Beskattning av bostadsförmån, m.m.

Betänkande 1997/98:SkU4

Skatteutskottets betänkande 1997/98:SKU04

Beskattning av bostadsförmån, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1997/98
SkU4

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 1996/97:173 om
beskattning av bostadsförmån, m.m. Förslagen innebär bl.a. att förmån av
datorer för privat bruk undantas från beskattning under vissa förutsättningar.
Vidare justeras skiktgränsen för statlig inkomstskatt upp enligt de principer
som redan har tillämpats i fråga om basbeloppet enligt lagen om allmän
försäkring. Övriga ändringar har företrädesvis teknisk karaktär.
Till betänkandet har fogats tre reservationer.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1996/97:173 att
riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1997:244) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),
3. lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),
4. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-
uppgifter,
6. lag om ändring i lagen ((1987:813) om homosexuella sambor,
9. lag om ändring i lagen (1994:1852) om beräkning av statlig inkomstskatt
på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar.
I propositionen behandlas vissa frågor inom inkomstbeskattningen. Frågorna rör
i huvudsak inkomstslaget tjänst.
Vad avser värdering av bostadsförmån föreslås att förmånen även i fort-
sättningen skall värderas till hyrespriset på orten. Bostadens förmånsvärde
skall, i likhet med vad som gäller i dag, bestämmas med hänsyn till att
tjänstebostaden kan vara större än vad den skattskyldiges och hans eller
hennes familjs bostad annars normalt skulle ha varit. Arbetsgivaren skall på
kontrolluppgiften ange om bostaden är belägen på småhusenhet.
Nya regler om värdering av bilförmån trädde i kraft den 1 januari 1997. I
propositionen tas vissa följdfrågor till reglerna upp. Det föreslås att förmån
av fritt drivmedel skall anses åtnjuten först månaden efter det att drivmedlet
har kommit den skattskyldige till godo. Dessutom föreslås att värdet av
drivmedelsförmån skall anges särskilt på kontrolluppgiften.
Vidare föreslås vissa justeringar i reglerna om värdering av bilförmån. Det
lägsta värde som får användas som nybilspris vid värdering av bilförmån för
bilar som är sex år gamla eller äldre skall motsvara fyra basbelopp. Begreppet
nybilspriset för årsmodellen definieras i lagtexten.
Forskarstipendier som utges direkt eller indirekt av Europeiska gemen-
skaperna (Marie Curie-stipendier) föreslås, till skillnad från vad som normalt
gäller för stipendier, bli skattepliktiga.
Förmån av att använda datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller för
privat bruk skall undantas från beskattning, om förmånen väsentligen riktar
sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen.
Vidare föreslås att avgift till utländsk arbetslöshetskassa eller
motsvarande enligt ett annat lands system för förmåner vid arbetslöshet skall
vara avdragsgill från intäkt av tjänst, om arbetsinkomst från det land där
avgiften betalas beskattas i Sverige som inkomst av tjänst under
beskattningsåret.
Slutligen föreslås att det särskilda tillägget, det s.k. reallöneskyddet,
vid bestämmande av skiktgränsen vid beräkning av statlig inkomstskatt på för-
värvsinkomster vid 1999 års taxering skall höjas från 1,2 procentenheter till
1,6 procentenheter.
De nya bestämmelserna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1998
och tillämpas första gången vid 1999 års taxering.
Lagförslagen 7 och 8 innehåller två följdändringar i lagen (1962:381) om
allmän försäkring. Dessa lagförslag överlämnas till arbetsmarknadsutskottet
för att samordnas med ett ändringsförslag beträffande denna lag som läggs fram
i budgetpropositionen.
Lagförslagen i övrigt har följande lydelse.

