Behandling av personuppgifter inom kriminalvården

Betänkande 2000/01:JuU31

Justitieutskottets betänkande 2000/01:JUU31

Behandling av personuppgifter inom kriminalvården

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Följdmotioner
• Utskottets överväganden
• Utskottets förslag till riksdagsbeslut
• Reservationer
• Bilaga 2

2000/01

JuU31

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Personuppgiftslagen (1998:204) trädde i kraft den 24
oktober 1998 och ersatte då datalagen (1973:289). Om
en behandling av personuppgifter för ett visst
ändamål har påbörjats före den dag då
personuppgiftslagen trädde i kraft gäller, enligt en
övergångsbestämmelse till lagen, fortfarande
datalagen fram till och med den 30 september 2001.
Det innebär att datalagen fortfarande tillämpas på
flertalet av de register som förs inom
kriminalvården. Det har mot den bakgrunden blivit
nödvändigt att överväga om det behövs någon särskild
lagstiftning för att reglera kriminalvårdens
möjligheter att i fortsättningen behandla
personuppgifter.

Inom Justitiedepartementet har utarbetats en
departementspromemoria - Behandling av
personuppgifter inom kriminalvården (Ds 2000:50) -
med förslag till en lag om behandling av
personuppgifter inom kriminalvården. Promemorian har
remissbehandlats (dnr Ju 2000/3820). Regeringens
förslag i detta ärende bygger på promemorian och
remissbehandlingen av den.

Lagrådet har i sitt yttrande förordat vissa
ändringar i regeringens förslag, och regeringen har
justerat sitt förslag i enlighet härmed.

Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Utöver regeringens förslag behandlar utskottet en
motion som väckts med anledning av propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en lag om behandling av
personuppgifter inom kriminalvården. Lagen skall
innehålla de bestämmelser som utöver
personuppgiftslagen är nödvändiga för
kriminalvårdens verksamhet. Regleringen kommer att
ersätta de tillstånd från Datainspektionen på vilka
huvuddelen av den nuvarande registerföringen vilar.

Personuppgifter får enligt lagen behandlas om det
behövs för att kriminalvården skall kunna fullgöra
sina uppgifter i enlighet med vad som föreskrivs i
lag eller förordning. Uppgifter skall vidare få
behandlas för att tillgodose rättsväsendets
myndigheters behov av information om verkställighet
av påföljd och häktning samt för att upprätthålla
säkerheten och förebygga brott under den tid som en
person är föremål för en kriminalvårdsåtgärd.
Dessutom får dessa personuppgifter också användas
för tillsyn, planering, uppföljning och
kvalitetssäkring av verksamheten.

Författningsförslaget innebär att kriminalvården
ges utökade möjligheter att behandla uppgifter om
intagna som utgör särskilda risker i t.ex. hot-
eller våldshänseende.

Sådana känsliga uppgifter som avses i 13 §
personuppgiftslagen skall få behandlas tillsammans
med andra uppgifter om det är oundgängligen
nödvändigt för syftet med behandlingen. Sådana
uppgifter får dock som huvudregel inte användas som
sökbegrepp.

Vidare införs en bestämmelse om att
personuppgifter som behandlats av kriminalvården
skall gallras senast tio år efter det att den
senaste registrerade påföljden eller åtgärden helt
har verkställts eller upphört.

Lagen innehåller bestämmelser om att regeringen
meddelar föreskrifter om vilka andra myndigheter som
skall få tillgång till personuppgifter som behandlas
inom kriminalvården samt vem som därvid skall få ha
direktåtkomst till sådana uppgifter.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 oktober
2001.

Sammanfattning

I detta ärende föreslår utskottet att riksdagen
skall anta en ny lag, lag om behandling av
personuppgifter inom kriminalvården. Lagförslaget
innehåller de bestämmelser som utöver
personuppgiftslagen (1998:204) är nödvändiga för
kriminalvårdens verksamhet. Utskottet har
kompletterat regeringens förslag med en
övergångsbestämmelse.

