Beskattningen av sjömän

Betänkande 1996/97:SkU3

Skatteutskottets betänkande 1996/97:SKU03

Beskattningen av sjömän

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1996/97
SkU3

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet
proposition 1995/96:227 om beskattning
av sjömän och avstyrker de motioner som
väckts med anledning av propositionen.
Vid betänkandet har fogats fyra
reservationer (m, fp, kd).

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet)
föreslår i proposition 1995/96:227 att
riksdagen antar de i propositionen
framlagda förslagen till
1. lag om upphävande av lagen
(1958:295) om sjömansskatt,
2. lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),
3. lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt,
4. lag om ändring i taxeringslagen
(1990:324),
5. lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter,
6. lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter,
7. lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring,
8. lag om ändring i lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
9. lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272),
10. lag om ändring i lagen (1984:668)
om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare,
11. lag om ändring i lagen (1991:586)
om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta,
12. lag om ändring i lagen (1991:591)
om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta artister m.fl.,
13. lag om ändring i lagen (1994:1744)
om allmänna egenavgifter,
14. lag om ändring i lagen (1989:532)
om tillstånd för anställning på fartyg,
15. lag om ändring i
skatteregisterlagen (1980:343),
16. lag om ändring i lagen (1983:1092)
med reglemente för Allmänna
pensionsfonden,
17. lag om ändring i lagen (1993:891)
om indrivning av statliga fordringar,
18. lag om ändring i lagen (1994:466)
om särskilda tvångsåtgärder i
beskattningsförfarandet,
19. lag om ändring i lagen (1985:146)
om avräkning vid återbetalning av
skatter och avgifter,
20. lag om ändring i lagen (1993:737)
om bostadsbidrag,
21. lag om ändring i lagen (1996:000)
om underhållsstöd,
22. lag om upphävande av lagen
(1991:1870) om överflyttande av
arbetsuppgifter från Riksskatteverkets
Sjömansskattekontor till
Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus
län,
23. lag om ändring i lagen (1971:1072)
om förmånsberättigade skattefordringar
m.m.
I propositionen föreslås att
sjömansskattelagen (1958:295) skall
upphävas och att beskattningen av sjömän
som är bosatta i Sverige skall ske
enligt reglerna i kommunalskattelagen
(1928:370) och lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt. För att
skatteuttaget för sjömännen vid
övergången till landskattesystemet skall
motsvara uttaget enligt
sjömansskattelagen föreslås sjömännen få
ett särskilt sjöinkomstavdrag och en
särskild skattereduktion.
Utomlands bosatta sjömän föreslås bli
beskattade enligt lagen (1991:1586) om
särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta. En lägre skattesats, 15 %,
föreslås för utländska sjömän för att de
inte skall bli hårdare beskattade än
sjömän bosatta i Sverige.
Sjömansskattelagen föreslås upphävd vid
utgången av år 1997. De nya
bestämmelserna föreslås träda i kraft
den 1 januari 1998 och tillämpas första
gången vid 1999 års taxering.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

1996/97:Sk1 av Lars Hedfors och Rolf
Kenneryd (s, c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att det
särskilda sjöinkomstavdraget fastställs
till 34 000 kr i närfart och till 35 000
i fjärrfart,
2. att riksdagen beslutar att den
särskilda skattereduktionen fastställs
till 8 000 kr i närfart och 13 000 kr i
fjärrfart.

1996/97:Sk2 av Bo Lundgren m.fl. (m)
vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag i enlighet med vad
som anförts i motionen.

1996/97:Sk3 av Erling Bager och Kenth
Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om upp- börds-
och redovisningsregler samt
arbetslöshetsersättningen.

1996/97:Sk4 av Ingrid Näslund och
Michael Stjernström (kd) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens
förslag om att krigsrisktillägg och
liknande tillägg ska tas upp till
beskattning,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande beräkningsunderlag
för a-kassa och sjuklön i
landskattesystemet,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utvärdera effekterna av
den slopade sjömansskatten.