Motionerna

1997/98:Sk9 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att förmånen av att använda datorutrustning som
arbetsgivaren tillhandahåller för privat bruk skall undantas från beskattning,
i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att vid beräkning av skiktgränsen vid 1999 års
taxering skall det särskilda tillägget, det s.k. reallöneskyddet, uppgå till
2,0 procentenheter i ställer för 1,2 procentenheter, i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1997/98:Sk10 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att schabloniserad
fastställelse av prästers tjänstebostadsyta, på sätt som föreslås i motionen,
skall ske även i framtiden.
1997/98:Sk11 av Michael Stjernström m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att förmånen av att använda datorutrustning som
arbetsgivaren tillhandahåller för privat bruk skall undantas från beskattning,
i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att vid beräkning av skiktgränsen vid 1999 års
taxering skall det särskilda tillägget, det så kallade reallöneskyddet, uppgå
till 2,0 procentenheter i stället för nuvarande 1,2 procentenheter, i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1997/98:Sk12 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar om en sådan ändring i kommunalskattelagen att lån av
arbetsgivarens datorutrustning i utbildningssyfte ej förmånsbeskattas.
1997/98:Sk13 av Ronny Korsberg (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till jämkningsregel för
biodrivmedel som ger dessa en gynnad ställning i förhållande till
fossilbränslen,
2. att riksdagen beslutar att skattefriheten för förmån av lånedatorer skall
gälla oavsett hur många av de anställda som omfattas av erbjudandet.

Utskottet

Bostadsförmån
Bakgrund: Skatteutskottet föreslog år 1995 (1994/95:SkU43) att statsministerns
tjänstebostad inte skall tas upp som en skattepliktig inkomst om
statsministern också disponerar en annan permanentbostad. Samtidigt förutsatte
utskottet att regeringen skulle genomföra en översyn för att undersöka om det
även för andra kategorier av tjänstebostäder kunde föreligga liknande
förhållanden där en förmånsbeskattning leder till oskäliga resultat. I
propositionen redovisas resultatet av den översyn som nu har genomförts av
denna fråga och några andra detaljer rörande beskattningen av arbetsinkomster.
Propositionen: Enligt regeringen har översynen inte visat något som tyder på
att det - utöver vad som gäller för statsministerns tjänstebostad - finns
andra fall där det är oskäligt att beskatta en bostadsförmån. Enligt
regeringens mening bör endast detaljutformningen av förmånsbeskattningen
ändras på ett par punkter. Det bör klargöras att förmån av fritt eller delvis
fritt garage inte ingår i bostadsförmånen. En sådan förmån skall i stället tas
upp för sig. Regeringen föreslår också att arbetsgivaren på kontrolluppgiften
skall ange om förmånen är en villabostad. Samtidigt genomförs redaktionella
ändringar som innebär att lagtexten moderniseras.
Motionen: I motion Sk10 av Anders Svärd (c) yrkas ett riksdagsuttalande av
innebörd att storleken på prästers tjänstebostäder skall bedömas enligt en
schablon på samma sätt som hittills och tas upp till högst 100 kvadratmeter.
Bakgrunden till motionen är den redogörelse för frågan som lämnas i
betänkandet Svenska kyrkans personal (SOU 1997:44 s. 15, 124-129 och 168-171)
och ett uttalande av regeringen (prop. s. 43) om att det kan finnas skäl för
Riksskatteverket att i sina rekommendationer angående beskattningen av
bostadsförmåner särskilt uppmärksamma dessa tjänstebostäder.
Utskottet: I början på 1980-talet medverkade Riksskatteverket till en
överenskommelse mellan Statens arbetsgivarverk och berörda arbets-
tagarorganisationer om ändrade regler för att bestämma biskoparnas och
prästernas hyra för sina tjänstebostäder. Enligt denna överenskommelse skulle
hyran beräknas efter bostadens bruksvärde men aldrig för mer än 100
kvadratmeter. I anslutning härtill anförde Riksskatteverket i en skrivelse
till skattecheferna den 28 november 1983 att det enligt verkets mening inte
längre uppkommer någon skattepliktig bostadförmån i dessa fall och att något
förmånsvärde alltså inte längre skall beräknas. Utskottet har härefter -
senast i ett yttrande till kulturutskottet 1987 (1986/87:SkU2y) - konstaterat
att de tidigare problemen med beskattningen av prästernas tjänstebostäder
tills vidare fallit bort. Enligt den utredning som åberopas i motionen (SOU
1997:44, s. 127) förekommer det inte heller i dag att präster förmånsbeskattas
för sina tjänstebostäder. Av utredningen framgår att Svenska kyrkans fri-
görelse från staten omkring sekelskiftet kommer att påverka personalens
anställningsförhållanden i olika hänseenden. I utredningen nämns bl.a. att nya
kollektivavtal bör slutas.
De allmänna principerna i skattelagstiftningen innebär att bostadsförmåner
på samma sätt som andra förmåner skall tas upp till marknadsvärdet. Värdet kan
dock sättas ned om bostaden på grund av representationsskyldighet eller av
annan anledning är större än normalt för den anställde och hans familj. Som
anförs i propositionen gäller detta i princip även i fråga om prästers
bostadsförmåner. Den begränsning till en boyta på 100 kvadratmeter som i
praktiken tillämpats i fråga om präster får ses som en praktisk lösning till
följd av prästernas särskilda tjänsteförhållanden och prästgårdarnas allmänna
beskaffenhet. Lösningen bör också ses mot bakgrunden att hyresvillkoren
bestämts i särskild ordning med utgångspunkten att uppnå en marknadsmässig
hyra för en normalbostad. Enligt utskottets mening är det för tidigt att nu
bedöma om de kommande förändringarna för Svenska kyrkan leder till att dessa
förutsättningar ändras.
De ändringar som föreslås i propositionen beträffande skattelagstiftningen
om bostadsförmåner har i huvudsak endast redaktionell karaktär, och utskottet
delar regeringens uppfattning att de grundläggande principerna bör stå kvar.
Utskottet anser också att utvecklingen på detta område bör följas uppmärksamt.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk10.
Beträffande övriga detaljer i beskattningen av bostadsförmåner tillstyrker
utskottet regeringens förslag.