Vidare behandlar utskottet en motion som väckts
med anledning av propositionen och som rör den
författningstekniska lösning som valts, lagens
tillämpningsområde samt i vilken utsträckning
känsliga uppgifter skall få registreras.

Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 oktober
2001.

I ärendet finns tre reservationer (c).

Propositionen

I proposition 2000/01:126 föreslår regeringen
(Justitiedepartementet) att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om behandling av
personuppgifter inom kriminalvården.

Följdmotioner

2000/01:Ju30 av Staffan Werme och Ana Maria Narti
(fp):

1. Riksdagen beslutar om ändring av 1 och 5 §§ i
lagförslaget i enlighet med vad som anförts i
motionen.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
ett nytt lagförslag med beaktande av de ståndpunkter
i övrigt som framförts i motionen.

Utskottets överväganden

Inom kriminalvården finns ett antal olika
databaserade personregister som avser
klientadministration. Vissa register förs centralt
av Kriminalvårdsstyrelsen med stöd av förordningen
(1970:517) om rättsväsendets informationssystem (RI-
förordningen), andra av de olika myndigheterna efter
särskilda tillstånd av Datainspektionen. Vidare
antecknas en del personuppgifter manuellt.

Personuppgiftslagen omfattar all automatiserad
behandling av personuppgifter. Den omfattar vidare
behandling av personuppgifter i manuella register.
Lagen är generellt tillämplig. Avvikande
bestämmelser i lag eller förordning gäller dock
framför personuppgiftslagen. I detta ärende föreslås
att kriminalvårdens rätt att behandla uppgifter
automatiserat och i manuella register skall regleras
i en särskild lag.

Utskottet delar regeringens
uppfattning om att en sådan särskild
lag bör införas. I det följande
behandlas vissa frågor som berörts i
den med anledning av propositionen
väckta motionen.

Författningsteknisk lösning

Utskottets förslag i korthet

Den föreslagna lagen ger ramarna för när
behandling av personuppgifter är tillåten och
skall kompletteras av författningar på lägre
nivå. Utskottet föreslår att riksdagen avslår
ett motionsyrkande om att det i lagen närmare
borde ha preciserats hur bestämmelserna skall
tillämpas. Jämför reservation 1 (c).

Den av regeringen föreslagna lagen skall bygga på
personuppgiftslagen och innehålla de särbestämmelser
som är nödvändiga för kriminalvården. Lagen skall ge
ramarna för när behandling av personuppgifter är
tillåten och skall kompletteras av mer detaljerade
författningar på lägre nivå. I propositionen anför
regeringen att integritetsaspekterna kommer att
uppmärksammas särskilt i det fortsatta
författningsarbetet. Vidare redogör regeringen för
de utgångspunkter som därvid bör gälla. Dessa
utgångspunkter präglas av en restriktiv tillämpning
av lagens bestämmelser.

I motion Ju30 (fp) ifrågasätts lagförslagets
utformning. Motionärerna anser att det i lagen, i
stället för i förordning, borde ha preciserats
närmare hur bestämmelserna skall tillämpas. Särskilt
nämns ändamålsbestämmelsen i 3 § lagförslaget som
reglerar frågan om när behandlingen av
personuppgifter skall vara tillåten.

Utskottet delar regeringens uppfattning att en
lagreglering inte bör vara alltför detaljerad utan
endast innehålla de från integritetssynpunkt
viktigaste bestämmelserna. Det är enligt utskottets
mening inte praktiskt möjligt att i lag närmare
reglera t.ex. vilka uppgifter som skall få
behandlas. Vidare anser utskottet att det inte finns
några principiella invändningar mot att den närmare
regleringen görs i förordning.

Mot bakgrund härav föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion Ju30 i denna del.

Lagens tillämpningsområde

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker bifall till ett
motionsyrkande om att personer som är intagna
i häkte eller kriminalvårdsanstalt utan att
vara misstänkta eller dömda för brott skall
undantas från lagens tillämpningsområde.
Jämför reservation 2 (c).