Utskottet

Beskattning av sjömän

I propositionen föreslår regeringen att
sjömansskatten avskaffas och att
sjömännen fr.o.m. inkomståret 1998 skall
följa samma skatteregler som övriga
skattskyldiga. Sjömansskatten infördes
under slutet av 1950-talet som ett led i
ett nordiskt samarbete, och syftet var
att få till stånd likvärdiga
skatteregler för sjömännen i de nordiska
länderna. Sjömansskatten utformades som
en definitiv källskatt och sattes lägre
än motsvarande inkomstbeskattning.
Regeringen anför att skälen för att
bibehålla särskilda skatteregler för
sjömännen försvagats. Nuvarande
beskattning av sjömännen innebär att det
finns en mängd särregler i såväl
materiellt som administrativt hänseende.
Sjömansskatten är generellt lägre än
skatten för anställda på land. Vidare
behandlas förmånsbelopp och
kostersättning förmånligare än
motsvarande inkomster på land. Eftersom
land- och sjöinkomster inte sammanläggs
sätts progressiviteten vid
inkomstbeskattningen ur spel. Till detta
kommer att vissa ersättningar är
skattefria enligt gällande
sjömansskatteregler. Alltfler sjömän har
även landinkomster och måste lämna
självdeklaration. Sjömansskatten har
därför i princip spelat ut sin roll som
definitiv källskatt. Till den slutsatsen
bidrar enligt regeringen även det stora
antalet jämkningsfall per år. Eftersom
de övriga nordiska länderna har
avskaffat sjömansskattesystemet finns
inte heller skäl att i den nordiska
gemenskapens intresse behålla
sjömansskatten.
Regeringens förslag innebär att inkomst
från anställning ombord (sjöinkomst)
skall beskattas som inkomst av tjänst
enligt vanliga regler. Det lägre
skatteuttaget får formen av ett
sjöinkomstavdrag och en skattereduktion.
Sjömän med anställning på svenskt
handelsfartyg skall enligt förslaget få
ett sjöinkomstavdrag som uppgår till
18 000 kr i närfart och till 27 000 kr i
fjärrfart och en skattereduktion på
10 000 kr i närfart och 12 000 kr i
fjärrfart. Alla typer av inkomster såsom
lön, sjuklön, semesterlön och
vederlagslön som sjömannen får på grund
av anställningen utgör skattepliktig
sjöinkomst. Kontanta ersättningar och
naturaförmåner, förutom förmån av fritt
logi på fartyget och vissa fria resor
till och från tjänstgöringsfartyg, blir
skattepliktiga. Kostnader för
fullgörande av tjänsten blir i princip
avdragsgilla. Utländska sjömän som
tjänstgör på svenska handelsfartyg skall
beskattas enligt lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta med en skattesats på 15 %.
Den föreslagna omläggningen är enligt
vad som anförs i propositionen
statsfinansiellt neutral och de
skatteintäkter som tillfaller kommunerna
beräknas motsvara den ersättning som
kommunerna erhåller enligt lagen om
sjömansskatt.
I motion Sk1 yrkandena 1 och 2 av Lars
Hedfors och Rolf Kenneryd (s, c)
hemställer motionärerna att
sjöinkomstavdraget bestäms till 34 000
kr i närfart och till 35 000 kr i
fjärrfart och att skattereduktionen
bestäms till 8 000 kr i närfart och till
13 000 kr i fjärrfart. Enligt
motionärerna har det framkommit att de
nivåer som föreslås i propositionen inte
är tillräckliga för att förhindra att
sjömännen får en skattehöjning vid
övergången till landbeskattning.
I motion Sk2 av Bo Lundgren m.fl. (m)
hemställer motionärerna att regeringens
förslag avslås. Motionärerna delar
visserligen regeringens uppfattning att
sjömännen bör gå över till vanliga
skatteregler men de anser att förslaget
leder till en högre skattebelastning för
sjömännen och till högre kostnader för
arbetsgivarna.
Enligt utskottets mening har de
förhållanden som motiverade införandet
av sjömansskatten försvagats och
fördelarna med en definitiv källskatt
minskat. Utvecklingen har därför medfört
att det inte längre finns några hinder
för att de regler som gäller för övriga
skattskyldiga skall kunna tillämpas
också på sjömännen. Skattereformens
grundtankar om likformighet och
neutralitet vid beskattningen bör därför
gälla även sjömännens inkomster.
I Sverige utgår ett särskilt rederistöd
som är konstruerat så att det direkt
sänker bemanningskostnaderna på de
fartyg som är stödberättigade.
Rederistödet uppgår till totalt ca 400
miljoner kronor per år. Härutöver har
den lägre sjömansskatten i jämförelse
med landskatten bidragit till att hålla
nere lönenivåerna. Vid en övergång till
landskattesystemet skulle sjömännens
disponibla inkomster komma att minska
avsevärt till följd av att skatteuttaget
blir högre. Som regeringen föreslår bör
därför sjömännen medges ett
sjöinkomstavdrag och en skattereduktion.
För att övergången skall bli neutral för
sjömännen bör dock nivåerna bestämmas i
enlighet med motion Sk1.
Omläggningen är statsfinansiellt
neutral och ger inte någon ökad
belastning för kommunerna. När det
gäller fördelningen mellan kommunerna
kommer sjöinkomsterna i fortsättningen
att omfattas av systemet för utjämning
av kommunernas inkomster. Vissa kommuner
har en förhållandevis stor andel
sjöinkomster och kan som en följd härav
drabbas av en mer kännbar
inkomstminskning när omläggningen
genomförs. Enligt skatteutskottets
mening kan det finnas anledning att söka
lindra denna effekt vid övergången till
det nya systemet. I detta sammanhang kan
nämnas att kommunerna för närvarande
erhåller sjömansskattemedlen i
efterskott och att omläggningen medför
att kommunerna får motsvarande medel ett
år tidigare. Under år 1998 kommer
således kommunerna att få sjöinkomster
från två inkomstår. Denna
likviditetseffekt bidrar till att lindra
eventuella inkomstbortfall för
kommunerna. Utskottet utgår ifrån att
regeringen har uppmärksammat den
positiva likviditetseffekt som uppkommer
för kommunerna och förutsätter att
regeringen vid sina överväganden med
anledning av denna effekt beaktar att
vissa kommuner drabbas av en
inkomstminskning när sjömansskatten
slopas. Det anförda bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Med det anförda tillstyrker utskottet
propositionen i denna del och motion Sk1
yrkandena 1 och 2 samt avstyrker motion
Sk2.

