Arkiv

Betänkande 1998/99:KrU4

Kulturutskottets betänkande 1998/99:KRU04

Arkiv

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1998/99

KrU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet sex motioner från
allmänna motionstiden år 1998 som avser arkivfrågor.

I ett motionsyrkande vill motionären att riksdagen
skall uttala sig för behovet av ett landsarkiv i
Växjö.

Två av motionerna behandlar frågan om vikten av
fasta statliga anslag till verksamheten vid Svensk
arkivinformation i Ramsele (SVAR).

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att
SVAR:s produkter och tjänster behöver kompletteras
med den digitala tekniken.

I en motion efterfrågas ett närmare samarbete i
arkivfrågor mellan staten - genom Riksarkivet - och
näringslivet.

Utskottet anför med anledning av ett motionsyrkande
att det är motiverat att formerna för och
omfattningen av en utredning av arkivverksamheten
övervägs. Utskottet utgår från att regeringen i
beredningsarbetet inför budgetpropositionen för år
2000 gör en bedömning av Riksdagens revisorers
förslag i frågan och av tre nyligen avslutade
utredningsuppdrag och att regeringen för riksdagen
redovisar sin syn på en kommande, mera omfattande
utvärdering och utredning.

Utskottet avstyrker enhälligt samtliga motioner.

Motionerna

1998/99:Kr210 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en utredning om en
mera stabil finansiering av Byrån för Svensk
arkivinformations verksamhet.

1998/99:Kr242 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av en
digitalisering av SVAR:s arkivmaterial.

1998/99:Kr243 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett ökat fast
statligt anslag till SVAR i Ramsele.

1998/99:Kr263 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett landsarkiv
i Växjö.

1998/99:Kr274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett närmare
samarbete med näringslivet i arkivfrågor,

1998/99:Kr275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

28. att riksdagen i enlighet med vad i motionen
anförts uppdrar åt regeringen att tillsätta en
utredning för att se över arkivväsendet, dess
resursutnyttjande, dess lokalisering och möjligheter
i en ny informationsteknisk tid, där målet bör vara
att nya grupper skall använda arkiven.

Utskottet

Inledning

Vid riksmötet 1989/90 antog riksdagen en arkivlag
(prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr.
1989/90:307). I lagen (1990:782), som trädde i kraft
den 1 juli 1991, finns regler om statliga och
kommunala myndigheters arkiv. Lagen innehåller
bestämmelser om vad som ingår i en myndighets arkiv,
om vården av arkivet och om gallring av arkiv. Det
slås fast att myndigheters arkiv är en del av det
nationella kulturarvet. Myndigheternas arkiv skall
bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de
tillgodoser rätten att ta del av allmänna
handlingar, behovet av information för
rättsskipningen och förvaltningen samt forskningens
behov (3 §). I lagen anges också att det skall
finnas arkivmyndigheter för tillsynen av
myndigheternas arkivvård (7 §). Regeringen bestämmer
vilka arkivmyndigheter som skall finnas för
tillsynen av de statliga myndigheterna, medan
kommunstyrelse och landstingsstyrelse är
arkivmyndighet i kommun och landsting om inte
kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige har
utsett någon annan nämnd eller styrelse till
arkivmyndighet (8 §).

Även enskilda arkiv tillhör kulturarvet men faller
utanför arkivlagens tillämpningsområde.

Vid riksmötet 1996/97 godkände riksdagen vad
regeringen uttalat om de övergripande målen för det
statliga arkivväsendet. Beslutet innebar att den
statliga arkivpolitiken som den anges i 3 §
arkivlagen skulle ligga fast (prop. 1996/97:1, bet.
1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).

Med utgångspunkt i de övergripande målen har
regeringen ställt upp fyra verksamhetsmål för
Riksarkivet och landsarkiven, nämligen att arbeta
för en god arkivhantering, att bevara och vårda
arkivmaterial, att tillgängliggöra arkiven samt att
bygga upp kunskap inom arkivväsendet.

Inom Riksarkivet skall enligt instruktion för
Riksarkivet och landsarkiven (1995:679) finnas
Krigsarkivet och en enhet för svensk
arkivinformation (vilken benämns Svensk
arkivinformation i Ramsele, SVAR) samt i övrigt det
antal enheter som riksarkivarien bestämmer (13 §).
Hos Riksarkivet finns vidare en nämnd för enskilda
arkiv (14 §). Under Riksarkivet som centralmyndighet
finns sju landsarkiv, nämligen i Uppsala, Vadstena,
Visby, Lund, Göteborg, Härnösand och Östersund (29
§). Landsarkivs uppgifter fullgörs i Stockholms län
av Stockholms stadsarkiv och i Värmlands län av
Värmlandsarkiv i Karlstad.