Kriminalvården skall enligt förslaget få behandla
personuppgifter i första hand som ett stöd för att
administrera verksamheten. En självklar utgångspunkt
är därför att kriminalvården skall ha rätt att
behandla personuppgifter avseende personer som
ådömts påföljder som innebär frihetsberövande eller
övervakning. Enligt 1 § punkterna 3-7 i den
föreslagna lagen skall uppgifter få behandlas om
personer som är dömda till fängelse, skyddstillsyn
eller villkorlig dom med föreskrift om
samhällstjänst, ålagda fängelse som
förvandlingsstraff för böter eller vite samt
personer som på grund av utländsk dom skall
verkställa en sådan påföljd. Vidare skall enligt
förslaget även personuppgifter avseende personer som
är föremål för personutredning eller som är häktade
få behandlas (punkterna 1 och 2). Också beträffande
personer som på annan grund är intagna i häkte eller
kriminalvårdsanstalt är lagen tillämplig (punkt 8).
Det kan t.ex. gälla personer som förvaras i häkte
för att de är anhållna, omhändertagna enligt lagen
(1990:52) om vård av unga, lagen (1988:870) om vård
av missbrukare eller lagen (1976:511) om berusade
personer m.m., personer som är intagna i anstalt för
att de tagits i förvar enligt utlänningslagen
(1989:529) eller personer som är dömda till sluten
psykiatrisk vård men ännu inte överlämnats till
sådan vård. Slutligen skall lagen enligt 1 § punkt 9
vara tillämplig på personer som annars transporteras
av kriminalvårdens transporttjänst.

I motion Ju30 (fp) yrkas avslag på lagförslaget
såvitt avser 1 § första stycket punkten 8.
Motionärerna anser att det finns anledning att
ifrågasätta varför personer som inte är misstänkta
eller dömda för brott skall omfattas av lagen.

De personer som är intagna i häkte eller
kriminalvårdanstalt av andra skäl än att de är
misstänkta eller dömda för brott befinner sig även
de i kriminalvårdens förvar. Det är enligt
utskottets mening svårt att se hur kriminalvården
skulle kunna bedriva en verksamhet och uppfylla de
krav som kan ställas på en modern myndighet om
uppgifter om dessa personer inte fick behandlas
automatiserat. Däremot är det självfallet så att
inte fler uppgifter än de som är nödvändiga för
ändamålet får behandlas. Detta följer redan av
personuppgiftslagen.

Mot bakgrund härav föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion Ju30 i denna del.

Känsliga personuppgifter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett
motionsyrkande om att behandling av känsliga
personuppgifter endast skall få ske i fråga
om personer som är dömda till fängelse eller
annan påföljd. Jämför reservation 3 (c).

Enligt den föreslagna 5 § skall känsliga uppgifter -
dvs. uppgifter om ras eller etniskt ursprung,
politiska åsikter, religiös eller filosofisk
övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller
sexuell läggning - få behandlas tillsammans med
andra uppgifter om det är oundgängligen nödvändigt
för syftet med behandlingen.

I motion Ju30 (fp) föreslås en inskränkning på så
sätt att känsliga personuppgifter endast bör få
behandlas beträffande personer som dömts till
fängelse eller annan påföljd.

När det gäller personer som är intagna i häkte
eller anstalt på annan grund än att de är häktade,
dömda till fängelse eller ålagda fängelse som
förvandlingsstraff för böter eller vite torde det,
som regeringen konstaterar i propositionen, normalt
inte finnas behov för kriminalvården att behandla
andra känsliga personuppgifter än de som rör hälsa.
Det faktum att en person t.ex. har diabetes, gulsot
eller HIV kan även för dessa personer vara av
betydelse inte bara för den intagne själv, utan även
för personalen och medintagna. Det kan enligt
utskottets mening emellertid inte uteslutas att det
kan finnas ett behov av att behandla andra känsliga
personuppgifter också här. Ett syfte kan vara att
skydda den intagne från övergrepp eller
repressalier. Det förtjänas dock att understrykas
att sådana uppgifter bara får behandlas undantagsvis
och bara om det är oundgängligen nödvändigt för
syftet med behandlingen.