Regeringens förslag innebär att
arbetslöshetsersättning skall beskattas
på samma sätt som övriga inkomster.
Eftersom den betalas av en
arbetslöshetskassa och inte av
arbetsgivaren skall den enligt förslaget
inte heller berättiga till sjöinkomst
avdrag och skattereduktion för sjömän.
I motion Sk3 i denna del av Erling
Bager och Kenth Skårvik (fp) begär
motionärerna ett tillkännagivande om att
beskattningen av arbetslöshetsersättning
bör utformas på ett sådant sätt att
nettoersättningen inte minskar.
Enligt utskottets mening talar
rättviseskäl för att sjömännens rätt
till sjöinkomstavdrag och
skattereduktion bör gälla de dagar då
sjömannen uppburit lön och annan
ersättning för arbete ombord men inte
för tid då arbetslöshetsersättning
utgått. Mot bakgrund av att omläggningen
är neutral för sjömännen finns det
enligt utskottets mening inte någon
anledning till erinran mot regeringens
förslag i denna del. Utskottet ser
därför inte någon anledning till ett
tillkännagivande med den inriktning som
motionärerna föreslår.
Utskottet avstyrker motion Sk3 i denna
del och tillstyrker propositionen i
denna del.

I propositionen föreslås att
krigsrisktillägg och liknande
ersättningar skall beskattas. Enligt
sjömansskattelagen är krigsrisktillägg
skattefritt om regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer
beslutar om skattefrihet.
I motion Sk4 yrkande 1 av Ingrid
Näslund och Michael Stjernström (kd)
hemställer motionärerna om avslag på
propositionen såvitt avser beskattningen
av krigsrisktillägg.
Enligt utskottets mening bör alla typer
av arbetsinkomster så långt möjligt
beskattas efter samma grunder.
Neutralitetsskäl talar därför för att
dessa ersättningar bör beskattas på
samma sätt som andra inkomster.
Regeringsformens bestämmelse om att
föreskrifter om skatt skall ha lagform
lägger enligt utskottets mening också
hinder i vägen för en ordning där
regeringen fattar beslut om skattefrihet
i vissa fall. Som regeringen anför talar
därför övervägande skäl för att även
dessa ersättningar bör omfattas av
skatteplikten.
Utskottet avstyrker motion Sk4 yrkande
1 och tillstyrker propositionen i denna
del.