Nytt landsarkiv

I motion Kr263 (c) vill motionären att riksdagen
skall uttala sig för behovet av ett landsarkiv i
Växjö.

Utskottet har vid flera tillfällen avstyrkt
motionsyrkanden om etablering av nya landsarkiv och
därvid hänvisat till Riksarkivets ansvar som
sektorsmyndighet för planeringen av en eventuell
utbyggnad av landsarkivorganisationen (senast i bet.
1997/98:KrU12). Utskottet vidhåller denna
uppfattning och avstyrker motion Kr263 (c).

Frågor rörande Svensk arkivinformation i
Ramsele, SVAR

I motionerna Kr210 (m) och Kr243 (s) betonas vikten
av fasta statliga anslag till SVAR:s verksamhet. I
den förstnämnda motionen anförs att frågan bör
utredas. I bägge motionerna påpekas att SVAR:s stora
beroende av arbetsmarknadsmedel och andra bidrag
innebär att det inte går att upprätthålla
kontinuitet i arbetsstyrkan varken i fråga om dess
volym eller när det gäller att behålla kunnig
personal.

Utskottet har ovan redovisat att ett av de fyra
verksamhetsmålen för Riksarkivet är att arbeta för
att göra arkivmaterial tillgängligt. I detta mål
ligger bl.a. att nå fler och nya målgrupper av
besökare och användare och att öka kunskapen om och
tillgängligheten till arkiven. Vidare skall
forskningsinformationen till de verksamma inom
arkivsektorn och till allmänheten öka och formerna
för denna information utvecklas (se regleringsbrev
för budgetåret 1999).

I Riksarkivets årsredovisning för år 1997 anges att
SVAR:s verksamhet i huvudsak hör till den
verksamhetsgren inom Riksarkivet vars inriktning är
att göra arkivmaterial tillgängligt.

Beträffande finansieringen av SVAR:s verksamhet kan
nämnas att SVAR, enligt sin prognos för år 1999,
beräknar intäkter från Riksarkivets
förvaltningsanslag på 9 100 000 kronor, från
försäljning av mikrokort och övriga avgiftsinkomster
på 9 800 000 kronor samt från lönebidrag, EU-bidrag,
arbetsmarknadsmedel och övriga bidrag på 9 500 000
kronor. SVAR prognostiserar en relativt kraftig
minskning av bidragsdelen för åren 1999 och 2000.
Även inkomsterna från uthyrning av mikrokort
förväntas minska.

Utskottet konstaterar att SVAR:s verksamhet till
stor del är beroende av avgiftsintäkter och av
bidrag från bl.a. arbetsmarknadsbudgeten vilket
leder till att kontinuiteten i verksamheten kan vara
svår att upprätthålla. Detta kan som motionärerna
framhåller få negativa konsekvenser för verksamheten
och för de anställda. I likhet med vad utskottet ett
flertal gånger tidigare påpekat ankommer det dock på
Riksarkivet att - inom ramen för tillgängliga
resurser och med utgångspunkt i de mål för
arkivverksamheten som satts upp av riksdag och
regering - ta ställning till frågor som rör dels
verksamheten vid de i myndigheten ingående
enheterna, bl.a. SVAR, dels avvägningen av resurser
mellan de olika verksamhetsgrenarna. Utskottet står
fast vid denna ståndpunkt.

Utskottet vill i sammanhanget fästa uppmärksamheten
på att Riksarkivet har ett återrapporteringsuppdrag
från regeringen att redovisa hur Riksarkivet har
löst uppgiften när det gäller att nå fler och nya
målgrupper av besökare och användare och att öka
kunskapen om och tillgängligheten till arkiven.
Utskottet förutsätter att - om Riksarkivet skulle
rapportera att tillgänglighetsmålet för
arkivväsendet i olika avseenden visat sig svårt att
uppnå - regeringen redovisar sin bedömning av frågan
för riksdagen och kommer med de förslag till
åtgärder som regeringen kan bedöma vara nödvändiga.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna Kr210 (m) och Kr243 (s).

Motionärerna bakom motion Kr242 (s) anser att SVAR:s
produkter och tjänster, som i dag i första hand är
baserade på mikrofilmstekniken, behöver kompletteras
med tillgång till den digitala tekniken.

Inledningsvis kan utskottet konstatera att
digitalisering av arkivmaterial är ett tidskrävande
och kostsamt arbete särskilt med tanke på mängden
material. Bara i SVAR:s depå finns ca 78 miljoner
bilder på mikrokort och det täcker ändå bara 10 % av
det totala statliga arkivbeståndet.