Bilförmån
Propositionen: I propositionen föreslås vissa detaljändringar i de nya regler
för värderingen av bilförmåner som gäller fr.o.m. 1997 (prop. 1996/97:19,
SkU1y, FiU1). Förslagen har företrädesvis teknisk karaktär och syftar till
förenklingar och förtydliganden.
Motionen: Yrkande 1 i motion Sk13 av Ronny Korsberg (mp) innebär att
regeringen bör återkomma med ett nytt förslag som ger biobränslen en gynnad
ställning vid beskattningen jämfört med fossilbränslen. I motionen anförs
bl.a. att den nuvarande utformningen av reglerna innebär att förmån av
drivmedel skall tas upp till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2, vilket
förstärker prisskillnaderna mellan biodrivmedel och fossilbränslen, och att
reglerna därför motverkar en övergång till miljövänliga alternativ.
Utskottet: När det gäller etanol konstaterar regeringen (prop. s. 47) att en
av grundtankarna med det nyligen införda regelsystemet för värdering av
bilförmån är att förmån av fritt drivmedel skall värderas till sitt marknads-
värde multiplicerat med 1,2 och att detta förhållande inte bör ändras.
Utskottet instämmer häri och anser att det inte finns skäl att nu ompröva det
beslut som riksdagen nyligen har fattat i denna fråga. Om etanol skall gynnas
som drivmedel bör detta - som regeringen anför - ske på annat sätt än genom
inkomstbeskattningen. Utskottet avstyrker alltså motion Sk13 yrkande 1.
Beträffande de detaljändringar som regeringen föreslår har utskottet inte
något att erinra utan tillstyrker propositionen i dessa delar.