I motion Sk4 yrkande 2 av Ingrid Näslund
och Michael Stjernström (kd) anför
motionärerna att det är oklart hur
förslaget slår när det gäller
beräkningsunderlaget för a-kassa och
sjuklön när fritt vivre inte längre får
räknas in. Enligt motionärernas mening
är det rimligt att någon försämring inte
sker och de begär ett tillkännagivande
med detta innehåll.
Som framgått skall sjömän inte
beskattas för något värde av fritt vivre
och som en följd härav kommer inte
heller något värde av fritt vivre att
ingå i underlaget för a-kassa eller
sjuklön.
Även i denna del anser utskottet att
det huvudsakliga intresset måste knytas
till det faktum att sjöinkomstavdraget
och skattereduktionen gör att
omläggningen är neutral för sjömännen
och att man i övrigt bör acceptera att
de regler som gäller för övriga
skattskyldiga och förmånstagare skall
vara tillämpliga på sjömännen. Utskottet
avstyrker därför även detta motions
yrkande.

I motion Sk4 yrkande 3 av Ingrid Näslund
och Michael Stjernström (kd) anför
motionärerna vidare att förslaget kommer
att slå olika på olika grupper av sjömän
och att regeringen därför bör genomföra
en utvärdering av effekterna av
förslaget. Motionärerna hemställer att
riksdagen som sin mening ger regeringen
det anförda till känna.
Utskottet utgår ifrån att regeringen
noga följer utvecklingen på området och
vid behov återkommer med förslag till de
åtgärder som bedöms påkallade. Någon
anledningen till ett särskilt
tillkännagivande i saken föreligger
enligt utskottets mening emellertid
inte, och utskottet avstyrker därför
motionsyrkandet.

I propositionen läggs också fram förslag
angående de uppbörds- och
redovisningsregler som skall gälla.
Regeringens förslag innebär att sjömän i
likhet med andra skattskyldiga skall
lämna självdeklaration. Beskattning
skall ske i hemortskommunen. Redare
skall i kontrolluppgift lämna uppgifter
om antal dagar som sjöinkomst uppburits,
på vilket fartyg och inom vilket
fartområde som tjänstgöringen ägt rum.
Redare skall i likhet med andra
arbetsgivare lämna uppbördsdeklaration
varje månad.
I motion Sk3 i denna del av Erling
Bager och Kenth Skårvik (fp) anför
motionärerna vidare att uppbörds- och
redovisningsreglerna liksom reglerna för
avgivande av allmän självdeklaration
måste anpassas till de administrativa
möjligheter som finns hos små rederier
och på fartyg med ombordmanagement.
Reglerna är enligt motionärerna omöjliga
att praktiskt tillämpa för dessa grupper
och de begär ett tillkännagivande av
detta innehåll.
Enligt skatteutskottets mening bör de
allmänna reglerna om avgivande av
självdeklaration kunna tillämpas även
när det gäller sjömännen. Ett stort
antal sjömän lämnar i dag
självdeklaration eftersom de har
landinkomster, och för denna grupp finns
inte några särregler.
När det gäller redarna innebär
övergången från sjömansskatt till
landskatt att arbetsgivaravgifter skall
redovisas och inbetalas enligt reglerna
i uppbördslagen (1953:272) och lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare. Uppbördsdeklaration
lämnas senast den 10 i uppbördsmånaden
efter den månad då skatteavdraget
gjordes eller lönen utgavs, och skatten
skall betalas in vid samma tidpunkt.
Bestämmelserna tillämpas också för
redovisning och betalning av
arbetsgivaravgifter. Skattemyndigheten
har möjlighet att medge arbetsgivare
anstånd med att redovisa
arbetsgivaravgifter. Enligt reglerna i
sjömansskattelagen skall redare för
varje period om två månader inbetala och
redovisa innehållen sjömansskatt.
Skatten skall redovisas senast den sista
dagen i den andra månaden efter
redovisningsperioden.
Övergången till landskattesystemet
innebär således kortare perioder för
redovisning och betalning av
socialavgifter och innehållen preliminär
skatt. Vissa mindre rederier kan ha sitt
kontor beläget på fartyget vilket
försvårar för redaren att redovisa och
betala avgifter och skatter inom
föreskriven tid. Redarna är dock redan
enligt gällande regelsystem skyldiga att
redovisa och betala preliminär F-skatt
och mervärdesskatt inom korta
tidsperioder. Dagens teknik möjliggör
också att betalningar kan skötas genom
telekommunikationer. Svårigheterna för
dessa redare att redovisa avgifter och
skatter i tid bör därför som regeringen
anför inte överdrivas.
Med det anförda avstyrker utskottet det
aktuella motionsyrkandet och tillstyrker
propositionen i denna del.

Vad gäller propositionen i övrigt har
utskottet inte funnit någon anledning
till erinran mot regeringens förslag och
tillstyrker därför propositionen även i
dessa delar.