Våren 1996 tog SVAR på uppdrag av Riksarkivet fram
idé- och projektsammanställningen SVAR:s framtid -
Den digitala informationskedjan. I dokumentet
lämnades förslag till framtida inriktning av
verksamheten. Till frågor som togs upp hör hur SVAR
skall utvecklas som byrå inom Riksarkivet, som en av
flera parter inom arkivverksamheten i Västernorrland
och som arbetsplats inom arkiv- och kultursektorn
samt hur SVAR kan utvecklas inför kommande
teknikbyte. I dokumentet presenterades ett flertal
förslag till projekt som tillsammans syftade till
att utveckla SVAR:s verksamhet till en sammanlänkad
digital informationskedja inom arkivverket och ut
till kunderna.

Riksarkivet beslutade att prioritera tre av
projektförslagen, däribland projektet
"Digitalisering av arkivmaterial". I en förstudie
inom detta projekt föreslås teknik, metod och
finansiering för en digitalisering av arkivmaterial,
företrädesvis det filmade materialet i SVAR:s depå i
Ramsele. Projektet har lett fram till att SVAR, med
medel från bl.a. EU, för närvarande genomför en
försöksverksamhet med att digitalisera (skanna)
kyrkoböcker. Inom projektet skall även digitala
söksystem utvecklas.

SVAR genomför även ett antal andra projekt av
intresse i sammanhanget.

På uppdrag av regeringen har Riksarkivet redovisat
konsekvenser och framtidsperspektiv för
arkivmyndigheterna och allmänheten med anledning av
att arkivmaterialet i allt högre grad digitaliseras
och finns tillgängligt via bl.a. Internet. I sin
redovisning har Riksarkivet angett att beredskapen
är relativt god för att möta de möjligheter och
problem som den utökade digitaliseringen i samhället
innebär för arkivverksamheten. Regeringen uttalade i
budgetpropositionen för år 1999 att det är
väsentligt att arkivinstitutionerna prioriterar och
håller fortsatt hög beredskap avseende dessa frågor.

I regleringsbrevet för budgetåret 1999 har
regeringen givit Riksarkivet i uppdrag att redovisa
vilket arbete som bedrivs med att utveckla digitala
söksystem m.m.

Som utskottet ovan anfört ankommer det på
Riksarkivet att - inom ramen för tillgängliga
resurser och med utgångspunkt i de mål för
arkivverksamheten som satts upp av riksdag och
regering - ta ställning till frågor som rör
verksamheten vid de i myndigheten ingående
enheterna, bl.a. SVAR, och att rapportera till
regeringen om tillgänglighetsmålet är svårt att
uppnå. Därefter är det regeringens sak att till
riksdagen komma med förslag till åtgärder som kan
vara nödvändiga.

Mot denna bakgrund avstyrks motion Kr242 (s).

Samarbete med näringslivet

Motionärerna bakom motion Kr274 (mp) efterfrågar ett
närmare samarbete i arkivfrågor mellan staten, genom
Riksarkivet, och näringslivet. Motionärerna anser
att ett prioriterat mål för år 1999 bör vara att
finna former för sådan samverkan (yrkande 32).

Utskottet vill inledningsvis anföra att
företagsarkiven saknar den framgångsrika utbyggnad
av ett regionalt nät av arkivinstitutioner som ägt
rum på föreningsområdet.

Under de senaste tjugofem åren har dock viktiga
insatser gjorts av bl.a. landsarkiven för att rädda
hotade företagsarkiv. Vissa regionala satsningar har
gjorts där företag, kommuner, landsting och staten
samfinansierat arkivinstitutioner för
företagsarkiven. Så har bl.a. skett i Värmland,
Stockholmsregionen och Örebroregionen.

Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv fördelar allt
statligt stöd till enskild arkivverksamhet i landet.
Fr.o.m. 1991/92 fördelas ett särskilt stöd till
existerande företagsarkiv i olika former. Nämnden
har under 1990-talet prioriterat
företagsarkivfrågorna. Sedan hösten 1994 bedriver
nämnden Projektet företagsarkiv. Syftet och målet
med projektet är att verka för inrättandet av
regionala arkivdepåer för företagens material.
Vidare skall företagarnas och allmänhetens kunskap
om arkivvårdens och företagsarkivens betydelse ökas.
Inom projektet skall kunskap om modern
dokumenthantering inom företag och
företagsarkivfrågor inhämtas. En rådgivnings- och
konsultationsverksamhet riktad mot arkivbildare inom
företagssektorn skall påbörjas.

Som ett resultat av projektet har företagsarkiv
bildats i Södermanland och Halland, och initiativ
för att skapa sådana arkiv har tagits i andra län
bl.a. i Kalmar och Västra Götalands län.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att
det inte är påkallat att uppställa något prioriterat
mål av det slag som föreslås i motionen. Utskottet
avstyrker således motion Kr274 (mp) yrkande 32.