Utskottet anser sålunda att känsliga
personuppgifter bör kunna behandlas
beträffande samtliga de
personkategorier som omfattas av
lagens tillämpningsområde. Motion
Ju30 avstyrks i denna del.

Övrigt

Den nya lagen om behandling av personuppgifter inom
kriminalvården bör enligt utskottets mening
korrespondera med personuppgiftslagen. En
övergångsbestämmelse motsvarande den i
personuppgiftslagen såvitt avser manuell behandling
bör därför införas. Sådana övergångsbestämmelser har
också införts i andra lagar om behandling av
personuppgifter. Som exempel kan nämnas lagen
(2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets
verksamhet.

I fråga om manuell behandling av personuppgifter
innebär den av utskottet föreslagna
övergångsbestämmelsen alltså att lagen - när det
gäller sådan behandling som har påbörjats före den
24 oktober 1998 - träder i kraft först den 1 oktober
2007. Manuell behandling av personuppgifter som har
påbörjats efter den 24 oktober 1998 kommer
emellertid att omfattas av bestämmelserna i lagen om
behandling av personuppgifter inom kriminalvården
den 1 oktober 2001.

Utskottets förslag till övergångsbestämmelse finns
i bilaga 3. Där återfinns också en justering av
regeringens lagförslag såvitt avser 5 §.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Författningsteknisk lösning

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ju30 yrkande 2.

Reservation 1 (c)

2. Lagens tillämpningsområde

Riksdagen antar regeringens förslag till 1 §
första stycket punkt 8 lagen om behandling av
personuppgifter inom kriminalvården och avslår
därmed motion 2000/01:Ju30 yrkande 1 (delvis).

Reservation 2 (c)

3. Känsliga uppgifter

Riksdagen antar regeringens förslag till 5 §
lagen om behandling av personuppgifter inom
kriminalvården, dock att bestämmelsen ges den
lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3. Därmed
avslår riksdagen motion 2000/01:Ju30 yrkande 1
(delvis).

Reservation 3 (c)

4. Lagförslaget i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
behandling av personuppgifter inom kriminalvården
såvitt det inte omfattas av utskottets förslag ovan,
dock med tillägg av den övergångsbestämmelse som
utskottet föreslår i bilaga 3.

Stockholm den 29 maj 2001

På justitieutskottets vägnar

Fredrik Reinfeldt

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:
Fredrik Reinfeldt (m), Ingvar Johnsson (s), Märta
Johansson (s), Margareta Sandgren (s), Alice Åström
(v), Ingemar Vänerlöv (kd), Anders G Högmark (m),
Ann-Marie Fagerström (s), Maud Ekendahl (m), Helena
Zakariasén (s), Yvonne Oscarsson (v), Ragnwi
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Kia Andreasson
(mp), Gunnel Wallin (c) och Yilmaz Kerimo (s).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.

1. Författningsteknisk lösning (punkt 1)

av Gunnel Wallin (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager med anledning av motion
2000/01:Ju30 yrkande 2 som sin mening för regeringen
vad som anförs i reservation 1.

Ställningstagande

Det är viktigt att riksdagen genom lagstiftning
reglerar när och på vilket sätt myndigheterna får
hantera personuppgifter vid sidan av vad som gäller
enligt personuppgiftslagen. Jag anser dock att man
måste ifrågasätta utformningen av det nu behandlade
lagförslaget. Genom att lagen endast är en ramlag
ger den ytterst begränsad vägledning till de
myndigheter och tjänstemän som skall tillämpa den.
Visserligen avser regeringen att senare komplettera
lagen med bestämmelser i form av förordningar om hur
lagen skall tillämpas. Jag anser emellertid att det
hade varit att föredra om det i lagen i högre grad
preciserats när behandlingen av personuppgifter
skall vara tillåten. Det får ankomma på regeringen
att återkomma med sådana mer detaljerade lagförslag.