I det följande tar utskottet dock upp
vissa frågor som rör lagförslagen. De
lagförslag som läggs fram i
propositionen har utarbetats under våren
1996 och skall träda i kraft så sent som
den 1 januari 1998. Sedan propositionen
lades fram har i andra ärenden
tillkommit lagändringar som bör beaktas
vid utformningen av de nu aktuella
lagförslagen.
Vid utformningen av nuvarande lydelse
av 3 kap. 5 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter
och 19 § kommunalskattelagen (1928:370)
bör de ändringar som föreslås i
proposition 1996/97:19 om beskattning av
bilförmån, m.m. och behandlas i
betänkandet 1996/97:FiU1 beaktas.
Vid utformningen av nuvarande lydelse
av 1 § lagen (1983:1092) med reglemente
för Allmänna pensionsfonden bör beaktas
att senaste lydelse numera finns i SFS
1996:697.
Förslaget om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring bör kompletteras
genom att hänvisningen till
sjömansskattelagen i 19 kap. 1 § tas
bort.
Slutligen innebär regeringens förslag i
proposition 1996/97:17 om
skattereduktion för fastighetsskatt i
vissa fall (bet. 1996/97:SkU2) en
ändring i 7 § lagen om skatteregister
som bör beaktas i detta sammanhang.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande beskattning av
sjömän
att riksdagen med anledning av
proposition 1995/96:227 i denna del,
med bifall till motion 1996/97:Sk1
yrkandena 1 och 2 och med avslag på
motion 1996/97:Sk2
dels bifaller regeringens förslag i
denna del med de ändringarna att
sjöinkomstavdraget fastställs till
34 000 kronor i närfart och 35 000 kr
i fjärrfart och den särskilda skatte
reduktionen fastställs till 8 000 kr
i närfart och 13 000 kr i fjärrfart,
dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört i
denna del,
res. 1 (m)
2. beträffande
arbetslöshetsersättning
att riksdagen godtar proposition
1995/96:227 i denna del och avslår
motion 1996/97:Sk3 i denna del,
3. beträffande
krigsrisktillägg
att riksdagen godtar proposition
1995/96:227 i denna del och avslår
motion 1996/97:Sk4 yrkande 1,
res. 2 (kd) -
delvis
4. beträffande
beräkningsunderlaget för a-kassa
och sjuklön
att riksdagen avslår motion
1996/97:Sk4 yrkande 2,
5. beträffande en utvärdering
att riksdagen avslår motion
1996/97:Sk4 yrkande 3,
res. 3 (kd)
6. beträffande uppbörds- och
redovisningsregler
att riksdagen godtar proposition
1995/96:227 i denna del och avslår
motion 1996/97:Sk3 i denna del,
res. 4 (fp)
7. beträffande propositionen i
vvrigt
att riksdagen godtar proposition
1995/96:227 i denna del,
8. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad
utskottet anfört och hemställt antar
de vid proposition 1995/96:227 fogade
förslagen till
1. lag om upphävande av lagen
(1958:295) om sjömansskatt,
2. lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370) med
dels den ändringen att 19 § erhåller
följande som utskottets förslag
betecknade lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

19 §
Till skattepliktig inkomst - - - av
anvisningarna till 49 §;
vinstandel, vinstandel,
återbäring eller återbäring eller
premie premie
återbetalning, som återbetalning, som
utgått på grund av utgått på grund av
annan annan
personförsäkring än personförsäkring än
pensionsförsäkring pensionsförsäkring
eller sådan sjuk- eller sådan sjuk-
eller olycksfalls eller olycksfalls
försäkring som försäkring som
tagits i samband tagits i samband
med tjänst, samt med tjänst, samt
vinstandel, som vinstandel, som
utgått på grund av utgått på grund av
skadeförsäkring, skadeförsäkring,
för vilken rätt och
till avdrag för premieåterbetalning
premie icke på grund av
förelegat; skadeförsäkring,
för vilken rätt
till avdrag för
premie icke
förelegat;
ersättning jämlikt lagen (1956:293) - -
- inte uppgår till 500 kronor;
ränta enligt 22 §
tredje stycket
lagen (1993:737) om
bostadsbidrag;
vad som utgör utgående - - - av
anvisningarna till 22 §.
(Se vidare anvisningarna)

dels den ändringen att 49 § erhåller
följande som utskottets förslag
betecknade lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

49 §
Skattskyldig som Skattskyldig som
uppburit sjöinkomst uppburit sjöinkomst
under ett helt år under ett helt år
medges medges
sjöinkomstavdrag sjöinkomstavdrag
med 18 000 kronor med 34 000 kronor
vid anställning på vid anställning på
svenskt svenskt
handelsfartyg som handelsfartyg som
går i närfart och går i närfart och
med 27 000 kronor med 35 000 kronor
vid anställning på vid anställning på
svenskt svenskt
handelsfartyg som handelsfartyg som
går i fjärrfart. går i fjärrfart.
Skattskyldig som uppburit --- helt
hundratal kronor.

