Åtgärder för att skapa sysselsättning åt arbetslösa

Betänkande 1993/94:AU21

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1993/94:AU21

Åtgärder för att skapa sysselsättning åt arbetslösa

---

Innehåll

• Utskottet
• Hemställan

1993/94
AU21

Bakgrund

Riksdagen beslutade våren 1993 (FiU 20, rskr. 189) att ett
stimulansbidrag skulle utges för reparation och underhåll av
vissa kommunala fastigheter. 800 miljoner kronor anvisades på
tilläggsbudget under sjunde huvudtiteln på ett särskilt anslag
Stimulansbidrag för reparation och underhåll av vissa
kommunala fastigheter.

Bidraget disponerades av AMS och avsåg reparations- och
underhållsarbeten som påbörjas före den 1 juli 1994 och som
slutförs senast den 30 juni 1995.

I en skrivelse till regeringen den 19 november 1993 uppgav AMS
att verket gjort bedömningen att det inte är möjligt att nå upp
till de av regeringen beräknade åtgärdsvolymerna och att det
inom ramen för tilldelade medel för 1993/94 på anslaget B 2
finns utrymme för andra satsningar. AMS redovisade i skrivelsen
hur detta utrymme skulle kunna användas med hänsyn till de
omfattande behov som finns av åtgärder för att begränsa
arbetslösheten.

Bl.a. föreslogs ökade ROT-insatser inom bostadssektorn samt
medel för ROT-åtgärder inom den kommunala sektorn. Sammanlagt
ansåg AMS att 2,5 miljarder kronor skulle kunna användas från
anslaget till arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

I en gemensam skrivelse till regeringen den 23 november 1993
lämnade Boverket och AMS förslag om tillfälligt stimulansbidrag
till ombyggnad av flerbostadshus och utökning av ramen för
beslut om särskilt ombyggnadsbidrag för äldrebostäder.

På förslag av arbetsmarknadsutskottet (1993/94:AU5, rskr. 102)
beslöt riksdagen den 16 december 1993 att bemyndiga regeringen
att av innevarande års medel på anslaget B 2
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under tionde huvudtiteln
använda dels 500 000 000 kr till reparation och underhåll av
kommunala fastigheter, dels 100 000 000 kr som
investeringsstöd till ombyggnad av äldrebostäder.

Enligt uppgift under hand från AMS har hela beloppet om 800
miljoner kronor, som riksdagen beslutade om våren 1993,
förbrukats. De 500 miljoner kronor som avsattes för reparation
av kommunala fastigheter i december 1993 är i det närmaste helt
intecknade. Av de 100 miljoner kronor som avsåg ombyggnad av
äldrebostäder är enligt underhandsuppgift från Boverket, som
fördelar pengarna, en stor del redan intecknad.

Under den allmänna motionstiden i år har drygt 30 motioner
lämnats in som innehåller yrkanden om ROT-satsningar av olika
slag. Motionsförslagen har bl.a. sysselsättningspolitiska skäl.
Motionerna har i huvudsak remitterats till bostadsutskottet, som
för närvarande bereder dessa yrkanden. Till
arbetsmarknadsutskottet har remitterats yrkanden som rör förslag
om att använda medel till ROT-åtgärder från innevarande års
anslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Skälet härtill är
enligt motionärerna att det vid utgången av budgetåret kommer
att finnas medel över på anslaget och att dessa medel bör
användas till att skapa sysselsättning för de arbetslösa. Sådana
yrkanden återfinns i motionerna A269 av Ian Wachtmeister m.fl.
(nyd) och A250 av Gudrun Schyman m.fl. (v).

Motionerna

I motion 1993/94:A250 yrkande 4 vill motionärerna ha ett
tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om
att utnyttja anslagna medel till arbetsmarknadspolitiska ändamål
för bl.a. ROT-åtgärder.