Lånedatorer
Propositionen: I propositionen föreslås att förmån av att använda en dator-
utrustning som arbetsgivaren tillhandahåller under vissa förutsättningar skall
undantas från beskattning. Förslaget motiveras bl.a. av att gränsdragningen är
oklar mellan vad som är skattefritt och skattepliktigt i fråga om
arbetsgivares datorer som anställda utnyttjar i sina bostäder. För att i viss
mån begränsa möjligheterna att byta ut skattepliktig lön mot en skattefri
förmån av fri datorutrustning har förslaget utformats så att undantaget gäller
endast om erbjudandet väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande
personalen på arbetsplatsen. I propositionen framhålls också att de nya
bestämmelserna inte skall tillämpas i fall där den anställde köper
datorutrustningen till ett subventionerat pris.
Motionerna: Motionerna Sk9 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 1, Sk11 av Michael
Stjernström m.fl. (kd) yrkande 1 och Sk13 av Ronny Korsberg (mp) yrkande 2
innebär att förmån av att använda datorutrustning i hemmet alltid skall
undantas från beskattning. Enlig motionerna är regeringens förslag alltför
stelbent och kan verka hämmande för kompetensutvecklingen i företagen. Av
liknande skäl yrkas i motion Sk12 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp)
att lån av arbetsgivarens datorutrustning i utbildningssyfte ej bör
förmånsbeskattas.
Utskottet: Som utskottet har konstaterat vid tidigare behandling av likartade
frågor (1996/97:SkU15) kan arbetstagare redan i dag använda arbetgivarens
datorer i hemmet utan att träffas av förmånsbeskattning. Som förutsättning
härför gäller att datorn har väsentlig betydelse för arbetsuppgifterna, och
motsvarande gäller även i fråga om datorer som arbetsgivaren tillhandahåller i
utbildningssyfte. Att utrustningen även får användas privat skall inte leda
till annan bedömning om förmånen har begränsat värde för den anställde.
Utskottet anförde då att rättstillämpningen har ansetts vara så generös att
några problem i allmänhet inte torde uppkomma och att utskottet saknade skäl
för en annan bedömning. Denna uppfattning bekräftas av vad som framkommit i
den översyn som har genomförts av reglerna och av vad regeringen anför i
propositionen.
Regeringens förslag rubbar inte den skattefrihet som redan gäller på detta
område utan innebär endast att nuvarande undantag från förmånsbeskattning
utvidgas. Det anförda medför - som framhålls i propositionen - att en
arbetsgivare under samma förutsättningar som tidigare kan begränsa erbjudandet
att låna hem datorer till enstaka anställda eller till en viss
personalkategori utan att någon förmånsbekattning aktualiseras. Enligt
utskottets uppfattning är därmed det grundläggande syftet med motionerna till
väsentlig del redan tillgodosett. Att som motionärerna föreslår lämna fältet
helt fritt för att utnyttja reglerna till att byta ut skattepliktig lön mot en
skattefri förmån av datorutrustning i hemmet kan inte anses godtagbart.
Utskottet avstyrker därför motionerna i dessa delar.
Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot regeringens förslag
i denna fråga.