3. lag om ändring i lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt,
4. lag om ändring i taxeringslagen
(1990:324),
5. lag om ändring i lagen (1990:325)
om självdeklaration och
kontrolluppgifter med den ändringen
att 3 kap. 5 § erhåller följande som
utskottets förslag betecknade
lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 kap. 5 §
Uppgiftsskyldighet enligt 4 § ---
motsvarande gjorda utlägg,
d) ersättning för d) ersättning för
ökade levnads ökade levnads
kostnader vid sådan kostnader vid sådan
resa i tjänsten som resa i tjänsten som
avses i punkterna 3 avses i punkterna 3
och 3 a av och 3 a av
anvisningarna till anvisningarna till
33 § kommunal 33 § kommunal
skattelagen eller skattelagen eller
för kostnader för för kostnader för
resa med egen bil i resa med egen bil i
tjänsten, i den mån tjänsten eller
ersättningarna kostnader för
enligt 10 § första drivmedel för
- tredje styckena bilförmånshavares
uppbördslagen resa med
(1953:272) inte förmånsbilen i
skall ligga till tjänsten i den mån
grund för beräkning ersättningarna
av preliminär A- enligt 10 § första
skatt. - tredje styckena
uppbördslagen
(1953:272) inte
skall ligga till
grund för beräkning
av preliminär A-
skatt.

6. lag om ändring i lagen (1981:691)
om socialavgifter,
7. lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring med det
tillägget att 19 kap. 1 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring
erhåller följande som utskottets
förslag betecknade lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

19 kap.
1 § 1
Om avgifter för Om avgifter för
finansiering av finansiering av
sjukförsäkringen, sjukförsäkringen,
folkpensioneringen folkpensioneringen
och försäkringen och försäkringen
för tilläggspension för tilläggspension
föreskrivs i lagen föreskrivs i lagen
(1981:691) om (1981:691) om
socialavgifter. Om socialavgifter. Om
avgifter för avgifter för
finansiering av finansiering av
sjukförsäkringen sjukförsäkringen
och försäkringen och försäkringen
för tilläggspension för tilläggspension
föreskrivs även i föreskrivs även i
lagen (1994:1744) lagen (1994:1744)
om allmänna om allmänna
egenavgifter och egenavgifter.
lagen (1958:295) om
sjömansskatt.

1 Senaste lydelse 1994:1746.

8. lag om ändring i lagen (1959:551)
om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring,
9. lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272) med den ändringen att 2 §
4 mom. erhåller följande som
utskottets förslag betecknade
lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

2 §
4 mom.
Skattereduktion medges skattskyldig för
underskott av kapital enligt 3 § 14 mom.
lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt. Skattereduktionen skall
uppgå till 30 procent av den del av
underskottet som inte överstiger 100 000
kronor och 21 procent av återstoden.
Skattskyldig som Skattskyldig som
uppburit sjöinkomst uppburit sjöinkomst
enligt punkt 1 av enligt punkt 1 av
anvisningarna till anvisningarna till
49 § kommunalskatte 49 § kommunalskatte
lagen (1928:370) lagen (1928:370)
under helt år under helt år
medges medges
skattereduktion med skattereduktion med
10 000 kronor vid 8 000 kronor vid
anställning på anställning på
svenskt svenskt
handelsfartyg som handelsfartyg som
går i närfart och går i närfart och
med 12 000 kronor med 13 000 kronor
vid anställning på vid anställning på
svenskt svenskt
handelsfartyg som handelsfartyg som
går i fjärrfart. går i fjärrfart.
Skattskyldig som Skattskyldig som
uppburit sjöinkomst uppburit sjöinkomst
under del av ett år under del av ett år
medges medges
skattereduktion med skattereduktion med
en en
trehundrasextiofemt trehundrasextiofemt
edel av det belopp edel av det belopp
som anges i som anges i
föregående stycke föregående stycke
för varje dag under för varje dag under
vilken sjöinkomst vilken sjöinkomst
uppburits. uppburits.
Skattereduktion sker i första hand för
sjöinkomst och därefter för underskott i
kapital.
Skattereduktion sker endast i fråga om
statlig inkomstskatt, kommunal
inkomstskatt och statlig
fastighetsskatt.
Bestämmelserna om skattereduktion skall
tillämpas vid debitering av slutlig
skatt, tillkommande skatt, preliminär F-
skatt och särskild A-skatt samt vid
beslut om beräkning i enskilt fall av
preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer
vid beräkning av skattereduktion
bortfaller.