Översyn av arkivväsendet

I motion Kr275 (v), väckt i oktober 1998, påpekar
motionärerna att sju år förflutit sedan den nu
gällande arkivlagen trädde i kraft. Under denna tid
har enligt motionen nya problem uppstått, varför
arkivmyndigheternas verksamhetsinriktning behöver
förändras och göras mer effektiv. Någon omfattande
och oberoende utvärdering av arkivväsendet har inte
genomförts, och motionärerna anser att en utredning
bör tillsättas för att se över arkivväsendet och
dess resursutnyttjande, dess lokalisering och
möjligheter i en ny informationsteknisk tid. Syftet
med utredningen bör vara att föreslå åtgärder som
underlättar för nya grupper att använda arkiven
(yrkande 28).

Utskottet kan inledningsvis erinra om att
Kulturutredningen, som lämnade sitt slutbetänkande i
augusti år 1995, inte hade något förslag på
arkivområdet. Inte heller i den kulturpolitiska
propositionen år 1996 (1996/97:3) lämnades något
förslag till reformer på arkivområdet. Regeringen
uttalade att först när arkivlagen och övrig
arkivlagstiftning varit i kraft ytterligare en tid
finns det anledning att göra en utvärdering och på
nytt se över arkivväsendet.

En liknande motion som den nu aktuella tog
utskottet ställning till våren 1998. Utskottet
uttalade då att utskottet kommer att följa frågorna
om det statliga arkivväsendets utveckling med stor
uppmärksamhet men ansåg att någon särskild utredning
av det slag som begärdes i motionen inte var
påkallad vid denna tidpunkt.

Riksdagens revisorer föreslog i en skrivelse till
regeringen i oktober 1998 med anledning av två
informationsbesök på Krigsarkivet respektive
Riksarkivet våren 1994 och våren 1998 att regeringen
skall ta initiativ till en mera omfattande
granskning av arkivvården. Även revisorerna påtalade
att sju år förflutit sedan den nu gällande
arkivlagen trädde i kraft. Enligt revisorerna borde
fem aspekter särskilt beaktas vid en sådan
granskning, nämligen gallring av enskilda arkiv i
anslutning till den ständigt ökande omfattningen av
arkivvården, digitaliseringen av arkivvården,
avgiftsfinansieringen av arkivvården, innebörden av
Sveriges EU-anslutning för arkivhanteringen samt
kompetensfrågor inom arkivverksamheten. Revisorerna
ansåg dock att resultatet av tre aktuella uppdrag
skulle avvaktas innan de närmare formerna för en
granskning bestämdes. De tre uppdrag som åsyftades
var Riksarkivets uppdrag till en holländsk expert
att utvärdera arkivvården mot arkivlagens och
tryckfrihetsförordningens bestämmelser, regeringens
uppdrag till Riksarkivet att återrapportera
tillsynen över utvecklingen av den offentliga
arkivvården samt regeringens uppdrag till en
särskild utredare rörande det industriella
kulturarvet. Samtliga dessa uppdrag har nyligen
slutförts.

Utskottet har inhämtat att det för närvarande inte
är aktuellt att tillsätta en arkivutredning, men väl
på längre sikt. I en sådan översyn avses de aspekter
som revisorerna tagit upp behandlas och även andra
frågor såsom landsarkivorganisationens struktur m.m.

Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna och
Riksdagens revisorer att arkivlagen varit i kraft i
över sju år och att någon mera omfattande och
oberoende utvärdering av arkivverksamheten inte har
gjorts under denna tid. Mot bakgrund härav och med
tanke bl.a. på den snabba tekniska och volymmässiga
utvecklingen inom arkivområdet anser utskottet att
det är motiverat att formerna för och omfattningen
av en utredning övervägs. Det är också viktigt att
det görs en samlad bedömning av vilka frågor som bör
prioriteras i utredningsarbetet. Utskottet utgår
från att regeringen i beredningsarbetet inför
budgetpropositionen för år 2000 gör en bedömning av
Riksdagens revisorers förslag och av de nyligen
avslutade utredningsuppdragen och för riksdagen
redovisar sin syn på en kommande, mera omfattande
utvärdering och utredning. Någon riksdagens åtgärd
med anledning av motionsyrkandet är enligt
utskottets uppfattning inte påkallad. Utskottet
avstyrker således motion Kr275 (v) yrkande 28.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ett landsarkiv i Växjö

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr263,

2. beträffande fasta statliga anslag till
SVAR:s verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr210 och
1998/99:Kr243,

3. beträffande digitalisering av SVAR:s
produkter

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr242,

4. beträffande samarbete med näringslivet
i arkivfrågor

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 32,

5. beträffande översyn av arkivväsendet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 28.

Stockholm den 4 mars 1999

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke
Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta
Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L
Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson
(s), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars
Wegendal (s), Dan Kihlström (kd), Ewa Larsson (mp),
Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp), Roy
Hansson (m) och Willy Söderdahl (v).