Skiktgränsen för statlig inkomstskatt
Skiktgränsen för statlig inkomstskatt skall i princip uppräknas varje år med
hänsyn till prisförändringarna och med ett s.k. reallöneskydd på 2 % av
skiktgränsen för föregående år. Fr.o.m. 1995 begränsades uppräkningen av
basbeloppet till 60 %, och motsvarande åtgärd genomfördes också beträffande
skiktgränsen (prop. 1994/95:25, FiU1). I våras bestämde riksdagen att
basbeloppet skulle uppräknas med 80 % av prisförändringen (prop. 1996/97: 150
s. 121, FiU20), vilket automatiskt medför motsvarande ändring i fråga om
inflationsskyddet för skiktgränsen.
Propositionen innebär att de angivna principerna genomförs även i fråga om
reallöneskyddet.
Motionerna Sk9 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 2 och Sk11 av Michael
Stjernström m.fl. (kd) yrkande 2 innebär att reallöneskyddet skall uppräknas
till 2 % i enlighet med principerna för 1990 års skattereform.
Utskottet: Utskottet vill framhålla att regeringens förslag framstår som en
konsekvens av beslutet i våras angående uppräkningen av basbeloppet och att
förslaget bör ses som en teknisk följdändring. Motionärernas yrkanden grundar
sig på en skattepolitisk bedömning av skatteuttaget. De skattepolitiska
frågorna skall prövas av finansutskottet senare i höst i samband med
ställningstagandena till budgetpropositionen. De motioner som har väckts med
anledning av den propositionen innehåller bl.a. de olika partiernas skilda
ståndpunkter beträffande uttaget av statlig inkomstskatt. Enligt utskottets
mening är det inte motiverat att från det sammanhanget rycka ut en liten del
av denna fråga och nu ompröva enbart reallöneskyddet. Utskottet avstyrker
därför de motioner som har väckts med anledning av proposition 1996/97: 173 i
den aktuella delen men återkommer till frågan om skatteuttaget i sitt yttrande
till finansutskottet.
Regeringens förslag berör endast inkomsttaxeringen 1999, dvs. det sista året
som omfattas av den tillfälliga lagen angående 1996-1999 års taxeringar.
Eftersom skiktgränsen nu kan beräknas till sitt verkliga belopp, 213 100 kr,
bör lagtexten förenklas på det sätt som framgår av utskottets hemställan.
Lagändringen bör träda i kraft den 15 november 1997 så att regeringen slipper
utfärda en särskild förordning angående beloppet.

Övriga frågor
Regeringens förslag i övrigt innebär bl.a. att Marie Curie-stipendier kommer
att behandlas som skattepliktig inkomst. Vidare blir avgiften till utländsk
arbetslöshetskassa under visa förutsättningar avdragsgill från inkomst av
tjänst. Den särskilda lagen om homosexuella sambor kompletteras. Ändringen
beträffande Marie Curie-stipendier föranleder två följdändringar beträffande
11 kap. 2 och 3 §§ lagen (1962:485) om allmän försäkring (lagförslagen 7 och
8).
Utskottet tillstyrker förslagen men överlämnar följdändringarna i lagen om
allmän försäkring till arbetsmarknadsutskottet för att samordnas med en
ändring i samma lag som föreslås i budgetpropositionen, utgiftsområde 13.
Som utskottet anfört tidigare föreslås också en justering av lagförslaget
rörande skiktgränsen vid 1999 års taxering.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande bostadsförmån
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk10 och godtar proposition 1996/97:173 i
dessa delar,
2. beträffande förmån av biobränsle som drivmedel
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk13 yrkande 1,
res. 1 (mp)
3. beträffande bilförmåner i övrigt
att riksdagen godtar proposition 1996/97:173 i dessa delar,
4. beträffande lånedatorer
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk9 yrkande 1, 1997/98:Sk11 yrkande 1,
1997/98:Sk13 yrkande 2 och 1997/98:Sk12 samt godtar proposition
1996/97:173 i dessa delar,
res. 2 (m, fp, mp, kd) - delvis
5. beträffande skiktgränsen för statlig inkomstskatt
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk9 yrkande 2 och 1997/98:Sk11 yrkande
2 samt godtar proposition 1996/97:173 i denna del,
res. 3 (m, fp, kd) - delvis
6. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de
vid propositionen fogade förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1997:244) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),
3. lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),
4. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kon-
trolluppgifter,
6. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,
9. lag om ändring i lagen (1994:1852) om beräkning av statlig inkomst-
skatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar med de
ändringarna att 2 § och övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom
utskottets förslag betecknade lydelse:

-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|Regeringens förslag |Utskottets förslag |
------------------------------------------------------
| 2 § |
------------------------------------------------------
|För fysiska personer beräknas statlig inkomstskatt på|
|förvärvsinkomst enligt följande: |
-------------------------------------------------------
|Skatt på förvärvsinkomst | Skatt på förvärvsinkomst|
|utgör 200 kronor samt 25 |utgör 200 kronor samt 25|
|procent av den del av den |procent av den del av den|
|beskattningsbara förvärvs- |beskattningsbara förvärvs-|
|inkomsten som överstiger |inkomsten som överstiger|
|en skiktgräns som vid 1998 |en skiktgräns som vid 1999|
|års taxering uppgår till |års taxering uppgår till|
|209 100 kronor. Vid |213 100 kronor. |
|följande taxeringar uppgår | |
|skiktgränsen till | |
|skiktgränsen för | |
|föregående taxeringsår | |
|multiplicerad med ett tal, | |
|uttryckt i procent, som | |
|anger förhållandet mellan | |
|det jämförelsetal som | |
|enligt 1 kap. 6 § andra | |
|stycket lagen (1962:381) | |
|om allmän försäkring | |
|ligger till grund för | |
|bestämmande av basbeloppet | |
|för året före | |
|taxeringsåret och det | |
|jämförelsetal som enligt | |
|nämnda lagrum ligger till | |
|grund för bestämmande av | |
|basbeloppet för andra året | |
|före taxeringsåret, med | |
|tillägg av 1,2 | |
|procentenheter. Skikt- | |
|gränsen fastställs av | |
|regeringen före utgången | |
|av andra året före | |
|taxeringsåret och avrundas | |
|nedåt till helt hundratal | |
|kronor. | |
-------------------------------------------------------
|_____ | |
-------------------------------------------------------
|Denna lag träder i kraft | Denna lag träder i kraft|
|den 1 januari 1998 och |den 15 november 1997 och|
|tillämpas första gången |tillämpas vid 1999 års|
|vid 1999 års taxering. |taxering. |
-------------------------------------------------------
res. 2 (m, fp, mp, kd) - delvis
res. 3 (m, fp, kd) - delvis

Stockholm den 9 oktober 1997

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm
(s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c),
Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg
(s), Per Rosengren (v), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger
Gustafsson (kd), Lars U Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) och Carl
Erik Hedlund (m).

Reservationer

1. Förmån av biobränsle som drivmedel ( mom. 2 - mp)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Enligt principerna för beskattning av förmån av drivmedel skall värdet tas upp
till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2. I propositionen avvisar regeringen
tanken på att medge jämkning i fråga om drivmedel i form av etanol. Att
utskottet instämmer i regeringens bedömning på denna punkt är enligt min
mening olyckligt och obegripligt. Etanol är från miljösynpunkt ett bättre
alternativ än fossilbränslen men är dyrare. Genom att inte medge någon
jämkning förstärks prisskillnaden. Det rimliga måste vara att man försöker att
med olika medel minska denna skillnad, för att få till stånd en övergång till
miljöbättre drivmedel. Regeringen och utskottet säger att om etanol skall
gynnas skall detta ske på annat sätt än genom inkomstbeskattningen.
Miljöpartiet delar inte den uppfattningen. Tvärtom bör biobränslen gynnas med
alla medel. Man bör alltså inte nu avhända sig något verktyg. Framför allt är
det orimligt att ha regelsystem som ökar prisskillnaderna, som i det här
fallet, och därmed försvårar konkurrenssituationen för miljöbättre bränslen.
Yrkande 1 i motion Sk13 innebär att regeringen skall återkomma med ett
förslag till jämkningsregel för biodrivmedel som ger dessa drivmedel en gynnad
ställning i förhållande till fossilbränslen. Yrkandet är enligt min
uppfattning väl motiverat och bör bifallas.
dels vid mom. 2 hemställt
2. beträffande förmån av biobränsle som drivmedel
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk13 yrkande 2 hos regering begär
förslag till en jämkningsregel för biodrivmedel som ger dessa en gynnad
ställning i förhållande till fossilbränslen.