10. lag om ändring i lagen (1984:668)
om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare,
11. lag om ändring i lagen (1991:586)
om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta,
12. lag om ändring i lagen (1991:591)
om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl.,
13. lag om ändring i lagen
(1994:1744) om allmänna egenavgifter,
14. lag om ändring i lagen (1989:532)
om tillstånd för anställning på
fartyg,
15. lag om ändring i
skatteregisterlagen (1980:343) med
den ändringen i förslaget att 7 §
erhåller följande som utskottets
förslag betecknade lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

7 §
För fysisk och juridisk --- typ och
årsmodell.
20. Uppgift för 20. Uppgift för
beräkning av beräkning av
skattereduktion för skattereduktion för
fackförenings fackförenings
avgift, uppgifter avgift, uppgifter
enligt 6 § första enligt 6 § första
och andra styckena och andra styckena
lagen (1993:672) om lagen (1993:672) om
skattereduktion för skattereduktion för
utgifter för utgifter för
byggnadsarbete på byggnadsarbete på
bostadshus, bostadshus,
uppgifter enligt 7 uppgifter enligt 7
§ lagen (1995:1623) § lagen (1995:1623)
om skattereduktion om skattereduktion
för riskkapital för riskkapital
investeringar, investeringar,
uppgifter enligt 6 uppgifter enligt 6
§ första och andra § första och andra
styckena lagen styckena lagen
(1996:000) om (1996:725) om
skattereduktion för skattereduktion för
utgifter för utgifter för
byggnadsarbete på byggnadsarbete på
bostadshus för bostadshus för
bestämmande av bestämmande av
skattereduktion skattereduktion
enligt nämnda lagar enligt nämnda lagar
samt uppgift om samt uppgift om
beslut om sådan beslut om sådan
skattereduktion. skattereduktion,
uppgifter för
bestämmande av
skattereduktion
enligt lagen
(1996:000) om
skattereduktion för
fastighetsskatt i
vissa fall vid
1997-2001 års
taxeringar samt
uppgift om beslut
om sådan
skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland --- 30
§ mervärdesskattelagen.

16. lag om ändring i lagen
(1983:1092) med reglemente för
Allmänna pensionsfonden med den
ändringen att 1 § erhåller följande
som utskottets förslag betecknade
lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 §
De penningmedel De penningmedel
som enligt 4 kap. 3 som enligt 4 kap. 3
§ lagen (1981:691) § lagen (1981:691)
om socialavgifter om socialavgifter
och 6 § lagen och 6 § lagen
(1994:1744) om (1994:1744) om
allmänna egen allmänna egen
avgifter skall avgifter skall
föras till Allmänna föras till Allmänna
pensionsfonden, pensionsfonden,
skall förvaltas av skall förvaltas av
första - femte fond första - sjätte
styrelserna. fondstyrelserna.
Bestämmelser om Bestämmelser om
första - tredje första - tredje
fondstyrelserna fondstyrelserna
finns i 2-16, finns i 2-16,
21-25, 44 och 45 §§ 21-25, 44 och 45 §§
samt om fjärde och samt om fjärde -
femte sjätte
fondstyrelserna i fondstyrelserna i
26, 28-30, 32-35, 26, 28-37, 39 och
37, 39 och 43-45 43-45 §§.
§§.

17. lag om ändring i lagen (1993:891)
om indrivning av statliga fordringar,
18. lag om ändring i lagen (1994:466)
om särskilda tvångsåtgärder i
beskattningsförfarandet,
19. lag om ändring i lagen (1985:146)
om avräkning vid återbetalning av
skatter och avgifter,
20. lag om ändring i lagen (1993:
737) om bostadsbidrag,
21. lag om ändring i lagen (1996:000)
om underhållsstöd,
22. lag om upphävande av lagen
(1991:1870) om överflyttande av
arbetsuppgifter från
Riksskatteverkets Sjömansskattekontor
till Skattemyndigheten i Göteborgs
och Bohus län,
23. lag om ändring i lagen
(1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m.m.

res. 2 (kd) -
delvis

Stockholm den 19 november 1996

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors
(s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),
Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-
Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn
Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa
Halvarsson (fp), Per Rosengren (v), Ulla
Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny
Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd),
Lars U Granberg (s), Ingibjörg
Sigurdsdóttir (s) och Carl Erik Hedlund
(m).