2. Lagens tillämpningsområde (punkt 2)

av Gunnel Wallin (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till 1 § första
stycket punkt 8 lagen om behandling av
personuppgifter inom kriminalvården. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:Ju30 yrkande 1 (delvis).

Ställningstagande

Enligt min mening är det inte rimligt att personer
som är intagna i häkte eller kriminalvårdsanstalt på
annan grund än brott eller misstanke om brott skall
omfattas av den föreslagna lagen. Det kan t.ex. röra
sig om en minderårig som är omhändertagen enligt
lagen om vård av unga eller någon som tagits i
förvar enligt utlänningslagen. Att behandla
personuppgifter rörande denna kategori personer ter
sig alltför integritetskränkande och framstår inte
som nödvändigt. Jag anser därför att riksdagen skall
avslå lagförslaget i denna del.

3. Känsliga uppgifter (punkt 3)

av Gunnel Wallin (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till 5 § lag om
behandling av personuppgifter inom kriminalvården
samt tillkännager för regeringen som sin mening vad
som anförs i reservation 3. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:Ju30 yrkande 1 (delvis).

Ställningstagande

Enligt min mening kan det i vissa speciella fall
vara viktigt att kriminalvården har möjlighet att
kunna hantera känsliga personuppgifter. Det kan
t.ex. vara angeläget för kriminalvården att få
registrera att en intagen är medlem i en högerextrem
rörelse för att förhindra att det skapas sådana
nätverk inom landets anstalter. Enligt min mening är
det dock inte acceptabelt att personer som inte är
misstänkta eller dömda för brott skall omfattas av
bestämmelsen. Möjligheten att i undantagsfall
registrera känsliga uppgifter bör endast avse
personer som dömts för brott. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med ett kompletterande
förslag snarast före lagens ikraftträdande. Detta
bör riksdagen ge regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om behandling av
personuppgifter inom kriminalvården

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

1. Utskottets förslag till ändring i
regeringens förslag till lag om
behandling av personuppgifter inom
kriminalvården

-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
5 §
-----------------------------------------------------
Uppgifter om en person Uppgifter om en person
får inte behandlas enbart får inte behandlas enbart
på grund av vad som är på grund av vad som är
känt om personens ras känt om personens ras
eller etniska ursprung, eller etniska ursprung,
politiska åsikter, politiska åsikter,
religiösa eller religiösa eller
filosofiska övertygelse, filosofiska övertygelse,
medlemskap i medlemskap i
fackförening, hälsa eller fackförening, hälsa eller
sexuell läggning. sexuella läggning.
-----------------------------------------------------
Om uppgifter om en person behandlas på annan grund
får uppgifterna kompletteras med sådana uppgifter
som avses i första stycket, om det är oundgängligen
nödvändigt för syftet med behandlingen.
-----------------------------------------------------
Personuppgifter enligt första stycket får inte
användas som sökbegrepp om inte regeringen har
föreskrivit det. Sådana föreskrifter får meddelas
endast för det ändamål som anges i 3 § första
stycket 3.
-----------------------------------------------------

2. Utskottets förslag till övergångsbestämmelse till
regeringens förslag till lag om behandling av
personuppgifter inom kriminalvården

Härigenom föreskrivs att det till förslaget till
lag om behandling av personuppgifter inom
kriminalvården skall fogas en övergångsbestämmelse
av följande lydelse.

Bestämmelserna i lagen skall inte börja tillämpas
förrän den 1 oktober 2007 i fråga om sådan manuell
behandling av personuppgifter som påbörjats före den
24 oktober 1998 eller manuell behandling som utförs
för ett visst bestämt ändamål om manuell behandling
för ändamålet påbörjats före den 24 oktober 1998.