I motion 1993/94:A269 yrkande 5 hemställer motionärerna att de
i motionen föreslagna satsningarna på bl.a. ROT-åtgärder skall
finansieras av medel avsatta för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för budgetåret 1993/94.

Skrivelse från s-ledamöterna i utskottet

I skrivelsen som inkom till arbetsmarknadsutskottet den 4
februari 1994 hemställer de socialdemokratiska företrädarna i
utskottet att utskottet beslutar att med förtur behandla frågan
om att utnyttja de medel som finns tillgängliga under
innevarande budgetår för insatser ämnade att minska
arbetslösheten. I skrivelsen pekar ledamöterna på att AMS
påtalat svårigheterna att nå de angivna volymerna och att därför
betydande belopp inte kommer att kunna utnyttjas innevarande
budgetår. Vidare hänvisas till de förslag till åtgärder inom
bl.a. ROT-sektorn som AMS tagit upp i sin skrivelse till
regeringen den 19 november 1993.

Med anledning av denna skrivelse beslutade utskottet vid sitt
sammanträde den 15 februari 1994 att bifalla förslaget att med
förtur behandla frågan om att utnyttja tillgängliga medel för
insatser ämnade att minska arbetslösheten.

Enligt bedömningar som AMS har gjort och som senast
redovisades vid utskottets studie- och informationsbesök hos AMS
den 15 februari 1994 kommer AMS under innevarande budgetår inte
att nå upp till de av regeringen beräknade åtgärdsvolymerna.
Särskilt påtagligt är detta i fråga om åtgärden ungdomspraktik,
men förhållandet gäller även övriga arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.

Orsakerna till svårigheterna att nå upp till de beräknade
volymerna är enligt AMS flera. En orsak som nämns är den
omfattning på åtgärderna som det nu är fråga om. Det finns ett
"kapacitetstak" beträffande de möjligheter för
arbetsförmedlingarna och länsarbetsnämnderna att hantera
omfattande arbetsmarknadspolitiska insatser. Andra orsaker är
svårigheterna att få fram lämpliga åtgärdsplatser hos
arbetsgivare samt att förändringarna av nivån för bidragen
negativt har påverkat åtgärdsvolymerna.

AMS gör bedömningen att åtminstone 4 miljarder kronor av
anslaget till arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan komma att bli
outnyttjade för de avsedda ändamålen under innevarande budgetår.

Utskottet

Utskottets överväganden

För egen del gör utskottet följande bedömning.

Arbetslösheten uppgick i december 1993 till 8 % av hela
arbetskraften. Nästan 40 % av alla arbetslösa är
långtidsarbetslösa. Inom byggsektorn var arbetslösheten närmare
31 % i december 1993. Enligt regeringens bedömning i årets
budgetproposition kommer byggandet att fortsätta att minska.
Detta gäller särskilt bostadsbyggandet. Åtgärder för att komma
till rätta med det svåra läget på arbetsmarknaden måste därför
enligt utskottets uppfattning få högsta prioritet.

Riksdagen har alltid hävdat att den s.k. arbetslinjen skall
gälla. Den innebär att aktiva åtgärder skall användas i stället
för kontantstöd. Självklart skall härvid alla ansträngningar
göras för att utnyttja de arbetsmarknadspolitiska medlen.

Det är beklagligt att det inte går att nå de åtgärdsvolymer
som statsmakterna beräknat medel för.

Det finns enligt utskottet skäl att se över orsaken till att
exempelvis utbildningsvikariaten inte kan utnyttjas i avsedd
utsträckning och till att de inte har fått tillfredsställande
genomslagskraft på den privata sektorn. Ett annat
arbetsmarknadspolitiskt medel som bör utnyttjas mer effektivt är
rekryteringsstödet. Utskottet har tidigare uttalat (1993/94:AU5)
att man för att underlätta anställning i högre grad än hittills
bör använda sig av den högre bidragsprocent, 65 %, som
bestämmelserna om rekryteringsstöd medger. Även
beredskapsarbeten finns det skäl att framhålla i detta
sammanhang.