2. Lånedatorer (mom. 4 och mom. 6 i motsvarande del - m, fp, mp, kd)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof
Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd) och Carl Erik Hedlund
(m) har
dels anfört följande:
Vi välkomnar att regeringen nu föreslår en lättnad i beskattningen av förmånen
att få låna datorutrustning av arbetsgivaren. Vi motsätter oss dock att
skattelättnaden inskränks till att enbart gälla om förmånen riktas sig mot
väsentligen hela personalen på arbetsplatsen. Regeringens förslag är onödigt
stelbent och kan verka hämmande för kompetensutvecklingen i företagen. I
förlängningen försvagar detta produktivitetsutvecklingen i företagen. Som
anförs i motionerna Sk9 av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk11 av Michael Stjernström
m.fl. (kd) och Sk13 av Ronny Korsberg (mp) bör i stället förmånen av att
använda datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller för privat bruk
alltid undantas från beskattning. Med denna utformning tillgodoses också
yrkandet i motion Sk12 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) om att lån av
datorutrustning i utbildningssyfte ej skall förmånsbeskattas.
dels vid mom. 4 och mom. 6 i motsvarande del hemställt
4. beträffande lånedatorer
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk9 yrkande 1, 1997/98:Sk11
yrkande 1 och 1997/98:Sk13 yrkande 2 och med anledning av motion
1997/98:Sk12 godtar regeringens förslag med den ändringen att
skattefriheten för förmån av lånedatorer skall gälla oavsett hur många
anställda som omfattas av arbetsgivarens erbjudande,
6. beträffande lagförslagen i motsvarande del
att riksdagen till följd härav antar utskottets förslag till ändrad lydelse av
32 § 3 c mom. andra stycket kommunalskattelagen (1928:370) - lagförslag 1
- med den ändringen att orden "om förmånen väsentligen riktar sig till
hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen" utgår.

3. Skiktgränsen för statlig inkomstskatt (mom. 5 och mom. 6 i motsvarande del
- m, fp, kd)
Karl-Gösta Svenson (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m), Holger
Gustafsson (kd) och Carl Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Regeringen föreslår att skiktgränsen endast skall inflationsjusteras till 80 %
taxeringsåret 1999, dvs. inkomståret 1998. Det innebär att fler människor
kommer att betala en statlig inkomstskatt på 25 % 1998 än 1997, närmare
bestämt 18,4 % av alla förvärvsarbetande jämfört med 17,9 % 1997, enligt
regeringens egna beräkningar i budgetpropositionen. Allt fler har alltså
kommit att betala en allt högre marginalskatt. De alltför höga
marginalskatterna medför svåra skadeverkningar. Skattetrycket medför bl.a. att
det försvagar incitamenten att utbilda sig. Sverige har fallit i
utbildningsnivå i förhållande till jämförbara länder, vilket försämrar den
långsiktiga tillväxten i vår ekonomi.
Vi anser att skiktgränsen bör räknas upp med 100 % enligt de principer som
skall gälla enligt 1990-1991 års skattereform. Motionerna Sk9 av Bo Lundgren
m.fl. (m) och Sk11 av Michael Stjernström m.fl. (kd) bör alltså bifallas i
denna del. Vidare bör den s.k. värnskatten avskaffas. Till denna fråga
återkommer vi i olika motioner i samband med budgetpropositionen.
dels vid mom. 5 och mom. 6 i motsvarande del hemställt
5. beträffande skiktgränsen för statlig inkomstskatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk9 yrkande 2 och 1997/98:-
Sk11 yrkande 2 och med anledning av regeringens förslag beslutar att
skiktgränsen för statlig inkomstskatt skall uppräknas i full utsträckning
enligt 1990-1991 års skattereform,
6. beträffande lagförslagen i motsvarande del
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk9 yrkande 2 och 1997/98:-
Sk11 yrkande 2 och med anledning av regeringens förslag antar utskottets
förslag till lag om ändring i lagen (1994:1852) om beräkning av statlig
inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar med den
ändringen att beloppet "213 100" byts ut mot "214 100".