande problem som uppstått på byggar-
betsmarknaden till följd av lågkonjunkturen. Vid bostadsutskottets över-
väganden i frågan hänvisades till en oacceptabelt hög nivå på byggarbets-
lösheten. Utskottet uttryckte vidare farhågor för att den låga byggaktivite-
ten skulle leda till att många byggföretag slås ut under lågkonjunkturen
och att den kvarstående byggkapaciteten inte räcker till under en komman-
de högkonjunktur. Det framhölls därför som angeläget att under tider med
låg nyproduktion utnyttja byggsektorns kapacitet till att vårda och förbättra
byggnader och infrastruktur. Behovet att åstadkomma en snabb ökning av
ROT-åtgärdema inom bostadssektorn underströks i riksdagsbeslutet ytter-
ligare genom att bidragsgivningen begränsades till åtgärder som påbörja-
des före den 1 oktober 1995.

Det kan nu konstateras att bidraget till bostadsförbättring haft avsedd
effekt. Som framgått av redovisningen ovan har ansökningar inkommit om
bidrag till åtgärder av en betydande omfattning. Utskottet delar regeringens
åsikt att det är angeläget att dessa projekt kan genomföras utan onödig
fördröjning. Medel bör därför ställas till förfogande för att bidrag till bo-
stadsförbättringsåtgärder skall kunna utgå enligt de riktlinjer som riksda-
gen beslutade om i december 1994. Det bör i sammanhanget framhållas att
detta beslut i enlighet med regeringens förslag inte innebar att bidragsgiv-

1995/96:BoU2

ningen begränsades genom en viss ekonomisk ram. Sådan rambegränsning
beslutades däremot gälla för andra stöd inom investeringsprogrammet.
Omfattningen av stödgivningen för bostadsförbättring begränsades i stället
genom en tidsram. Det får mot denna bakgrund anses naturligt att rege-
ringen nu återkommer till riksdagen när de beräknade medlen för bidrags-
givningen visat sig otillräckliga.

Bostadsutskottet är medvetet om att även det nu föreslagna tillskottet av
medel för bostadsförbättringsstödet sannolikt är otillräckligt för att fullt ut
fullfölja den beslutade bidragsgivningen. Utskottet kan emellertid konsta-
tera att regeringen i den s.k. tillväxtpropositionen (prop. 1995/96:25) nyli-
gen lagt fram förslag om ytterligare omfördelning i syfte att tillföra bo-
stadsförbättringsstödet erforderliga medel. I ett frågesvar i riksdagen den 7
november gjorde bostadsminister Jörgen Andersson bedömningen att efter
denna ytterligare omfördelning kommer alla de ansökningar som nu finns
på länsstyrelserna om bostadsförbättringsstödet att kunna tillgodoses.
Denna proposition kommer att bli föremål för riksdagsbehandling och
beslut senare under hösten.

I tillväxtpropositionen tas även upp frågan om behovet av medel för in-
vesteringsbidraget till nybyggnad av bostäder. Riksdagen kommer således
att inom en snar framtid få tillfälle att återkomma även till frågan om be-
hovet av medel för denna stödform.

Bostadsutskottet anser att regeringens förslag om en omfördelning av
medelsanvändningen inom anslaget för Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
bör vinna riksdagens bifall.

1995/96:BoU2

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen godkänner vad regeringen i proposition 1995/96:67
förordat om användningen av tionde huvudtitelns reservationsanslag
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Stockholm den 14 november 1995

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evens-
son (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Sten Andersson (m), Lars Stjemkvist (s),
Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe Hellberg (v),
Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kds),
Juan Fonseca (s), Eskil Erlandsson (c) och Ulf Kero (s).

Särskilt yttrande

Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren (alla m)
anför:

Moderata samlingspartiet motsatte sig införandet av de stödformer som
regeringen nu föreslår att medel skall omfördelas mellan. Denna typ av
tillfälliga stöd riskerar endast att störa byggmarknaden och förhindra en
anpassning till långsiktigt hållbara ekonomiska förutsättningar för fastig-
hetsförvaltning. För att ge fastighetsägarna möjlighet att fullt ut ta ansvar
för sina byggnader krävs fasta spelregler, bl.a. sådana skatteregler som
medger att medel avsätts för periodiskt underhåll. Det finns därför skäl att
diskutera utformningen av permanenta skatteregler som ger möjlighet att
fondera medel för underhåll eller erhålla skatteavdrag.

Anledningen till att vi inte nu motsätter oss att ytterligare medel genom
omfördelning tillförs det extra statliga bostadsförbättringsstödet är att de
löften om stöd som givits självklart måste uppfyllas. De fastighetsägare
som redan påbörjat bostadsförbättringsåtgärder efter det att man från stat-
liga myndigheter fått information om stödvillkoren måste givetvis kunna
räkna med att det utlovade stödet också utbetalas.

1995/96:BoU2

Gotab, Stockholm 1995