Mot den bakgrund som tecknats ovan ter det sig naturligt för
utskottet att överväga om det i det uppkomna läget skulle vara
möjligt att finna andra alternativ till kontantstöd för de
arbetslösa, som inte kan få tillgång till någon av de
arbetsmarknadspolitiska åtgärder för vilka medel beräknats. Den
lediga produktionskapacitet som finns bör med andra ord användas
för att bereda de redan arbetslösa arbete och för att förhindra
att ytterligare människor slås ut från arbetsmarknaden.

Såvitt utskottet kan bedöma finns det flera projekt inom
ROT-sektorn som med kort varsel skulle kunna starta och som
skulle ge arbetstillfällen åt ett stort antal arbetslösa
byggnadsarbetare. Det har bl.a. uppgetts att det finns behov av
upprustning av nedslitna skollokaler och att åtgärder behöver
vidtas för att avhjälpa miljöproblem i sådana lokaler. Vissa
s.k. radonhus behöver också bli föremål för ombyggnad.

Arbetsmarknadsutskottet är för sin del berett att föreslå
riksdagen att bemyndiga regeringen att använda 1,5 miljarder
kronor av innevarande års anslag Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder till ROT-satsningar för bland annat skolor,
samlingslokaler, bostäder, äldrebostäder, sjukhem, vissa
kulturbyggnader och kulturmiljövård. Arbetsmarknadsutskottet
utgår från att sådan verksamhet snarast kan påbörjas efter ett
riksdagsbeslut.

Det är utskottets bestämda uppfattning att åtgärder omedelbart
måste komma i gång för att på så sätt medverka till att
nedbringa arbetslösheten. Medel för de åtgärder som man beslutar
att sätta i gång under innevarande budgetår skall enligt
gällande regler belasta innevarande års anslag oaktat
utbetalningar för gjorda åtaganden inte kan göras förrän efter
budgetårsskiftet.

Det är angeläget att information om dessa ROT-satsningar förs
ut så snart riksdagen har fattat beslut i ärendet.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande insatser för att bekämpa arbetslösheten

att riksdagen med bifall till vad ovan anförts samt
med anledning av motionerna 1993/94:A250 yrkande 4 i
motsvarande del och 1993/94:A269 yrkande 5 i motsvarande
del bemyndigar regeringen att av innevarande budgetårs
medel på anslaget B 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
under tionde huvudtiteln använda 1 500 000 000 kronor för
åtgärder som syftar till att bekämpa arbetslösheten i
enlighet med vad utskottet förordat.

men (v)

Stockholm den 22 februari 1994

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Ingela Thalén

I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson
(fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Georg Andersson
(s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s), Sten Östlund (s),
Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman
(s), Isa Halvarsson (fp), Johnny Ahlqvist (s), Kent Olsson (m)
och Berit Andnor (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Hans Andersson (v) anför:

Enligt min uppfattning borde det föreslagna bemyndigandet till
regeringen inneburit möjligheter att använda 2 miljarder kronor
för de avsedda åtgärderna. Eftersom beloppet är ett rambelopp
hade det varit förutseende att ha detta större utrymme för att
sätta i gång så många projekt som möjligt. Om ramen är för liten
kan det innebära att angelägna projekt inte kan sättas i gång.
Däremot är det inte någon olägenhet om en större ram inte kan
utnyttjas fullt ut.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet borde ha
hemställt:

beträffande insatser för att bekämpa arbetslösheten

att riksdagen med bifall till vad utskottet anfört samt med
anledning av motionerna 1993/94:A250 yrkande 4 i motsvarande del
och 1993/94:A269 yrkande 5 i motsvarande del bemyndigar
regeringen att av innevarande budgetårs medel på anslaget B 2
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under tionde huvudtiteln
använda 2 000 000 000 kronor för åtgärder som syftar till att
bekämpa arbetslösheten i enlighet med vad utskottet förordat.