Reservationer

1. Beskattning av sjömän (mom. 1)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,
Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund
(alla m) har

dels anfört följande

Vi instämmer i regeringens uppfattning
att sjömännen bör gå över till vanliga
skatteregler. Det förslag som regeringen
lägger fram ger emellertid inte ett
neutralt utfall för sjömännen och
redarna. Även med de nivåer för
sjöinkomstavdraget och skattereduktionen
som föreslås i motion Sk1 kommer
förslaget att leda till en högre
skattebelastning för sjömännen.
Arbetsgivarna kommer också att drabbas
av högre arbetsgivaravgifter.
Det är olyckligt att förslaget medför
en skattehöjning för branschen. Effekten
blir sannolikt kompensationskrav från
sjömännens sida och detta kan medföra
att konkurrensförmågan försämras. Jobben
är därmed i fara.
Vi kan mot denna bakgrund inte
acceptera regeringens förslag.
Regeringen bör återkomma till riksdagen
med ett nytt förslag som skapar den
neutralitet som vi eftersträvar.

dels vid moment 1 hemställt
1. beträffande beskattning av sjömän
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Sk2 och med avslag på motion
1996/97:Sk1 yrkandena 1 och 2 avslår
proposition 1995/96:227 i dess
helhet.

2. Krigsrisktillägg (mom. 3 och mom. 8)

Holger Gustafsson (kd) har

dels anfört följande

Frågan om beskattning av
krigsriskersättningen är värdeladdad för
sjöfolk, särskilt som de efter det
senaste världskrigets vedermödor och
arbete med mycket stor risk för livet
berövades sin krigsriskersättning via en
kränkande sköntaxering.
Krigsriskersättningen kan dessutom inte
anses vara en inkomst i vanlig mening,
utan är just en ersättning för att
utföra sitt arbete med stor fara för
eget liv. Att regeringen nu väljer att
bredda skattebasen för personer som
arbetar i högriskområden är mer än
cyniskt.
Jag anser att förslaget om beskattad
krigsriskersättning bör avslås.

dels vid moment 3 och moment 8 i
motsvarande del hemställt
3. beträffande krigsrisktillägg
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Sk4 yrkande 1 avslår
proposition 1995/96:227 i denna del,
8. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad
utskottet anfört och hemställt gör
den ändringen i det vid proposition
1995/96:227 fogade förslaget till lag
om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) att 19 § erhåller följande
som reservanternas förslag betecknade
lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas
förslag
19 §
Till skattepliktig inkomst - - - av
anvisningarna till 49 §;
krigsrisktillägg
och motsvarande
ersättning som
redare utger till
sådan arbetstagare
som avses i punkt 1
av anvisningarna
till 49 §;
vinstandel, återbäring eller - - - av
anvisningarna till 22 §.

3. En utvärdering (mom. 5)

Holger Gustafsson (kd) har

dels anfört följande

Även om det är en riktig princip att
sjömännen skall följa landskattereglerna
finns det en risk att förändringen ger
oönskade effekter för vissa grupper. Det
är därför viktigt att regeringen
noggrant följer utvecklingen på området
och vid behov vidtar åtgärder.
Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 5 hemställt
5. beträffande en utvärdering
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Sk4 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan
anförts.

4. Uppbörds- och redovisningsregler
(mom. 6)

Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört följande

Vi inom Folkpartiet anser att uppbörds-
och redovisningsreglerna liksom reglerna
för avgivande av inkomstdeklaration för
ombordanställda måste anpassas till
rederiernas administrativa möjligheter.
De föreslagna ändringarna i
uppbördssystemet är omöjliga att
praktiskt tillämpa för många små
rederier liksom för fartyg med
ombordmanagement.
Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 6 hemställt
6. beträffande uppbörds- och
redovisningsregler
att riksdagen med anledning av
proposition 1995/96:227 i denna del
och bifall till motion 1996/97:Sk3 i
denna del som sin mening ger
regeringen det anförda till känna.